ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
2022-05-01
Utstationeringsavtal för byggnadsmålare
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
§ 1 Tillämpningsområde
Detta avtal äger giltighet och tillämpning för utstationerade arbetstagare hos arbetsgivaren som utför arbete inom måleribranschen. För det fall arbetsgivaren bedriver verksamhet med andra arbetstagare än utstationerade sådana för arbete inom måleribranschen i Sverige är arbetsgivaren skyldig att teckna kollektivavtal för måleriyrket med Svenska Målareförbundet för dessa arbetstagare.
Arbetsgivaren får vid anlitande av underentreprenör eller inhyrning av personal inom detta avtals tillämpningsområde eller tillämpningsområdet för kollektivavtal för måleriyrket endast anlita företag som är kollektivavtalsbundna med Svenska Målareförbundet för dessa arbetsuppgifter.
§ 2 Skyldighet att anmäla utstationering och kontaktperson
Arbetsgivarens skyldigheter att anmäla uppgifter till Arbetsmiljöverket med mera framgår av 12 – 14 §§ och 29 – 33 § § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare (utstationeringslagen) samt 7 - 11 §§ förordning (2017:319) om utstationering av arbetstagare (utstationeringsförordningen).
§ 3 Information till arbetstagare om anställningsvillkor
Arbetsgivarens skyldigheter att lämna information till arbetstagarna om anställningsvillkor framgår av Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/1152 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen, arbetsvillkorsdirektivet. Dessa regler innebär bland annat att arbetsgivaren ska ge arbetstagarna information om de förmåner de har enligt detta kollektivavtal.
ARBETSMILJÖ
§ 4 Skyddsfrågor, arbetsmiljö och hälsa
Innan arbete påbörjas ska erforderliga överenskommelser ha träffats mellan den som råder över arbetsstället, arbetsgivaren och Svenska Målareförbundets lokalavdelning om formerna för samverkan i skyddsfrågor på arbetsplatsen.
Skyldighet att teckna liv- och olycksfallsförsäkring framgår av § 15.
Arbetstagarna ska på sitt språk informeras av arbetsgivarna om arbetstidsbestämmelserna och gällande arbetarskyddsbestämmelser i Sverige. Skyddsombud som utses av Svenska Målareförbundets lokalavdelning har rätt att stoppa farligt arbete enligt lag.
ARBETSTID OCH SEMESTER
§5 Arbetstid
Mom. a)
1. Den ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och förlägges på måndagar – fredagar.
De lokala parterna skall överenskomma om arbetstidens förläggning, varvid beaktas
att ordinarie arbetstid förlägges mellan kl 06.30 och 16.30. Träffas ej särskild överenskommelse, utgör arbetstiden 8 timmar per dag måndag till och med fredag.
2. Efter samråd på arbetsplatsen utlägges minst två raster.
3. Efter överenskommelse kan förskjutning av den fastställda
ordinarie arbetstiden ske med högst 3 timmar där arbetsplatsförhållandena så kräver.
För tid utanför den ordinarie arbetstiden utgår ett tillägg med 30% av lönen enligt nedan angivna nivåer.
För perioden 2020-12-01- 2022-04-30 |
176,25kr/tim |
För perioden 2022-05-01 – 2023-04-30 |
180,75kr/tim |
Protokollsanteckning
Vid arbete under jord och i bergrum skall arbetstidens längd anpassas till och kompenseras med vad som gäller för övriga grupper på samma arbetsställe. Vid förkortning av arbetstiden ska semesterlön/ersättning beräknas som för normal arbetstid.
Mom. b)
Arbetstiden skall iakttagas av såväl arbetsgivare som arbetare vid utförande av arbete. Detta innebär att vare sig arbetsgivaren själv eller arbetaren, som utför ”eget arbete”, äger att utföra detta på annan tid än vad i denna paragraf är fastställt.
Målningsarbete på den egna verkstaden undantages från denna bestämmelse.
