Utstationeringsdirektivets genomförande i svensk rätt exempelklausuler

Utstationeringsdirektivets genomförande i svensk rätt. Genom 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, utstationeringslagen, garanteras utstationerade arbetstagare skydd inom de områden som anges i artikel 3.1 i utstationeringsdirektivet, med undantag för artikel 3.1 c, som rör minimilön. I 7 § utstation- eringslagen anges att även vissa bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, medbestämmandelagen, gäller vid utstationering. När utstationeringsdirektivet genomfördes i svensk rätt genom utstationeringslagen reglerades över huvud taget inte rätten för utstationerade arbetstagare att utkräva rätt enligt svenska kollektiv- avtal. Genom den s.k. lex Laval infördes dock en reglering som för ut- stationerade arbetstagare tar sikte på minimivillkor i kollektivavtal om lön och de andra områden som omfattas av utstationeringsdirektivets hårda kärna (prop. 2009/10:48). För uthyrda utstationerade arbetstagare infördes senare regler som bl.a. rör villkor enligt kollektivavtal (prop. 2011/12:178). Bestämmel- serna som finns i 5 a och 5 b §§ utstationeringslagen är konstruerade så att de begränsar möjligheten till stridsåtgärder vid utstationering till situationer då syftet är att få till stånd vissa typer av villkor. Bestämmelserna i xxx Xxxxx skapar enligt förarbetena en möjlighet för arbetstagarorganisationerna att sätta press på arbetsgivaren att upprätthålla en svensk minimistandard på villkoren inom utstationeringsdirektivets tillämpningsområde (prop. 2009/10:48 s. 37 f.). De ger dock inte uttryckligen arbetsta- gare någon rätt till dessa villkor. Frågan om möjligheten att inleda förfaranden för att säkerställa utstationerade arbetstagares rättigheter enligt utstationeringsdi- rektivet behandlas i 21 § utstationeringslagen. Av bestämmelsen framgår att svensk domstol är behörig att pröva vissa mål vid ut- stationering. När det gäller mål om tillämpningen av de regler som det hänvisas till i 5 § första stycket utstationeringslagen, dvs. vissa bestämmelser i semesterlagen (1977:480), föräldraledighetslagen (1995:584), lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning och diskrimineringslagen (2008:567), anges i 21 § utstationeringslagen att lagen (1974:371) om rättegången i arbets- tvister ska tillämpas. Det anges vidare att talan får föras vid tingsrätten i ort där arbetstagaren är eller har varit utstationerad. Detsamma gäller mål om tillämpningen av vissa bestämmelser i medbestämmandelagen och, vad gäller u...

Related to Utstationeringsdirektivets genomförande i svensk rätt

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Medgivandets giltighetstid, återkallelse Medgivandet gäller tills vidare. Xxxxxxxxx har rätt att när som helst återkalla medgivandet genom att kontakta betalningsmottagaren eller sin betaltjänstleverantör. Meddelandet om återkallelse av medgivandet ska för att stoppa ännu inte genomförda betalningar vara betalningsmottagaren tillhanda senast fem bankdagar före förfallodagen alternativt vara betalarens betaltjänstleverantör tillhanda senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören.

  • Byte och anvisning av elhandelsföretag 8.1 Byte av elhandelsföretag ska genomföras utan särskild kostnad för kunden. Det åligger elnätsföretaget att genomföra byte av elhandelsföretag enligt anmälan från det nya elhandelsföretaget som kunden valt. Elnätsföretaget är skyldigt att genomföra bytet till den dag elhandelsföretaget och kunden kommit överens om såvida anmälan från elhandelsföretaget skett senast 14 dagar innan bytet ska genomföras. Om byte av elhandelsföretag och/eller balansansvarig inte skett på föreskrivet sätt kommer det tidigare elhandelsföretaget att fortsätta leveransen, respektive balansansvaret att kvarstå på den tidigare balansansvarige tills bytet kan äga rum. 8.2 Det åligger elnätsföretaget att efter att anmälan om nytt elhandelsföretag eller ny balansansvarig inkommit underrätta anmälande elhandelsföretag om anmälan är fullständig eller ofullständig. Vid fullständig anmälan ska elnätsföretaget bekräfta lämnade uppgifter samt om anmälan avser nytt elhandelsföretag ange beräknad årsförbrukning i uttagspunkten. Vid ofullständig anmälan ska det av underrättelsen framgå vad som är ofullständigt/felaktigt i anmälan. 8.3 Om en kund saknar avtal om elleverans med ett elhandelsföretag är elnätsföretaget enligt lag skyldigt att anvisa kunden ett sådant (anvisat elhandelsföretag). Elnätsföretaget ska utan dröjsmål underrätta kunden om vilket elhandelsföretag som anvisats och om kundens möjligheter att byta elhandelsföretag. 8.4 Lämnar elnätsföretaget en anvisning enligt punkten 8.3 till kunden ska elnätsföretaget samtidigt underrätta det anvisade elhandelsföretaget om detta.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett flexiblare arbetsrättsligt regelverk i form av bl.a. förlängd period för provanställning och ändrade regler vid uppsägning. Utskottet hänvisar till pågående arbete med att se över det arbetsrättsliga regelverket. Jämför reservation 1 (M, KD), 2 (M) och 3 (L), motivreservation 4 (V) och särskilt yttrande 1 (C).

