Kollektivavtal mellan Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO)
Kollektivavtal mellan Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO)
och
Jusek / Civilekonomerna / Sveriges Ingenjörer
för akademiker Fr o m 1/1 2015
Senast uppdaterad 2021-01-01
Innehåll
§1 — Avtalets tillämpningsområde
3
4
2.4 Medarbetare som uppnått 68 års ålder 7
8
14
14
21
6.5 Semesterersättning på lönetillägg 24
6.8 Semesterlön på sparade dagar 27
6.12 Alternativ semesterberäkning 27
28
1. Övergripande utgångspunkter för lönebildning och lönesättning 28
2. Allmänna lönebestämmelser 29
4. Lönesättningsprocessen i banken 29
6. Om lokal part inte finns 34
34
8.3 Föräldraledighetsavdrag 36
8.5 Sjukanmälan och läkarintyg 37
46
50
Avtal om beredskapstjänstgöring
51
2. Ersättning för beredskap 51
54
57
60
§1 — Avtalets tillämpningsområde
1. Avtalets omfattning
Detta avtal gäller arbetstagare som är medlemmar i Jusek/Civile- konomerna/Sveriges Ingenjörer och i övriga till PTK anslutna Saco- förbund hos samtliga till BAO anslutna banker med följande un- dantag:
a) Arbetstagare (städ- och lunchrumspersonal m fl) som ej tjänstgör i bankverksamheten och för vilken särskilt avtal i vissa fall tecknats.
b) Nedanstående arbetstagare
1. Verkställande direktör
2. Sekreterare till verkställande direktör
3. Arbetstagare i företagsledande ställning
4. Personaldirektör eller motsvarande vid banks hu- vudkontor
5. Vissa arbetstagare enligt överenskommelse mel- lan banken och Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ
c) Nedanstående arbetstagare är undantagna från stridsåt- gärd
1. Verkställande direktör
2. Sekreterare till verkställande direktör
3. Vice verkställande direktör eller annan ställföre- trädare för verkställande direktör
4. Annan direktör som tillhör direktionen vid huvud- kontor eller i övrigt tillhör den centrala företags- ledningen
5. Personalchef vid huvudkontor, regionbank eller motsvarande
6. Direktionsmedlem eller motsvarande vid region- bank eller motsvarande enhet
7. Vissa arbetstagare enligt överenskommelse mel- lan banken och Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ
Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer är berett att vid kon- flikt genom dispens medge ytterligare undantag från stridsåtgär- der.
Anm:
Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer har förklarat att medlem med ställning som verkställande direktör, vice verkställande direktör, administrativ chef, personalchef eller annan central befattning med motsvarande uppgifter inte får ha lokala fackliga uppdrag eller aktivt medverka i lokal facklig verksamhet.
2. Arbetets ledning
Banken leder och fördelar arbetet i företaget med iakttagande av reglerna om medbestämmande i lag och avtal.
Anm:
Om Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ inte finns representerat vid banken övergår rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till berörd arbetstagare.
Anställda är tillsvidareanställda, provanställda eller visstidsan- ställda.
2.1 Tillsvidareanställning
Tillsvidareanställd är den som inte är prov- eller visstidsanställd.
2.2 Provanställning
Bank som avser att pröva någon för en tillsvidareanställning kan anställa denne som provanställd.
Provanställning ska omfatta högst 12 kalendermånader. Prov- anställningens längd ska fastställas vid anställningstillfället. Viss- tidsanställning som föregår en provanställning tillgodoräknas med högst sex månader om inte annat lokalt överenskoms.
Förlängning av provanställning upp till sammanlagt högst 12 kalen- dermånader träffas mellan banken och arbetstagaren. Förlängning av provanställningen överstigande 12 kalendermånader kan vid särskilda skäl ske efter lokal överenskommelse.
Den provanställde ska senast en månad före provanställningens slut erhålla underrättelse om att anställningen ska upphöra eller övergå i en tillsvidareanställning. En provanställning kan även av- brytas före prövotidens slut med iakttagande av en månads under- rättelsetid.
Provanställd blir efter godkänd provtjänstgöring tillsvidarean- ställd.
2.3 Visstidsanställning
Överenskommelse om visstidsanställning kan träffas mellan ban- ken och medarbetaren för en tid om sammanlagt högst 18 måna- der inom en period om fem år.
Efter överenskommelse mellan banken och Jusek/Civilekono- merna/Sveriges Ingenjörers lokala organisation kan anställningsti- den förlängas med ytterligare nio månader inom samma period.
Om medarbetaren varit visstidsanställd i banken i sammanlagt mer än 27 månader under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
Oavsett vad som framgår ovan får den visstidsanställas som till banken visar sig vara antagen till en utbildning som berättigar till studiemedel från CSN, eller som under högst två terminer i följd har ett studieuppehåll från en sådan utbildning. Varje enskilt an- ställningstillfälle får uppgå till en tidsperiod av lägst en och högst nio månader. Visstidsanställningen består under hela den avtalade perioden även om förutsättningarna för ingåendet av anställningen har upphört eller förändrats. Anställningstid enligt reglerna i detta stycke ska avräknas vid ny visstidsanställning i banken enligt st 1—
3. Medför avräkning av anställningstid enligt detta stycke att 18 respektive 27 månader enligt st 1—3 uppnås, reduceras avräk- ningen så att visstidsanställning kan ske under högst fyra månader i omedelbar anslutning till visstidsanställning enligt detta stycke.
Bank som avser att pröva någon för tillsvidareanställning ska an- ställa denne som provanställd.
Banken ska årligen informera Jusek/Civilekonomerna/Sveriges In- genjörers lokala organisation om vilka som är visstidsanställda den 1 februari och den 1 september, om inte annat lokalt överenskoms.
2.4 Medarbetare som uppnått 68 års ålder
Medarbetare som uppnått 68 års ålder saknar företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad samt omfattas vid visstidsanställning inte av begränsningsreglerna om 18 respektive 27 månader enligt
§ 2.3.
Vid uppsägning av medarbetare som uppnått 68 år, se § 3 c).
§ 3 — Anställnings upphörande
Vid uppsägning av anställning resp fastställande av turordning, fö- reträdesrätt och vissa varselregler gäller nedanstående regler med iakttagande i övrigt av bestämmelserna i lagen om anställnings- skydd.
Uppsägningstid m m
a) Vid uppsägning från bankens sida
Följande uppsägningstider gäller anställda som har anställningsav- tal träffade 1 juni 2009 eller senare.
Anställningstid | Uppsägningstid |
Mindre än 5 år | 3 månader |
5 år men inte 8 år | 4 månader |
8 år men inte 10 år | 5 månader |
10 år — | 6 månader |
Anställda som vid uppsägningstillfället har fyllt 55 år erhåller 6 må- naders uppsägningstid.
b) Vid uppsägning från medarbetarens sida
Mindre än 5 år som tillsvidareanställd tjänsteman | Xxxxx 5 år som tillsvidareanställd tjänsteman |
Uppsägningstid | Uppsägningstid |
2 mån | 3 mån |
Anm. till a) och b):
Med anställningstid avses tid som tillsvidareanställd i banken. Överenskommelse om längre uppsägningstid kan träffas mellan banken och arbetstagaren.
För provanställda och visstidsanställda är uppsägningstiden från båda parters sida en månad.
Vid visstidsanställning överstigande sex månader i en följd, ska banken, om den önskar att anställningen ska upphöra när den över- enskomna tiden utgått eller arbetet avslutats, lämna besked en månad i förväg till arbetstagaren om att visstidsanställningen kom- mer att upphöra. Någon underrättelse dessförinnan behöver ej lämnas. Beskedet ska vara skriftligt om arbetstagaren så begär.
Om arbetstagare lämnar sin anställning utan att iaktta uppsäg- ningstiden helt eller delvis har banken rätt till ett ideellt skade- stånd. Skadeståndet uppgår till den lön som skulle ha utgått under denna tid. Kvittning kan ske.
Anm:
Parterna är ense om att den praxis, som sedan lång tid tillbaka utvecklats inom svenskt bankväsende, innebär att bankerna vid organisations- och strukturförändringar tillämpar en längre gående omplaceringsregel för tillsvidareanställd än vad lagen om anställnings- skydd stipulerar och således även i positiv anda prövar möjligheterna till omplacering inom koncernen. Denna prövning gäller i de banker/företag där arbetstagaren anmält in- tresse, till dess nio månader förflutit från den dag anställningen upphörde. Bankerna är tillika beredda att anordna eller medverka till utbildning av rimlig omfattning om detta er- fordras för att göra berörd arbetstagare kvalificerad för föreslagen befattning.
Härutöver är bankerna beredda att pröva huruvida anställning kan beredas tillsvidarean- ställd som i samägt företag friställes till följd av driftsinskränkningar.
c) Vid uppsägning från bankens sida
Vid uppsägning av anställning respektive fastställande av turord- ning, företrädesrätt och vissa varselregler gäller nedanstående regler med iakttagande i övrigt av bestämmelserna i lagen om an- ställningsskydd.
