Common use of Sammanfattande bedömning Clause in Contracts

Sammanfattande bedömning. Förbundets ståndpunkt om innebörden av löneöverenskommelserna är, till skillnad från bolagets, väl förenlig med systematiken i byggavtalets lönebe- stämmelser och praxis för hur löneöverenskommelser brukar formuleras. Omständigheterna vid tecknandet av hängavtalen och löneöverenskommel- serna har varit sådana att, även om D.L. vid tiden för avtalsteckningen kan ha haft uppfattningen att överenskommelserna skulle reglera endast yrkesarbetares löner, har bolaget med sina erfarenheter i branschen inte haft fog för denna uppfattning. Under alla omständigheter borde bolaget ha uppmärksammat förbundet om sin uppfattning. Att bolagens ståndpunkt får visst stöd av ordalydelsen i själva överenskommelserna, läst för sig, medför ingen annan bedömning. Arbetsdomstolen finner alltså att löneöverenskommelserna ska tolkas på det sätt som förbundet har gjort gällande, nämligen att av dessa följer att bola- gen åtagit sig att till ”övriga arbetstagare 1” betala lön med 88 procent av den överenskomna yrkesarbetarlönen om 175 kr per timme, med tillkom- mande avtalshöjningar. För att undvika framtida liknande tvister kan det finnas skäl att i löneöver- enskommelser, särskilt med hängavtalsbundna arbetsgivare, tydliggöra vad ett angivande av en yrkesarbetarlön innebär. Bolagen har vid denna bedömning anfört att löneöverenskommelserna är oskäliga och ska jämkas, med stöd av 36 § avtalslagen, till att såvitt avser timlönen omfatta enbart yrkesarbetare. Enligt förbundet finns inga skäl för jämkning. Bolagen har sammanfattningsvis anfört följande. Vid avtalstecknandet befann de sig i en underlägsen ställning gentemot förbundet, då de inte hade stöd från någon arbetsgivarorganisation och var i behov av kollektivavtal för att kunna få nya uppdrag och driva verksamheten vidare. Vidare hade för- bundet formulerat avtalstexterna i förväg, utan möjlighet till påverkan från bolagens sida. I 36 § avtalslagen anges följande. Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänse- ende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underläg- sen ställning i avtalsförhållandet. Det har ifrågasatts i vilken mån 36 § avtalslagen kan vara tillämplig på kol- lektivavtal. I förarbetena uttalas att det praktiska utrymmet för att tillämpa klausulen på kollektivavtal ”torde vara mycket begränsat” (se prop. 1975/76:81 s. 114). Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Kollektivavtal ingås normalt frivilligt efter sedvanliga förhandlingar, men ibland efter hot om stridsåtgärder eller efter vidtagna stridsåtgärder. Det sist- nämnda utgör normalt inte skäl för att jämka ett därefter träffat kollektivav- tal. I detta fall är det bolagen som har tagit initiativ till att teckna kollektiv- avtal, eftersom det enligt bolagen i praktiken var ett krav för att kunna verka inom byggområdet. Bolagen har haft erfarenhet av branschen och byggavta- let och har inte heller saknat möjlighet att anlita sakkunnigt biträde inför avtalstecknandet. Att förbundet hade utarbetat färdiga utkast till löneöver- enskommelser innebär i sig inte att det saknades möjlighet att förhandla om villkoren. Bolagen kan inte anses ha varit i en underlägsen ställning. Enligt Arbetsdomstolens mening kan löneöverenskommelserna sammanta- get inte anses oskäliga enligt 36 § avtalslagen. De ska därför inte jämkas på det sätt bolagen yrkat. Xxxxxxxxx har slutligen gjort gällande att löneöverenskommelsen för bola- gets del förlorade sin verkan den 1 september 2017, då bolaget blev medlem i Sveriges Byggindustrier eller att det, med anledning av medlemskapet, i vart fall finns skäl att jämka löneöverenskommelsen från och med det datu- met. Förbundet är av motsatt ståndpunkt. Av 26 § medbestämmandelagen följer att arbetsgivare eller arbetstagare som blir medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation blir bunden av kollektivavtal som har slutits av medlem i organisationen. Detta gäller dock endast i den mån den inträdande medlemmen inte redan är bunden av annat kollektivavtal. Den inträdande medlemmen fortsätter att vara bunden av det först gällande kollektivavtalet till dess detta löpt eller sagts upp. Contenders löneöverenskommelse är formulerad så att den gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Dess giltighet är inte uttryckligen villkorad med att hängavtalet, som löper med en ömsesidig uppsägningstid om 14 dagar, fortfarande är i kraft, och det är ostridigt att ingen särskild uppsägning av löneöverenskommelsen har skett. Löneöver- enskommelsen från år 2013 har till följd härav inte förlorat sin verkan för bolaget i och med medlemskapet i Sveriges Byggindustrier. Löneöverens- kommelser träffas oavsett om arbetsgivaren är bunden av byggavtalet på grund av medlemskap eller om byggavtalets bestämmelser blir tillämpliga genom ett hängavtal. Något skäl för jämkning av löneöverenskommelsen med anledning av medlemskapet finns inte heller.