Mom. c)
1. Arbetstiden skall börja och sluta på fastställda tider och får ej inskränkas genom tidens användande till annat än utförande av åtaget arbete.
2. Förlorad ordinarie arbetstid får icke återtagas genom arbete på övertid utan att övertidsersättning betalas.
Mom. d)
Arbetare äger rätt att för deltagande i allmänna val samt för utförande av uppdrag för sin organisation erhålla erforderlig ledighet. Om möjligt bör meddelande om sådan ledighet i förväg lämnas arbetsgivaren.
Mom. e)
Ersättning arbetstidsförkortning. Den enskilde arbetstagaren äger rätt till 40 timmars arbetstidsförkortning. Överenskommelse om arbetstidsförkortningens förläggning träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Arbetstidsförkortning erhålles i relation till den anställdes
faktiska anställningstid under det kalenderår varunder arbetstidsförkortningen kan tas ut.
Protokollsanteckning:
Detta innebär att om en målare tillsvidareanställs under vecka 20 kan man anta att han kommer att vara anställd 32 veckor av 52, dvs. 62 % av en årsanställning, målaren har då rätt till 62 % av årets arbetstidsförkortningstimmar.
Om målaren däremot visstidsanställs i till exempel 2 månader,innebär detta 17
% av årets arbetstidsförkortningstimmar.
Vid anställning del av kalenderår skall återbetalning av uttagen arbetstidsförkortning ej ske, även om uttaget överskrider anställningstidens relation till kalenderåret. Har ingen eller kortare arbetstidsförkortning uttagits än vad som motsvarar anställningstidens relation till kalenderåret, skall arbetsgivaren utge ersättning för den arbetstidsförkortning som den anställde är berättigad till, med avräkning för redan uttagen arbetstidsförkortning.
Har överenskommelse om annan utläggning av arbetstidsförkortning inte träffats, förläggs arbetstidsförkortningen till dagen efter Kristi himmelsfärds dag och Skärtorsdagen samt dagen före Alla helgons dag alternativt den sista arbetsdagen under kalenderåret.
Arbetstidsförkortning som tas ut i anslutning till helglöneberättigade dagar kvalificerar för helglön.
Vid uttag av arbetstidsförkortning utgår lön motsvarande den
anställdes individuella tidlön (garantilön plus individuellt tillägg) enligt §8 lön nedan.
§ 6 Fridagar
Helgdagar liksom midsommar-, jul- och nyårsafton är fridagar. Detta medför att arbetstagarna är lediga dessa dagar. För det fall arbetstagare utför arbete på dessa dagar ska ersättning utgå för detta i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid.
I § 10 finns bestämmelser om helglön.
§ 7 Semester och semesterlön
Semester utgår enligt lag.
Semesterlön utgör 13 % av arbetstagarens intjänade bruttolön med korrigering för semesterlönegrundande frånvaro.
LÖNEBESTÄMMELSER OCH SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
§ 8 Lön
Varje arbetstagare erhåller en lägsta individuellt fastställd lön enligt följande:
Lägsta timlön ska utgöra 176,25 kronor i timmen 2020-12-01 till 2022-04-30, 180,75 kronor i timmen 2022-05-01 till dess ersättningsnivån justeras i kollektivavtal för måleriyrket mellan Svenska Målareförbundet och Måleriföretagen i Sverige.
§ 9 Övertidsersättning och kompensationsledighet
Övertidsarbete Mom. a)
Arbete utöver den i § 5 fastställda ordinarie arbetstiden betraktas som övertidsarbete och skall endast förekomma i undantagsfall.
Mom. b)
1. Betalning utgår endast för av arbetsgivaren begärt övertidsarbete.
2. Övertidsersättning utgår med 75 procent av lönen enligt nedan angivna nivåer.