Medarbetare som uppnått 68 års ålder har en månads uppsäg- ningstid. § 3 Turordningsregler mm, punkt 1. ”Turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist” äger inte tillämpning med undantag för tredje stycket rörande möjlighet till överenskom- melse om avvikelse från LAS. § 3 Turordningsregler mm, punkt 2, ”Företrädesrätt till ny anställning” äger inte tillämpning.
Turordningsregler m m
1. Turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist
Särskild turordning gäller för detta avtalsområde.
Banken och Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ förutsätts vid personalnedskärning utifrån bankens beman- ningsbehov och arbetstagarens anställningstid träffa överenskom- melse om turordning vid uppsägning.
Avsteg från lagen om anställningsskydd och detta kollektivavtals regler för turordning och företrädesrätt till återanställning kan ske genom överenskommelse mellan banken och Jusek/ Civilekono- merna/Sveriges Ingenjörers lokala organ. De lokala parterna har därvid ett gemensamt ansvar för att den arbetsstyrka som
sammansätts gör det möjligt för företaget att uppnå ökad produk- tivitet, lönsamhet och konkurrenskraft.
Bedömningen av tillräckliga kvalifikationer ska ha som utgångs- punkt bankens behov av kompetens som är nödvändig för verk- samheten. Berörd arbetstagare ska anses ha de tillräckliga kvalifi- kationer som krävs endast om bankens verksamhet och behov på kort och lång sikt kan tillgodoses.
Arbetstagarens kvalifikationer ska bedömas i vid mening därvid särskild vikt ska ställas på såväl utbildning och yrkeskunnighet som personlig lämplighet.
2. Företrädesrätt till ny anställning
Anställd som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har företrädes- rätt till ny anställning då behov av arbetskraft inom banken upp- står. Denna rätt upphör sedan nio månader förflutit från det veder- börandes anställning i banken upphörde. För att en sådan företrä- desrätt ska kunna gälla ska följande förutsättningar föreligga:
a) Anställning i banken ska ha varat sammanhängande minst ett år.
b) Vid visstidsanställning som upphört på grund av arbets- brist gäller — förutom övriga förutsättningar i detta mom
— företrädesrätt till ny visstidsanställning om den tidigare anställningstiden uppgår till sammanlagt mer än 18 måna- der under de senaste tre åren. Företrädesrätt i dessa fall gäller dock ej vid visstidsanställningar som avses pågå högst en månad.
c) Arbetstagaren ska ha kvalifikationer och lämplighet för den tjänst som ska besättas. Bedömningen av kvalifikat- ioner ska ha som utgångspunkt bankens behov av kompe- tens som är nödvändig för verksamheten. Berörd arbetsta- gare ska anses ha de kvalifikationer som krävs endast om bankens verksamhet och behov på kort och lång sikt kan tillgodoses.
d) Företrädesrätten till ny anställning gäller, om ej annat lo- kalt överenskommits, endast bankens kontor på den ort där vederbörande var placerad vid anställningens upphö- rande.
e) Önskar någon företrädesrätt till återanställning måste ve- derbörande göra anmälan härom till banken.
f) Erbjuder banken ny anställning bör vederbörande tillträda tjänsten inom en månad. Avvisas erbjudande om anställ- ning som skäligen borde ha godtagits är företrädesrätten förfallen.
g) Avser banken anställa en arbetstagare när någon annan har företrädesrätt till ny anställning eller om fråga upp- kommer vem av flera företrädesberättigade som ska få an- ställning, ska banken förhandla med Jusek/Civilekono- merna/Sveriges Ingenjörers lokala organ.
3. Varsel och överläggning
Uppkommer frågan om arbetstagarens skiljande från tjänsten, ska banken lämna varsel härom till Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ vid banken.
Varsel ska lämnas, när frågan gäller:
a) Uppsägning på grund av arbetstagarens personliga förhål- landen — minst två veckor före uppsägningen.
b) Avskedande — minst en vecka före avskedandet.
Banken ska inom ovan nämnda tider också underrätta berörd ar- betstagare om åtgärden.
Rätt att påkalla överläggning i frågan föreligger inom en vecka ef- ter varsel eller underrättelse.
Har överläggning begärts, får banken inte vidta den ifrågasatta åt- gärden förrän tillfälle till överläggning lämnats men har rätt att omedelbart avstänga arbetstagaren från tjänstgöring.
Varsel och underrättelse ska ske skriftligen.
1. Det är förbjudet för arbetstagare att inlåta sig i spekulat- ionsaffärer eller ingå borgensförbindelser i sådan omfatt- ning att arbetstagarens ekonomiska ställning därigenom avsevärt kan rubbas.
2. Arbetstagare får ej utan bankens medgivande för egen el- ler annans räkning driva agentur- eller affärsrörelse av nå- got slag eller åta sig anställning eller uppdrag, som kan in- verka menligt på arbetstagarens arbete i banken. Ansökan om sådant medgivande ska göras skriftligen.
Arbetstagare ska i de fall där banken så påfordrar lämna uppgift om syssla eller uppdrag av ovannämnda art.
3. Banken ska precisera riktlinjer i banketiska frågor i enlig- het med Finansinspektionens rekommendationer. Riktlin- jerna ska delges de anställda.
Lokala avtal
Arbetstiden regleras i kollektivavtal mellan banken och Jusek/Civi- lekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ och ersätter ar- betstidslagen med undantag för dess bestämmelser som ej är dis- positiva.
Lokala avtal om arbetstiden syftar till att anpassa arbetstiderna till såväl verksamhetens krav som till den anställdes olika önskemål och behov. De kraftigt ändrade förutsättningarna för bankverk- samhet med krav på en effektivare och mer flexibel organisation samt de anställdas krav på mer flexibla och mer individuella lös- ningar ska vara utgångspunkter i de lokala avtalen. Ett riktmärke i de lokala förhandlingarna är att arbetstidsavtalet i sig ej bör på- verka summan av de anställdas totala inkomster vare sig uppåt el- ler neråt.
Ordinarie arbetstid utgörs av 38.5 timmar för helgfri måndag-fre- dag i genomsnitt per år för heltidsarbetande arbetstagare. Som helgdag räknas även midsommarafton, julafton och nyårsafton.
Ordinarie arbetstid kan förläggas under hela dygnet under årets alla dagar.
Om inget lokalt avtal träffas gäller följande:
Ordinarie arbetstid utgörs av 38.5 timmar per helgfri vecka i ge- nomsnitt under en beräkningsperiod om högst 10 veckor.
Ordinarie arbetstid ska förläggas måndag-fredag exklusive helgdag klockan 07.00 till 21.00 med maximalt 10 timmar per dygn. Som helgdag räknas även midsommar-, jul- och nyårsafton. 5 januari, skärtorsdag, 30 april, dag före Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx samt dag före Alla helgons dag ska den ordinarie arbetstiden förläggas mel- lan kl 07.00 och 14.00.
Efter överenskommelse mellan banken och arbetstagaren kan or- dinarie arbetstid förläggas till andra tider än de som ovan angivits. I
samband med förändrade arbetstider finns en möjlighet att göra en översyn av lönen.
Tjänstgöringstider för en period av minst en månad meddelas ar- betstagaren senast 14 dagar före periodens början. Visstidsan- ställda undantas från denna bestämmelse.
1. Undantag från bestämmelserna
Bestämmelserna i mom 2—6 gäller ej för
a) arbetstagare med en lön minst uppgående till 45 000 kro- nor / månad, om inte annat lokalt överenskoms;
b) arbetstagare för vilka överenskommelse träffats om att övertidskompensation ej ska utgå.
2. Allmän övertid och mertid
Vid särskilt behov får övertid och mertid tas ut med sammanlagt högst 100 timmar under ett kalenderår. Övertid kan tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.
3. Extra övertid/mertid
Om särskilda skäl föreligger kan överenskommelse träffas mellan banken och Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ eller om endera parten så begär mellan BAO och Jusek/Civil- ekonomerna/Sveriges Ingenjörer om uttag av extra övertid/mertid om högst 200 timmar under ett kalenderår. Överenskommelse en- ligt ovan kan också träffas om större uttag av allmän övertid än 50 timmar under en kalendermånad eller 48 timmar under en tid av fyra veckor.
4. Avräkning
Övertid och mertid som kompenseras genom ledighet belastar inte övertids-/mertidsmåttet. Vid avräkning motsvarar 1 timmes kom- pensationsledighet 1 timmes mertid/övertid.
5. Natur- och olyckshändelse
Har natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som ej kunnat förutses vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid/mertid tas ut för arbete i den utsträck- ning som förhållandena kräver (nödfallstid). Nödfallstid får tas ut endast under den förutsättningen att arbetsgivaren underrättar Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ om övertidsarbetet och/ eller mertidsarbetet.
6. Arbetstidsnoteringar
Banken ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid och mertid.
7. Definition av ordinarie arbetstid
Med ordinarie arbetstid avses arbete enligt kollektivavtalet. Vid beräkning av övertid och mertid enligt ovan jämställs ordinarie ar- betstid med annan ledighet enligt lag och avtal, d v s semester,
sjuk- och föräldraledighet, ledighet för militärtjänst, studieledighet, ledighet för fackligt arbete, föreningsuppdrag i skolan, offentligt uppdrag eller tjänstledighet i övrigt med lön.