  • Skattefrågor i Sverige Nedan sammanfattas vissa skatteregler som kan komma att aktualiseras av förestående emission. Sammanfattningen är baserad på nu gällande svensk lagstiftning och vänder sig till aktieägare som är obegränsat skattskyldiga i Sverige om inte annat anges. Sammanfattningen är inte avsedd att vara uttömmande och omfattar inte situationer där aktierna innehas av handelsbolag eller som lagertillgång i näringsverksamhet. De särskilda reglerna om skattefri kapitalvinst (inklusive avdragsförbud vid kapitalförlust) och utdelning i bolagssektorn som kan bli tillämpliga då aktieägare innehar aktier eller teckningsrätter som anses vara näringsbetingade berörs endast översiktligt. Vidare behandlas inte de särskilda regler som gäller för så kallade kvalificerade aktier i fåmansföretag. Särskilda skattekonsekvenser som inte är beskrivna kan uppkomma också för andra kategorier av aktieägare. Innehavare av aktier och teckningsrätter rekommenderas att inhämta råd från skatteexpertis avseende de skattekonsekvenser som kan uppkomma i varje enskilt fall, inklusive tillämpligheten och effekten av utländska regler och skatteavtal.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten Typ av kredit Finnair Plus Mastercard, fortlöpande kredit Det sammanlagda kreditbeloppet Detta är den övre kreditlimit eller det totala belopp som ställs till förfogande genom kreditavtalet. 2 000 – 10 000 euro Villkoren för uttaget Här anges när och hur pengarna kan lyftas. Kredittagaren kan göra det första inköpet på kredit genast efter att kreditbeslutet godkänts. Fortsatta inköp/kontantuttag kan kredittagaren göra efter att han fått kortet. Kreditavtalets löptid Krediten som anslutits till kortet gäller tills vidare. Betalningsrater och, i förekommande fall, i vilken ordning dessa ska fördelas mellan olika fordringar Du måste betala följande: Krediten återbetalas i månadsrater som omfattar ränta och amortering av kapitalet. Månadsratens belopp är en avtalad procentandel av skuldsaldot vid faktureringstidpunkten. Om till exempel 1 500 euro av krediten har utnyttjats och om amorteringsprocenten är tre (3) är månadsraten 45 euro. Övriga avtalsenliga avgifter ska betalas i anslutning till den månads- raten, enligt den avtalade förfallodagen. Det totala belopp som ska betalas Detta är det lånade kapitalet plus ränta och eventuella övriga kostnader i samband med krediten. Det totala kreditbeloppet beror på utnyttjandet av krediten, återbetalningen av den och kreditavtalets löptid. Det uppskattade totala kreditbelopp som ska betalas, om krediten uppgår till exempel till 1 500 euro, inklusive räntor och kostnader, är 1 689 euro utifrån antagandet att kredittiden är ett år, räntan på krediten (06.2019) samt avgifterna och provisionerna är oförändrade under hela kredittiden och krediten återbetalas i 12 lika stora rater med en månads intervall. I kalkylen har årsavgiften och avgiften för pappersfaktura beaktats. Begärda säkerheter Detta är en beskrivning av den säkerhet som ska ställas i samband med kreditavtalet. Krediten beviljas i regel utan säkerhet.

  • Anbudets giltighetstid Anbudet ska vara giltigt till och med 2023-12-31. Om anledning finns, exempelvis vid en överprövning, kan giltighetstiden för anbudet komma att förlängas. Kammarkollegiet kommer i sådana fall att begära bekräftelse av anbudsgivaren att denne godkänner förlängningen.

  • Aktsamhetskrav/Säkerhetsföreskrifter Kostnader för ledsagning måste förhandsgodkännas av Europeiska ERV.