För perioden 2020-12-01- 2022-04-30 |
176,25kr/tim |
För perioden 2022-05-01 – till dess ersättningsnivån justeras i kollektivavtal för måleriyrket mellan Svenska Målareförbundet och Måleriföretagen i Sverige |
180,75kr/tim |
Kompensationsledighet
Inarbetad övertid, dock upp till maximalt 100 timmar, kan sparas och uttagas som kompensationsledighet efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Förläggning av ledigheten görs med hänsyn tagen till verksamhetens krav och den anställdes önskemål.
Varje inarbetad övertidstimme ersätts med 1,75 timme kompensationsledighet.
Om anställningen avbryts utbetalas, i anslutning till att anställningen upphör, innestående del av kompensationsledighet multiplicerat med faktorn 1,75.
Övertid som tas ut som kompensationsledighet under perioden 1 november – 30 april ersätts med 2,0 timme per inarbetad övertidstimme.
Kompensationsledighet enligt ovan ersätts med lön enligt nedan angivna nivåer.
För perioden 2020-12-01- 2022-04-30 |
176,25kr/tim |
För perioden 2022-05-01 – till dess ersättningsnivån justeras i kollektivavtal för måleriyrket mellan Svenska Målareförbundet och Måleriföretagen i Sverige |
180,75kr/tim |
Exempel:
Om den anställde arbetat 8 timmar övertid erhåller han/hon 14 timmar (alternativt 16 timmar) i kompensationsledighet. Lönen blir då 14 timmar (alternativt 16 timmar) x lön enligt § 8.
§ 10 Övriga ersättningar
Helglön
Helglön utges endast under förutsättning av att den anställde utfört arbete för arbetsgivarens räkning under för den anställde gällande fullt arbetstidsmått arbetsdagen närmast före och närmast efter helglöneberättigad dag.
Beror frånvaro under arbetsdag närmast före eller närmast efter helglöneberättigad dag på av arbetsgivaren skriftlig beviljad ledighet under de 30 första dagarna, semester, styrkt sjukdom eller olycksfall utges helglön, dock endast i den mån sjukdomen eller olycksfallet inte medfört rätt till ersättning från socialförsäkring i hemlandet.
Helglöneberättigade dagar
Helglön utges för följande dagar under förutsättning att de är arbetsfria och inte infaller på en lördag eller söndag: nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, kristihimmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul samt nyårsafton. När nationaldagen infaller på en tisdag respektive torsdag, utgör även den intilliggande måndagen respektive fredagen ledig helglöneberättigad dag.
Beräkning av helglön
Helglön utges per ersättningsberättigad dag med ett belopp som framräknas genom att det arbetstidsmått i antal timmar som skulle ha gällt för den anställde om den helglöneberättigade dagen hade varit ordinarie arbetsdag, multipliceras med de belopp som anges nedan.
För perioden 2020-12-01- 2022-04-30 |
176,25 kr/tim |
För perioden 2022-05-01 - 2023-04-30 |
180,75 kr/tim |
För perioden 2022-05-01 - till dess ersättningsnivån justeras i kollektivavtal för måleriyrket mellan Svenska Målareförbundet och Måleriföretagen i Sverige |
180,75 kr/tim |
Arbete under helglöneberättigad dag m.m.
Helglön utges ej för annars helglöneberättigad dag som den anställde utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Utförs arbete under helglöneberättigad dag kortare tid än det ordinarie arbetstidsmåttet för den anställde proportioneras helglönen med hänsyn härtill.
Utbetalning av helglön
Helglön utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfälle som avser den avlöningsperiod, inom vilken den helglöneberättigade dagen infaller.
§ 11 Resor och traktamente
Reskostnadsersättning vid dagliga resor
Mom. a) 1. Vid dagliga resor mellan arbetstagarens fasta bostad och arbetsplatsen utom arbetstiden utges reskostnadsersättning på ett minsta avstånd från bostaden om 5 km enkel resväg. Rätt till ersättning föreligger upp till dag- och natt-traktamentsnivå enligt Mom. b) 3.
