Skälen för förslaget. Arbetstagare som omfattas av lagen om gymnasial lärlingsanställ- ning är elever som genomgår gymnasial lärlingsutbildning inom ett av gymnasieskolans yrkesprogram. Anställningen enligt lagen omfattar hela eller del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet. Anställningen omfattar alltså inte helger eller lov utan är knuten till gymnasieutbildningen. Arbetstagare som omfattas av lagen är undantagna från anställningsskyddslagens bestämmelser, medan arbetstidslagen och arbetsmiljölagen ska tillämpas på dem. De informationsbestämmelser som föreslås i anställningsskydds- lagen enligt ovan bör så långt som möjligt också gälla för arbetstagare som omfattas av lagen om gymnasial lärlingsanställning. Det kan dock anses finnas skäl att anpassa informationsbestämmelserna för att fylla det behov av information som en arbetstagare vars anställning är kopplad till en gymnasieutbildning kan antas ha. Även om en utgångspunkt kan tas i förslaget till genomförande av informationsbestämmelser för anställningsskyddslagen bör inte informationsbestämmelserna i lagen om gymnasial lärlingsanställning omfatta skyldighet att ange om arbetstagaren själv får bestämma sin arbetsplats eller att ange vad som ska gälla för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Eftersom det i lagen om gymnasiala lärlingsanställningar inte finns några materiella bestämmelser om provanställning och sådana bestämmelser inte heller anses relevant att föreslå finns det inte behov av att lämna information om sådan anställning. Informationsskyldigheten vad gäller semester bör fortsatt vara utformad med hänsyn till att det i semesterlagen (1977:480) finns särskilda bestämmelser om semester för arbetstagare i gymnasial lärlingsanställning. En arbetsgivare kan för vissa frågor enligt lagen om gymnasial lärlingsanställning uppfylla sin informationsskyldighet genom att hänvisa inte bara till författning eller kollektivavtal utan också genom att hänvisa till s.k. utbildningskontrakt. En juridisk eller fysisk person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av en lärlingsutbildning enligt ett utbildningskontrakt får ingå ett avtal om gymnasial lärlingsanställning. Ett utbildningskontrakt ska enligt 16 kap. 11 a § skollagen (2010:800) upprättas för alla elever inom gymnasial lärlingsutbildning. I utbildningskontraktet ska bl.a. avtalstiden anges och grunderna för att utbildningskontraktet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut. Vilka omständigheter som ska kunna medföra att någon av parterna ha...
Skälen för förslaget. Vilka svenska lagar är aktuella vid genomförandet av direktivet? Alla som är arbetstagare enligt nationell rätt ska ges rättigheter
Skälen för förslaget. Information om alla villkor som är av väsentlig betydelse – inga ändringar behövs (Artikel 4.1)
Skälen för förslaget. Arbete inom Försvarsmakten sker under speciella omständigheter. Därför skiljer sig bestämmelserna för anställning vid Försvarsmakten från de allmänna bestämmelserna i anställningsskyddslagen. Lagen om vissa försvarsmaktanställningar syftar till säker och behovsanpassad personalförsörjning inom Försvarsmakten, se propositionen Soldatanställningar i Försvarsmakten (prop. 2011/12:115 s. 18 f). Liksom för övriga offentligt anställda bör utgångspunkten vara att undvika särreglering så långt som möjligt och anställningsskyddslagens bestämmelser bör därför gälla arbetstagare anställda enligt lagen om vissa försvarsmaktsanställningar i den mån det går att samtidigt uppfylla lagens syfte om säker och behovsanpassad personalförsörjning inom Försvarsmakten. En utgångspunkt kan därför tas i förslaget till genomförande av informationsbestämmelser för anställningsskyddslagen enligt ovan. Dock bör inte informationsbestämmelserna i lagen om vissa försvarmaktsanställningar omfatta skyldighet att ange om arbetstagaren själv får bestämma sin arbetsplats eller att ange vad som ska gälla för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Lagens bestämmelser bör i övrigt fortsatt anpassas efter att lagen endast avser tidsbegränsade anställningar. Det bör anges att om arbetstagaren sänds utomlands för att arbeta längre än fyra på varandra följande veckor, ska informationen lämnas före avresan. Denna tidsgräns överensstämmer med 6 d § första stycket anställningslagen och följer av direktivets artikel 7.
Skälen för förslaget. Bistånd enligt avtalet med Norge Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska kunna samarbeta med norska myndigheter Regeringen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska få ta initiativ till samarbete genom att begära bistånd Bistånd ska få begäras om det är lämpligt och för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot en handling som kan utgöra terroristbrott
Skälen för förslaget. Ett samarbete ska föregås av en överenskommelse som ingås av regeringen, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen
Skälen för förslaget. Hänvisningar till 11 a § upphovsrättslagen
Skälen för förslaget. Sanktioner avseende de nya förbudsbestämmelserna
Skälen för förslaget. Familjeveckan och ersättning i form av familjedagspenning är avsedd att underlätta kombinationen av familjeliv och arbetsliv för de som har ansvar för ett barn och ge möjlighet för föräldrar och barn att få mer tid tillsammans i vissa utpekade situationer. Familjeveckan syftar också till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn, något som bland annat inbegriper möjlighet till nära relationer med båda föräldrarna. Enligt föräldrabalken kan två personer vara vårdnadshavare för ett barn och dessa har tydligt utpekade rättigheter och skyldigheter gentemot barnet. Inom föräldrapenningen är det skillnad mellan dem som räknas som rättsliga vårdnadshavare för barnet och dem som därutöver omfattas av begreppet förälder inom ramen för för- äldrapenningen. Båda grupperna kan ta ut föräldrapenning men det är bara de rättsliga vårdnadshavarna som har en självständig rätt till föräldrapenning. Inom tillfällig föräldrapenning tillfaller rätten en förälder. Även för familjedagspenning bör utgångspunkten vara att rätten att få dagar med sådan ersättning tillfaller vårdnadshavarna. Det är en tydlig utgångspunkt som är lätt att kommunicera och förstå. Även om andra än vårdnadshavarna också kan ha ansvar för ett barn och en utökad personkrets skulle kunna innebära att även dessa indi- viders möjligheter att kombinera familjeliv och arbetsliv förbättras, bedöms det inte finnas skäl för att familjedagspenningen ska omfatta exempelvis den som gäller för tillfällig föräldrapenning där t.ex. en sambo kan ha rätt till ersättning. Familjedagspenning är inte primärt tänkt att användas för hastigt uppkomna situationer då behovet av flexibilitet är högt, så som den tillfälliga föräldrapenningen för vård av sjukt barn.
Skälen för förslaget. Avtalets del 3 om brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete, avdelningarna VII och XI, förutsätter i ett flertal avseenden att staterna inför kompletterande bestämmelser för att möjliggöra dess tillämpning. Detta främst mot bakgrund av att det i avtalet i förhållandevis stor utsträckning föreskrivs att olika frågor ska regleras av staternas nationella rätt (se t.ex. under avdelning VII, artiklarna 78 och 89–92 samt under avdelning XI, artiklarna 1.3, 11 och 14) Bland annat förutsätts att staterna inför regler om vilka myndigheter som är behöriga att agera enligt avtalet och om olika tvångsmedel. Avtalet förutsätter också att staterna har förfaranderegler som, utöver bestämmelserna i avtalet, skapar ett fungerande samarbete i praktiken.