Common use of Våld i nära relationer Clause in Contracts

Våld i nära relationer. Höja kunskapen inom området våld i nära relatio- ner i relevanta verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. • I sitt systematiska kvalitetsarbete säkerställa att personal har kännedom om vart de kan hänvisa en vuxen våldsutsatt person som vill ha stöd alternativt om ett barn upplever våld och upprätta lokala rutiner för detta. • Vid upptäckt att en gravid kvinna har ett miss- bruk/beroende, tillsammans med kvinnan, ta kontakt med beroendevården och socialtjänsten för vidare utredning och bedömning av hjälp- behovet. • Regelbundet och i samverkan anordna utbildning mellan huvudmännen om föräldrastöd och/eller närståendestöd (barn och vuxna) enligt manual- baserad metod. • Identifiera alla minderåriga/väntade och/eller närstående barn till klienter/patienter inom missbruks- och beroendevården, MHV, BHV och primärvården. • Utveckla samverkan mellan de lokala samråden för missbruk/beroende (i vissa kommuner även psykiatri/socialpsykiatri) och de lokala BUS- grupperna (Barn och unga i behov av särskilt stöd). • Informera varandra om hur man inom respektive huvudman låter barn komma tills tals och ger barnen information och stöd. För socialtjänsten gäller det även tillvägagångssätt vid orosanmäl- ningar och barnutredningar. För landstinget till exempel och möjligheten för blivande föräldrar med missbruk/beroende att få rådgivande samtal i specialistmödravården. • Rutiner ska finnas kring externt samarbete och samverkan i syfte att erbjuda ett sammanhållet och tillgängligt stöd och vård för ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende. • Samordna utbildningsinsatser utifrån rekommen- dationer i de nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015) kring ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende. • Xxxxx för att tillsammans med SiS ta fram rutin kring LVU och LVM med fokus på avslut, utskriv- ning och fungerande hemsituation. • Göra en analys av vilka behov av samverkan som finns samt identifiera och genomföra gemen- samma kunskapshöjande insatser kring mål- grupperna. • Vara tillgängliga för samverkansparter och bidra till att underlätta för medaktörerna att genomföra nödvändiga insatser. • Prioritera samverkan för att undvika avbrott i behandling/stödinsatser även när den enskilde ej uppnår följsamhet till behandling/stödinsatser. • Arbeta för att personer med samsjuklighet, kom- plexa behov och långsiktigt stöd- och vårdbehov erbjuds insatser enligt rekommendationer i natio- nella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015). Former för arbete ska framgå i lokala rutiner.

Våld i nära relationer. Höja kunskapen inom området Enligt 5 kap. 11 § SoL ingår det i socialnämndens uppgifter att verka för att den som har utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relatio- ner relationer men framförallt är det kvinnor som utsätts och våldsutövaren är oftast en man. Våld mot kvinnor tenderar oftare att vara upprepat, grövre och resultera i relevanta verksamheter inom socialtjänst fler negativa konsekvenser för den som utsätts än våld riktat mot män. I proposition 2006/07:38 ”Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor” lyfter regeringen fram vissa grupper med kvinnor vilka är särskilt sårbara. Det gäller bland annat kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med missbruksproblem och hälso- och sjukvårdkvinnor med utländsk bakgrund. • I sitt systematiska kvalitetsarbete säkerställa Kvinnor med funktionsnedsättningar är särskilt sårbara, dels på grund av att personal har kännedom om vart de vissa funktionsnedsättningar kan hänvisa en vuxen våldsutsatt person som vill ha stöd alternativt om ett barn upplever våld och upprätta lokala rutiner för detta. • Vid upptäckt göra det svårt att en gravid kvinna har ett miss- bruk/beroendefly, tillsammans med kvinnanförflytta sig snabbt, ta kontakt med beroendevården och socialtjänsten för vidare utredning och bedömning av hjälp- behovet. • Regelbundet och i samverkan anordna utbildning mellan huvudmännen om föräldrastöd orientera sig rumsligt och/eller närståendestöd (barn uppfatta en hotfull situation och vuxna) enligt manual- baserad metoddels för att många kvinnor med funktionsnedsättningar är beroende av andra i sitt dagliga liv för vård, stöd och service. • Identifiera alla minderåriga/väntade och/eller närstående barn Det kan exempelvis handla om anhöriga, personliga assistenter och färdtjänstchaufförer. Dessa personer kan vara de som upptäcker att kvinnan är utsatt för våld men det kan också vara de som är förövarna. Beroendet av andra människors stöd är en förklaring till klienter/patienter inom missbruks- att kvinnor med funktionsnedsättning löper en större risk att utsättas för våld jämfört med kvinnor i övrigt. Det är viktigt att det finns en medvetenhet hos handläggarna om vilka grupper som kan vara särskilt utsatta för våld och beroendevårdenatt man är uppmärksam