8. Definition av övertid
Med övertidsarbete för heltidsanställd avses arbete utöver ordina- rie schemalagd arbetstid.
Med övertidsarbete för deltidsanställd avses arbete utöver årsar- betstiden för heltidsanställda.
9. Definition av mertid
Bank må beordra mertid för deltidsanställda vid särskilda behov. Då sådant arbete utförs utgår ersättning med timme för timme.
Med mertid avses sådan arbetstid som vid deltidsanställning över- stiger den anställdes ordinarie arbetstid och som ej är övertid.
10. Enkel och kvalificerad övertid
Vid varje övertidstillfälle är de första två timmarna enkel övertid. Övrig övertid är kvalificerad övertid.
Vid övertidsarbete under bankfri dag är övertidsersättningen kva- lificerad.
11. Förutsättningar för övertid och mertid
Övertids- och mertidsarbete ska kompenseras om det av arbets- ledningen har beordrats, godkänts på förhand eller undantagsvis godkänts i efterhand.
12. Övertidskompensation
Kontant ersättning för enkel övertid utgår med timlön ökad med 50 %, för kvalificerad övertid med 100 %. Timlön beräknas genom att månadslönen delas med 160.
Vid kompensation i form av ledighet utgår 1 1/2 timmes ledighet för 1 timmes enkel övertid och 2 timmars ledighet för 1 timmes kvalificerad övertid.
Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersätt- ning) eller i form av ledig tid (kompensationsledighet).
Vid samråd mellan banken och arbetstagaren bör, så långt det är möjligt, arbetstagarens önskemål beaktas.
13. Undantag från övertidskompensation
Arbetstagare med en lön minst uppgående till 45 000 kronor i må- naden erhåller ej övertidsersättning om inte annat lokalt över- enskoms. För dessa arbetstagare utgår kompensation med tre se- mesterdagar utöver dem som anges i § 6 mom 2.
Överenskommelse kan träffas om undantag från övertidskompen- sation mellan banken och arbetstagare som på grund av sin tjänste- ställning själv har rätt att beordra andra arbetstagare till övertids- arbete eller som har rätt att självständigt avgöra om han ska arbeta på övertid. Därvid ska arbetstagare i stället kompenseras med tre semesterdagar utöver dem som anges i § 6 mom 2.
Total arbetstid
Den totala arbetstiden (d v s ordinarie arbetstid och mertid/över- tid sammanlagt) får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genom- snitt per år.
Dygnsvila
Tjänstemannen ska ha minst 11 timmars ledighet sammanhäng- ande per 24-timmarsperiod. Vid avkortning av dygnsvilan ska tjänstemannen garanteras lämplig kompensation.
Veckovila
Under varje period om sju dagar ska en av dygnsviloperioderna ut- sträckas med 24 timmar till en veckovila om 35 timmar. Denna
veckovila får avkortas till lägst 24 timmar. Vid avkortning av veck- ovilan ska tjänstemannen garanteras lämplig kompensation.
Nattarbete
Den normala arbetstiden för nattarbetande ska inte överstiga ett genomsnitt av åtta timmar under varje 24-timmarsperiod i genom- snitt per år. Med nattarbete avses minst tre timmars ordinarie ar- betstid förlagd mellan kl 23.00 — kl 06.00.
Vid ständigt nattarbete ska ordinarie veckoarbetstid utgöra högst 35 timmar i genomsnitt per 4-veckorsperiod.
Med ständigt nattarbete menas att tjänstemannen endast arbetar med nattarbete och inte arbetar under dagtid samt att nattarbete utförs fem gånger per vecka i genomsnitt under en 4-veckorspe- riod.
Anm:
§§ 6, 12, 15 och 17 i Arbetstidslagen är tillämpliga.
En medarbetare som vid tidpunkten för nationaldagen är anställd hos arbetsgivaren och som innehar en anställning som vid tidpunk- ten för nationaldagen omfattar minst tre månader har rätt till en dags tjänstledighet med lön de år nationaldagen infaller på en lör- dag eller söndag. Ledigheten läggs ut i samråd mellan banken och medarbetaren. Vid utläggning ska medarbetarens önskemål i största möjliga mån beaktas. Ledigheten kan inte sparas och berät- tigar inte till kontant ersättning i de fall ledigheten inte tagits ut
Lokal överenskommelse träffas om hur kompensationsledigheten för nationaldagen för deltidsanställda ska proportioneras.
Med iakttagande av semesterlagens bestämmelser i övrigt gäller följande:
6.1 Semesterår
Med semesterår avses tiden fr o m den 1 januari t o m den 31 de- cember.
Arbetstagares rätt till semester intjänas under löpande kalenderår. Vid anställningens upphörande kan avräkning av för under året i förskott erhållen semesterlön ske på innestående lön med beak- tande av § 29 a semesterlagen.
6.2 Semesterdagar
Anställd erhåller 27 semesterdagar.
Vid visstidsanställning som varar högst tre månader, gäller dock inte bestämmelserna i denna paragraf. Någon rätt till semesterle- dighet föreligger inte, men väl till semesterersättning med 12 % på intjänad lön och lönetillägg enligt § 6.5.
Arbetstagare utan rätt till övertidsersättning äger rätt till ytterli- gare 3 semesterdagar.
Med semesterdagar i texten avses bankdagar i semester.
Den som anställs efter den 31 augusti har rätt till den semester som kan beräknas bli intjänad under året.
Med semester avses där inte annat anges semesterdagar med lön. Rätt till semesterledighet utan lön regleras av semesterlagen.
Övergångsregel:
1. Arbetstagare som var befordrad den 31/12 2001 bibehåller sin semesterstan- dard.
2. Den som var utnämnd chefstjänsteman per 31/8 2000 bibehåller sin semes- terstandard.
3. Anställda som tidigare uppnått 40 års ålder och erhållit 28 semesterdagar bi- behåller denna semesterstandard så länge anställningen består. Anställda som senast den 31 december 2010 fyller 40 år erhåller 28 semesterdagar det år detta inträffar samt bibehåller denna semesterstandard så länge anställningen består.
Anmärkning
Från 1 januari det år arbetsgivaren bestämmer, dock senast från 1 januari 2023, har 6.2 nedanstående lydelse för medarbetare som omfattas av BTP-1 och för medarbetare som omfattas av BTP-2 födda år 1967 eller senare med anledning av att semesterlönetillägget har växlats till en förstärkt pensionsavsättning.
Anställd erhåller 27 semesterdagar.
Vid visstidsanställning som varar högst tre månader, gäller dock inte bestämmelserna i denna paragraf. Någon rätt till semesterle- dighet föreligger inte, men väl till semesterersättning med 10,75 % på intjänad lön och lönetillägg enligt § 6.5.
Arbetstagare utan rätt till övertidsersättning äger rätt till ytterli- gare 3 semesterdagar.
Med semesterdagar i texten avses bankdagar i semester.
Den som anställs efter den 31 augusti har rätt till den semester som kan beräknas bli intjänad under året.
Med semester avses där inte annat anges semesterdagar med lön. Rätt till semesterledighet utan lön regleras av semesterlagen.
Övergångsregel:
1. Arbetstagare som var befordrad den 31/12 2001 bibehåller sin semesterstan- dard.
2. Den som var utnämnd chefstjänsteman per 31/8 2000 bibehåller sin semes- terstandard.
3. Anställda som tidigare uppnått 40 års ålder och erhållit 28 semesterdagar bi- behåller denna semesterstandard så länge anställningen består. Anställda som senast den 31 december 2010 fyller 40 år erhåller 28 semesterdagar det år detta inträffar samt bibehåller denna semesterstandard så länge anställningen består.
4. Arbetstagare som omfattas av BTP 2 och som är född 1966 eller tidigare er- håller semesterersättning med 12 %
6.3 Semesterplan
Med iakttagande av § 10 semesterlagen och gällande besluts- och förhandlingsordning för medbestämmande bör semesterplan före- ligga den 15 april.
Om inte annat avtalats, ska semesterledigheten förläggas så att ar- betstagaren får en ledighetsperiod om minst fyra veckor under pe- rioden juni—augusti, om inte särskilda skäl föranleder annat.
6.4 Semesterlön
Under semester utgår ordinarie lön. Vid icke semesterkvalifice- rande frånvaro beräknas antalet semesterdagar med lön enligt föl- jande:
(250 - antalet icke semesterkvalificerande bankdagar) × semesterrätt för helt år 250
Uppstår brutet tal vid beräkningen görs avrundning till närmaste högre tal. Brutet tal anses föreligga om första decimalen är större än noll. Slutligt fastställande av antalet semesterdagar sker vid årets slut. För mycket utbetald semesterlön avräknas mot innestå- ende lön, mot följande års semesterlön eller enligt särskild över- enskommelse.
Semesterledighet, såväl betald som obetald, när arbetstagaren el- jest skulle ha arbetat, utgör semesterkvalificerande frånvaro.
Anm:
Semesterlön utgår inte till arbetstagare med frånvaro under helt kalenderår som icke är semesterkvalificerande.
