Övergripande synpunkter. Förvaltningen ställer sig positiv till att gemensamma riktlinjer tagits fram för att aktörer med odemokratiska värderingar eller som uppmuntrar eller möjliggör våldsbejakande extremism inte ska få tillgång till lokaler genom stadens försorg. Förvaltningen är positiv till tydliga exempel på grundläggande värderingar och till stöd i avtalsskrivningen.
Övergripande synpunkter. Föreningen – vars syfte är att främja en god utveckling av självregleringen på den svenska aktiemarknaden – består av medlemmar som tillsammans äger aktier i svenska börsnoterade bolag till ett värde av cirka 520 miljarder kronor. Detta motsvarar drygt 20 procent av det svenska börsvärdet. Föreningens medlemmar har därigenom en bred erfarenhet av ägarstyrningsfrågor i publika aktiebolag. Den tydliga rollfördelningen mellan bolagsorganen är en grundläggande princip inom den svenska bolagsrätten. Denna rollfördelning har utformats med utgångspunkt från vilket bolagsorgan som har bäst förutsättningar att besluta och ta ansvar för olika typer av frågor. De missförhållanden vad gäller orimliga ersättningar som förekommit i ett fåtal bolag under senare år har i första hand inte berott på brister i regelverket, utan snarare på hur respektive bolagsorgan utövat sina befogenheter. Förslaget att bolagsstämman ska besluta om bindande riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare innebär en väsentlig förskjutning av ansvar för bolagets förvaltning från styrelse och vd till bolagsstämman. Detta skulle allvarligt inskränka ägarnas möjligheter att utkräva ansvar av styrelse och vd. Föreningen menar att denna begränsning av styrelsens och vd:s ansvar i praktiken riskerar att motverka promemorians syfte: Att förbättra förutsättningarna för väl beredda och rimliga ersättningar. Vi har sedan länge en väl förankrad tradition av självreglering på den svenska aktiemarknaden. Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) är ett uttryck för denna tradition och innebär en avsevärd förstärkning av självregleringen. Om man, som nu föreslås, väljer att lagstifta om sådant som regleras i koden eller i annan självreglering (Näringslivets Börskommitté, NBK) riskerar självregleringssystemet att undermineras. Koden färdigställdes så sent som i december 2004 och ska börja tillämpas vid halvårsskiftet 2005, det vill säga samtidigt som de nu föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft. Föreningen anser att det är angeläget att låta koden tillämpas och utvärderas under åtminstone ett par års tid. Först därefter kan det finnas anledning att överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder, inom ramen för självregleringssystemet eller på lagstiftningsområdet.
Övergripande synpunkter. Xxxx har beretts tillfälle att yttra sig över de förslag som Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal lämnat. Saco anser att villkor som motsvarar kollektivavtal bör gälla för arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling. Vi välkomnar därför utredningens analys, framför allt att det är förenligt med EU-rätten och upphandlingsrätten att ställa sådana villkor vid upphandling. Xxxx beklagar dock att analysens slutsatser inte fått särskilt stort genomslag i själva lagförslagen. Utredningens föreslagna modell är uppbyggd enligt följande: • Det ska vara obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa så kallade särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor inom branscher där det finns en risk för oskäliga arbetsvillkor. • De villkor som ska vara obligatoriska är lön, semester och arbetstid. • En leverantör kan som alternativ till de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren åberopa villkor som följer av något tillämpligt centralt branschavtal, utan krav på kollektivavtalsbundenhet. • Den nya upphandlingsstödjande myndigheten, Upphandlingsmyndigheten, ska dels ska göra bedömningen av när det ska vara obligatoriskt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, dels vid obligatorium utfärda statliga föreskrifter som fastställer lön, semester och arbetstid. Sveriges akademikers centralorganisation Box 2206 103 15 Stockholm Besök: Xxxxx Xxxxxxx 00 Tel växel: 00-000 00 00 Fax: 00-00 00 00 E-post: xxxxxx@xxxx.xx xxx.xxxx.xx
Övergripande synpunkter. Stadsledningskontoret anser att utbyggnaden av den spårbundna kollektivtrafiken och framförallt tunnelbanan är en av de absolut viktigaste frågorna för såväl staden som regionen. Detta baserat på den spårbundna kollektivtrafikens viktiga funktion för att regionen ska fungera tillfredsställande. Som exempel kan nämnas att antalet resor med tunnelbanan är cirka 320 miljoner per år, vilket är nästan lika mycket som för all annan spårbunden trafik i Sverige tillsammans. Den kraftiga befolkningsökningen ställer stora krav på ett fungerande trafiksystem där den spårbundna kollektivtrafiken är central. Utbyggnaden av tunnelbanan i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling pågår och är ett viktigt tillskott men det behövs ytterligare förstärkningar för att få regionen att fungera tillfredställande framöver. Utbyggnaden av tunnelbanan och övrig spårbunden kollektivtrafik i enlighet med bifogade avtal är ett viktigt steg för att genomföra stadens Vision 2040, översiktsplanen, målet om 140 000 nya bostäder till år 2030, Framkomlighetsstrategin samt målen i stadens klimatarbete. Stadsledningskontoret anser generellt att Ramavtalet inklusive bilagor och samtliga Objektavtal är upprättat på för staden acceptabla villkor och välkomnar denna överenskommelse.