Reskostnadsersättning utges enligt följande:
Vid körning med egen bil 1:85 kr/km resväg samt ett tillägg om 0,20 kr/km
Vid resa med annat färdmedel
Ersättning för styrkta, faktiska kostnader, med billigaste färdmedel upp till ett högsta belopp om 1:85 kr/km resväg.
2. Reskostnadsersättningen utgör också ersättning för transport av arbetsgivaren tillhörigt material
3. Då tiderna för tillgängliga kommunikationsmedel icke sammanfaller med den ordinarie arbetstiden, kan överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om sådan reglering av arbetstiden att onödig väntetid undviks. I sådana fall betraktas den överenskomna arbetstiden som ordinarie arbetstid.
4. Till arbetstagare för vilka företagets verkstad, kontor, filial eller annan liknande anläggning utgör den naturliga bas från vilken arbetstagarna huvudsakligen utgår till olika arbetsplatser och/eller där arbetstagarna utför huvuddelen av sitt arbete utges ej reskostnadsersättning enlig ovan.
– Sök på ”Traktamenten och andra kostnadsersättningar”,
Protokollsanteckning:
Med resväg avses kortast farbara väg mellan bostad och arbetsplats
Traktamente
Mom. b) 1. Om anställd arbetstagare inte lämpligen kan företaga dagliga resor till arbetsplats, kan arbetsgivaren överenskomma med arbetstagaren att bostad skall anskaffas på arbetsorten. I så fall erhåller arbetstagaren garantilön jämte fri resa till arbetsplatsen vid arbetets början och åter vid arbetets slut.
Dessutom erhåller han traktamente.
2. Arbetstagare, som av arbetsgivare eller dennes ställföreträdare utlovas anställning vid arbetsplats som är så belägen, att han måste bo i en på orten anskaffad bostad på grund av att hemresa ej kan ske varje dag, erhåller för den tid han vistas på arbetsorten för att utföra arbetet traktamente och reseersättning efter samma grunder som angives i stycke 1.
Anm. Med utlovad anställning avses att arbetstagaren före avresan till arbetsplatsen erhållit besked om, att han där kommer att beredas arbete om han inställer sig på platsen.
Arbetstagare, som utan löfte om anställning skaffar sig bostad på främmande ort och där söker och erhåller arbete, är inte berättigad till traktamente.
3. Traktamente utgår per dygn vid arbete på ort – förrättningsort – belägen minst 50 kilometer från den fasta bostaden, under förutsättning att övernattning skett och att hemresa inte kunnat ske. Dagtraktamente utgår med 240 kronor. Därjämte utgår nattraktamente med 120 kronor vid varje övernattning om arbetsgivaren inte tillhandahåller logi. Påbörjas resa senare än kl 12.00, eller avslutas hemresa före kl. 19.00, utgår halvt dagtraktamente
för den dagen.
4. Traktamente utgår även för lördag, söndag och helgdag, såvida inte arbetsgivaren bekostar hemresa över dessa dagar.
5. Dagtraktamente kan efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren utbytas mot fri kost. Reducering av dagtraktamente sker därvid enligt följande:
Arbetsgivaren tillhandahåller Reducering av dagtraktamente Frukost, lunch och middag 216 kronor
Lunch och middag 168 kronor Lunch eller middag 84 kronor
6. Arbetstagare, som är berättigad till traktamente, skall erhålla sådant även för dag, då han på grund av olycksfall eller sjukdom är oförmögen att arbeta. Arbetstagare är skyldig att inom två dagar anmäla inträffad arbetsoförmåga. Sker ej detta, har han inte rätt till traktamente. Arbetstagaren är skyldig att med läkarintyg styrka arbetsoförmågan om arbetsgivaren begär detta. Om sjukdom inte förhindrar hemresa, kan arbetsgivaren beordra arbetstagaren att resa hem på arbetsgivarens bekostnad.