Dagslön beräknas som månadslönen × 12 ÷ 250 vid bestämmande av semesterlön och semesterersättning.
6.5 Semesterersättning på lönetillägg
Utöver ordinarie lön enligt § 6.4 utgår semesterersättning med 10,75 % på ersättning för övertid, mertid, beredskap och provision. Sådan semesterersättning utbetalas senast i samband med seme- sterårets utgång.
6.6 Semesterlönetillägg
Arbetstagare erhåller 1,45% av utgående lön i semesterlönetillägg.
Utbetalning av semesterlönetillägget sker i samband med juni resp. decemberlönen, om inte annat lokalt överenskoms.
Semesterlönetillägget fasas ut och ersätts med en förstärkt pens- ion enligt följande:
Från 1 januari det år arbetsgivaren bestämmer, dock senast från 1 janu- ari 2023, har 6.6 nedanstående lydelse med anledning av att semester- lönetillägget för medarbetare som omfattas av BTP-1 och för medarbe- tare som omfattas av BTP-2 födda år 1967 eller senare har växlats till en förstärkt pensionsavsättning.
För medarbetare som omfattas av BTP-1 och för medarbetare som omfattas av BTP-2 födda år 1967 eller senare utgår inte semester- lönetillägg.
Medarbetare som omfattas av BTP-2 och som är födda 1966 eller tidigare, erhåller 1,45% av utgående lön i semesterlönetillägg. Ut- betalning av semesterlönetillägget sker i samband med juni- resp. decemberlönen, om inte annat lokalt överenskoms.
Övergångsbestämmelse för medarbetare som omfattas av BTP-1 och för medarbetare som omfattas av BTP-2 födda år 1967 eller senare:
Det samlade värdet av semesterlönetillägget om 1,45% som belöper på samtliga sparade semesterdagar som har intjänats till och med den 31 december året före ikraftträdandeåret, utbetalas som ett engångsbe- lopp i samband med den årliga semesteravräkningen ikraftträdandeå- ret. Värdet på semesterdagarna beräknas på medarbetarens lön den 31
december året före ikraftträdandeåret. Det innebär att från den 1 janu- ari ikraftträdandeåret utgår ordinarie lön utan tillägg för semesterlöne- tillägg vid uttag av sparad semesterdag. Engångsavlösningen av se- mesterlönetillägget påverkar inte rätten till sparad semester.
Angående beräkning av pensionspremie på det utbetalade samlade vär- det av semesterlönetillägget, se pensionsavtalet BTP 1 § 3 respektive BTP 2 § 10.
6.7 Sparande av semester
Arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till mer än 20 se- mesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara upp till fem till ett senare semesterår i enlighet med § 18 semesterla- gen.
Arbetstagare som endast tjänstgör vissa bankdagar (intermittent) har rätt att spara upp till tre semesterdagar med lön till senare se- mesterår under förutsättning att anställningen varat hela kalen- deråret och i övrigt på de villkor § 18 semesterlagen anger.
För semesterdagar som inte uttagits vid årets slut och som inte får sparas utgår semesterersättning.
Anm:
Även under år då arbetstagaren tar ut sparade semesterdagar i form av ledighet eller som semesterersättning får sparande av semester ske.
Om arbetstagare både sparar semester och tar ut semester har arbetstagare inte ovillkor- lig rätt att få de sparade semesterdagarna som tas ut förlagda i anslutning till årets hu- vudsemester.
6.8 Semesterlön på sparade dagar
Vid uttag av sparad semesterdag utgår ordinarie lön, dock med be- aktande av den fastställda arbetstiden i förhållande till full arbets- tid under intjänandeåret.
6.9 Ändrad arbetstid
Vid ändrad arbetstid under semesteråret ska detta beaktas vid se- mesterlöneberäkningen.
6.10 Deltidsanställd
Deltidsanställd som normalt inte tjänstgör varje bankdag ska er- hålla semester med lön under sådana dagar då arbetstagaren eljest skulle arbetat. Övrig semesterledighet kan utläggas på arbetsfria dagar.
6.11 Återinträde i tjänst
Om arbetstagare på bankens begäran återinträder i tjänst under semester utgår skälig ersättning för därmed förenade kostnader och resdagar räknas som tjänstgöringsdagar.
6.12 Alternativ semesterberäkning
I stället för ovanstående regler kan semester beräknas per timme i enlighet med branschpraxis.
1. Övergripande utgångspunkter för lönebildning och lönesättning
Lönen är ett viktigt styrinstrument i banken för att uppnå en pro- duktiv och effektiv verksamhet.
Lönen ska bl a stimulera den enskilde till en förbättrad arbetspre- station att ta på sig större ansvar, att uppnå ökad kompetens och att utveckla verksamheten. Lönesättningen ska vara individuell och differentierad. Xxxxx principer ska gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre. Banken ska eftersträva en lönestruktur och lönedifferentiering mellan medarbetarna som upplevs som rättvis och objektiv.
Det ska även finnas tydliga och realistiska mål för verksamheten och för den anställde. Xxxxxxx chefer har ett särskilt ansvar för att mål sätts och att uppföljning av resultat sker. Bankens lönepolitik, dess utgångspunkter för lönebildningen och lönesättningen ska vara väl förankrad bland de anställda.
Produktivitet, tillväxt och lönsamhet utgör avgörande förutsätt- ningar för bankernas konkurrenskraft och ska påverka akademi- kernas löneutveckling. Lönenivå, lönesättning och löneökning på- verkas även av marknadsförutsättningar som utbud och efterfrå- gan på viss kompetens liksom löneläget på den lokala arbetsmark- naden. Lönesättningen ska ske i en transparent process, känd av både arbetsgivare och arbetstagare. Banken ansvarar för att löne- sättningsprinciper och lönekriterier är tydliga och kända i företa- get.
2. Allmänna lönebestämmelser
Lönen utbetalas månadsvis i efterskott.
För del av månaden utgår lön med så stor del av hel månadslön, som antalet fullgjorda arbetsdagar utgör del av månadens totala antal arbetsdagar.
Sänkning av arbetstagarens faktiska lön kan ske endast efter cen- tral, lokal eller individuell överenskommelse.
3. Lönekartläggning
Banken ska varje år kartlägga förekomsten av löneskillnader mel- lan kvinnor och män i skilda typer av arbete och för olika katego- rier av arbetstagare. Detta gäller inte banker med färre sysselsatta än tio arbetstagare. Nämnda kartläggning ska ske i samråd med akademikerföreningen i banken.
4. Lönesättningsprocessen i banken
Lokala löneförhandlingar sker en gång årligen per 1 januari. Lokalt kan överenskommelse mellan banken och akademikerföreningen träffas om annan tidpunkt. Detta förutsätter — oavsett vad som sägs om lokal part i övrigt i detta avtal — att det finns en akademi- kerförening i banken.
Akademikeravtalet innehåller inga fastställda potter eller gene- rella tillägg. Det är därför mycket viktigt att varje arbetstagare an- sluten till avtalet ges ett meningsfullt lönesamtal. Genom ett tyd- ligt och klargörande samtal ges den anställde möjlighet att förstå hur dennes prestation påverkar möjligheten till löneutveckling.
4.1 Parternas inledande arbete
Med utgångspunkt från bankens förhållanden ska de lokala par- terna i god tid inför varje lönerevision gemensamt göra en genom- gång av avtalets innehåll och intentioner och försöka enas om for- merna för den lokala lönesättningsprocessen. Härigenom uppnås en lönesättningsprocess som är tydlig för både arbetsgivare och medarbetare.
Arbetsgivaren redovisar aktuella löner för akademikerföreningens medlemmar och aktuell lönestruktur samt företagets övergripande ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.
Parterna gör gemensamt en genomgång av följande:
• avtalets innehåll och intentioner
• aktuella lönesättningskriterier
• övergripande tidsplan med beaktande av bl.a. de individu- ella lönesamtalen
• formerna för den kommande lönerevisionen
• vilket utbildnings- och informationsbehov som finns till chefer och medarbetare
• vilka som omfattas av lönerevisionen
Konsultation
Har parterna olika syn på moment i processen kan de centrala par- terna kontaktas i syfte att klargöra avtalets principer samt få lönepro- cessen i företaget att utan dröjsmål fortskrida.
4.2 Den individuella lönen och lönesamtalet
Efter genomförda förberedelser ska banken ta initiativ till löne- samtal med akademikerföreningens medlemmar.
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad och fast- ställs utifrån arbetets art och svårighetsgrad, den anställdes ar- betsinsats, uppnådda resultat, ansvar, marknadskrafter, samar- betsförmåga m.m. Lönen ska bl.a. stimulera den enskilde till för- bättrade arbetsprestationer, att ta på sig större ansvar, att uppnå ökad kompetens och att utveckla verksamheten. Det normala är att en arbetstagare, som fullgör en fullgod arbetsinsats i banken, har en för arbetstagaren positiv löneutveckling. Diskriminerande lönesättning får inte förekomma. Den tid under vilken medarbe- tare varit föräldraledig jämställs med arbetad tid.