Sammanfattande bedömning. Förbundets ståndpunkt Arbetsdomstolen har gjort bedömningen att utredningen talar för att kollek- tivavtalsregleringen, mot bakgrund av att det är en regel om arbetstidsför- kortning där årsarbetstiden inte ska vara längre i besöksnäringen, bör ha den innebörden av löneöverenskommelserna äratt arbetstagarna inom kollektivavtalsområdet bör behandlas på samma sätt som de arbetstagare som har arbetstid om 40 timmar per helgfri vecka och som blir sjuka den röda dagen. Det finns ingen uttrycklig regle- ring i kollektivavtalet om att arbetstagarna inom gröna riksens avtalsområde vid sjukdomsfall ska få spara ledighetsdagen, till skillnad från bolagets, väl förenlig med systematiken i byggavtalets lönebe- stämmelser och praxis dvs. att avtalet innebär en skyldighet för hur löneöverenskommelser brukar formuleras. Omständigheterna vid tecknandet av hängavtalen och löneöverenskommel- serna har varit sådana att, även om D.L. vid tiden för avtalsteckningen kan ha haft uppfattningen arbetsgivaren att överenskommelserna skulle reglera endast yrkesarbetares löner, har bolaget med sina erfarenheter i branschen inte haft fog för denna uppfattning. Under alla omständigheter borde bolaget ha uppmärksammat förbundet om sin uppfattning. Att bolagens ståndpunkt får visst stöd av ordalydelsen i själva överenskommelserna, läst för sig, medför ingen annan bedömningåterta utläggningsbeslutet. Arbetsdomstolen finner alltså att löneöverenskommelserna ska tolkas på det sätt som förbundet har gjort gällande, nämligen att av dessa följer att bola- gen åtagit sig att till ”övriga arbetstagare 1” betala lön med 88 procent av den överenskomna yrkesarbetarlönen om 175 kr per timme, med tillkom- mande avtalshöjningar. För att undvika framtida liknande tvister kan det finnas skäl att i löneöver- enskommelser, särskilt med hängavtalsbundna arbetsgivare, tydliggöra vad ett angivande av en yrkesarbetarlön innebär. Bolagen har vid denna bedömning anfört att löneöverenskommelserna är oskäliga och ska jämkas, med stöd av 36 § avtalslagen, till att såvitt avser timlönen omfatta enbart yrkesarbetare. Enligt förbundet finns inga skäl för jämkning. Bolagen har sammanfattningsvis anfört följande. Vid avtalstecknandet befann de sig i en underlägsen ställning gentemot förbundet, då de inte hade stöd från någon arbetsgivarorganisation och var i behov av kollektivavtal för att kunna få nya uppdrag och driva verksamheten vidare. Vidare hade för- bundet formulerat avtalstexterna i förväg, utan möjlighet till påverkan från bolagens sida. I 36 § avtalslagen anges följande. Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänse- ende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underläg- sen ställning i avtalsförhållandet. Det har ifrågasatts i vilken mån 36 § avtalslagen kan vara tillämplig på kol- lektivavtal. I förarbetena uttalas att det praktiska utrymmet för att tillämpa klausulen på kollektivavtal ”torde vara mycket begränsat” (se prop. 1975/76:81 s. 114). Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Kollektivavtal ingås normalt frivilligt efter sedvanliga förhandlingar, men ibland efter hot om stridsåtgärder eller efter vidtagna stridsåtgärder. Det sist- nämnda utgör normalt inte skäl för att jämka ett därefter träffat kollektivav- tal. I detta fall är det bolagen som har tagit initiativ till att teckna kollektiv- avtal, eftersom det enligt bolagen i praktiken var ett krav för att kunna verka inom byggområdet. Bolagen har haft erfarenhet av branschen och byggavta- let och har inte heller saknat möjlighet funnit att anlita sakkunnigt biträde inför avtalstecknandet. Att förbundet hade utarbetat färdiga utkast till löneöver- enskommelser en sådan tolkning kan anses stå i strid med sjuklö- nelagen eller utrett att en sådan tolkning innebär i sig inte att det saknades möjlighet föreligger risk för att förhandla arbetstagaren gör sig skyldig till bidragsbrott. Slutsatsen av det ovan anförda blir således att Arbetsdomstolen inte funnit visat att regleringen i 14 § har den innebörden att, för det fall en arbetstagare blir sjuk en redan utlagd extra ledighetsdag, ska utläggningen av den extra ledighetsdagen återtas och dagen kvarstå på eller återföras till arbetstagarens saldo över intjänade extra ledighetsdagar. Vid denna bedömning ska förbundets fastställelseyrkande avslås. Bedömningen innebär även att bolaget inte brutit mot kollektivavtalet och att yrkandena om villkorenskadestånd för kollektivavtalsbrott ska avslås. Bolagen kan inte anses ha varit i en underlägsen ställning. Enligt Arbetsdomstolens mening kan löneöverenskommelserna sammanta- get inte anses oskäliga enligt 36 § avtalslagen. De ska därför inte jämkas på det sätt bolagen yrkat. Xxxxxxxxx Förbundet har slutligen gjort gällande att löneöverenskommelsen för bola- gets del förlorade sin verkan S.S. haft rätt till sjuklön även om bolaget inte brutit mot kollektivavtalet eftersom hon gått miste om arbetstidsför- kortning och fritid, vilket får anses vara en anställningsförmån enligt sjuklö- nelagens mening. S.S. har varit tjänstgöringsfri utan avdrag på månadslönen den 31 januari och den 1 september 2017, då bolaget blev medlem februari 2019 och har alltså inte gått miste om lön. Arbetsdom- stolen har ovan redan tagit ställning i Sveriges Byggindustrier frågan om det kan anses vara fråga om en förlust av annan anställningsförmån när arbetstagaren blir sjuk en utlagd extra ledighetsdag och funnit att så inte är fallet. Eftersom S.S. varken gått miste om lön eller att det, med anledning av medlemskapet, i vart fall finns skäl att jämka löneöverenskommelsen från och med det datu- metannan anställningsförmån enligt 6 § sjuklönelagen har hon inte heller rätt till sjuklön. Förbundet är av motsatt ståndpunkt. Av 26 § medbestämmandelagen följer att arbetsgivare eller arbetstagare som blir medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation blir bunden av kollektivavtal som har slutits av medlem i organisationen. Detta gäller dock endast i den mån den inträdande medlemmen inte redan är bunden av annat kollektivavtal. Den inträdande medlemmen fortsätter att vara bunden av det först gällande kollektivavtalet till dess detta löpt eller sagts upp. Contenders löneöverenskommelse är formulerad så att den gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Dess giltighet är inte uttryckligen villkorad med att hängavtalet, som löper med en ömsesidig uppsägningstid om 14 dagar, fortfarande är i kraft, och det är ostridigt att ingen särskild uppsägning av löneöverenskommelsen har skett. Löneöver- enskommelsen från år 2013 har till följd härav inte förlorat sin verkan för bolaget i och med medlemskapet i Sveriges Byggindustrier. Löneöverens- kommelser träffas oavsett om arbetsgivaren är bunden av byggavtalet på grund av medlemskap eller om byggavtalets bestämmelser blir tillämpliga genom ett hängavtal. Något skäl för jämkning av löneöverenskommelsen med anledning av medlemskapet finns inte hellerFörbundets yrkande därom ska alltså också avslås.