Protokollsanteckning:
Vid arbete på skärgårdsöar med bristfälliga kommunikationer, kraftverksanläggningar i ödebygder eller andra avlägset belägna arbetsplatser skall arbetsgivaren – såvida arbetsgivaren och arbetstagaren inte överenskommer om att traktamente skall utgå – tillhandahålla kost och logi åt arbetstagare, som är bosatta på sådant avstånd från arbetsplatsen att daglig hemresa inte rimligen kan företagas.
7. I sådana fall som avses i detta moment erhåller arbetstagaren vid avbrott i arbetet för semester, ersättning för färdbiljett avseende företagna resor från bostadsorten vid semesterns början och från bostadsorten till arbetsplatsen vid semesterns slut.
8. Innan arbetet påbörjas på förrättningsorten skall arbetsgivaren samråda med arbetstagare för att undersöka förutsättningarna för arbetet på förrättningsorten med en gemensam målsättning om att finna lösningar som säkerställer ett ändamålsenligt och godtagbart boende. Om arbetsgivaren tillhandhåller logi ska login som erbjuds vara av ändamålsenlig och godtagbar standard. Varje arbetstagare har rätt till godtagbara toalett- och duschmöjligheter. När flera arbetstagare bor på samma förläggning ska minst ett gemensamhetsutrymme finnas samt matlagningsmöjligheter och kylskåpsförvaring.
Längre resor
Mom. c) 1. Sker resa på järnväg, skall den företagas i andra klass. Vid resa nattetid är arbetstagare berättigad till sovvagn på järnväg och i andra klass.
2. Sådan ersättning som omnämns i mom. b) utgår för högst åtta timmar per dygn. Då sovplats erhålles utgår inte ersättning för tiden mellan kl 22.00 och 06.00
Resor under arbetstid
Mom. d) 1. Arbetare, som beordras att under arbetstid förflytta sig från en arbetsplats till en annan för att utföra arbete eller som eljest beordras företaga resa under ordinarie arbetstid, erhåller ersättning med tidlön för den res- eller gångtid som åtgår jämte reskostnadsersättning enligt Mom. a) 1.
2. Arbetsgivaren har ej rätt att fordra att hos honom anställd personal använder egen bil i tjänsten. Arbetstagare har ej rätt att fordra att få använda egen bil i tjänsten. Debitering Mom. e) 1. Ersättningar enligt denna paragraf skall uppföras å avlöningsnotan och betalas samtidigt med avlöningen. Samma gäller när ersättning för gångtid, restid och färdbiljett förekommer.
Protokollsanteckning:
Iakttar arbetstagare inte avtalsenlig arbetstid reduceras såväl rese- som traktamentsersättningen i proportion till arbetad tid.
Reseersättning och traktamente ska inte beaktas vid bedömningen om arbetsgivaren har betalat minst den lön och andra ersättningar som framgår av
§§ 5 – 10 i detta avtal.
§ 12 Justeringar av lön och övriga ersättningar
Om lönen, övertidsersättningen eller övriga ersättningar justeras i det svenska kollektivavtal som detta avtal hämtar sitt innehåll ifrån, ska ersättningarna i
§§ 5 – 10 justeras på samma sätt. Förbundet åtar sig att snarast efter det att justeringarna gjorts skicka information om detta till arbetsgivaren på den adress som denne uppgivit till förbundet.
§ 13 Löneutbetalning
Lön och lönetillägg ska utbetalas minst en gång per månad. Utbetalningen ska ske senast den 10:e i månaden efter det att lönen tjänats in.
Infaller löneutbetalningsdag på helgdag eller fridag enligt § 6 ändras löneutbetalningsdagen till närmast föregående vardag.
Lönebesked skall vara arbetstagaren tillhanda senast dagen före löneutbetalningsdagen.
Lönebesked ska innehålla uppgift om:
– lönebelopp och löneperiod samt i förekommande fall uppgift om tillägg eller annan ersättning,
– de avdrag som gjorts på lön eller annan ersättning med angivande av belopp och orsaken
– antal betalda semesterdagar och sparade semesterdagar jämte uppgift om hur länge de sparats
– antal preliminärt intjänade semesterdagar jämte preliminärt intjänad semesterlön för kommande semesterår.