på signaler och tecken på våldsutsatthet så att den våldsutsatta kan erbjudas adekvat vård, MHV, BHV stöd och primärvårdenhjälp. • Utveckla samverkan mellan de lokala samråden för missbruk/beroende (i vissa kommuner även psykiatri/socialpsykiatri) och de lokala BUS- grupperna (Barn och unga i behov av särskilt stöd). • Informera varandra Mer om hur man inom respektive huvudman låter barn komma tills tals våld och ger barnen information utsatthet kan se ut för kvinnor med funktionsnedsättning finns att läsa i Socialstyrelsens utbildningsmaterial Sällan sedda - Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning från 2011. Mer om arbetet med våld i nära relationer finns i Socialstyrelsens föreskrifter och stödallmänna råd om Våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) samt i Socialstyrelsens handbok Våld från 2016. För socialtjänsten gäller det även tillvägagångssätt vid orosanmäl- ningar och barnutredningar. För landstinget till exempel och möjligheten Se därtill ”Xxxxxxxxxx för blivande föräldrar med missbruk/beroende att få rådgivande samtal arbetet mot våld i specialistmödravården. • Rutiner ska finnas kring externt samarbete och samverkan i syfte att erbjuda ett sammanhållet och tillgängligt stöd och vård för ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende. • Samordna utbildningsinsatser utifrån rekommen- dationer i de nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015) kring ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende. • Xxxxx för att tillsammans med SiS ta fram rutin kring LVU och LVM med fokus nära relationer” på avslut, utskriv- ning och fungerande hemsituation. • Göra en analys av vilka behov av samverkan som finns samt identifiera och genomföra gemen- samma kunskapshöjande insatser kring mål- grupperna. • Vara tillgängliga för samverkansparter och bidra till att underlätta för medaktörerna att genomföra nödvändiga insatser. • Prioritera samverkan för att undvika avbrott i behandling/stödinsatser även när den enskilde ej uppnår följsamhet till behandling/stödinsatser. • Arbeta för att personer med samsjuklighet, kom- plexa behov och långsiktigt stöd- och vårdbehov erbjuds insatser enligt rekommendationer i natio- nella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015). Former för arbete ska framgå i lokala rutinerEkNet.

Våld i nära relationer. Höja kunskapen inom området våld i nära relatio- ner i relevanta verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. • I sitt systematiska kvalitetsarbete säkerställa att personal har kännedom om vart de kan hänvisa en vuxen våldsutsatt person som vill ha stöd alternativt om ett barn upplever våld och upprätta lokala rutiner för dettafördetta. • Vid upptäckt att en gravid kvinna har ett miss- bruk/beroende, tillsammans med kvinnan, ta kontakt med beroendevården och socialtjänsten för vidare utredning och bedömning av hjälp- behovet. • Regelbundet och i samverkan anordna utbildning mellan huvudmännen om föräldrastöd och/eller närståendestöd (barn och vuxna) enligt manual- baserad metod. • Identifiera alla minderåriga/väntade och/eller närstående barn till klienter/patienter inom missbruks- och beroendevården, MHV, BHV och primärvården. • Utveckla samverkan mellan de lokala samråden för missbruk/beroende (i vissa kommuner även psykiatri/socialpsykiatri) och de lokala BUS- grupperna (Barn och unga i behov av särskilt stöd). • Informera varandra om hur man inom respektive huvudman låter barn komma tills tals och ger barnen information och stöd. För socialtjänsten gäller det även tillvägagångssätt vid orosanmäl- ningar och barnutredningar. För landstinget till exempel och möjligheten för blivande föräldrar med missbruk/beroende att få rådgivande samtal i specialistmödravården. • Rutiner ska finnas kring externt samarbete och samverkan i syfte att erbjuda ett sammanhållet och tillgängligt stöd och vård för ungdomar och unga vuxna med missbrukmedmissbruk/beroende. • Samordna utbildningsinsatser utifrån rekommen- dationer i de nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015) kring ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende. • Xxxxx för att tillsammans med SiS ta fram rutin kring LVU och LVM med fokus på avslut, utskriv- ning och fungerande hemsituationfungerandehemsituation. • Göra en analys av vilka behov av samverkan som finns samt identifiera och genomföra gemen- samma kunskapshöjande insatser kring mål- grupperna. • Vara tillgängliga för samverkansparter och bidra till att underlätta för medaktörerna att genomföra nödvändiga insatser. • Prioritera samverkan för att undvika avbrott i behandling/stödinsatser även när den enskilde ej uppnår följsamhet till behandlingtillbehandling/stödinsatser. • Arbeta för att personer med samsjuklighet, kom- plexa behov och långsiktigt stöd- och vårdbehov erbjuds insatser enligt rekommendationer i natio- nella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015). Former för arbete ska framgå i lokala rutiner.

Våld i nära relationer. Höja kunskapen inom området Stockholms stad har ett övergripande handlingsprogram för kvinnofrid, det nuvarande gäller för perioden 2007 – 2010. I handlingsprogrammet slås fast att mäns våld mot kvinnor i nära relatio- ner är ett folkhälsoproblem, som orsakar stort lidande både för de våldsutsatta kvinnorna och för de barn som lever i relevanta verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvårddessa familjer. • I sitt systematiska kvalitetsarbete säkerställa Vidare uppmanas stadsdelsnämnderna att personal ta fram egna hand- lingsprogram för kvinnofridsfrågor. Socialtjänstlagen slår fast (5 kap 11 §) att ”socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har kännedom om vart de varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan hänvisa en vuxen våldsutsatt person som vill ha stöd alternativt om ett barn upplever våld och upprätta lokala rutiner för detta. • Vid upptäckt att en gravid kvinna har ett miss- bruk/beroende, tillsammans med kvinnan, ta kontakt med beroendevården och socialtjänsten för vidare utredning och bedömning av hjälp- behovet. • Regelbundet och i samverkan anordna utbildning mellan huvudmännen om föräldrastöd och/eller närståendestöd (barn och vuxna) enligt manual- baserad metod. • Identifiera alla minderåriga/väntade och/eller närstående barn till klienter/patienter inom missbruks- och beroendevården, MHV, BHV och primärvården. • Utveckla samverkan mellan de lokala samråden för missbruk/beroende (i vissa kommuner även psykiatri/socialpsykiatri) och de lokala BUS- grupperna (Barn och unga var i behov av särskilt stöd). • Informera varandra om hur man inom respektive huvudman låter barn komma tills tals och ger barnen information och stöd. För socialtjänsten gäller det även tillvägagångssätt vid orosanmäl- ningar och barnutredningar. För landstinget till exempel och möjligheten för blivande föräldrar med missbruk/beroende att få rådgivande samtal i specialistmödravården. • Rutiner ska finnas kring externt samarbete och samverkan i syfte att erbjuda ett sammanhållet och tillgängligt stöd och vård hjälp att förändra sin situation”. Föräldrabalken stadgar (6kap 2a §) att ”Barnets bästa skall vara avgörande för ungdomar alla beslut om vårdnad, boende och unga vuxna med missbruk/beroendeum- gänge. • Samordna utbildningsinsatser utifrån rekommen- dationer i de nationella riktlinjer Vid bedömningen av vad som är bäst för vård och stöd barnet skall det fästas avseende särskilt vid missbruk och beroende (2015) kring ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende. • Xxxxx - risken för att tillsammans med SiS ta fram rutin kring LVU barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovli- gen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och LVM med fokus på avslut, utskriv- ning och fungerande hemsituation. • Göra en analys av vilka - barnets behov av samverkan som finns samt identifiera en nära och genomföra gemen- samma kunskapshöjande insatser kring mål- gruppernagod kontakt med båda föräldrarna. • Vara tillgängliga för samverkansparter Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och bidra till mognad”. Lagstiftaren har i den nya lagtexten från 1 juli 2006 tydliggjort att underlätta för medaktörerna att genomföra nödvändiga insatser. • Prioritera samverkan risken för att undvika avbrott i behandling/stödinsatser även när den enskilde ej uppnår följsamhet till behandling/stödinsatserbarnet ska fara illa går före barnets behov av en god kontakt med sina båda föräldrar. • Arbeta Man har alltså vänt på ord- ningen och menar att risken för att personer barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld är överord- nad kontakten med samsjuklighet, kom- plexa behov båda föräldrarna. Det ingår inte i familjerättens uppgift att avgöra om det har förekommit våld i föräldrarnas rela- tion. Vanligtvis står ord emot ord. Däremot är det en signal om att det kan finnas ett skyddsbehov för barnet och långsiktigt stöd- att barnet kan ha bevittnat våld. Genom att låta både barn och vårdbehov erbjuds insatser enligt rekommendationer föräldrar komma till tals var för sig och vara tydlig med att uppgifter om våld och förmågan att skydda barnet från att bevittna våld är faktorer som väger tungt i natio- nella riktlinjer bedömningen av föräldraförmågan kan en bedömning av skyddsbehovet göras. Den som har utövat/är anklagad för vård och stöd vid missbruk och beroende att ha utövat våld bör också få in- formation om vad som krävs av honom (2015)henne) för att skyddsbehovet ska anses vara uppfyllt. Former för arbete ska framgå Man behöver också vara uppmärksam på eventuell förekomst av våld i lokala rutinersamkönade relationer.