Publik fråga. Datum: Från:
Publik fråga. Datum: Till: 2018-01-19 15:14 Alla
Publik fråga. Datum: Till: 2018-01-10 17:38 Alla Allmänna villkor – Punkt 16 – Ansvarsbegränsningar I första stycket av punkt 16 (Ansvarsbegränsning) av "Allmänna villkor IT-konsulttjänster Resurskonsulter" bestäms det att Part ansvarar för skada som denne vållar den andra Parten om skadan orsakats av fel eller försummelse. I andra stycket av samma punkt bestäms det att Kund och Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx ansvarar för skada som denne vållar motparten om skadan orsakats på grund av Kunds eller Ramavtalsleverantörs avtalsbrott eller vårdlöshet. I detta sammanhang tilläggs det att Kunds respektive Ramavtalsleverantörs skadeståndsansvar är begränsat till direkt skada. Det är någorlunda oklart vad förhållandet mellan de här två bestämmelserna är. Borde fel och försummelse tolkas som avtalsbrott/vårdlöshet eller avtalsbrott/vårdlöshet som fel eller försummelse? Vad är meningen av bestämmelsen i första stycken? Är utgångspunkten enligt första stycket att Part ansvarar för alla skador (även indirekta skador) som har orsakats av fel eller försummelse, men om skadan har orsakats av avtalsbrott eller vårdlöshet är ansvaret begränsat (enligt andra stycket) till direkt skada? Eller tillämpas ansvarsbegränsningen av det andra stycket också på situationer beskrivna i första stycket, d.v.s på skada som har orsakats av fel eller försummelse? För jämförelses skull bör det observeras att till exempel i villkoren av upphandlingen "Programvaror och tjänster – Systemutveckling" finns det inte en likadan bestämmelse angående fel och försummelse. I paragraf 21.1 av "Allmänna villkor Programvaror & tjänster" bestäms det inte något om fel eller försummelse utan endast att Part ansvarar för skada som orsakats på grund av avtalsbrott eller vårdlöshet. Är det möjligt att det första stycket av punkt 16 är onödigt?
Publik fråga. Datum: Från:
1. Accepteras produkter som lanseras på den svenska marknaden efter sista anbudsdag, men innan 1 juli 2016?
2. Vi tolkar det som att produkter enligt punkt 1 ovan då har funnits 0 månader på svenska marknaden? Instämmer Statens Inköpscentral i den tolkningen?
Publik fråga. Datum: Från:
A. Är dessa krav kopplade direkt till just den modell som offererats av anbudsgivaren eller till samtliga likvärdiga klienter under avtalets giltighetstid?
B. Villkoren omfattar ett antal påföljder för ramavtalsleverantören om den inte uppfyller sitt åtagande kring utlovade produkter och priser under avtalstiden. Extra viktigt är att det blir rätt från början genom en bedömning om sannolikheten för att villkoren kan upprätthållas som görs redan inför tilldelning av ramavtal. Enligt punkt 3.2.5.1 ”Allmänt om fiktiva fall” kan Statens Inköpscentral vid behov komma att kontrollera angiven tid som produkten kommer att vara tillgänglig INNAN avtalstecknande. Kan ”vid behov” vara t ex om ni bedömer att onormalt låga anbudspriser har offererats?
Publik fråga. Datum: Från:
a) Behöver tillverkare av mjukvara som tillhandahåller operativsystem till anbudsgivare anges som särskild underleverantör enl p 7.13?
b) Om svaret är nekande på a) men jakande på någon av följande underfrågor b-f vore vi tacksamma för Kammarkollegiets vägledning om när en mjukvaruleverantör blir en särskild underleverantör.
c) Är en tillverkare av en mjukvara att anse som särskild underleverantör om mjukvara från sådan tillverkare används i anbudsgivarens egen mjukvarumiljö och serverhall för att producera en tjänst som kravställs i kapitel 4 och/eller 5, och mjukvaran är nödvändig för att uppfylla krav eller kriterier i kapitel 4 och/eller 5? För frågan får antas att anbudsgivaren själv inte äger sådan mjukvara.