ÖVRIGA VILLKOR
§ 14 Kontroll
Arbetsgivarens skyldighet att på begäran av organisation tillhandahålla handlingar framgår av 22 § utstationeringslagen.
§ 15 Försäkringar
Arbetsgivaren är skyldig att teckna och vidmakthålla försäkring i enlighet med gällande nationella kollektivavtal mellan Svenska Målareförbundet och berörda arbetsgivarorganisationer.
I och med undertecknandet av detta avtal tecknar arbetsgivaren försäkringsavtal enligt föregående stycke.
Försäkringsvillkoren innebär bland annat att om tjänsten är tillfällig och planerad att pågå högst 12 månader, eller 18 månader om arbetsgivaren lämnat en motiverad anmälan till Arbetsmiljöverket, så tecknas bara olycksfalls- och livförsäkring samt i vissa fall pensionsförsäkring. Om tjänsten är planerad att pågå längre tid än 12 månader eller 18 månader och arbetsgivaren redan har tillförsäkrat sina långvarigt utstationerade arbetstagare motsvarande försäkringsskydd som enligt AFA-försäkringarna, finns det under vissa förutsättningar möjlighet att efter ansökan hos Försäkringsnämnden för avtalsfrågor hos Fora erhålla dispens från skyldigheten att teckna samtliga försäkringar.
§ 16 Utgående förmåner
Detta avtal påverkar inte arbetstagarnas rätt till anställningsvillkor, utgående lön och ersättningar som är förmånligare enligt redan träffade avtal.
§ 17 Förhandlingsordning
I sådan rättstvist, som ska handläggas enligt lagen om rättegången om arbetstvister, ska förhandling äga rum i den ordning som anges här.
Parterna är skyldiga att träda i förhandlingar så snart en part begär och denna förhandling ska ske på Svenska Målareförbundets lokalavdelnings kontor om parterna inte kommer överens om annat. Förhandlingsordningen i medbestämmandelagen (1976: 580) är tillämplig mellan parterna. Förhandling ska bara föras på lokal nivå.
Vid tillämpning av lag och avtal är Målareförbundets lokalavdelning lokal facklig organisation, kontaktuppgifter se nedan.
§ 18 Lagval och behörig domstol
Tvister mellan parterna ska avgöras vid svensk domstol och med tillämpning av svensk lag.
§ 19 Avtalets giltighetstid och uppsägning
Detta avtal gäller från och med den X till och med den Y.
Om arbetet inte är avslutat vid denna tidpunkt gäller avtalet till dess allt arbete i Sverige avslutats. Parterna har efter Y rätt att säga upp avtalet med tre månaders uppsägningstid.
Avtalet upphör utan uppsägning tre månader efter det att arbetet/arbetena avslutats.
Arbetsgivaren ska informera lokalavdelningen när arbetet/arbetena är avslutade.
Datum och underskrifter
Ruta där man fyller i uppgift om bolagets kontaktuppgifter och kontaktuppgifter för bolagets representant enligt § 2 samt kontaktuppgifter för förbund och avdelning.
Bilaga:
Utdrag ur
- lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare
- förordning (2017:319) om utstationering av arbetstagare
- lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
BILAGA
Utdrag ur lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare
11 §
Om en arbetstagare har varit utstationerad i mer än 12 månader ska arbetsgivaren, utöver vad som sägs i 6–10 §§ och oavsett vilken lag som annars gäller för anställningsförhållandet, tillämpa de ytterligare arbets- och anställningsvillkor som enligt svensk lag eller annan författning tillämpas på arbetstagare i motsvarande situation. Detta hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren.
Första stycket gäller inte förfaranden, formkrav och villkor för ingående och uppsägning av anställningsavtal, inbegripet konkurrensklausuler, eller kompletterande tjänstepensionssystem.