I samband med en befordran bör en löneöversyn ske.
Det individuella lönesamtalet är en viktig del i den lokala lönebild- ningsprocessen. Lönesamtalet ska vara en årlig återkommande och väl genomtänkt dialog mellan den anställde och dennes närmaste lönesättande chef.
Samtalet bör med ett tillbakablickande och ett framtidsperspektiv behandla verksamhetens uppgift, samarbetet, arbetsuppgifterna, utvecklingen, förändringar, relationen mellan chef och medarbe- tare och andra angelägna frågor som rör arbetssituationen.
Syftet med lönesamtalet är att:
• Klargöra fastställda löneprinciper / lönegrundande fak- torer.
• Utvärdera den anställdes arbetsprestationer.
• Ge den anställde möjlighet att beskriva arbetsuppgifter och uppnådda resultat.
• Diskutera lönen i förhållande till arbetssituationen och vad som krävs för en positiv löneutveckling i framtiden.
• Enas om lönen.
Om medarbetaren erhåller ingen eller ringa löneökning ska moti- vet för detta redovisas. Om medarbetaren inte har gjort en fullgod arbetsprestation upprättas en plan med berörd medarbetare. Pla- nen ska ta fasta på orsakerna till den uteblivna eller låga löneök- ningen och utifrån detta ange konkreta åtgärder, såsom till exem- pel kompetensutveckling, byte av arbetsuppgifter m.m. i syfte att ge förutsättningar för att en positiv löneutveckling kan erhållas vid kommande lönerevisioner.
I de fall anställds löneutveckling under en löpande treårsperiod vä- sentligt ligger under den genomsnittliga nivån i banken, ska detta uppmärksammas och analyseras vid lönesamtalet. Översynen syf- tar till att utröna orsaken till den ogynnsamma löneutvecklingen och att komma fram till eventuella åtgärder. Överenskomna åtgär- der såsom exempelvis löneförhöjning, kompetensutveckling, för- ändrade arbetsuppgifter ska dokumenteras.
Resultatet av lönesamtalet ska skriftligt dokumenteras om part så begär.
4.3 Vid oenighet mellan chef och medarbetare
Om chef och medarbetare inte kommer överens om den nya lönen kan frågan på medarbetarens begäran hänskjutas till lokal förhand- ling.
4.4 Enas om löneökningen - lokal förhandling
Lokal förhandling avslutas som huvudregel inom 4 månader från revisionsdatum. I den händelse detta inte är möjligt gör lokala par- ter, om man inte enats om annat, en plan för när den lokala för- handlingen kan avslutas.
Efter att lönesamtalen genomförts, redovisar banken till akademi- kerföreningen den totala löneökningen för medlemmarna. Par- terna gör en avstämning av det totala löneutfallet för akademiker- föreningens medlemmar kopplat till bankens ekonomiska förut- sättningar och önskad lönestruktur. Banken redovisar även de nya lönerna för akademikerföreningens medlemmar.
De lokala parterna enas om den totala löneökningen. I detta ligger även att försöka träffa överenskommelse i de fall enskild medlem vid lönesamtalet hänskjutit frågan om ny lön till lokal förhandling.
4.5 Parternas avslutande arbete
De lokala parterna gör en genomgång av genomförd lönerevision och utvärderar:
• Löneprocessen
• Lönesamtalen
• Förhandlingsklimatet
5. Förhandlingsordning
Om part så begär ska protokoll föras.
Om lokala parter inte enas enligt 4.4 kan frågan om den totala lö- neökningen föras till central förhandling enligt bestämmelserna i § 9 punkterna 2 och 3.
De centrala parterna ska i sådan förhandling utöver vad som ovan sagts om gemensamma utgångspunkter och grundläggande princi- per för lönebildningen beakta de nivåer som övriga löneavtal har slutits på inom bankerna och övriga delar av den finansiella sek- torn.
Om de centrala parterna ej kan enas ska frågan överlämnas till opartisk skiljeman som parterna utser gemensamt. Denne ska välja ett av parternas slutbud avseende nivå på medlemmarnas totala lönehöjningar (slutbudsmetoden). Det av skiljemannen fastställda utrymmet fördelas därefter av arbetsgivaren.
En förutsättning för att slutbudsmetoden ska tillämpas är att Ju- sek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer representeras av ett lo- kalt organ i banken och att detta organ företräder mer än 10 med- lemmar.
6. Om lokal part inte finns
Om lokal part inte finns vid banken övergår rättigheter och skyl- digheter vad avser hela § 7 i detta avtal på den enskilde medlem- men.
Ledighet och ersättning i samband med födelse och adoption
8.1 Tjänstledighet
Arbetstagare har rätt till tjänstledighet i samband med barns fö- delse och adoption enligt Föräldraledighetslagen.
8.2 Bidrag från banken
Tillsvidareanställd har rätt till bidrag från banken under högst 360 kalenderdagar när arbetstagaren får hel föräldrapenning. Vid fler- barnsfödsel utges bidrag under 450 kalenderdagar.
Bidraget utges vid ledighet som tas ut inom 18 månader från födel- sen eller adoptionstillfället.
För att få bidrag ska arbetstagaren förbinda sig att återgå i tjänst, minst motsvarande arbetstagarens uppsägningstid.
Vid uttag av föräldrapenning om högst fyra dagar, som innehåller arbetsfri dag, utges inte bidrag för arbetsfri dag, om inte banken och tjänstemannen överenskommer om annat.
Bidraget utgör 10 procent av dagslönen på en årslön inom 10 pris- basbelopp. På fast månadslön överstigande 10 prisbasbelopp utgör ersättningen 80 procent.
Dagslönen är
månadslönen × 12
365
Med månadslön avses lönen två månader före ledighetens början. Lönehöjning inom nämnda tidsperiod som beror på annat än för- ändrad arbetstid, ska dock ingå i månadslönen.
Om inte arbetstagaren iakttar uppsägningstiden ska bidraget åter- betalas. Formen för återbetalning bestäms efter samråd med ar- betstagaren. Kvittning kan tillämpas.
8.3 Föräldraledighetsavdrag
Vid hel föräldraledighet hel kalendermånad görs avdrag med hel månadslön.
Vid partiell eller intermittent föräldraledighet som berör mer än en kalendermånad utges månadslön i form av förändrad tjänstgö- ringsgrad.
I övriga fall vid föräldraledighet helt eller partiellt under ordinarie arbetstid görs avdrag per timme. Timlön beräknas genom att må- nadslön delas med 160.
För deltidsanställd proportioneras avdraget.
8.4 Tjänstledighet
Tjänstledighet ska begäras skriftligen med angivande av skäl.
Under tid då tjänsteman är tjänstledig utgår ingen lön. För varje ar- betsdag avdras ett så stort belopp av månadslönen som belöper på varje arbetsdag, om månadslönen fördelas lika på antalet arbetsda- gar i månaden.
Anm:
1. Då så utan större olägenhet kan ske, är bankerna beredda att bevilja kortare ledighet i anledning av anförvants frånfälle eller större familjehögtid utan av- drag på lön eller semester.
2. XXX har utfärdat en rekommendation som bl a syftar till att i ekonomiskt av- seende underlätta för tjänsteman att inneha politiska uppdrag.
8.5 Sjukanmälan och läkarintyg
En arbetstagare som inte kan arbeta på grund av sjukdom, olycks- fall eller arbetsskada ska snarast möjligt anmäla detta till banken enligt gällande instruktioner och samtidigt anmäla när hon/han be- räknas kunna arbeta igen.
Om banken så begär, ska arbetstagaren lämna skriftlig försäkran om att han varit sjuk, omfattningen av den nedsatta arbetsoför- mågan och under vilka dagar arbete skulle ha utförts.
Om sjukperioden fortsätter efter den 14:e kalenderdagen ska ar- betstagaren snarast möjligt anmäla detta till banken, om så begärs.
8.5.2 Läkar- och arbetsförhetsintyg
Om banken så begär, ska arbetstagaren lämna läkarintyg såväl före som efter sjunde kalenderdagen. Innan arbetstagaren återinträder i tjänst, är han skyldig att på begäran lämna ett arbetsförhetsintyg.
Om banken begär att intygen ska vara utfärdade av anvisad läkare betalar banken kostnaden, om inte Försäkringskassan gör det.
8.6 Ersättning vid sjukdom
Den sjuklön som banken ska utge till arbetstagaren beräknas ge- nom att avdrag görs från lönen enligt nedan.
Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod:
Övergångsregel:
Nedanstående bestämmelser tillämpas på sjuklöneperiod som påbörjas 1 januari 2019 eller senare. På sjuklöneperiod som påbörjats 31 december 2018 eller tidigare tillämpas reglerna i sin tidigare lydelse.
