Samverkan om utbildning. I det kulturstrategiska programmet nämns inte förskolan i texten. Under avsnittet ”Kultur – en självklar och integrerad del av barnens skola” anser förvaltningen att stadsdelsnämnderna också tillsammans med kulturnämnd och utbildningsnämnd arbetar med kultur och estetiska lärprocesser till exempel genom Kulan och El Sistema. Att nyttja skolans lokaler maximalt är en stor vinst både ekonomiskt, hållbarhetsmässigt och socialt. Förvaltningen ser positivt på ett ökat samutnyttjande av skollokaler som samlingsplats för kunskap, utbildning, kultur och fritid i samhället. Utifrån en trygghetsaspekt är det även positivt med pågående aktiviteter på kvällar och helger då det skapas trygga rum där fler människor rör sig. Kista är sedan 1980- talet är känt som Sveriges största IT-centrum. Förvaltningen ser positivt på att till exempel fler nya kreativa och digitala utbildnings- och lärmiljöer ytterligare etableras i området.
Samverkan om utbildning. Region Stockholm ser det som positivt att det kulturstrategiska programmet lyfter fram talangutveckling som en prioriterad inriktning. Region Stockholm bedriver sedan tidigare en talangutvecklande verksamhet som har slagit väl ut. För närvarande pågår gemensamma processer med Stockholms stad avseende talangutveckling inom orkesterverksamhet.
Samverkan om utbildning. Att Stockholms kulturliv påverkas positivt av utbildningssektorn gäller med stor sannolikhet på en yrkesutbildande, akademinivå, men här vill vi påtala att för musikområdet i synnerhet är den vikande livescenen också en motverkande faktor. Däremot är tätheten av studiofaciliteter och i allt högre grad och delar av techindustrin (läs spelindustrin) något som gör utträdet i arbetslivet mer sömlöst för vissa musiker, tekniker och producenter. Vi bör däremot generellt tala lite försiktigt om det s k musikundret (vilket strategin heller inte poängterar) men igen, att vi inte har bra stöttande strukturer för professionella musikskapare är ett långsiktig hot mot musiklivet och när nu pandemi-effekter gör att så många artister och musiker är på väg till andra yrken kan effekten bli exponentiell och vi kan tappa mycket av de tidigare framgångarna snabbt. Detta gäller i hög grad den unga talangen. Att nå en internationell arbetsmarknad borde vara en viktig uppgift både för staden och regionen men här finns ingen som helst strategi och det är hög risk att vi får en utflyttning till VG-regionen och Skåne både av detta och andra skäl som har nämnts tidigare. Vad gäller musik för barn och unga så har Stockholm en exceptionellt fragmenterad struktur på både regional och kommunal nivå. Detta berörs inte alls i strategin men är avgörande för att tidigt skapa incitament för både framtida kulturskapare och en framtida kulturpublik. Kulturutbudet för barn motsvarar i mycket liten grad den möjliga mångfald som finns i Stockholm i alla aspekter; uttryck, genrer, kön, ursprung etc. Här finns också en väldigt liten förståelse för situationen i mottagarledet, d v s skolan. Kulturlivet har en hög beredskap men att skapa fungerande strukturer för ett bättre flöde av kultur in i skolvärlden är tidskrävande och behöver avsevärt stärkas. De digitala möjligheterna kring interaktion är också något som denna strategi inte nämner men där vi ser att pandemin har satt på kartan. En tillgänglighetsaspekt som kan bli ett komplement till längre och mer kvalitativa möten där en digital förberedelse kan bli en kontaktyta som stärker IRL-möten i skolan eller på andra platser. Vad gäller lokaler så är det viktigt att det finns med i strategin in men vi vill även påtala ett ofta dåligt utnyttjande av de lokaler som finns. Skolor byggda på 50- och 60-talet har ofta bra lokaler men som tekniskt och på andra sätt behöver anpassas bättre för att kunna ta emot kultur. Kultur handlar om att skapa magi och...