Sammanfattande bedömning. Förbundets ståndpunkt om innebörden av löneöverenskommelserna är, till skillnad från bolagets, väl förenlig med systematiken Utgångspunkten i byggavtalets lönebe- stämmelser och praxis tillämpningsdirektivet är att ett entreprenörsan- svar ska införas för hur löneöverenskommelser brukar formulerasbyggbranschen. Omständigheterna vid tecknandet av hängavtalen och löneöverenskommel- serna har varit sådana att, även om D.L. vid tiden Den möjlighet som direktivet ger att i stället för avtalsteckningen kan ha haft uppfattningen att överenskommelserna skulle reglera endast yrkesarbetares löner, har bolaget med sina erfarenheter i branschen införa ett entreprenörsansvar vidta andra lämpliga åtgärder bör inte haft fog för denna uppfattning. Under alla omständigheter borde bolaget ha uppmärksammat förbundet om sin uppfattninganvändas. Att bolagens ståndpunkt får visst problem för arbetstagare att få sin lön utbetald förekommer i utstationeringssituationer vinner stöd av ordalydelsen bl.a. i själva överenskommelserna, läst för sig, medför ingen annan bedömning. Arbetsdomstolen finner alltså att löneöverenskommelserna ska tolkas på det sätt som förbundet har gjort gällande, nämligen att av dessa följer att bola- gen åtagit sig att kommissionens för- slag till ”övriga arbetstagare 1” betala lön med 88 procent av den överenskomna yrkesarbetarlönen om 175 kr per timme, med tillkom- mande avtalshöjningar. För att undvika framtida liknande tvister kan det finnas skäl att i löneöver- enskommelser, särskilt med hängavtalsbundna arbetsgivare, tydliggöra vad ett angivande av en yrkesarbetarlön innebär. Bolagen har vid denna bedömning anfört att löneöverenskommelserna är oskäliga och ska jämkas, med stöd av 36 § avtalslagen, till att såvitt avser timlönen omfatta enbart yrkesarbetaretillämpningsdirektiv. Enligt förbundet förslaget finns inga skäl för jämkning. Bolagen det flera exem- pel på fall där utstationerade arbetstagare blivit utnyttjade och inte fått ut den lön som de har sammanfattningsvis anfört följande. Vid avtalstecknandet befann de sig i en underlägsen ställning gentemot förbundet, då de inte hade stöd från någon arbetsgivarorganisation och var i behov av kollektivavtal för att kunna få nya uppdrag och driva verksamheten vidarerätt till enligt utstationeringsdirektivet. Vidare hade för- bundet formulerat avtalstexterna i förväg, utan möjlighet till påverkan från bolagens sida. I 36 § avtalslagen anges följande. Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet det att det icke skäligen händer att utstationerade arbetstagare inte kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänse- ende eller i kräva sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underläg- sen ställning i avtalsförhållandet. Det har ifrågasatts i vilken mån 36 § avtalslagen kan vara tillämplig arbetsgivare på kol- lektivavtal. I förarbetena uttalas att det praktiska utrymmet för att tillämpa klausulen på kollektivavtal ”torde vara mycket begränsat” (se prop. 1975/76:81 s. 114). Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Kollektivavtal ingås normalt frivilligt efter sedvanliga förhandlingar, men ibland efter hot om stridsåtgärder eller efter vidtagna stridsåtgärder. Det sist- nämnda utgör normalt inte skäl för att jämka ett därefter träffat kollektivav- tal. I detta fall är det bolagen som har tagit initiativ till att teckna kollektiv- avtal, eftersom det enligt bolagen i praktiken var ett krav för att kunna verka inom byggområdet. Bolagen har haft erfarenhet av branschen och byggavta- let och har inte heller saknat