PLAN FÖR EGENKONTROLL

PLAN FÖR EGENKONTROLL

Fyrens serviceenhet

1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN

Serviceproducent

Namn: Kårkulla samkommun FO-nummer: 0204197-3 Kommun

Kommunens namn: Hangö

Samkommunens namn: Kårkulla samkommun Social- och hälsovårdsområdet Verksamhetsenhet eller service

Namn: Fyrens service enhet

Gatuadress: Bangatan 3-5 och Linjegatan 28 Postnummer:10900 Postort: Hangö

Verksamhetsenhetens eller servicens förläggningskommun och kontaktuppgifter: Hangö Tfn 0247 431 443 och 0247 431 490 eller 0247 431 500

Serviceform; klientgrupp för vilken service tillhandahålls; antal klientplatser Dagverksamhet; 12 servicetagare och boendeverksamhet; 14 servicetagare Ansvarig föreståndare för verksamhetsenheten eller servicen:

Xxxxxx Xxxxxx-Xxxxxxxxxx

Telefon:0000 000 000 E-post: xxxxxx.xxxxxx-xxxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Uppgifter om verksamhetstillstånd

Tjänster som anskaffats av underleverantörer samt producenter av dem Producenter av köpta tjänster:

Städservice Lavendel (1ggr / vecka)

Måltidsservice Kosthållet Hangö stad (5 dagar/vecka)

Hangon Kiinteistöpalvelu, fastighetsservice (24/7 dygnet runt) Sydbevakning, övervaknings- och säkerhetsföretag (dygnet runt)

Den serviceproducent som ansvarar för den samlade servicen ansvarar även för kvali- teten hos den service som produceras av underleverantörer.

På vilket sätt säkerställer serviceproducenten de köpta tjänsternas kvalitet och klientsä- kerhet? Servicen sköts enligt uppgjort avtal

Har en plan för egenkontroll krävts av de serviceproducenter som tillhandahåller tjäns- ter som underleverantörer?

Ja x Nej

2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER

Verksamhetsidé

Verksamhetsidén anger vilken serviceenheten producerar och för vilken målgrupp. Verk- samhetsidén ska basera sig på den lagstiftning som gäller för branschen. De centrala la- garna som styr socialvårdstjänsterna är socialvårdslagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, och som speciallagar barnskyddslagen, lagen om ser- vice och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utveckl- ingsstörda, mentalvårdslagen, lagen om missbrukarvård och äldreomsorgslagen.

Vilken är enhetens/servicens verksamhetsidé? Kårkulla samkommun erbjuder svenskspråkig service för personer med special behov enligt gällande lagstiftning. Kårkulla erbjuder fortgående eller temporär boendeservice, arbetslivs- och livsorienterad service, rådgivande verksamhet och övrig social verksamhet. Organisationen erbjuder individuell service med målsättning att upprätthålla, utveckla och främja användning av de egna resurserna i vardagen, samt vid behov få rehabiliterande service, som förutsättningar för ett meningsfullt gott liv. Verksamhetsprinciperna bygger på delaktighet och självbestämmande för brukare.

Värderingar och principer

Tjänsterna inom socialvården ska iaktta de centrala principerna i lagstiftningen om soci- alvården. Tjänsterna ska främja och upprätthålla välfärd och social trygghet, minska ojämlikhet och främja delaktighet, trygga på lika grunder behövlig, tillräcklig och hög- kvalitativ socialservice och andra åtgärder som främjar välfärden samt främja klientori- entering och klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården.

