Samverkan om besöksnäringen. I stadsdelsområdet finns många uppskattade platser där det går att ta del av kultur till exempel Husby gård, Akalla by, Kulturhuset Husby och Kista bibliotek. På Järvafältet finns många intressanta kulturmiljöer och historiska minnesmärken och byggnader. Förvaltningen ser gärna en tydligare skrivning om hur Stockholms stads rika kulturutbud över hela staden kan kommuniceras så att fler besökare får information om det som erbjuds i ytterstaden.
Samverkan om besöksnäringen. Vi ser positivt på satsningar kring besöksnäringen, då detta även kommer alla kommuninnevånare till del. Avslutningsvis vill vi åter säga att vi ställer oss positiva till stadens ambitioner med det kulturstrategiska programmet. Och vi hoppas få vara del i att förverkliga det! Folkbildningen är en stark aktör inom kulturområdet och både folkhögskolor och studieförbund samverkar gärna där så är möjligt. Tillväxtverket Tillväxtverket arbetar för ätt stärka företagens konkurrenskraft. Det gör myndigheten genom ätt skapa bättre förutsättningar för företagande och attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas. Tillväxtverket anser ätt det är av stor vikt för utveckling av näringslivet och stärkt attraktionskraft ätt villkoren är goda för företag och utövare inom kulturella och kreativa näringar. Tillväxtverket ansvarar också för kunskaps- och kvalitetsutveckling samt samverkan och samordning inom turism, där kulturmiljöer är en av flera viktiga besöksupplevelser. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.
Samverkan om besöksnäringen. Det är självklart att besökare till Stockholm skall slussas in mot kulturlivet men vi kan se att det ofta är den evenemangsbaserade spektakulära kulturen som ofta framhålls och vi tror att en mer djupgående strategi kring hur man lockar en bred publik både från närområde och internationellt till staden. Sen vill vi ändå passa på att problematisera detta ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi tror inte att maximalt antal besökare är positivt men om Stockholm stimulerar ett grönt resande och personer som stannar en längre tid så kan detta bli en del av ekvationen. Vi kan dock se att även här är digitala kontaktytor viktiga även om dessa inte generar lika stora inkomster till staden. Om ett klubbevenemang av hög kvalitet kan dra 100 personer live och interagera med ytterligare 1000 nationellt och internationellt i en livestream för betalande publik, är detta än mer värdefullt. Vi måste också våga diskutera system som ser bortom ren konsumtion. Värdet i att de 2,2 miljoner som bor i kranskommuner kan åka kommunalt eller cykla och delta i kulturlivet är än mer värdefullt och vi är tyvärr lång en strategi för detta idag. Vi skulle vilja se detta perspektiv av djupare kulturinteraktion där vi också bör värdera kvaliteten i dessa möten vare sig de sker IRL eller online. För att konkretisera några tankar dristar vi oss att lägga in några mer mätbara områden som kan spela med de större tankar som finns i denna strategi. Självklart kommer detta att kräva relativt stora ekonomiska insatser men minns, att stötta kulturaktörer ger mycket verksamhet per investerad krona eftersom man dels drivs av att maximera kulturen ut till publiken. De flesta organisationer i kulturlivet är också ytterst kostnadseffektiva. Dels kommer detta att möta målen i denna strategi, att skapa en attraktiv stad för invånare och tillresta och förändra självbilden av Stockholm i grunden. Då kan vi bli det Berlin, New York, Göteborg eller Malmö som vi alla innerst inne vill nå och som politiker av olika nyanser så längtansfullt drömmer om. • Återinrätta renodlade verksamhetsstöd för kulturorganisationer vilket kommer att skapa ekonomiska förutsättningar för såväl breda som smala, innovativa kulturaktörer att blomstra i hela staden. Låt dessa kunna sökas för 1, 2 eller 3 år med årlig återrapportering. • Investera mer i kulturstöd per invånare än någon annan svensk kommun. Var stolta över detta och se till att Stockholm finns i ledningen. • Skapa generella förutsättningar för konstnärer att verka i hela st...