möjlighet att anlita sakkunnigt biträde inför avtalstecknandet. Att förbundet hade utarbetat färdiga utkast till löneöver- enskommelser innebär i sig inte att det saknades möjlighet att förhandla om villkoren. Bolagen kan inte anses ha varit i en underlägsen ställning. Enligt Arbetsdomstolens mening kan löneöverenskommelserna sammanta- get inte anses oskäliga enligt 36 § avtalslagen. De ska därför inte jämkas på det sätt bolagen yrkat. Xxxxxxxxx har slutligen gjort gällande att löneöverenskommelsen för bola- gets del förlorade sin verkan den 1 september 2017, då bolaget blev medlem i Sveriges Byggindustrier eller att det, med anledning av medlemskapet, i vart fall finns skäl att jämka löneöverenskommelsen från och med det datu- met. Förbundet är av motsatt ståndpunkt. Av 26 § medbestämmandelagen följer att arbetsgivare eller arbetstagare som blir medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation blir bunden av kollektivavtal som har slutits av medlem i organisationen. Detta gäller dock endast i den mån den inträdande medlemmen inte redan är bunden av annat kollektivavtal. Den inträdande medlemmen fortsätter att vara bunden av det först gällande kollektivavtalet till dess detta löpt eller sagts upp. Contenders löneöverenskommelse är formulerad så att den gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Dess giltighet är inte uttryckligen villkorad med att hängavtalet, som löper med en ömsesidig uppsägningstid om 14 dagar, fortfarande är i kraft, och det är ostridigt att ingen särskild uppsägning av löneöverenskommelsen har skett. Löneöver- enskommelsen från år 2013 har till följd härav inte förlorat sin verkan för bolaget i och med medlemskapet i Sveriges Byggindustrier. Löneöverens- kommelser träffas oavsett om arbetsgivaren är bunden av byggavtalet lönen på grund av medlemskap att företaget har försvunnit eller att det kanske aldrig existerat på riktigt. Enligt kommissionen krävs det därför ändamålsenliga, effektiva och av- skräckande åtgärder som garanterar att underentreprenörerna uppfyller sina rättsliga och avtalsenliga skyldigheter, särskilt när det gäller arbetstagarnas rättigheter. Det är viktigt att det finns effektiva regler och system som en utstationerad arbetstagare kan använda sig av för att få sin lön utbetald om byggavtalets arbetsgivaren inte på frivillig väg gör detta. Befintliga bestämmelser blir tillämpliga genom i svensk rätt är inte tillräckliga för att säkerställa detta. Det framstår i detta avseende även som lämpligt med ett hängavtalsystem som i sig har en särskild preventiv effekt och som kan leda till att en självsanering av berörda branscher uppnås. Något skäl Ett entreprenörsansvar bedöms ha positiva effekter. Det ger en arbetstagare ett utökat skydd för jämkning att få ut sin lön då arbetstagaren kan vända sig mot entreprenörer högre upp i en entreprenadkedja med sitt krav. Vidare kan ett entreprenörsansvar förväntas ha preventiva effekter och medföra en självsanering inom berörda branscher, vilket bidrar till en sund marknad med konkurrens på lika villkor. Fördelarna med att införa ett entreprenörsansvar bedöms överväga nackdelarna. Ett entreprenörsansvar, som innebär att en entreprenör kan hållas ansvarig för lön till en arbetstagare hos en underentreprenör, bör därför införas. Det entreprenörsansvar som införs ska givetvis vara förenligt med EU-rätten. Vid den närmare utformningen av löneöverenskommelsen med anledning av medlemskapet finns inte hellerbestämmelserna om entreprenörsansvar bör detta särskilt beaktas. En sammanhållen EU-rättslig prövning görs avslutningsvis i avsnitt 4.16.

