Common use of Utsläpp till luft Clause in Contracts

Utsläpp till luft. Utsläpp till luft från processen utgörs av koldioxid från bedövningsmedlet. Från processen beräknas 1 300 ton koldioxid per år släppas ut. Detta motsvarar 0,08 procent av Norrköpings kommuns samlade utsläpp 2018. Det bedöms att bidraget till växthuseffekten blir marginell. Lukt kan uppkomma vid verksamheten vid mottagningen av kyckling, i processen och vid hantering av biprodukter och avfall och lukt kan också uppkomma vid reningsanläggningen för vatten. Bolaget kommer att arbeta med korta uppehållstider för att minimera luktolägenheter. Biprodukterna kommer att kylas snabbt och hanteras i ett slutet system. För att minimera risken för luktstörning kommer ventilationsluft från åtminstone de inledande stegen att ske via en skorsten av cirka 12 meters höjd, i syfte att erhålla god initial utspädning och därmed sänka halterna i omgivningen. Utsläppet från process-ventilationen kommer dessutom att hållas separerad från allmänventilationen i slakteriet för att vid behov möjliggöra installation av reningsutrustning. I samband med idrifttagning av anläggningen kommer bolaget att genomföra mätningar och spridningsberäkningar för att bedöma luktspridningen i omgivningen. Visar utredningen att luktreducerande åtgärder behövs kommer detta att utvärderas, preliminärt för ventilationsluften från de inledande stegen i slakteriet där luktavgången bedöms som störst. På marknaden finns idag flertalet tekniker för luktreduktion, men erfarenheten visar att val av eventuell reningsutrustning bör baseras på faktiska mätningar och försök i större skala (pilot), varför bolaget inte bedömer det som kostnadseffektivt att redan från start installera en specifik reningsteknik. Åtgärder som finns att tillgå på marknaden för att minska luktpåvekan är bland annat adsorption med aktiverat kol, katalytisk oxidation, oxidation med järnoxid och UV- oxidation. Vid anläggningen kan damning uppstå till exempel vid mottagning, avlastning och upphängning av fåglar. Bolaget kommer att vidta åtgärder för att säkerställa optimal ventilation vid avdelningen för mottagning för att reducera damning. Utsläpp sker även från transporter till och från verksamheten. Utsläppen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna.

Utsläpp till luft. Utsläpp Verksamheten kan påverka luften lokalt och regionalt genom avgasutsläpp från maskinparken och interna transporter. Luften kan även påverkas lokalt genom damning från arbets- och transportytor under torrperioder. Mekanisk bearbetning och sortering av återvinningsmassorna kan orsaka viss diffus damning eftersom momenten sker utomhus. De skadliga föroreningarna från transportfordon och maskinparken är i första hand kolväten (HC), kväveoxider (NOx) och koldioxid (CO2) vid förbränningen av oljekolväten. Därutöver bildas också svavelföreningar och partiklar. Konsekvenserna av dessa utsläpp är bl a. att kolväten i samverkan med kväveoxider i atmosfären bildar marknära ozon, som kan ge skador på skog och gröda. Många kolväten är också skadliga för människors hälsa. Kväveoxider och svavel bidrar till luft från processen utgörs försurning av mark, skog och akvatiska ekosystem. Kväveoxiderna har också en gödslingseffekt på skog och mark. Den ökande halten av koldioxid i atmosfären påverkar klimatet genom att öka jordens medeltemperatur. Utsläpp från bedövningsmedletarbetsmaskiner går inte helt att undvika men kan begränsas genom användande av ny teknik, modern och väl underhållen utrustning samt miljöklassade bränslen. Från processen beräknas 1 300 ton koldioxid per Genom att systematiskt eftersträva detta kommer emissioner från maskiner och fordon successivt att bli lägre i takt med teknikutvecklingen. Med hänsyn taget till Xxxxxxxx mål om klimatneutralitet år släppas ut. Detta motsvarar 0,08 procent av Norrköpings kommuns samlade utsläpp 2018. Det bedöms 2045 är Skanskas ambition är att bidraget till växthuseffekten blir marginell. Lukt kan uppkomma vid verksamheten vid mottagningen av kyckling, i processen och vid hantering av biprodukter och avfall och lukt kan också uppkomma vid reningsanläggningen för vatten. Bolaget kommer att arbeta med korta uppehållstider anläggningens maskinpark redan från start ska anpassas för att minimera luktolägenheterbehovet av fossila bränslen. Biprodukterna Dammbekämpning av transport- och upplagsytor kommer att kylas snabbt i första hand ske genom bevattning. Andra åtgärder såsom saltning används endast vid extremt torra vädersituationer och hanteras i ett slutet systemundviks så långt möjligt av miljöskäl. För att minimera risken för luktstörning kommer ventilationsluft Den diffusa damningen från åtminstone de inledande stegen att ske via en skorsten av cirka 12 meters höjd, i syfte att erhålla god initial utspädning den mekaniska bearbetningen och därmed sänka halterna i omgivningen. Utsläppet från process-ventilationen kommer dessutom att hållas separerad