För varje timme en medarbetare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med
A) | karensavdrag för tid upp till 20 % av medarbetarens veckoarbetstid | 100 % × månadslönen × 12 52 × veckoarbetstiden |
B) | för tid efter fullgjort karensavdrag och t o m den 14:e kalenderdagen i sjukperioden | 20 % × månadslönen × 12 52 × veckoarbetstiden |
Sjukavdrag fr o m 15:e–90:e kalenderdagen per sjuktillfälle
Vid uppbärande av sjukpenning eller förebyggande sjukpenning fr o m 15:e kalenderdagen per sjuktillfälle samt vid rehabiliterings- penning från tid ersättning erhålls gör banken sjukavdrag enligt följande:
Vid ersättning med 80% av SGI:
Sjukavdrag från medarbetarens lön för varje kalenderdag frånvaron omfattar
Årslön upp till 8,0 prisbas- belopp | 90 % × månadslönen × 12 per kalenderdag 365 |
Årslönedel över 8,0 prisbas- belopp | 10 % × månadslönen × 12 - 8,0 prisbasbelopp per kalenderdag 365 |
Vid ersättning med 75% av SGI:
Sjukavdrag från medarbetarens lön för varje kalenderdag frånvaron omfattar
Årslön upp till 8,0 prisbas- belopp | 90 % × månadslönen × 12 per kalenderdag 365 |
Årslönedel över 8,0 prisbas- belopp | 15 % × månadslönen × 12 - 8,0 prisbasbelopp per kalenderdag 365 |
Det ankommer på tjänstemannen att underrätta banken om på vil- ken nivå ersättning erhålls.Banken ska informera tjänstemannen om denna skyldighet. För det fall tjänstemannen erhållit för hög ut- fyllnad av banken i förhållande till erhållen ersättning från Försäk- ringskassan, ska överskjutande ersättning återbetalas till banken.
Sjukavdrag från 91:a kalenderdagen per sjuktillfälle
Sjukavdrag från medarbetarens lön för varje kalenderdag frånvaron omfattar
månadslönen × 12
365
per kalenderdag
Rätten till sjuklön upphör då sjukpension börjar utgå enligt § 6 (BTP 1) eller § 11 (BTP 2) pensionsavtalet.
Anmärkning:
1. Vid beräkning av sjukavdrag för deltidsanställda under de första 14 kalenderdagarna divideras månadslönen med faktorn 1,1.
2. För medarbetare, som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80% fr o m första sjukdagen eller som har beviljats graviditetspenning, görs sjukavdrag enligt vad som gäller enligt B) ovan.
3. Om medarbetaren under de senaste tolv månaderna har fått avdrag för sammanlagt tio karensavdrag enligt A) ovan, beräknas sjukavdraget härefter från första frånvarotimmen enligt B) ovan.
0.Xx en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska sjuklöneperioden betraktas som en fortsättning och endast omfatta så många dagar att dessa tillsammans utgör 14 kalenderdagar. Återstår del av karensavdrag enligt A) ovan vid återinsjuknandet ska avdraget fullgöras innan sjukavdrag sker enligt B) ovan.
Övergångsregler
Vid beräkning av antalet tillfällen enligt punkt 3 jämställs avdrag för karensdag med till- fälle för karensavdrag.
5. Vid uppbärande av förebyggande sjukpenning görs för kalenderdag 1—14 sjukavdrag enligt följande:
Vid ersättning med 80% av SGI:
För varje timme en medarbetare uppbär förebyggande sjukpenning görs sjukavdrag per timme med
Årslön upp till 8,0 prisbasbelopp | 90 % × månadslönen × 12 52 × veckoarbetstiden |
Årslönedel över 8,0 prisbasbelopp | 10 % × månadslönen × 12 52 × veckoarbetstiden |
Vid ersättning med 75% av SGI:
För varje timme en medarbetare uppbär förebyggande sjukpenning görs sjukavdrag per timme med
Årslön upp till 8,0 prisbasbelopp | 90 % × månadslönen × 12 52 × veckoarbetstiden |
Årslönedel över 8,0 prisbasbelopp | 15 % × månadslönen × 12 52 × veckoarbetstiden |
Det ankommer på tjänstemannen att underrätta banken om på vilken nivå ersättning er- hålls. Banken ska informera tjänstemannen om denna skyldighet. För det fall tjänsteman- nen erhållit för hög utfyllnad av banken i förhållande till erhållen ersättning från Försäk- ringskassan, ska överskjutande ersättning återbetalas till banken.
Banken utger sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukpe- rioden enligt lagen om sjuklön. Den närmare beräkningen av sjuk- lönens storlek är angiven ovan. Sjuklöneperioden börjar på den första kalenderdagen som utgör arbetstagarens arbetsdag.
Tillsvidareanställd, provanställd och visstidsanställd har rätt till sjuklön fr o m den första dagen av anställningstiden, dock att viss- tidsanställd med kortare anställningstid än en månad har rätt till sjuklön om anställningen tillträtts och därefter varat 14 kalender- dagar i följd.
Anm:
Vid ny visstidsanställning hos samma bank inom 14 kalenderdagar från den senast före- gående anställningens upphörande, medräknas även tidigare anställningar vid beräkning av kvalifikationstiden 14 kalenderdagar.
Visstidsanställd har rätt till sjuklön från banken från 15:e kalender- dagen först efter tre hela månaders tjänstgöring i en följd.
Sjuklön ska inte utges för tid innan banken fått anmälan om sjuk- domsfallet, såvida inte hinder förelegat.
Banken är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker ned- sättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkar- intyg.
Om sjukperioden fortsätter efter 14:e kalenderdagen åligger det banken att göra anmälan till Försäkringskassan inom sju kalender- dagar från denna tidpunkt.
Vid upprepade fall av arbetsoförmåga som innebär att arbetstaga- ren är frånvarande p g a sjukdom sammanlagt mer än 150 dagar under 12 på varandra följande månader utgår därefter inte sjuklön efter 14:e kalenderdagen. Vid varje nytt fall av arbetsoförmåga be- stäms tiden under vilken sjuklön kan utgå genom att från 150 da- gar avräkna det antal dagar arbetstagaren erhållit sjuklön under närmast föregående 12-månadersperiod.
Exempel:
En arbetstagare insjuknar 10 februari. Under perioden fr o m 10 februari året innan har
arbetstagaren erhållit sjuklön under 25 dagar. Sjuklön kan utgå under 125 dagar.
8.6.3 Definition av månadslön, veckoarbetstid och sjuklön m m
Månadslön = den aktuella månadslönen. Med månadslön avses i detta sammanhang
• fast kontant månadslön
• fasta lönetillägg (beredskapsersättning)
• garanterad minimiprovision eller liknande
• den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av pro- vision. För arbetstagare som till väsentlig del är avlönad med provision bör lokal överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras.
Med veckoarbetstid avses det för kalenderår beräknat genom- snittliga antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde medarbetaren. Om medarbetaren har kort tidsbestämd anställning eller oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genom- snitt per månad eller annan förläggningscykel.
Med sjuklön avses den ersättning banken erlägger till arbetstagare t o m 90:e sjukdagen.
Fr o m 91:a kalenderdagen gäller reglerna om sjukpension enligt pensionsavtalet.
Anm:
1. Delsjukskrivning
Partiellt arbetsoförmögen (delsjukskrivning) arbetstagare, som utför deltidsarbete mot deltidslön och som samtidigt erhåller del av hel sjukpenning från försäkringskassa, erhåller förutom lön för utfört ar- bete del av den sjuklön han vid fullständig arbetsoförmåga skulle ha fått.
Sjukavdrag görs enligt reglerna ovan med motsvarande del av det belopp som där anges. Tid enligt ovan räknas som full sjuklönetid.
2. Vakant
3. Livränta
Om vid arbetsskada livränta och inte sjukpenning utgår under tid då rätt till sjuklön enligt ovan an- givna regler alltjämt föreligger, ska banken under återstoden av sjuklönetiden utge skillnaden mellan ordinarie lön och livräntans belopp.
Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 basbelopp föreligger ej för tid då rehabiliteringspenning utges.
4. Reduktion
Ersättning som arbetstagare erhåller på grund av frivillig försäkring, för vilken banken erlagt premie, avräknas från sjuklön enligt ovan.
Då ersättning utgår från det allmänna och denna ersättning till karaktär och belopp är jämförbar med sjukpenning från försäkringskassa, ska avdrag göras med ersättningens belopp.
5. Ersättning från tredje man
Om arbetstagare på grund av sjukdom, olycksfall, övervåld eller dylikt har rätt till ersättning av tredje man vid förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av denna, övergår denna rätt till banken i den mån ersättningen belöper på tid för vilken utgår sjuklön eller sjukpension och intill ett belopp per tidsenhet motsvarande sjuklön och sjukpensionen under samma tidsenhet. Detta gäller dock inte då fråga är om rätt till ersättning på grund av sådan frivillig försäkring som tecknats av arbetstagaren eller för dennes personliga räkning och som inte bekostats av banken. Om banken sålunda erhållit ersättning från tredje man ska vid beräkning av den tid, varunder rätt till sjukpenning föreligger, från det faktiska an- talet sjukdagar under den senast förflutna 12-månadersperioden frånräknas det antal dagar, som sva- rar mot sjuklön uppgående till ett lika stort belopp som ersättningen från tredje man.