Sammanfattande bedömning. Förbundets ståndpunkt Som tidigare har angetts ligger i begreppet god försäkringsförmedlingssed en omsorgsplikt, en skyldighet att anpassa rådgivningen till kunden och en direkt avrådningsplikt i konsumentförhållanden. Omsorgsplikten innefattar en skyldighet att sätta kundens intresse före andra, kanske motstridiga, intressen. Försäkringsförmedlaren ska uppträda aktivt lo- jalt mot kunden. I omsorgsplikten ligger också ett krav på att försäkringsför- medlaren ställer all sin kunskap till kundens förfogande. Förmedlaren får inte lämna råd mot bättre vetande. Detta ska inte tolkas så att förmedlaren kan hålla sig okunnig för att undvika att lämna råd mot bättre vetande. Vidare ligger i omsorgsplikten ett krav på att den information om innebörden en produkt och ett produkt- bolag som försäkringsförmedlaren tillhandahåller kunden är tillräcklig och ger en rättvisande bild av löneöverenskommelserna ärprodukten och produktbolaget. Finansinspektionen har vid sin granskning funnit att Providentor haft en aktiv roll i samband med inlåning i Acme-bolagen. Providentor har rekommenderat sina kunder att placera i Acme-bolagen och därvid framställt en placering i Acme-bolagen som en placering med mycket låg risk. Frågan är om Providentor, mot bakgrund av den omsorgsplikt som man har haft i förhållande till skillnad från bolagetssina kunder, väl förenlig haft fog för att rekommendera sina kunder att t.ex. omplacera sparande i försäkring till inlåning i Acme-bolagen och därvid framställa denna placering som en placering med systematiken i byggavtalets lönebe- stämmelser mycket låg risk. Finansinspektionen har funnit att Providentor före avtalsslutet inte gjort några kontroller av vare sig Acme Sveriges eller Acme Luxembourgs ägare och praxis för hur löneöverenskommelser brukar formulerasled- ning. Omständigheterna vid tecknandet av hängavtalen Vidare har Finansinspektionen funnit att Providentor har tillhandahållit sina kunder felaktig och löneöverenskommel- serna missvisande information om Acme-bolagen och deras inlåningsprodukt. Providentor har varit sådana att, även om D.L. vid tiden för avtalsteckningen kan ha haft uppfattningen att överenskommelserna skulle reglera endast yrkesarbetares löner, har bolaget med sina erfarenheter i branschen enligt Finansinspektionens uppfattning mot denna bakgrund inte haft fog för att rekommendera sina kunder att placera i Acme-bolagen och därvid framställa en placering i Acme-bolagen som en pla- cering med mycket låg risk. Enligt Finansinspektionens uppfattning har Provi- dentor genom detta inte visat sina kunder den omsorg som man varit skyldig att visa dem. Vidare har Finansinspektionen funnit att Providentor under senvåren fått tydli- ga indikationer på att det fanns problem i Acme-bolagen men att man trots det fortsatt att förmedla inlåning i Acme-bolagen. Enligt Finansinspektionens upp- fattning har Providentor genom detta inte visat sina kunder den omsorg som man varit skyldig att visa dem. Genom sitt agerande har Providentor åsidosatt sin skyldighet att iaktta god för- säkringsförmedlingssed. Providentor har också åsidosatt sin skyldighet att iakt- ta god försäkringsförmedlingssed genom att försöka förmå kunder som har anmält bolaget till Allmänna reklamationsnämnden att ta tillbaka sin anmälan. Finansinspektionen har också funnit att Providentor brutit mot lagen om värde- pappersrörelse genom att förmedla finansiella instrument utan erforderligt till- stånd. Med hänsyn till att Providentor till följd av sin konkurs nu har upphört med denna uppfattningverksamhet, saknas grund för Finansinspektionen att ingripa mot Providentor enligt lagen om värdepappersrörelse. Under alla omständigheter borde bolaget Finansinspektionen anser emellertid att det förhållandet att Providentor drivit annan tillståndspliktig verksamhet utan att ha uppmärksammat förbundet om sin uppfattning. Att bolagens ståndpunkt får visst stöd av ordalydelsen i själva överenskommelserna, läst tillstånd för sigdet, medför ingen annan bedömningatt Providentor i sin verksamhet inte har iakttagit god försäkringsförmedlingssed eller i övrigt bedrivit den på ett sunt sätt. Arbetsdomstolen finner alltså att löneöverenskommelserna ska tolkas på Med hänsyn till det sätt som förbundet har gjort gällande, nämligen att av dessa följer