Övergripande synpunkter. Länsstyrelsen välkomnar kommunens planer för Tullholmsområdet. Utvecklingen av stadsdelen stämmer väl med nationella mål för att skapa klimatsmarta stadsstrukturer och kommer att skapa goda förutsättningar för byggande av bostäder. Planområdets centrala läge intill en större genomfartsled kräver dock att frågor kring buller och luftkvalité noggrant utreds. Områdets tidigare markanvändning och det vat- tennära läget skapar också utmaningar vad gäller föroreningar, översvämningsrisk och hänsyn till befintliga naturvärden.
Övergripande synpunkter. Komplettera med underlag kring säkerhetsrisker, dokumentation från samråd med tillståndshavaren för gasledningen Baltic Pipe samt förslag till förebyggande åtgärder för att förhindra en olycka.
Övergripande synpunkter. Förordningen syftar till att stärka EU:s netto-nollenergiteknologiers ekosystem för att säkerställa unionens tillgång till en säker och hållbar försörjning av netto-nollutsläppteknologier. Vår övergripande synpunkt från ett handelspolitiskt perspektiv är att flera av de föreslagna åtgärderna för att uppnå Postadress: Box 6803, 113 86 Stockholm Telefon: 00-000 00 00 Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxxx 00 E-post: xxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx teknisk och industriell motståndskraft och samtidigt öka konkurrenskraften hos europeiska företag inom netto-nollindustrier, verkar strida mot varandra. Till exempel kan en mer diversifierad handel av de utpekade teknologierna leda till ökad motståndskraft. Dock inriktar sig förslaget på importsubstitution vilket kan leda till att europeiska företag blir mindre produktiva och konkurrenskraftiga. Samtidigt saknar förslaget i många aspekter en strategi för hur EU ska samarbeta med omvärlden, till exempel vad gäller inköp av teknik och tillgång till arbetskraft från partnerländer utanför EU. Vi ser också att flera av de förslag som kommissionen lägger fram saknar evidensbaserat stöd för att förslagen ska uppnå önskad effekt. Ett exempel är förslaget om stöd till tillverkningskapacitet för att minska importberoendet (punkt 21 i ingressen). Importsubstitution hanterar inte importberoendet och är samhällsekonomiskt ineffektivt då det riskerar att minska EU-företagens konkurrenskraft och hämma innovation. Vi ser också att det handelspolitiska perspektivet saknas i relation till de netto- nollutsläppteknologier som lyfts fram i förslaget. Förslagets kriterier för urval av strategiska netto-nollprojekt för att öka tillverkningskapaciteten tar inte hänsyn till globala värdekedjor för varor och tjänster. Vi ser vidare vissa risker för att förslaget kan snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Genom de fördelar som tilldelas netto-noll projekt som får statusen ”strategiska” och de kopplingar som finns till olika finansieringskällor finns det risk att projekt från resursstarka medlemsländer får konkurrensfördelar.