Värderingarna har också till de yrkesetiska principerna työn ammattieettisiin periaat- teisiin som tillämpas i arbetet, och de styr valen också i sådana fall där lagen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Värderingarna vittnar om arbetsgemenskapens sätt att utföra sitt arbete. De påverkar målsättningen och de me- toder som används för att målen ska uppnås. Verksamhetsprinciperna anger målen för enheten/servicen och klientens ställning i den. Verksamhetsprinciper kan vara exempel- vis individorientering, säkerhet, familjecentrering och professionalitet. Tillsammans med värderingarna bildar verksamhetsprinciperna ryggraden för arbetsmetoderna och målen och återspeglas bl.a. i det sätt man bemöter klienter och anhöriga. Vardagen, värde- ringarna och etiken. Etiska riktlinjer för yrkespersonen inom det sociala området.

De värderingar och verksamhetsprinciper som styr verksamheten utgör en del av planen för egenkontroll och styr genomförandet av egenkontrollen.

Värderingar och verksamhetsprinciper?

Fyrens service enhet är ett boende i tre moduler, varav två moduler är gruppboende och en lägenhetsbo- ende. Gruppboendets ena modul är seniorboende och lägenhetsboendet finns i samma hus i boendets övre våning.

Gruppboendet har 11 platser, medan lägenhetsboendet har tre platser.

Av de elva brukarna i gruppboendet är 4 seniorer, och i lägenhetsboendet en brukare.

För seniorerna ordnas seniorverksamhet för att upprätthålla en god funktionsförmåga - detta genom sche- malagd sysselsättning och tema och daglig utevistelse.

Personalstyrkan är följande: Verksamheten leds av enhetschefen som har en 100% tjänst. Därtill finns en sjukskötare som arbetar 78,43% och en ansvarig handledare som arbetar 100%. Dessa tre utgör triangeln i triangelledarskapet. Ansvariga handledaren är stationerad både på boendet och dagverksamheten.

Därtill finns det 9 100% vårdarbefattningar, 2 78,43% vårdarbefattningar och en 100% handledarbefattning.

Fyrens service enhets mål för 2021 och 2022 är 1) rätt mat för brukarna/seniorerna, 2) utveckla verksam- heten för brukarna i lägenhetsboendet, 3) fortsätta utvecklandet av seniorernas verksamhet

Målen förverkligas genom 1) en rullande ‘basråvara’-matlista, 2) husmöten tillsammans med brukarna, 3) strukturen för seniorernas verksamhet uppdateras.

Målen mäts/följs upp genom att vi 1) följer ett upplagt schema vid planeringen av måltider, 2) husmöten hålls en gång i månaden, 3) ett strukturerat veckoschema och har nöjda och välmående brukare/seniorer.

3 GENOMFÖRANDE AV EGENKONTROLLEN

RISKHANTERING

Identifiering av risker och missförhållanden och avhjälpande av dem

Utgångspunkten för genomförandet av egenkontrollen och planen för egenkontroll är att man identifierar risker som äventyrar klient- och patientsäkerheten. Om missförhållan- den inte upptäcks är det inte möjligt att förebygga klient- och patientsäkerhetsrisker eller på ett systematiskt sätt ingripa i missförhållanden. Egenkontrollen baserar sig på riskhantering, där risker och eventuellt hotande missförhållanden i samband med ser- vicen ska bedömas på ett mångsidigt sätt och med hänsyn till den service som klienten får.

Risker kan orsakas till exempel av en otillräcklig personaldimensionering eller en verk- samhetskultur där en öppen säkerhetskultur inte stöds tillräckligt. Risker kan orsakas av den fysiska arbetsmiljön (trösklar, apparater som är svåra att använda) och arbetsme- toder, till exempel ogrundade begränsningar av klientens självstämmanderätt eller kli- enternas beteende gentemot varandra. Ofta är riskerna en summa av många felaktiga funktioner. En förutsättning för god riskhantering är att arbetsgemenskapen arbetar i en öppen och trygg atmosfär, där både personalen, klienterna och de anhöriga vågar ta upp missförhållanden i kvalitet och klientsäkerhet.