att bola- gen åtagit sig att till ”övriga arbetstagare 1” betala lön med 88 procent av den överenskomna yrkesarbetarlönen om 175 kr per timme, med tillkom- mande avtalshöjningar. För att undvika framtida liknande tvister kan det finnas skäl att i löneöver- enskommelser, särskilt med hängavtalsbundna arbetsgivare, tydliggöra vad ett angivande av en yrkesarbetarlön innebär. Bolagen har vid denna bedömning anfört att löneöverenskommelserna är oskäliga anförda och ska jämkas, med stöd av 36 § avtalslagen, till att såvitt avser timlönen omfatta enbart yrkesarbetareProvidentor numera är i konkurs är nå- got annat ingripande än en återkallelse av tillståndet inte aktuellt. Enligt förbundet finns inga skäl för jämkningÅterkallelsen ska gälla omedelbart. Bolagen Beslut i detta ärende har sammanfattningsvis anfört följandefattats av Finansinspektionens styrelse. Vid avtalstecknandet befann de sig i en underlägsen ställning gentemot förbundetden slutli- ga handläggningen har generaldirektören Xxxxxx Xxxxx, då de inte hade stöd från någon arbetsgivarorganisation chefsjuristen Xxxx Xxxxxxx och var i behov av kollektivavtal för att kunna få nya uppdrag och driva verksamheten vidare. Vidare hade för- bundet formulerat avtalstexterna i förväg, utan möjlighet till påverkan från bolagens sida. I 36 § avtalslagen anges följande. Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänse- ende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underläg- sen ställning i avtalsförhållandet. Det har ifrågasatts i vilken mån 36 § avtalslagen kan vara tillämplig på kol- lektivavtal. I förarbetena uttalas att det praktiska utrymmet för att tillämpa klausulen på kollektivavtal ”torde vara mycket begränsat” (se prop. 1975/76:81 s. 114). Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Kollektivavtal ingås normalt frivilligt efter sedvanliga förhandlingar, men ibland efter hot om stridsåtgärder eller efter vidtagna stridsåtgärder. Det sist- nämnda utgör normalt inte skäl för att jämka ett därefter träffat kollektivav- tal. I detta fall är det bolagen som har tagit initiativ till att teckna kollektiv- avtal, eftersom det enligt bolagen i praktiken var ett krav för att kunna verka inom byggområdet. Bolagen har haft erfarenhet av branschen och byggavta- let och har inte heller saknat möjlighet att anlita sakkunnigt biträde inför avtalstecknandet. Att förbundet hade utarbetat färdiga utkast till löneöver- enskommelser innebär i sig inte att det saknades möjlighet att förhandla om villkoren. Bolagen kan inte anses ha varit i en underlägsen ställning. Enligt Arbetsdomstolens mening kan löneöverenskommelserna sammanta- get inte anses oskäliga enligt 36 § avtalslagen. De ska därför inte jämkas på det sätt bolagen yrkat. Xxxxxxxxx har slutligen gjort gällande att löneöverenskommelsen för bola- gets del förlorade sin verkan den 1 september 2017, då bolaget blev medlem i Sveriges Byggindustrier eller att det, med anledning av medlemskapet, i vart fall finns skäl att jämka löneöverenskommelsen från och med det datu- met. Förbundet är av motsatt ståndpunkt. Av 26 § medbestämmandelagen följer att arbetsgivare eller arbetstagare som blir medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation blir bunden av kollektivavtal som har slutits av medlem i organisationen. Detta gäller dock endast i den mån den inträdande medlemmen inte redan är bunden av annat kollektivavtal. Den inträdande medlemmen fortsätter att vara bunden av det först gällande kollektivavtalet till dess detta löpt eller sagts upp. Contenders löneöverenskommelse är formulerad så att den gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Dess giltighet är inte uttryckligen villkorad med att hängavtalet, som löper med en ömsesidig uppsägningstid om 14 dagar, fortfarande är i kraft, och det är ostridigt att ingen särskild uppsägning av löneöverenskommelsen har skett. Löneöver- enskommelsen från år 2013 har till följd härav inte förlorat sin verkan för bolaget i och med medlemskapet i Sveriges Byggindustrier. Löneöverens- kommelser träffas oavsett om arbetsgivaren är bunden av byggavtalet på grund av medlemskap eller om byggavtalets bestämmelser blir tillämpliga genom ett hängavtal. Något skäl för jämkning av löneöverenskommelsen med anledning av medlemskapet finns inte hellerenhetschefen Xxxxxxx Xxxxxxx deltagit.