12 §
Den tid som anges i 11 § första stycket förlängs till 18 månader för en arbetstagare om arbetsgivaren anmäler detta till Arbetsmiljöverket och anger skälen för förlängningen. Anmälan ska göras senast den dag arbetstagaren har varit utstationerad i Sverige i 12 månader.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap.
7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vad en anmälan enligt första stycket ska innehålla och hur den ska vara utformad.
13 §
Om arbetsgivaren har ersatt en utstationerad arbetstagare med en annan för att utföra samma arbete på samma plats, ska arbetstagarnas sammanlagda utstationeringstid beaktas vid tillämpningen av 11 § första stycket och 12 § första stycket.
14 §
Om en eller flera arbetstagare har varit utstationerade för att utföra samma arbete på samma plats, ska arbetsgivaren senast den dag en utstationerad arbetstagare påbörjar arbete i Sverige upplysa arbetstagaren om den sammanlagda utstationeringstiden.
22 §
Om en arbetsgivare och en svensk arbetstagarorganisation är bundna av ett kollektivavtal som reglerar villkoren för utstationerade arbetstagare, ska arbetsgivaren på begäran av organisationen tillhandahålla
1. handlingar i form av anställningsavtal, lönespecifikationer, tidrapporter och intyg över gjorda löneutbetalningar, och
2. översättning av handlingarna till svenska, eller till engelska om arbetsgivaren föredrar det, i de fall handlingarna är skrivna på något annat språk.
Handlingarna och översättningen av dem ska tillhandahållas i den utsträckning det behövs för att organisationen ska kunna bedöma om kollektivavtalet har följts i fråga om sådana kollektivavtalsvillkor som avses i 15, 16 eller 19 §.
Skyldigheterna enligt första och andra styckena ska fullgöras inom tre veckor från begäran och gäller under den tid som den arbetstagare som handlingarna rör är utstationerad här i landet och fyra månader därefter.
29 §
En arbetsgivare ska anmäla en utstationering till Arbetsmiljöverket senast när en utstationerad arbetstagare påbörjar arbete i Sverige.
Om förändringar sker i verksamheten på ett sätt som har betydelse för de uppgifter som har anmälts, ska arbetsgivaren omgående anmäla de ändrade uppgifterna till Arbetsmiljöverket.
30 §
Arbetsgivaren ska, senast när en utstationerad arbetstagare påbörjar arbetet, lämna dokumentation till tjänstemottagaren i Sverige som visar att en anmälan har gjorts enligt 29 § första stycket.
31 §
Om tjänstemottagaren inte får sådan dokumentation som avses i 30 §, ska tjänstemottagaren underrätta Arbetsmiljöverket senast tre dagar efter det att arbetet har påbörjats. Om tjänstemottagaren är en enskild person som mottar tjänsterna för privat bruk, behöver han eller hon dock inte lämna någon underrättelse.
32 §
Arbetsgivaren ska utse en kontaktperson i Sverige och anmäla honom eller henne till Arbetsmiljöverket. Anmälan ska göras senast när en utstationerad arbetstagare påbörjar arbetet i Sverige.
Kontaktpersonen ska vara behörig att för arbetsgivarens räkning ta emot delgivningar. En sådan behörighet ska anses gälla genom anmälan av kontaktpersonen.
33 §
En kontaktperson enligt 32 § första stycket ska även till myndigheter och arbetstagarorganisationer kunna tillhandahålla sådana handlingar som visar att kraven i denna lag är uppfyllda. Detta gäller dock inte i förhållande till en arbetstagarorganisation om arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla handlingarna åt organisationen enligt 22 §.
Utdrag ur förordning (2017:319) om utstationering av arbetstagare
Anmälningsskyldighet och kontaktperson
7 §
En anmälan enligt 29 § eller 32 § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och en underrättelse enligt 31 § samma lag ska göras skriftligen till Arbetsmiljöverket.
En sådan anmälan eller underrättelse får överföras elektroniskt till Arbetsmiljöverket.