Arbetstagare får inte utan bankens medgivande med tredje man träffa förlikning som kan beröra ban- kens rätt enligt första stycket, första meningen, samt har att, då banken så begär, tillhandahålla ban- ken de handlingar och upplysningar, som erfordras för att ifrågavarande rätt ska kunna göras gällande.
Förhandlingsordning
Vid tvist mellan BAO och Xxxxx/Civilekonomerna/Sveriges Ingen- jörer om tolkning eller tillämpning av mellan parterna gällande av- tal eller överenskommelse gäller följande förhandlingsordning.
Samma ordning ska också tillämpas vid tvist som berör lokala avtal eller överenskommelser mellan till BAO ansluten bank och lokalt organ i banken. Likaså ska tvister som gäller tillämplig lagbestäm- melse behandlas enligt denna förhandlingsordning.
1. Med lokal förhandling avses förhandling mellan banken och lokalt organ i banken. Saknas sådan organisation, förs förhandlingen med arbetstagaren direkt eller den eller de arbetstagare vid banken som arbetstagarna därtill utsett. Lokal förhandling ska upptas på begäran av banken eller det lokala organet.
2. Med central förhandling avses förhandling mellan BAO och Jusek/Civilekonomerna/ Sveriges Ingenjörer. Har lo- kal förhandling avslutats utan att enighet uppnåtts, ska central förhandling upptas på begäran av endera BAO el- ler lokalt organ. Central förhandling ska begäras inom 10 bankdagar från den dag, då lokal förhandling avslutats. Central förhandling upptas eljest på begäran av endera BAO eller Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer.
3. För såväl lokal som central förhandling gäller att den ska påbörjas snarast möjligt och senast inom 10 bankdagar från dagen för dess påkallande, såvida ej parterna i fråga om central förhandling enas om uppskov.
4. Vid yrkande om skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag eller kollektivavtal gäller de tidsfrister och preskript- ionstider som anges i lag med följande tillägg:
Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk en- ligt kollektivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på ar- betsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive på arbetstagarsidan för arbetsta- garens organisation eller särskild utsedd företrädare för arbetstagarna vid företaget eller Jusek/Civilekono- merna/Sveriges Ingenjörer i fyra månader utan att för- handling begärts enligt bestämmelserna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.
5. Tvist angående uppsägning eller avskedande av arbetsta- gare enligt detta avtal ska hänskjutas till förtroendenämn- den såsom skiljenämnd. Parterna kan dock gemensamt hänskjuta tvist till arbetsdomstolen.
Tvist angående uppsägning eller avskedande av arbetsta- gare som inte är tillsvidareanställd ska inte annat än i un- dantagsfall hänskjutas till rättslig prövning.
Avtalstvist ska i sista hand hänskjutas till förtroendenämn- den för avgörande. Fråga som huvudsakligen är av allmän arbetsrättslig karaktär kan dock på endera partens begä- ran i stället hänskjutas till arbetsdomstolen.
6. Om varken BAO eller Jusek/Civilekonomerna/Sveriges In- genjörer vill väcka eller föra talan för till organisationen ansluten bank eller medlem, äger banken eller den en- skilde själv väcka och föra talan vid allmän domstol. Om antingen BAO eller Jusek/Civilekonomerna/Sveriges In- genjörer vill väcka eller föra talan för till organisationen ansluten bank eller medlem, ska tvister slutligt avgöras av skiljenämnd enligt nedan.
7. Tvist mellan banken och arbetstagare som inte är organi- serad i Jusek/Civilekonomerna/ Sveriges Ingenjörer eller i till PTK anslutna Saco-förbund ska slutligt avgöras av skil- jenämnd enligt nedan.
Skiljenämnd
1. Parterna tillsätter en förtroendenämnd som ska handlägga och som skiljenämnd avgöra tvister enligt kap 1 § 3 i lag om rättegång i arbetstvister.
Förtroendenämnden består av opartisk ordförande samt från vardera parten högst tre ledamöter och lika antal er- sättare. Förtroendenämnden sammanträder med ordfö- rande samt högst sex ledamöter, lika många för vardera BAO och Jusek/Civilekonomerna/ Sveriges Ingenjörer.
Ordförande utses av BAO och Jusek/Civilekono- merna/Sveriges Ingenjörer eller om organisationerna inte kan enas av Medlingsinstitutet. Kostnaderna för nämnden ska fördelas lika mellan parterna.
Vid nämndens sammanträden ska föras protokoll, som ju- steras av ordföranden samt en av BAO:s och en av
Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörers valda leda- möter. Vid tvisters handläggning i förtroendenämnden ska i övrigt iakttas vad som föreskrivs i lag om rättegång i ar- betstvister.
2. Vid arbetstvist mellan banken och en arbetstagare som inte är organiserad i Jusek/Civilekonomerna/Sveriges In- genjörer eller i till PTK anslutna Saco-förbund tillsätter BAO och arbetstagaren en skiljenämnd.
Om antingen BAO eller Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer vill väcka eller föra talan för till organisationen ansluten bank eller medlem, ska skiljenämnd tillsättas av berörda parter. Skiljenämnden ska handlägga och avgöra tvisten i enlighet med 1 kap 3 § lag om rättegång i arbets- tvister samt lag om skiljeförfarande.
Anm:
Skiljenämnden består av opartisk ordförande samt från vardera parten en ledamot. Ordförande utses av parterna eller om parterna inte kan enas av Medlingsinstitutet.
För det fall ansluten bank eller medlem utträder ur organisationen efter att skiljeförfa- rande påkallats men innan skiljenämnd tillsatts, ska organisationen meddela om banken eller medlemmen kommer att biträdas i tvisten. Om organisationen inte avser att biträda banken eller medlemmen i tvisten, ska skiljenämnd tillsättas enligt punkt 2.
§ 10 — Avtalets giltighetstid
Detta avtal gäller tillsvidare från och med 2015-01-01 med en öm- sesidig uppsägningstid om tre månader. Avtalet kan dock tidigast upphöra per den 1 januari 2019. Om avtalet ej sägs upp dessförin- nan förlängs det med ett år i sänder.
BAO och Xxxxx/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer är ense om att under avtalstiden på endera partens begäran uppta förhand- lingar om ändringar i avtalet, om förutsättningarna för avtalets be- stämmelser förändras på grund av lagstiftning eller angränsande avtal inom bankområdet.
Sådan ändrad lagstiftning kan gälla socialförsäkringarna, arbets- tidslagen, semesterlagen, gällande arbetsrätt eller andra lagar som påverkar förutsättningarna för avtalets bestämmelser.
Vid ändrad lagstiftning äger endera parten med en månads uppsäg- ningstid säga upp avtalsbestämmelser, som berörs av ändrad lag- stiftning och parterna kan träffa överenskommelse om nya regler från tidigare tidpunkt än utlöpningsdagen för detta kollektivavtal.
Stockholm 24 mars 2015
BANKINSTITUTENS ARBETSGIVAREORGANISATION JUSEK
CIVILEKONOMERNA SVERIGES INGENJÖRER
Avtal om beredskapstjänstgöring
1. Definition
Med beredskap avses att arbetstagaren står till bankens förfo- gande för att vid kallelse från banken till sitt hem eller annan plats, där han kan nås på telefon, inställa sig på arbetsplatsen.
Beredskapstjänstgöring ska planeras i så god tid som möjligt.
Förändring av planerad beredskapstid ska göras i samråd med be- rörd arbetstagare.
Enbart tid som arbetstagaren fullgör på arbetsplatsen eller på an- nan överenskommen plats, räknas som arbetstid enligt reglerna om tillämpning av arbetstidslagen i kollektivavtalet § 5.
2. Ersättning för beredskap
Beredskapstjänst ersätts enligt bestämmelserna nedan, såvida inte banken och arbetstagaren har överenskommit om ersättning i an- nan form.
Ersättning för beredskap utgår för beställd tid som inte infaller un- der tid då ersättning för kvalificerad beredskap ska utgå enligt vad som nedan sägs.
Ersättning för kvalificerad beredskap utgår för beställd tid som in- faller
• mellan kl 17.00 på fredag och kl 07.00 påföljande måndag,
• på bankfri dag och
• efter kl 15.00 på följande helgdagsaftnar: trettondagsafton, skärtorsdag, valborgsmässoafton samt dag före Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx och dag före Alla Helgons dag.
Ersättning för beredskap kan fastställas i lokal förhandling. Kan överenskommelse inte nås utgår ersättning med
Fr o m 1/1 2021
45,75 kr/tim eller med en 1/2 timmes ledighet och för kvalificerad beredskap med
Fr o m 1/1 2021
91,60 kr/tim eller med 1 timmes ledighet.
Arbetstagare äger som kompensation uttaga högst tre dagar per kalenderår om inte banken medger annat. Bankerna är beredda att i möjligaste mån tillmötesgå önskemål från arbetstagaren om för- läggning av sådan tid.
Ersättning utgår inte för beredskap under ordinarie arbetstid.
3. Övertid under beredskap
Kontaktar banken arbetstagaren under pågående beredskap utgår beredskapsersättning motsvarande ersättning för övertid under minst en timme. Sker flera kontakter inom samma timme utgår övertidsersättning för totalt en timme.
Vid inställelse på arbetsplatsen eller annan överenskommen plats utgår övertidsersättning oavsett arbetstagarens lön. Som övertid ersätts även restider till och från arbetsplatsen. Arbetstagaren äger på bankens bekostnad färdas till och från arbetsplatsen med taxi eller egen bil.
Övertidsersättning beräknas enligt § 5:12 kollektivavtalet. Ersätt- ning för beredskapstjänst utgår ej för tid då övertidsersättning ut- går.
Efter överenskommelse mellan banken och arbetstagaren kan di- stansarbete förekomma, varvid nedanstående ska iakttagas.
Definition
Med distansarbete avses arbete som arbetstagare regelbundet och i genomsnitt motsvarande minst en arbetsdag per vecka utför från hemmet eller från annan arbetsplats som överenskommes från fall till fall och där det finns en överenskommelse om att distansarbete föreligger.
Den anställde som arbetar på distans ska organisatoriskt tillhöra huvudarbetsplatsen.
Anm:
Med huvudarbetsplats avses här den avdelning där den anställde organisatoriskt är place- rad.
Arbetsmiljön
Banken ansvarar för att arbetsutrymmet är utformat och inrett så att det är lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Detta ansvar innefattar en skyldighet att tillse att alla säkerhetskrav uppfylls och att ar- betsplatsen fyller alla rimliga ergonomiska krav.
Arbetstagare som arbetar på distans förutsätts medverka till att eliminera eventuella risker i arbetsmiljön samt att ordna arbets- platsen så att säkerheten inte äventyras.
Den anställde är skyldig att följa givna föreskrifter i arbetsmiljölag- stiftningen samt iaktta den försiktighet som behövs för att före- bygga ohälsa och olycksfall.
Banken ska ha tillträde till distansarbetsplatsen.
Arbetstid
Vid distansarbete kan arbetstiden förläggas antingen som en fast utlagd tid enligt bestämmelserna i § 5 eller genom att arbetstaga- ren ges rätt att själv disponera sin arbetstid. I det senare fallet gäl- ler en ordinarie arbetstid om 38 timmar och 30 minuter per helgfri vecka räknat i genomsnitt per fyramånadersperiod samt att över- tidsersättning ej utgår.
Följande frågor kan regleras mellan banken och arbetstagaren:
• Distansarbetets omfattning
- omfattning av distansarbetet
- närvaro på huvudarbetsplatsen
• Arbetsuppgifter
- vad som ska göras
- hur det ska göras
- redovisning av resultatet
• Tillgänglighet
- när/hur distansarbetaren ska vara anträffbar
- frånvarorapportering
• Resebestämmelser
• Utrustning samt ansvar för densamma
- beskrivning av utrustning
- vem som ska äga utrustningen
- vem som ansvarar för utrustningen
- vad utrustningen får användas till
- vem som får använda utrustningen
- förvaring av utrustningen
- ansvar vid vårdslöshet
- vem som bekostar utrustningen
- service av utrustningen
• Försäkring
- vem som ska ansvara för att försäkring är tecknad
- vem som står för kostnaden för försäkringen och ev tilläggsförsäkring
• Arbetsutrymmet
- utformning
- inredning
• Säkerhets- och skyddsåtgärder
• Säkerhetspolicy och sekretessrutiner
• Uppföljning
- uppföljning av distansarbetet
• Uppsägningstid
- avveckling av distansarbete
Medbestämmandeavtal mellan Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO) och Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer
1. 11 § och 38 § MBL ersätts med följande lydelse:
”Om en fråga särskilt angår arbets- eller anställningsför- hållandena för arbetstagare som tillhör Jusek/Civilekono- merna/Sveriges Ingenjörer ska banken på eget initiativ förhandla med Jusek/ Civilekonomerna/Sveriges Ingenjö- rers lokala organ innan banken beslutar om viktigare för- ändring av arbets- eller anställningsförhållandena för medlem i Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer och övriga till PTK anslutna Saco-förbund.”
2. Före beslut om uppsägningar p g a arbetsbrist som berör medlemmar i Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer och övriga till PTK anslutna Saco-förbund ska banken på eget initiativ förhandla med Jusek/Civilekonomerna/Sve- riges Ingenjörers lokala organ.
Saknas lokalt organ enligt första stycket ska lokal förhand- ling påkallas med Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingen- jörers centrala organisation. I detta fall kan även arbetsgi- varen företrädas av BAO.
Banken ska även på eget initiativ förhandla med Jusek/Ci- vilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ före be- slut om en omorganisation eller annan förändring då ban- ken bedömer att förändringen kan komma att leda till upp- sägningar p.g.a. arbetsbrist av medlemmar i Jusek/Civile- konomerna/Sveriges Ingenjörer och övriga till PTK an- slutna Saco-förbund.
3. Parterna erinrar om vikten av att banken fortlöpande läm- nar information till Jusek/Civilekonomerna/Sveriges In- genjörers lokala organ enligt § 19 MBL.
Anm:
Parterna förutsätter ett djupare lokalt samarbete inom medbestämmandeom- rådet där innehållet och formerna utvecklas lokalt inom resp bank. Skulle så inte ske ska frågan föras till central förhandling.
Lokal förhandling
Parter i lokal förhandling är banken och Jusek/Civilekono- merna/Sveriges Ingenjörers lokala organ.
Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tio bankdagar från dagen för dess påkallande såvida ej de lokala par- terna enats om uppskov.
Central förhandling
Medbestämmande enligt detta avtal är avsett att utövas genom de lokala parterna. I enlighet därmed bör central förhandling mellan BAO och Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer endast upp- tas i frågor av större räckvidd eller av principiell betydelse. Central
förhandling ska ske på gemensam begäran av banken och Jusek/Ci- vilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ eller på begäran av endera BAO eller Jusek/ Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer.
Central förhandling ska begäras inom tio bankdagar efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Central förhandling ska påbör- jas snarast möjligt och senast inom tio bankdagar från dagen för dess påkallande såvida ej de centrala parterna enats om uppskov.
Förtroendenämnd
Tvist om tolkning av detta avtal eller av bestämmelser eller beslut, som grundas på detta avtal, lokal överenskommelse eller MBL och som ej bringats till lösning vid central förhandling, kan på endera partens begäran inom tio bankdagar från den dag den centrala för- handlingen avslutades hänskjutas till BAO:s och Jusek/Civilekono- merna/Sveriges Ingenjörers gemensamma förtroendenämnd enligt kollektivavtalet § 9 Förhandlingsordning — skiljenämnd.
och Xxxxx/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer om skydds- och säkerhetsarbete under arbetsmarknadskonflikt
BAO och Xxxxx/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer konstaterar att den internationalisering och globalisering av de finansiella marknaderna som nu råder ställer parterna inför nya övervägan- den om effekter och konsekvenser av en arbetsmarknadskonflikt inom bank- och finansområdet.
Parterna är därför överens om följande:
1. För att undvika stora och långsiktiga skador ska ban- kerna/företagen kunna fullfölja och avveckla leverans- och betalningsförpliktelser avseende före konflikten ingångna finansiella åtaganden. Arbete som krävs för att upprätt- hålla bankens/företagets finansiella riskhantering för att tillgodose myndighetskrav ska kunna utföras under kon- flikt.
Bankerna/företagen måste därför kunna ha tillgång till RIX, CLS, EBA, Target, VPC med motsvarande internation- ella clearingorganisationer för värdepappersaveckling, OM med motsvarande internationella clearingorganisat- ioner för derivataveckling och clearingtjänster hos stora internationella banker.
S.W.I.F.T-systemet ska kunna användas.
2. För att kunna fullgöra ovanstående åtaganden måste viss datadrift vara igång.
3. Det är skyddsarbete att övervaka datasystemen för att kunna åtgärda en större krasch och för att avvärja eventu- ella inträngningsförsök eller virusattacker.
Datasystemen är så integrerade att det inte är säkerhets- mässigt försvarbart att säkert stänga av enskilda system.
Banken och Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörers lokala organ ska definiera de medarbetare som ska undan- tas från konflikten för att åtgärderna under punkterna 1— 3 ska kunna genomföras.
Om behov föreligger för undantag av funktioner avseende bankens utlandsetablerade verksamhet kan lokala över- enskommelser träffas för centralt godkännande av BAO och Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer.
4. Skyddsarbete är också sådant arbete som vid ett konflikt- utbrott erfordras för att arbetet ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt samt sådant arbete som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada på byggnader eller andra anläggningar.
5. Med säkerhetsarbete menas bl a bevakning och skötsel av bankens fastigheter för att undvika skada på dessa.
6. Anställda som omfattas av konflikt ska, om arbetsgivaren så beslutar, behålla nycklar och passerkort under konflik- ten.
7. Det åligger tjänsteman att vid behov utföra skydds- och säkerhetsarbete enligt p 1—6. Anställd som omfattas av konflikt får inte beordras utföra andra arbetsuppgifter än skydds- och säkerhetsarbete innan konflikten upphört.
8. Jusek/Civilekonomerna/Sveriges Ingenjörer är berett att vid konflikt genom dispens medge ytterligare undantag från stridsåtgärder.