Rättstvist exempelklausuler

Rättstvist. Parterna är, mot bakgrund av reglerna i § 8 i huvudavtalet, ense om att rättstvist i sista hand normalt ska prövas i AD. Parterna vill dock understryka att skiljeförfarande un- dantagsvis kan vara att föredra, exempelvis i tvister rörande tillämpning av förtroen- demannalagen.
Rättstvist. MedicPen AB har en tvist med en leverantör som inte levde upp till de högt ställda krav som bolagets produkter måste leva upp till, då det rör sig om medicinteknik. Bolaget hävde efter en tid avtalet med leverantören och krävde återbetalning. Leverantören krävde att avtalet fullföljdes. Målet har i Tingsrätten under våren 2006 gått emot bolaget, vilket föranlett en reservation i redovisningen för innevarande räkenskapsår på 660 840 kronor. Bolaget har i samråd med sitt nya juridiska ombud valt att överklaga tingsrättens dom i Hovrätten.
Rättstvist. MedicPen AB har en tvist med en leverantör, där MedicPen efter en tid hävde ett avtal. Leverantören krävde att avtalet fullföljdes. Målet har i Tingsrätten under våren 2006 gått emot bolaget, vilket föranlett en reservation i redovisningen för innevarande räkenskapsår på 660 840 kronor. Bolaget har beslutat i samråd med sitt nya juridiska ombud att överklaga tingsrättens dom i Hovrätten.
Rättstvist. Tvist om villkoren i detta avtal ska avgöras av allmän domstol med Vänersborgs tingsrätt som första instans. Xxxxxxx parten ska svara för sina egna rättegångskostnader.

Related to Rättstvist

  • Tvist Tvist i anledning av avtalet ska avgöras av svensk allmän domstol (tingsrätt i första instans).

  • Övriga bestämmelser Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.

  • Undantag från prospektskyldighet Detta memorandum har inte granskats och godkänts av Finansinspektionen. Memorandumet är undantaget från prospektskyldighet enligt 2 kap. 4 § Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument beaktat att det belopp som sammanlagt ska betalas av investerarna under en tid av tolv månader motsvarar högst 2,5 miljoner euro.

  • Bisysslor Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan.

  • Övriga kostnader 14.4.1 Kunden ska stå för de kostnader som uppstår vid avyttring, överföring eller öppnande av annan förvaring enligt Xxxxxxx.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att utreda en ny lag mot trakasserier i arbetslivet. Utskottet hänvisar till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 11 (V).

  • Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis slå fast att samtliga arbetstagare som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska garanteras goda och trygga arbetsvillkor. Det gäller oavsett om arbetet utförs av permanent anställda hos en arbetsgivare eller om det utförs av inhyrd arbetskraft. I kommittémotion 2023/24:647 (V) yrkandena 10–14 ger motionärerna ett antal förslag på ändringar av olika delar av regelverket för uthyrning av arbetskraft. Motionärer från samma parti framförde under förra riksmötet motsvaranden xxxxxxxx och utskottet ser att det finns skäl att på nytt lyfta fram några grundläggande utgångspunkter för att bemöta det som anförs i motionen. En central utgångspunkt för utskottet är att bemanningsbranschen och alla de som utför arbete som tillfälligt inhyrd personal är viktiga aktörer på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar att motionärerna helt förbiser den viktiga roll som denna grupp spelar och i stället uteslutande fokuserar på upplevda problem. Ett system som möjliggör för arbetsgivare att hyra in arbetskraft som ett komplement vid t.ex. vakanser och arbetstoppar är nödvändigt för att en flexibel arbetsmarknad ska fungera väl. Bemannings- branschen är i många fall en garant för att få verksamheten att fungera under olika förutsättningar i såväl den privata som den offentliga sektorn. Samtidigt är det en självklarhet för utskottet att uthyrda arbetstagare ska ha tillgång till ett bra skydd och goda villkor i anställningen. Utskottet anser att en bra grund för trygga och goda arbetsvillkor är att arbetsgivaren har ett kollektivavtal som tillämpas på arbetstagarna som hyrs ut. Det är därför positivt att bemannings- branschen är en bransch med hög kollektivavtalstäckning. Vidare vill utskottet framhålla att anställningsskyddslagen är dispositiv på så vis att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning har möjlighet att träffa kollektivavtal om avvikelser från lagen. Att parterna ges möjlighet att anpassa villkoren till sina respektive branscher och faktiskt också gör det är en grundläggande del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet välkomnar ordningen där starka rikstäckande kollektivavtal bidrar till att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Utskottet vill också betona att de arbetstillfällen som erbjuds genom bemanningsföretagen innebär att personer som försöker ta sig in på arbets- marknaden relativt snabbt kan få en fast anställning hos ett bemannings- företag. Som en följd av den genomförda reformeringen av arbetsrätten har inhyrda arbetstagares ställning också stärkts. Kundföretag ska numera i vissa fall erbjuda en tillsvidareanställning eller betala ersättning till arbetstagaren. Utskottet konstaterar att det nya regelverket främjar tillsvidareanställningar hos kundföretag och på så vis motverkar att inhyrningar blir av permanent karaktär där så inte är önskvärt. Det innebär att bemanningsföretagen stärker sitt bidrag till att skapa förutsättningar för personer att etablera sig på arbetsmarknaden. Utskottet har svårt att se att det skulle finnas några skäl att i linje med motionärernas förslag begränsa den roll som uthyrning av arbetskraft i dag spelar för att få in personer på arbetsmarknaden. När det gäller arbetstagarorganisationernas och arbetstagarnas möjlighet att kontrollera och ha inflytande över arbetsgivarens beslut att hyra in personal delar utskottet inte motionärernas syn på behovet av förändringar. Utskottet är ense med motionärerna om att det är viktigt att ha ett regelverk som ger en reell möjlighet till insyn och inflytande över arbetsgivarens beslut att hyra in personal. Det är dock utskottets uppfattning att den svenska arbetsmarknads- modellen erbjuder just detta. Det är också välkommet att parterna i stor utsträckning har reglerat frågor om inhyrning av personal från bemannings- företag i olika situationer i sina kollektivavtal. Som exempel har det införts bestämmelser om kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt och förstärkt facklig förhandlingsrätt med skiljenämnd. Utskottet kan således konstatera att det befintliga regelverket ger arbetstagarorganisationer möjligheter att påverka processen när en arbetsgivare ska få hyra in arbetskraft. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandena avslås. Rätt till ledighet m.m.‌

  • Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkningar

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.