Servitutsförrättning exempelklausuler

Servitutsförrättning. Avgift för servitutsförrättning, omfattar ett servitut (14 kap. i FbL) 500 € För varje därpå följande servitut 130 € Om det ingår en terrängundersökning i servituts- förrättningen, uppbärs dessutom som kostnader för terrängundersökningen 250 €
Servitutsförrättning. Separat servitutförrättning (14 kap. i fastighetsbildningslagen) som gäller högst två servitut 550,00 € Av alla följande servitut debiteras 120,00 € Om servitutsförrättningen riktar sig till fler fastigheter eller parter än två, kommer det en tilläggskostnad för varje fastighet eller part 110,00 €
Servitutsförrättning. Förrättningsavgift, som omfattar behandling av ett servitut (14 kap. FBL) 600
Servitutsförrättning. 3.1 separat servitutsförrättning som omfattar högsst två servitut (14 kap. i Fbl) 552 € varje därpå följande servitut 133 €
Servitutsförrättning. I fastighetsregistret antecknas såsom nyttjanderättsenheter de servitutsom- råden vilka stiftats vid servitutsförrättning eller annan fastighetsförrättning och som finns förtecknade i 154 § i FBL. Detsamma gäller för 154a § i FBL avsedda områden. Om servitutet stiftats som tidsbestämt registreras det datum då det upphör att gälla eller händelsen ifråga. Om flyttning eller upphävande av ett servitut görs anteckningar i fastighets- registret. Ifall det servitut som ska ändras inte har registrerats, ska det först läggas till. Ifall det servitut som ska tas bort inte har registrerats, ska det inte läggas till. På registerenheten ska enhetsåtgärden ”Servitutsförrättning” registreras. Ifall det servitut som ska tas bort eller flyttas inte har registrerats, ska servi- tutsförrättningen eller borttagnings- eller flyttningsåtgärden, om åtgärden görs i samband med någon annan fastighetsförrättning, ändå antecknas vid de belastade registerenheterna och de berättigade fastigheterna. Ifall servitutsförrättning utförs i samband med en annan fastighetsförrätt- ning, t.ex. styckning, registreras behandlingen av servitutet även på den re- gisterenhet som är föremål för biförrättningen .

Related to Servitutsförrättning

  • Tillämplig lagstiftning Aktierna ges ut under aktiebolagslagen (2005:551) och regleras av svensk rätt.

  • Uteslutning Medlem får uteslutas ur Golfklubben om medlemmen motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brutit mot idrottens värdegrund, dessa stadgar, eller på annat sätt skadat Golfklubbens intressen. Medlem får också, utan iakttagande av 3 kap 5 § 3 st, uteslutas om medlemmen, trots anmodan, inte har betalat medlems- eller spelavgift enligt 3 kap 3 §. Uteslutning gäller tills vidare. Beslut om uteslutning får dock begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen. Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen en varning. Beslut om uteslutning eller varning ska avfattas skriftligen av styrelsen. Styrelsen måste, innan slutligt beslut fattas om uteslutning eller varning, ge medlemmen möjlighet att inom lägst 14 dagar från erhållandet av styrelsens skriftliga information i ärendet, skriftligen yttra sig över de omständigheter och händelser som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I det slutliga skriftiga beslutet ska de närmare omständigheter och händelser som utgör skäl till uteslutningen eller varningen redovisas. Beslutet ska också innehålla uppgifter om tidsfrist och vad medlemmen i övrigt behöver göra för att överklaga beslutet enligt 3 kap 6 §. Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skickas till medlemmen.

  • Inriktning Konkurrensförmågan hos företagen inom tjänstesektorn är allt mer beroende av kvalificerade medarbetare. För att verksamheten ska utvecklas är det viktigt med en kontinuerlig och planerad kompetensutveckling av medarbetarna. Kompetens är förmågan att klara av en uppgift. För att klara uppgiften behövs flera egenskaper hos individen. Kompetens är ett komplext begrepp som innebär en mångfald av de mänskliga resurserna. - Kunskaper Veta fakta och kunna metoder - Färdigheter Kunna göra, hantera verktyg - Kontakter Social förmåga, kontaktnät, inflytande - Attityder/värdering Vilja göra, anse riktigt, ta ansvar - Erfarenheter Lära av misstag och framgång - Handledning/Ledarskap Utvecklingen kan i hög grad ske direkt på arbetsplatsen genom en flexibel och stimulerande arbetsorganisation där teori och praktik blandas. En fortlöpande utveckling av företag och medarbetare skapar förut- sättningar för lönsamhet och tryggare anställning.

  • Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Utlandstjänstgöring Vid utlandstjänstgöring ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivare och medarbetare eller genom särskilt utlandsreglemente eller liknande. Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring gäller för medarbetare som omfattas av det.

  • Fastighetsbeteckning Adress Postnummer Postort

  • Lagstiftning Försäkringsavtalslagen (FAL) och övrig svensk lagstiftning tillämpas för detta avtal.

  • Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet

  • Meningsskiljaktigheter Uppkommer tvist rörande arbetsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna eller deras medlemmar ska part påkalla förhandling. Sådan förhandling ska påkallas inom fyra månader efter det part fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att händelsen har inträffat. Tvistefrågor som ej kan lösas vid lokal förhandling ska hänskjutas till central förhandling. Central förhandling ska påkallas inom två månader efter det den lokala förhandlingen avslutats. Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Påkallar part inte förhandling, eller väcks intetalan, inom föreskriven tid, förlorar hen rätten till vidare talan. Om i lag föreskrivs annan frist gäller lagens bestämmelse.