från allmänventilationen i slakteriet för att vid behov möjliggöra installation av reningsutrustning. I samband med idrifttagning av anläggningen kommer bolaget att genomföra mätningar sorteringen bedöms sammantaget vara begränsad och spridningsberäkningar för att bedöma luktspridningen i omgivningen. Visar utredningen att luktreducerande åtgärder behövs kommer detta att utvärderas, preliminärt för ventilationsluften från de inledande stegen i slakteriet där luktavgången bedöms som störst. På marknaden finns idag flertalet tekniker för luktreduktion, men erfarenheten visar att val av eventuell reningsutrustning bör baseras på faktiska mätningar och försök i större skala (pilot), varför bolaget inte bedömer det som kostnadseffektivt att redan från start installera en specifik reningsteknik. Åtgärder som finns att tillgå på marknaden för att minska luktpåvekan är bland annat adsorption med aktiverat kol, katalytisk oxidation, oxidation med järnoxid och UV- oxidation. Vid anläggningen kan damning uppstå till exempel vid mottagning, avlastning och upphängning av fåglar. Bolaget kommer att vidta åtgärder för att säkerställa optimal ventilation vid avdelningen för mottagning för att reducera damning. Utsläpp sker även från transporter till och från verksamheten. Utsläppen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormernahelt lokal.

Utsläpp till luft. Verksamheten förväntas medföra begränsade direkta och indirekta utsläpp till luft: • Metanol från lagring och hantering av den tillverkade e-metanolen (tankandning) • Absorbent och absorbentens nedbrytningsprodukter (ammoniak och aminer) från koldioxidavskiljningen som leds ut via skorsten hos Dåva kraftvärmeverk • Utsläpp från transporter • Utsläpp från förbränning i fackla/facklor • Utsläpp av syrgas på säker plats över tak • Utsläpp av vätgas och koldioxid på säker plats över tak • Vattenånga från kyltorn Gaserna som förbränns genom fackling kommer att innehålla vätgas, koldioxid, metanol samt mindre mängder andra enklare kolväten. Dessa är lätta att förbränna utan att det bildas sot och kolmonoxid. De innehåller inte heller svavel eller andra ämnen som kan ge upphov till andra föroreningar. Förbränningen ger upphov till utsläpp av kväveoxider och koldioxid. Absorbenten med nedbrytningsprodukter har potentiellt negativa konsekvenser för hälsa och miljö vid halter över vissa nivåer. Åtgärder kommer att vidtas för att begränsa utsläppen så att halterna i miljön är lägre än dessa haltnivåer. Konsekvenserna av utsläppen kommer att bedömas och redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Anläggningen förväntas kunna utformas så att utsläppen till luft från processen utgörs av koldioxid från bedövningsmedlet. Från processen beräknas 1 300 ton koldioxid per år släppas ut. Detta motsvarar 0,08 procent av Norrköpings kommuns samlade utsläpp 2018. Det bedöms inte påverkar möjligheterna att bidraget till växthuseffekten blir marginell. Lukt kan uppkomma vid verksamheten vid mottagningen av kyckling, i processen innehålla miljökvalitetsnormer (MKN) och vid hantering av biprodukter och avfall och lukt kan också uppkomma vid reningsanläggningen miljömål för vatten. Bolaget kommer att arbeta med korta uppehållstider för att minimera luktolägenheter. Biprodukterna kommer att kylas snabbt och hanteras i ett slutet system. För att minimera risken för luktstörning kommer ventilationsluft från åtminstone de inledande stegen att ske via en skorsten av cirka 12 meters höjd, i syfte att erhålla god initial utspädning och därmed sänka halterna i omgivningen. Utsläppet från process-ventilationen kommer dessutom att hållas separerad från allmänventilationen i slakteriet för att vid behov möjliggöra installation av reningsutrustning. I samband med idrifttagning av anläggningen kommer bolaget att genomföra mätningar och spridningsberäkningar för att bedöma luktspridningen i omgivningen. Visar utredningen att luktreducerande åtgärder behövs kommer detta att utvärderas, preliminärt för ventilationsluften från de inledande stegen i slakteriet där luktavgången bedöms som störst. På marknaden finns idag flertalet tekniker för luktreduktion, men erfarenheten visar att val av eventuell reningsutrustning bör baseras på faktiska mätningar och försök i större skala (pilot), varför bolaget inte bedömer det som kostnadseffektivt att redan från start installera en specifik reningsteknik. Åtgärder som finns att tillgå på marknaden för att minska luktpåvekan är bland annat adsorption med aktiverat kol, katalytisk oxidation, oxidation med järnoxid och UV- oxidation. Vid anläggningen kan damning uppstå till exempel vid mottagning, avlastning och upphängning av fåglar. Bolaget kommer att vidta åtgärder för att säkerställa optimal ventilation vid avdelningen för mottagning för att reducera damning. Utsläpp sker även från transporter till och från verksamheten. Utsläppen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormernaluftkvalitet.