8 §
En anmälan om utstationering enligt 29 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska innehålla uppgifter om
1. arbetsgivarens namn, organisationsnummer eller motsvarande, postadress och hemvist,
2. namn, postadress, telefonnummer och e-postadress samt personnummer, passnummer eller annat unikt officiellt identifikationsnummer för en behörig ställföreträdare för arbetsgivaren,
3. den typ av tjänst eller tjänster som ska utföras i Sverige,
4. planerad tidsperiod för tjänstens eller tjänsternas utförande i Sverige,
5. den eller de platser i Sverige där tjänsten eller tjänsterna ska utföras,
6. namn och personnummer, passnummer eller annat unikt officiellt identifikationsnummer för de arbetstagare som ska utstationeras till Sverige,
7. namn och organisationsnummer eller motsvarande för tjänstemottagaren i Sverige, dock inte om tjänstemottagaren är en enskild person som mottar tjänsten eller tjänsterna för privat bruk,
8. huruvida arbetsgivaren hyr ut arbetskraft eller ställer arbetskraft till förfogande i enlighet med 4 § första stycket 3 lagen om utstationering av arbetstagare, och
9. huruvida arbetsgivaren anses utstationera en arbetstagare i enlighet med 4 § tredje stycket lagen om utstationering av arbetstagare.
Om en arbetsgivare ersätter en arbetstagare med en annan arbetstagare för att utföra samma arbete på samma plats, ska uppgift om det lämnas till Arbetsmiljöverket.
Uppgift ska då även lämnas om under vilken tid den tidigare arbetstagaren har varit utstationerad.
9 §
En anmälan om kontaktperson enligt 32 § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska innehålla uppgifter om kontaktpersonens
1. namn,
2. personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum,
3. postadress i Sverige,
4. telefonnummer, och
5. e-postadress.
Anmälan om förlängd tidsperiod
10 §
En anmälan om förlängd tidsperiod enligt 12 § första stycket lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska innehålla uppgifter om
1. namn och personnummer, passnummer eller annat unikt officiellt identifikationsnummer för de arbetstagare som omfattas av anmälan, och
2. skälen för att tidsperioden ska förlängas.
En anmälan enligt första stycket ska göras skriftligen till Arbetsmiljöverket och får överföras elektroniskt.
Arbetsmiljöverket ska omgående underrätta arbetsgivaren om en anmälan inte uppfyller kraven i första stycket 1 och 2.
11 §
En underrättelse om utebliven dokumentation enligt 31 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska innehålla uppgifter om
1. arbetsgivarens namn och organisationsnummer eller motsvarande,
2. namn och organisationsnummer eller motsvarande för tjänstemottagaren i Sverige, och
3. den eller de platser i Sverige där tjänsten eller tjänsterna utförs.
Utdrag ur lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 64 §
Vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10 § yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall han påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och centralt, gäller vad som nu har sagts den lokala förhandlingen. Central förhandling skall i sådant fall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats.
Första stycket äger motsvarande tillämpning, när part som avses där vill vinna förklaring att rättshandling eller avtalsbestämmelse är ogiltig av det skälet att den innebär kränkning av föreningsrätten.
Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätten till förhandling.
65 §
Talan i fall som avses i 64 § skall väckas inom tre månader efter det att förhandling har avslutats. När både lokal och central förhandling har ägt rum, räknas tiden från det att den centrala förhandlingen har avslutats. Har mot förhandling förelegat hinder som ej har berott av käranden, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits.
66 §
Har organisation ej iakttagit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får den som är eller har varit medlem i organisationen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad efter det att tiden har löpt ut. Skall enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister talan föregås av förhandling men har sådan ej ägt rum, gäller vad som nu har sagts i stället rätt att påkalla förhandling. Talan skall i sådant fall väckas inom tid som anges i 65 §.
I tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av organisation, skall han väcka talan inom fyra månader efter det att han fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.