d) Gör det någon skillnad på svaret på fråga c) om tillverkaren av mjukvaran säljer en s k ”white label”-tjänst som har anbudsgivarens varumärke och look and feel och användargränssnittet som kunden ser och använder ger intrycket att tjänsten tillhandahålls av anbudsgivaren?
e) Är en tillverkare av en mjukvara att anse som särskild underleverantör om mjukvara köps in och återförsäljs som en tjänst (s k software as a service eller SaaS) och används för att producera en tjänst som kravställs i kapitel 4 och/eller 5, och mjukvaran är nödvändig för att uppfylla krav eller kriterier i kapitel 4 och/eller 5? För frågan får antas att anbudsgivaren själv inte äger sådan mjukvara.
f) Gör det någon skillnad på svaret på fråga e) om tillverkaren av mjukvaran säljer en s k ”white label”-tkänst som har anbudsgivarens varumärke och look and feel och användargränssnittet som kunden ser och använder ger intrycket att tjänsten tillhandahålls av anbudsgivaren?
g) Gör det någon skillnad på svaren till frågorna c) och e) om anbudsgivaren är delaktig i förädlingen av en tjänst som kravställs i kapitel 4 och/eller 5 eller om anbudsgivaren endast återförsäljer tjänsten utan någon form av förädling.
Publik fråga. Datum: Från:
A: Är det korrekt uppfattat att de timpriser som lämnas i upphandlingen inte får överskridas vid en förnyad konkurrensutsättning, dvs. när pris per timme efterfrågas?
B: Är leverantörerna även bundna av timpriset takpris även för andra tjänster som avropas per timme, exempelvis språkgranskning?
Publik fråga. Datum: Från:
a. Om det är korrekt uppfattat, vad gäller för prisjustering för leverantörerna på Ramavtalet? Rubriken för 8.10 lyder ”Xxxxxx och prisjustering” men ingen bestämmelse om prisjustering finns med i Ramavtalets Huvuddokument. Ska bestämmelsen 9.8.2 i de Allmänna villkoren även tillämpas på Ramavtalet?
b. Om vår slutsats är felaktig, vad gäller vid motstridiga uppgifter i de båda dokumenten? Har bestämmelserna i Ramavtalets Huvuddokument företräde framför de Allmänna villkoren?
Publik fråga. Datum: Från:
a. Vi uppfattar att ”avsnitt Underleverantörer” avser punkten 8.11.5. Är det korrekt uppfattat?
b. Gäller vitet samtliga delar av bestämmelsen eller enbart vissa delar av bestämmelsen ?
Publik fråga. Datum: Från:
1. Vänligen bekräfta att avtalsvillkoren ska förstås på följande sätt: Det är den avropande myndigheten som avgör om ett uppdrag ska utföras av en översättare eller en translator. Om myndigheten inte anger att en translator ska utföra ett visst uppdrag, ska leverantören använda sig av en översättare. Om leverantören ändå använder en translator för att utföra ett uppdrag ”translator-ersättning”).
2. Om detta är korrekt uppfattat, vad gäller ifall den avropande myndigheten begär att ett uppdrag utförs av en översättare, men leverantören bedömer att uppdraget är så pass avancerat att det behöver genomföras av en translator? Har leverantören i så fall rätt att använda en translator och ta erhålla ”translator-ersättning”? Ovan frågor är direkt avgörande för att vi ska kunna kalkylera anbudspris. Kammarkollegiet behöver därför på förhand ange vad som gäller i situation 2 och 3 ovan – att hänvisa till att det är en fråga mellan leverantören och den avropande myndigheten ger ingen som helst vägledning för beräkningen av anbudspriset. Detta behöver, med andra ord, regleras på förhand.