Utsläpp till luft. Utsläpp till luft från processen utgörs av koldioxid från bedövningsmedletAnläggningen ligger i ett område med sparsam bebyggelse. Från processen beräknas 1 300 ton koldioxid per år släppas ut. Detta motsvarar 0,08 procent av Norrköpings kommuns samlade utsläpp 2018. Det bedöms Den förhärskande vindriktningen är sydvästlig, vilket gör att bidraget till växthuseffekten blir marginell. Lukt kan uppkomma vid verksamheten vid mottagningen av kyckling, i processen och vid hantering av biprodukter och avfall och luftströmmar med eventuell lukt kan också uppkomma vid reningsanläggningen för vatten. Bolaget framför allt kommer att arbeta nå åkermarken nordost om anläggningen. Lokaliseringen är vald med korta uppehållstider utgångspunkt i att orsaka så små olägenheter ur luktsynpunkt som möjligt. Stallar och verksamhetsrutiner är utformade för att minimera luktolägenheterblöta gödselytor och luftväxling över gödselytorna, vilket annars bidrar till lukt. Biprodukterna Utgödsling av flytgödsel kommer att kylas snabbt ske dagligen, mellanlagret är försett med tak och hanteras gödseln pumpas till slutna transportfordon för vidare transport. De totala förlusterna av kväve till luften från anläggningen är uppskattade med utgångspunkt i ett slutet systemkväveinnehållet i fodret, stall- och gödselsystem samt att gödseln avyttras. För Förlusterna i stall och från mellanlager uppgår enligt Jordbruksverkets beräkningsverktyg VERA till ca 12 000 kg per år. Förlusterna av kväve i form av andra kväveinnehållande gaser som lustgas är i sammanhanget försumbara. Förutom de åtgärder som nämnts ovan angående minimering av lukt, så påverkar även foderstaten innehållet av kväve i gödseln och därmed risken för ammoniakavgång i stallet. Optimerad utfordring och gott hälsoläge i besättningen bidrar därmed också till mindre miljöpåverkan genom förutsättningar för sänkt ammoniakavgång. Lantbrukets utsläpp av klimatpåverkande gaser kommer främst från metan i djurproduktion och stallgödselhantering, lustgas från stallgödselhantering och vid tillverkning av handelsgödsel för växtodlingen samt koldioxid från användning av fossila bränslen. På en grisgård står metanproduktionen från djurens fodersmältning för en relativt liten andel av gårdens totala växthusgasutsläpp i jämförelse med vad som avgår från gödsel i stall och under lagring. Åtgärder för att spara energi och korta transporter bidrar till att minska verksamhetens bidrag till klimatutsläppen. De val av energikällor i form av biobränslet pellets för uppvärmning och ”grön” el som verksamheten gör, bidrar också till att minimera risken för luktstörning kommer ventilationsluft från åtminstone de inledande stegen att ske via en skorsten av cirka 12 meters höjd, i syfte att erhålla god initial utspädning och därmed sänka halterna i omgivningen. Utsläppet från process-ventilationen kommer dessutom att hållas separerad från allmänventilationen i slakteriet för att vid behov möjliggöra installation av reningsutrustning. I samband med idrifttagning av anläggningen kommer bolaget att genomföra mätningar och spridningsberäkningar för att bedöma luktspridningen i omgivningen. Visar utredningen att luktreducerande åtgärder behövs kommer detta att utvärderas, preliminärt för ventilationsluften från de inledande stegen i slakteriet där luktavgången bedöms som störst. På marknaden finns idag flertalet tekniker för luktreduktion, men erfarenheten visar att val av eventuell reningsutrustning bör baseras på faktiska mätningar och försök i större skala (pilot), varför bolaget inte bedömer det som kostnadseffektivt att redan från start installera en specifik reningsteknik. Åtgärder som finns att tillgå på marknaden för att minska luktpåvekan är bland annat adsorption med aktiverat kol, katalytisk oxidation, oxidation med järnoxid och UV- oxidation. Vid anläggningen kan damning uppstå till exempel vid mottagning, avlastning och upphängning av fåglar. Bolaget kommer att vidta åtgärder för att säkerställa optimal ventilation vid avdelningen för mottagning för att reducera damning. Utsläpp sker även från transporter till och från verksamheten. Utsläppen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormernaklimatpåverkan.