Common use of Åtgärder som avtalet förutsätter Clause in Contracts

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd plan. I planen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len för åtgärderna (se ansökningsanvisningen punkt 6 Bilagor). De årliga skötselåtgärderna för våtmark kan vara bl.a. avlägsnande av slam vid behov, avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fåror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken eller fåran och bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder. Slåtteravfallet kan utnyttjas. Vid skötseln av fåror som restaurerats till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om konstruktioner som bromsar upp vattenströmningen, såsom botten- trösklar och erosionsskydd, att växtligheten i kant- områdena invid fåran bevaras eller att översväm- ningsplatåer hålls öppna. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdet, om det inte är till förfång för den biologiska mångfalden eller vattenvården. Vid betesgång ska man se till att förhindra erosion. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i planen. Åtgärderna ska på varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas det första avtalsåret, om inte annat förutsätts av den plan som godkänts. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att ge- nomföra åtgärden. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkoren.

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd plan. I planen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len för åtgärderna (se ansökningsanvisningen punkt 6 Bilagor). De årliga skötselåtgärderna för våtmark kan vara bl.a. avlägsnande av slam vid behov, avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fåror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken eller fåran och bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder. Slåtteravfallet kan utnyttjas. Vid skötseln av fåror som restaurerats till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om konstruktioner som bromsar upp vattenströmningen, såsom botten- trösklar och erosionsskydd, att växtligheten i kant- områdena invid fåran bevaras eller att översväm- ningsplatåer hålls öppna. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdet, om det inte är till förfång för den biologiska mångfalden eller vattenvården. Vid betesgång ska man se till att förhindra erosion. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i planen. Åtgärderna ska på varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas det första avtalsåret, om inte annat förutsätts av den plan som godkänts. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att ge- nomföra åtgärden. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkoren.

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd planplan som godkänts. I planen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis skif- tesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len det ingår en tidtabell för åtgärderna som ersättningstaga- ren förbinder sig att följa. (se ansökningsanvisningen punkt 6 5 Bilagor). De årliga skötselåtgärderna ) Skötselåtgärderna för våtmark vårdbiotoper och naturbeten kan vara bl.a. omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av slam vid behov, avlägsnande främmande arter och tillförsel röjning av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar bus- kar och fåror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken eller fåran träd och bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder. Slåtteravfallet På vårdbio- toper och naturbeten kan utnyttjasman dessutom tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. Vid skötseln hyggesbrän- ning. Den slagna växtligheten ska forslas bort, om inte den godkända planen på goda grunder förutsät- ter något annat. Förutom de skötselåtgärder som gäller växtligheten kan planen innehålla underhåll och iståndsättning av fåror sådana traditionella konstruktioner och anläggningar som restaurerats finns på avtalsområdet och anknyter till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om bo- skapsskötseln samt åtgärder för stängsling av områ- det och andra åtgärder som hänför sig till betesgång. Som traditionella konstruktioner och anläggningar som bromsar upp vattenströmningenanknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grin- dar, olika ställningar för torkning av hö, såsom botten- trösklar häs- sjor, vålmar och erosionsskyddstackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra mot- svarande konstruktioner och anläggningar. När kon- struktioner iståndsätts ska lokala typlösningar beva- ras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att växtligheten ursprungliga material och arbetsmetoder an- vänds så långt möjligt. Vårdbiotoper får varken bearbetas, gödslas, dräne- ras, beskogas eller behandlas med växtskyddsme- del. NTM-centralen kan i kant- områdena invid fåran bevaras enskilda fall tillåta gödsling eller att översväm- ningsplatåer hålls öppnakemisk bekämpning av sly. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdetI skötselåtgärderna kan också ingå avlägsnande av främmande arter, om det inte gäller jätteloka. Som skötselåtgärderna kan accepteras lokal kemisk bekämpning, om arealen är inte permanenta gräsmark. Betesgången ska ske så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller jorderos- ion. En vårdbiotop där betesgång ska ske, eller ett område som iståndsätts som vårdbiotop och där be- tesgång ska ske, ska i allmänhet avskiljas från andra betesvallar med ett stängsel. NTM-centralen kan från fall till förfång fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga vallar, t.ex. i samband med vallar som utgör naturvårdsåker eller skyddszoner, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Vårdbiotoper bör inte användas enbart som nattbete. Ett lämpligt betestryck (= djurantalet på en viss areal under betessäsongen) ska fastställas från fall till fall. Man ska försöka se till att betestrycket är sådant att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkast- ning. Djurantalet på en viss betesareal ska avpassas så att djuren huvudsakligen lever av betets avkast- ning utan tillskottsfoder, eller ordna betescirkulat- ionen så att djuret flyttas till ett annat bete när betet på ett område är uppätet. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta utfodring av kalvar från och med den 1 augusti. Djuren kan ges mineraler och vitaminer, om fosforinnehållet i dem är litet och användningen av preparaten inte medför övergödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås fastställa ytterligare åtgärder, t.ex. vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks eller andra liknande åtgärder. Utfodringsstället ska placeras i skogsbrynet eller på ett ställe med mindre värdefull flora. Vid valet av utfodringsställe ska man i synnerhet undvika klipp- ängar, torrängar och artrika friska ängar. Den genomsnittliga djurtätheten (djur/ha) under hela betessäsongen (ca 120 dagar) i vårdbiotoper av olika typ: Kviga < 1 Kviga >1 Köttnöt < 1v Torräng 1,0-1,2 0,5-0,8 0,4-0,6 Frisk äng 2,0-2,5 1,0-1,8 0,9-1,2 Strandäng 1,5-3,0 1,0-1,8 0,7-1,4 Hagmark 1,2-2,0 0,7-1,3 0,5-1,0 Skogsbete 0,2-0,8 0,05-0,5 0,05-0,4 Diko + kalv Tacka + 2,5 lamm Häst Torräng 0,2-0,4 1,5-2,0 0,4-0,8 Frisk äng 0,5-0,8 2,0-2,5 1,0-1,4 Strandäng 0,5-1,0 2,0-4,0 0,8-1,6 Hagmark 0,4-0,8 1,5-2,5 0,6-1,2 Skogsbete 0,04-0,3 0,2-1,0 0,05-0,4 Det är möjligt att avvika från de ovannämnda djurtät- heterna, om de faktiska omständigheterna i det en- skilda fallet stöder ett undantag och undantaget mo- tiveras. Om djur betar i flera kortare perioder på en vårdbiotop, ska det totala antalet betesdygn beaktas när djurtätheten beräknas. Kantzoner och åkerholmar ska slås eller röjas åt- minstone vartannat år, om inte något annat förutsätts i den godkända planen. Om målsättningen för avtals- området är skötsel av den biologiska mångfalden eller vattenvårdenska röjningsresternas tas bort från området. Vid betesgång ska man se På områden där avtalet syftar till att förhindra erosionfrämja livsförhål- landena för hotade arter i jordbruksmiljö och på såd- ana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt för att vårda det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning kan skötseln enligt avtalets mål utföras både genom betesgång, slåtter och röjning. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i planen. Åtgärderna ska på På varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas omfattar ska du inleda åt- gärderna det första avtalsåret, om den godkända pla- nen inte annat förutsätts av den plan som godkäntsförutsätter något annat. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet avtalsområ- det ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna an- teckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas åtgärdenas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att ge- nomföra genomföra åtgärden. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM-cen- tralen tänker göra ändringar i de åtgärder som före- slås i planen. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet avtalsområ- det i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkorenavtals- villkoren.

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd plan. I planen pla- nen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis skiftesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len tidtabellen för åtgärderna (se ansökningsanvisningen punkt 6 BilagorBila- gor). De årliga skötselåtgärderna för våtmark kan vara bl.a. avlägsnande av slam vid behov, avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fåror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken våtmarken eller fåran och bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder. Slåtteravfallet kan utnyttjas. Vid skötseln av fåror som restaurerats till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om konstruktioner som bromsar upp vattenströmningen, såsom botten- trösklar och erosionsskydd, att växtligheten i kant- områdena kantom- rådena invid fåran bevaras eller att översväm- ningsplatåer översvämnings- platåer hålls öppna. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdet, om det inte är till förfång för den biologiska mångfalden eller vattenvården. Vid betesgång ska man se till att förhindra erosion. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen NTM-cen- tralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås före- slås i planen. Åtgärderna ska på varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas det första avtalsåret, om inte annat förutsätts av den plan som godkänts. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet avtalsområ- det ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna an- teckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas varaktighet åtgärdernas var- aktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas me- nas den tid som används för att ge- nomföra genomföra åtgärden. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet avtalsområ- det i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkorenavtals- villkoren.

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd planplan som godkänts. I planen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis skif- tesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len det ingår en tidtabell för åtgärderna som ersättningsta- garen förbinder sig att följa. (se ansökningsanvisningen ansökningsanvis- ningen punkt 6 5 Bilagor). De årliga skötselåtgärderna ) Skötselåtgärderna för våtmark vårdbiotoper och naturbeten kan vara bl.a. omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av slam vid behov, avlägsnande främmande arter och tillförsel röjning av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar buskar och fåror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken eller fåran träd och bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder. Slåtteravfallet På vårdbiotoper och naturbeten kan utnyttjasman dessutom tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. Vid skötseln hyg- gesbränning. Den slagna växtligheten ska forslas bort, om inte den godkända planen på goda grun- der förutsätter något annat. Förutom de skötselåtgärder som gäller växtligheten kan planen innehålla underhåll och iståndsättning av fåror sådana traditionella konstruktioner och anlägg- ningar som restaurerats finns på avtalsområdet och anknyter till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om boskapsskötseln samt åtgärder för stängsling av området och andra åtgärder som hänför sig till be- tesgång. Som traditionella konstruktioner och anläggningar som bromsar upp vattenströmningenanknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grin- dar, olika ställningar för torkning av hö, såsom botten- trösklar häs- sjor, vålmar och erosionsskyddstackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra motsvarande konstruktioner och anläggningar. När konstruktioner iståndsätts ska lokala typlösningar bevaras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att växtligheten ursprungliga material och arbetsme- toder används så långt möjligt. Vårdbiotoper får varken bearbetas, gödslas, dräne- ras, beskogas eller behandlas med växtskyddsme- del. NTM-centralen kan i kant- områdena invid fåran bevaras enskilda fall tillåta gödsling eller att översväm- ningsplatåer hålls öppnakemisk bekämpning av sly. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdetI skötselåt- gärderna kan också ingå avlägsnande av främ- mande arter, om det inte gäller jätteloka. Som sköt- selåtgärderna kan accepteras lokal kemisk bekämp- ning, om arealen är till förfång för inte permanenta gräsmark. Betesgången ska ske så att den biologiska mångfalden inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller vattenvårdenjord- erosion. Vid En vårdbiotop där betesgång ska man ske, eller ett område som iståndsätts som vårdbiotop och där betesgång ska ske, ska i allmänhet avskiljas från andra betesvallar med ett stängsel. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga vallar, t.ex. i samband med vallar som utgör naturvårdsåker eller skyddszoner, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Vårdbiotoper bör inte användas en- bart som nattbete. Ett lämpligt betestryck (= djurantalet på en viss areal under betessäsongen) ska fastställas från fall till fall. Man ska försöka se till att förhindra erosionbetestrycket är sådant att det så exakt som möjligt motsvarar be- tets avkastning. Innan Djurantalet på en viss betesareal ska avpassas så att djuren huvudsakligen lever av betets avkastning utan tillskottsfoder, eller ordna betescirkulationen så att djuret flyttas till ett annat bete när betet på ett område är uppätet. NTM-cen- tralen kan från fall till fall tillåta utfodring av kalvar från och med den 1 augusti. Djuren kan ges minera- ler och vitaminer, om fosforinnehållet i dem är litet och användningen av preparaten inte medför över- gödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås hörs fastställa ytterligare åtgärder, t.ex. vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks eller andra lik- nande åtgärder. Utfodringsstället ska placeras i skogsbrynet eller på ett ställe med mindre värdefull flora. Vid valet av utfodringsställe ska man i synner- het undvika klippängar, torrängar och artrika friska ängar. Den genomsnittliga djurtätheten (djur/ha) under hela betessäsongen (ca 120 dagar) i vårdbiotoper av olika typ: Kviga < 1 Kviga >1 Köttnöt < 1v Torräng 1,0-1,2 0,5-0,8 0,4-0,6 Frisk äng 2,0-2,5 1,0-1,8 0,9-1,2 Strandäng 1,5-3,0 1,0-1,8 0,7-1,4 Hagmark 1,2-2,0 0,7-1,3 0,5-1,0 Skogsbete 0,2-0,8 0,05-0,5 0,05-0,4 Diko + kalv Tacka + 2,5 lamm Häst Torräng 0,2-0,4 1,5-2,0 0,4-0,8 Frisk äng 0,5-0,8 2,0-2,5 1,0-1,4 Strandäng 0,5-1,0 2,0-4,0 0,8-1,6 Hagmark 0,4-0,8 1,5-2,5 0,6-1,2 Skogsbete 0,04-0,3 0,2-1,0 0,05-0,4 Det är möjligt att avvika från de ovannämnda djur- tätheterna, om de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet stöder ett undantag och undantaget motiveras. Om djur betar i flera kortare perioder på en vårdbiotop, ska det totala antalet betesdygn be- aktas när djurtätheten beräknas. Kantzoner och åkerholmar ska slås eller röjas åt- minstone vartannat år, om inte något annat förut- sätts i den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i godkända planen. Åtgärderna Om målsättningen för avtalsområdet är skötsel av den biologiska mångfal- den ska röjningsresternas tas bort från området. På områden där avtalet syftar till att främja livsför- hållandena för hotade arter i jordbruksmiljö och på sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornmin- nen samt för att vårda det kulturarv på landsbyg- den som hänför sig till långvarig markanvändning kan skötseln enligt avtalets mål utföras både ge- nom betesgång, slåtter och röjning. På varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas omfattar ska du inleda åtgärderna det första avtalsåret, om den godkända planen inte annat förutsätts av den plan som godkäntsförutsätter något annat. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas åtgärde- nas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet varak- tighet menas den tid som används för att ge- nomföra genom- föra åtgärden. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM-cen- tralen tänker göra ändringar i de åtgärder som före- slås i planen. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkoren.

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd planplan som god- känts. I planen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis skiftesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len det ingår en tidtabell för åtgärderna som ersättnings- tagaren förbinder sig att följa. (se ansökningsanvisningen ansökningsanvis- ningen punkt 6 5 Bilagor). De årliga skötselåtgärderna ) Skötselåtgärderna för våtmark vårdbiotoper och naturbeten kan vara bl.a. omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av slam vid behov, avlägsnande främmande arter och tillförsel röjning av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar buskar och fåror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken eller fåran träd och bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder. Slåtteravfallet På vårdbiotoper och naturbeten kan utnyttjasman dessutom tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. Vid skötseln hyg- gesbränning. Den slagna växtligheten ska forslas bort, om inte den godkända planen på goda grunder förutsätter något annat. Förutom de skötselåtgärder som gäller växtligheten kan planen innehålla underhåll och iståndsättning av fåror sådana traditionella konstruktioner och anläggningar som restaurerats finns på avtalsområdet och anknyter till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om bo- skapsskötseln samt åtgärder för stängsling av om- rådet och andra åtgärder som hänför sig till betes- gång. Som traditionella konstruktioner och anläggningar som bromsar upp vattenströmningenanknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grin- dar, olika ställningar för torkning av hö, såsom botten- trösklar häs- sjor, vålmar och erosionsskyddstackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra mot- svarande konstruktioner och anläggningar. När kon- struktioner iståndsätts ska lokala typlösningar beva- ras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att växtligheten ursprungliga material och arbetsmetoder används så långt möjligt. Vårdbiotoper får varken bearbetas, gödslas, dräne- ras, beskogas eller behandlas med växtskyddsme- del. NTM-centralen kan i kant- områdena invid fåran bevaras enskilda fall tillåta gödsling eller att översväm- ningsplatåer hålls öppnakemisk bekämpning av sly. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdetI skötselåtgärderna kan också ingå avlägsnande av främmande arter, om det inte gäller jätteloka. Som skötselåtgärderna kan accepteras lokal kemisk bekämpning, om area- len är till förfång för inte permanenta gräsmark. Betesgången ska ske så att den biologiska mångfalden inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller vattenvårdenjord- erosion. Vid En vårdbiotop där betesgång ska man ske, eller ett område som iståndsätts som vårdbiotop och där betesgång ska ske, ska i allmänhet avskiljas från andra betesvallar med ett stängsel. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga vallar, t.ex. i samband med vallar som utgör naturvårdsåker eller skyddszoner, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Vårdbiotoper bör inte användas enbart som nattbete. Ett lämpligt betestryck (= djurantalet på en viss areal under betessäsongen) ska fastställas från fall till fall. Man ska försöka se till att förhindra erosionbetestrycket är sådant att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkast- ning. Innan Djurantalet på en viss betesareal ska avpas- sas så att djuren huvudsakligen lever av betets av- kastning utan tillskottsfoder, eller ordna betescirku- lationen så att djuret flyttas till ett annat bete när betet på ett område är uppätet. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta utfodring av kalvar från och med den 1 augusti. Djuren kan ges mineraler och vitami- ner, om fosforinnehållet i dem är litet och använd- ningen av preparaten inte medför övergödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås hörs den sökande fastställa ytterligare åtgärder, t.ex. vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks eller andra liknande åtgärder. Utfodringsstället ska placeras i skogsbrynet eller på ett ställe med mindre värdefull flora. Vid valet av utfodringsställe ska man i synner- het undvika klippängar, torrängar och artrika friska ängar. Den genomsnittliga djurtätheten (djur/ha) under hela betessäsongen (ca 120 dagar) i vårdbiotoper av olika typ: Kviga < 1 Kviga >1 Köttnöt < 1v Torräng 1,0-1,2 0,5-0,8 0,4-0,6 Frisk äng 2,0-2,5 1,0-1,8 0,9-1,2 Strandäng 1,5-3,0 1,0-1,8 0,7-1,4 Hagmark 1,2-2,0 0,7-1,3 0,5-1,0 Skogsbete 0,2-0,8 0,05-0,5 0,05-0,4 Diko + kalv Tacka + 2,5 lamm Häst Torräng 0,2-0,4 1,5-2,0 0,4-0,8 Frisk äng 0,5-0,8 2,0-2,5 1,0-1,4 Strandäng 0,5-1,0 2,0-4,0 0,8-1,6 Hagmark 0,4-0,8 1,5-2,5 0,6-1,2 Skogsbete 0,04-0,3 0,2-1,0 0,05-0,4 Det är möjligt att avvika från de ovannämnda djur- tätheterna, om NTM- centralen tänker göra ändringar de faktiska omständigheterna i de åtgärder som föreslås det enskilda fallet stöder ett undantag och undantaget motiveras. Om djur betar i planenflera kortare perioder på en vårdbiotop, ska det totala antalet betesdygn be- aktas när djurtätheten beräknas. Åtgärderna ska på På varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas omfattar ska du inleda åtgärderna det första avtalsåret, om den godkända planen inte annat förutsätts av den plan som godkäntsförutsätter något annat. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas åtgärdenas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att ge- nomföra åtgärdengenomföra åt- gärden. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i planen. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkoren.

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd plan. I planen pla- nen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis skiftesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len tidtabellen för åtgärderna (se ansökningsanvisningen punkt 6 Bilagor). De årliga skötselåtgärderna för våtmark kan vara bl.a. avlägsnande av slam vid behov, avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fårorfå- ror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken våt- marken eller fåran och bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder. Slåtteravfallet kan utnyttjas. Vid skötseln av fåror som restaurerats till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om konstruktioner som bromsar upp vattenströmningen, såsom botten- trösklar bot- tentrösklar och erosionsskydd, att växtligheten i kant- områdena kantområdena invid fåran bevaras eller att översväm- ningsplatåer över- svämningsplatåer hålls öppna. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats sedimen- terats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdet, om det inte är till förfång för den biologiska mångfalden mång- falden eller vattenvården. Vid betesgång ska man se till att förhindra erosion. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen NTM-cen- tralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås före- slås i planen. Åtgärderna ska på varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas det första avtalsåret, om inte annat förutsätts av den plan som godkänts. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att ge- nomföra åtgärden. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkoren.

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd plan. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsområ- det i enlighet med den godkända planen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len för åtgärderna avtals- villkoren. Ansökan skall åtföljas av en separat plan (se ansökningsanvisningen punkt 6 5 Bilagor)) Avtal som omfattar mat-, rast- och flyttområden för fåglar ska innehålla odling av ett växtbestånd som är lämpligt för de fågelarter som man vill främja och som producerar fröskörd samt utfodring av fåglar för att göra området attraktivare. De årliga skötselåtgärderna På avtalsområdets mittersta delar eller på någon annan plats på avtalsområdet som underlättar fåg- larnas landning ska det anläggas ett vallområde eller vallremsor som omges av ett kornbestånd och ytterst av ett havrebestånd. Växtbeståndet ska anläggas i skördeproduktions- syfte med hjälp av en sedvanlig tillräcklig utsädes- mängd, och växtbeståndet ska gödslas och skötas så att det har förutsättningar att producera skörd. Växtbeståndet ska anläggas senast den 30 juni med en utsädesblandning av fler- eller ettåriga vallväxter och med spannmål. Ettåriga växtbestånd som pro- ducerar frö ska anläggas årligen. Vallväxtligheten får anläggas redan året innan tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsväxt eller ge- nom insådd i stubben. Som vallområden kan god- kännas också fleråriga vallar som anlagts tidigare och som utvecklats till vall med flera arter. Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag ska det finnas en i genomsnitt minst tre meter bred skydds- remsa vid åkerkanten mot vattendraget. Avtalsområdet ska skötas i enlighet med den god- kända planen. Utfodringen av fåglarna ska genom- föras enligt planen så att man med dess hjälp kan locka fåglar till avtalsområdet i stället för våtmark kan vara bl.atill närbe- lägna odlingar. avlägsnande När avtalsområdet gödslas ska man iaktta de gödslingsbegränsningar som avses i mini- mikraven. Bekämpning av slam vid behov, avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fåror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken eller fåran och bortförsel av växtresterna flyghavre och andra motsvarande åtgärdermot- svarande besvärliga ogräs som sprids med fåglar ska uppmärksammas särskilt. Slåtteravfallet Det anlagda växtbeståndet ska bärgas eller slås på hösten för att det ska bli lättare för fåglarna att an- vända området som matplats. Växtbeståndet får avslutas på hösten bara om den godkända planen förutsätter att höstsådda växter sås. Vallbeståndet ska slås varje år senast den 30 augusti. När slåtter- tidpunkten väljs och slåttern genomförs ska man beakta de vilda arternas levnadsförhållanden. Därför ska slåttern genomföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte äventyras. Slåtteravfal- let får föras bort och utnyttjas ekonomiskt. Om vallskörd bärgas, kan utnyttjasbärgningen ske under den vanliga skördetiden. Om kornbeståndet tröskas, ska tröskningen det göras innan de omgivande skiftena tröskas. Vid skötseln tröskningen ska en del av fåror som restaurerats till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om konstruktioner som bromsar upp vattenströmningen, såsom botten- trösklar och erosionsskydd, att växtligheten i kant- områdena invid fåran bevaras eller att översväm- ningsplatåer hålls öppnasäden ledas ned på marken. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet Den skifteskant där det växer havre ska tröskas vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdet, om det inte är till förfång för den biologiska mångfalden eller vattenvården. Vid betesgång ska man se till att förhindra erosionnormal tröskningstid. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i planen. Åtgärderna ska på varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas det första avtalsåret, om inte annat förutsätts av den plan som godkänts. NTM-centralen kan från fall till fall godkänna en ändring av växtligheten eller utfordringen, om detta är ändamålsenligt med tanke på målen med avtalet. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas åtgärdenas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att ge- nomföra åtgärden. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkorengenomföra åt- gärden.

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd planplan som god- känts. I planen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis skiftesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len det ingår en tidtabell för åtgärderna som ersättnings- tagaren förbinder sig att följa. (se ansökningsanvisningen ansökningsanvis- ningen punkt 6 5 Bilagor). De årliga skötselåtgärderna ) Skötselåtgärderna för våtmark vårdbiotoper och naturbeten kan vara bl.a. omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av slam vid behov, avlägsnande främmande arter och tillförsel röjning av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar buskar och fåror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken eller fåran träd och bortförsel av växtresterna och andra motsvarande åtgärder. Slåtteravfallet På vårdbiotoper och naturbeten kan utnyttjasman dessutom tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. Vid skötseln hyg- gesbränning. Den slagna växtligheten ska forslas bort, om inte den godkända planen på goda grunder förutsätter något annat. Förutom de skötselåtgärder som gäller växtligheten kan planen innehålla underhåll och iståndsättning av fåror sådana traditionella konstruktioner och anläggningar som restaurerats finns på avtalsområdet och anknyter till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om bo- skapsskötseln samt åtgärder för stängsling av om- rådet och andra åtgärder som hänför sig till betes- gång. Som traditionella konstruktioner och anläggningar som bromsar upp vattenströmningenanknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grin- dar, olika ställningar för torkning av hö, såsom botten- trösklar häs- sjor, vålmar och erosionsskyddstackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra mot- svarande konstruktioner och anläggningar. När kon- struktioner iståndsätts ska lokala typlösningar beva- ras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att växtligheten ursprungliga material och arbetsmetoder används så långt möjligt. Vårdbiotoper får varken bearbetas, gödslas, dräne- ras, beskogas eller behandlas med växtskyddsme- del. NTM-centralen kan i kant- områdena invid fåran bevaras enskilda fall tillåta gödsling eller att översväm- ningsplatåer hålls öppnakemisk bekämpning av sly. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdetI skötselåtgärderna kan också ingå avlägsnande av främmande arter, om det inte gäller jätteloka. Som skötselåtgärderna kan accepteras lokal kemisk bekämpning, om area- len är till förfång för inte permanenta gräsmark. Betesgången ska ske så att den biologiska mångfalden inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller vattenvårdenjord- erosion. Vid En vårdbiotop där betesgång ska man ske, eller ett område som iståndsätts som vårdbiotop och där betesgång ska ske, ska i allmänhet avskiljas från andra betesvallar med ett stängsel. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga vallar, t.ex. i samband med vallar som utgör naturvårdsåker eller skyddszoner, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Vårdbiotoper bör inte användas enbart som nattbete. Ett lämpligt betestryck (= djurantalet på en viss areal under betessäsongen) ska fastställas från fall till fall. Man ska försöka se till att förhindra erosionbetestrycket är sådant att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkast- ning. Innan Djurantalet på en viss betesareal ska avpas- sas så att djuren huvudsakligen lever av betets av- kastning utan tillskottsfoder, eller ordna betescirku- lationen så att djuret flyttas till ett annat bete när betet på ett område är uppätet. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta utfodring av kalvar från och med den 1 augusti. Djuren kan ges mineraler och vitami- ner, om fosforinnehållet i dem är litet och använd- ningen av preparaten inte medför övergödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås hörs den sökande fastställa ytterligare åtgärder, t.ex. vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks eller andra liknande åtgärder. Utfodringsstället ska placeras i skogsbrynet eller på ett ställe med mindre värdefull flora. Vid valet av utfodringsställe ska man i synner- het undvika klippängar, torrängar och artrika friska ängar. Kviga < 1 Kviga >1 Köttnöt < 1v Torräng 1,0-1,2 0,5-0,8 0,4-0,6 Frisk äng 2,0-2,5 1,0-1,8 0,9-1,2 Strandäng 1,5-3,0 1,0-1,8 0,7-1,4 Hagmark 1,2-2,0 0,7-1,3 0,5-1,0 Skogsbete 0,2-0,8 0,05-0,5 0,05-0,4 Den genomsnittliga djurtätheten (djur/ha) under hela betessäsongen (ca 120 dagar) i vårdbiotoper av olika typ: Diko + kalv Tacka + 2,5 lamm Häst Torräng 0,2-0,4 1,5-2,0 0,4-0,8 Frisk äng 0,5-0,8 2,0-2,5 1,0-1,4 Strandäng 0,5-1,0 2,0-4,0 0,8-1,6 Hagmark 0,4-0,8 1,5-2,5 0,6-1,2 Skogsbete 0,04-0,3 0,2-1,0 0,05-0,4 Det är möjligt att avvika från de ovannämnda djur- tätheterna, om NTM- centralen tänker göra ändringar de faktiska omständigheterna i de åtgärder det enskilda fallet stöder ett undantag och undantaget motiveras. Om djur betar i flera kortare perioder på en vårdbiotop, ska det totala antalet betesdygn be- aktas när djurtätheten beräknas. samt för att vårda det kulturarv på landsbygden som föreslås i planenhänför sig till långvarig markanvändning kan sköt- seln enligt avtalets mål utföras både genom betes- gång, slåtter och röjning. Åtgärderna ska på På varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas omfattar ska du inleda åtgärderna det första avtalsåret, om den godkända planen inte annat förutsätts av den plan som godkäntsförutsätter något annat. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas åtgärdenas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att ge- nomföra åtgärdengenomföra åt- gärden. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i planen. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkoren.

Åtgärder som avtalet förutsätter. Åtgärderna ska basera sig på en godkänd planplan som god- känts. I planen som bifogas till ansökan specificeras skiftes- vis specifiseras skiftesvis de åtgärder som årligen ska vidtas och tidtabel- len det ingår en tidtabell för åtgärderna som ersättningsta- garen förbinder sig att följa. (se ansökningsanvisningen ansökningsanvis- ningen punkt 6 5 Bilagor)) Skötselåtgärderna för vårdbiotoper och naturbeten kan omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, avlägsnande av främmande arter och röjning av buskar och träd och motsvarande åtgärder. De årliga skötselåtgärderna På vårdbiotoper och naturbeten kan man dessutom tillgripa andra särskilda skötselmetoder, t.ex. hyg- gesbränning. Den slagna växtligheten ska forslas bort, om inte den godkända planen på goda grunder förutsätter något annat. Förutom de skötselåtgärder som gäller växtligheten kan planen innehålla underhåll och iståndsättning av sådana traditionella konstruktioner och anläggningar som finns på avtalsområdet och anknyter till bo- skapsskötseln samt åtgärder för våtmark kan vara stängsling av om- rådet och andra åtgärder som hänför sig till betes- gång. Som traditionella konstruktioner och anläggningar som anknyter till boskapsskötseln betraktas bl.a. stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grin- dar, olika ställningar för torkning av hö, såsom häs- sjor, vålmar och stackar, samt kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra mot- svarande konstruktioner och anläggningar. När kon- struktioner iståndsätts ska lokala typlösningar beva- ras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att ursprungliga material och arbetsmetoder används så långt möjligt. Vårdbiotoper får varken bearbetas, gödslas, dräne- ras, beskogas eller behandlas med växtskyddsme- del. NTM-centralen kan i enskilda fall tillåta gödsling eller kemisk bekämpning av sly eller jätteloka i form av stubbehandling. I skötselåtgärderna kan också ingå avlägsnande av slam vid behov, avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fåror, slåtter främmande arter. Betesgången ska ske så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i kantområden invid våtmar- ken området eller fåran jord- erosion. En vårdbiotop där betesgång ska ske, eller ett område som iståndsätts som vårdbiotop och bortförsel där betesgång ska ske, ska i allmänhet avskiljas från andra betesvallar med ett stängsel. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av växtresterna och andra motsvarande åtgärdergamla näringsfattiga vallar, t.ex. Slåtteravfallet kan utnyttjas. Vid skötseln av fåror i samband med vallar som restaurerats till naturlik- nande tillstånd drar man försorg om konstruktioner som bromsar upp vattenströmningen, såsom botten- trösklar och erosionsskydd, att växtligheten i kant- områdena invid fåran bevaras utgör naturvårdsåker eller att översväm- ningsplatåer hålls öppna. Från översvämningsområden avlägsnas växtlighet vid behov eller sådana jordpartiklar som sedimente- rats i dem. Djur får gå på bete på avtalsområdetskyddszoner, om det avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Vårdbiotoper bör inte användas enbart som nattbete. Ett lämpligt betestryck (= djurantalet på en viss areal under betessäsongen) ska fastställas från fall till förfång för den biologiska mångfalden eller vattenvårdenfall. Vid betesgång Man ska man försöka se till att förhindra erosionbetestrycket är sådant att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkast- ning. Innan Djurantalet på en viss betesareal ska avpas- sas så att djuren huvudsakligen lever av betets av- kastning utan tillskottsfoder, eller ordna betescirku- lationen så att djuret flyttas till ett annat bete när betet på ett område är uppätet. NTM-centralen kan från fall till fall tillåta utfodring av kalvar från och med den 1 augusti. Djuren kan ges mineraler och vitami- ner, om fosforinnehållet i dem är litet och använd- ningen av preparaten inte medför övergödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan man när avtalet ingås hörs fastställa ytterligare åtgärder, t.ex. vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, eller kräva att utfodringsstället täcks eller andra liknande åtgärder. Utfodringsstället ska placeras i skogsbrynet eller på ett ställe med mindre värdefull flora. Vid valet av utfodringsställe ska man i synner- het undvika klippängar, torrängar och artrika friska ängar. Den genomsnittliga djurtätheten (djur/ha) under hela betessäsongen (ca 120 dagar) i vårdbiotoper av olika typ: Kviga < 1 Kviga >1 Köttnöt < 1v Torräng 1,0-1,2 0,5-0,8 0,4-0,6 Frisk äng 2,0-2,5 1,0-1,8 0,9-1,2 Strandäng 1,5-3,0 1,0-1,8 0,7-1,4 Hagmark 1,2-2,0 0,7-1,3 0,5-1,0 Skogsbete 0,2-0,8 0,05-0,5 0,05-0,4 Diko + kalv Tacka + 2,5 lamm Häst Torräng 0,2-0,4 1,5-2,0 0,4-0,8 Frisk äng 0,5-0,8 2,0-2,5 1,0-1,4 Strandäng 0,5-1,0 2,0-4,0 0,8-1,6 Hagmark 0,4-0,8 1,5-2,5 0,6-1,2 Skogsbete 0,04-0,3 0,2-1,0 0,05-0,4 Det är möjligt att avvika från de ovannämnda djur- tätheterna, om de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet stöder ett undantag och undantaget motiveras. Om djur betar i flera kortare perioder på en vårdbiotop, ska det totala antalet betesdygn be- aktas när djurtätheten beräknas. Kantzoner och åkerholmar ska slås eller röjas åt- minstone vartannat år, om inte något annat förut- sätts i den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i godkända planen. Åtgärderna Om målsättningen för avtalsområdet är skötsel av den biologiska mångfal- den ska röjningsresternas tas bort från området. På områden där avtalet syftar till att främja livsför- hållandena för hotade arter i jordbruksmiljö och på sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt för att vårda det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning kan sköt- seln enligt avtalets mål utföras både genom betes- gång, slåtter och röjning. På varje skifte som omfattas av avtalet påbörjas omfattar ska du inleda åtgärderna det första avtalsåret, om den godkända planen inte annat förutsätts av den plan som godkäntsförutsätter något annat. Uppgifter om de åtgärder som vidtas på avtalsom- rådet ska införas i de skiftesvisa anteckningarna I anteckningarna införs åtminstone skiftets namn, signum och areal samt årliga uppgifter om de åtgär- der åtgärder som vidtas, tidpunkten då de utförs samt åtgär- dernas åtgärdenas varaktighet och inverkan på miljön. Med varaktighet menas den tid som används för att ge- nomföra åtgärdengenomföra åt- gärden. Innan avtalet ingås hörs den sökande om NTM- centralen tänker göra ändringar i de åtgärder som föreslås i planen. I avtalet förbinder sig sökanden att sköta avtalsom- rådet i enlighet med den godkända planen och av- talsvillkoren.