System och förfaranden för riskhantering

Vid riskhantering förbättras kvaliteten och klientsäkerheten genom att man redan i för- väg identifierar kritiska arbetsmoment där risken finns att de uppställda kraven och må- len inte uppnås. Riskhantering innefattar även ett systematiskt arbete för att eliminera eller minimera missförhållanden och observerade risker samt registrering, analysering och rapportering av negativa händelser och vidtagande av fortsatta åtgärder. Förestån- daren ansvarar för att personalen får tillräcklig inskolning, särskilt med tanke på de ris- ker som kan uppstå för klient- och patientsäkerheten.

Arbetsfördelning vid riskhantering

Det är ledningens och föreståndarnas uppgift att se till att egenkontrollen ordnas och instruktioner ges om den samt att de anställda har tillräcklig kunskap om säkerhetsfrå- gor. Ledningen ansvarar för att tillräckliga resurser har anvisats till att trygga en säker verksamhet. Föreståndarna bär också huvudansvaret för att skapa en positiv attityd gentemot behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva åtgärder av hela personalen. De anställda deltar i att bedöma säkerhetsnivån och riskerna, göra upp en plan för egenkontroll och i att genomföra de åtgärder som förbätt- rar säkerheten.

Det hör till riskhanteringens karaktär att arbetet aldrig blir färdigt. Av hela enhetens personal krävs engagemang, förmåga att lära av sina misstag och att leva i en förändring för att säkra och högkvalitativa tjänster ska kunna tillhandahållas. Olika yrkesgruppers sakkunskap kan utnyttjas genom att hela personalen tas med i att planera, genomföra och utveckla egenkontrollen.

RISKHANTERINGSPROCESSEN ÄR I PRAKTIKEN LIKA MED PROCESSEN FÖR VERKSTÄLLIGHET AV EGEN- KONTROLLEN.

Finska riskhanteringsföreningen (Suomen riskienhallintayhdistys) har beskrivit riskhante- ringsprocessen: xxxxx://xx-xx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxxx (på finska)

En förteckning över anvisningarna som gäller genomförandet av riskhante- ring/egenkontroll: Riskutvärdering, Haipro-rapporter och Qpro-rapporter

Identifiering av risker

Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätten för identifi- ering av risker och kritiska arbetsmoment.

På vilket sätt tar personalen, klienterna och de anhöriga upp observerade missförhållan- den, kvalitetsavvikelser och risker, inklusive den anmälningsskyldighet som gäller för anställda med stöd av 48 § i socialvårdslagen? Ofta via telefon eller e-post men också via samarbetsmöten med expertgruppen

Hantering av risker och observerade missförhållanden

Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlats vid riskhante- ringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten, men de an- ställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandling- en av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med en anhörig. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat ersättningsbara skador informeras klienten eller den anhöriga om hur ersättning kan sökas.

På vilket sätt hanteras negativa händelser och tillbud vid enheten och hur dokumenteras de? Med hjälp av personalmöten, personliga /individuella möten och ibland även med hjälp av möten med expertteam- skriftlig dokumentering

Korrigerande åtgärder

För kvalitetsavvikelser, missförhållanden och tillbud samt för negativa händelser fast- ställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättning- en. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och därigenom en övergång till säkrare arbetssätt. Även de korrigerande åtgärderna registre- ras i egenkontrollens uppföljningsdokument.

Ge en beskrivning av uppföljningen och registreringen av korrigerande åtgärder: Korrige- rande åtgärder görs via Haipro-blanketten eller i samband med personalmöten

Verkställande av korrigerande åtgärder

På vilket sätt ges informationen till personalen och andra samarbetsparter om över- enskomna ändringar i arbetssätten och andra korrigerande åtgärder? Information ges i samband med arbetsplatsmöten eller via e-post beroende på hurdana ändringsåtgärder saken handlar om

4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen

Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan föreståndaren som ansvarar för verksamhetsenheten/servicen och personalen. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Även klienterna kan delta i planeringen av egenkon- trollen i den mån de har möjlighet till det. Ett exempel på god praxis är till exempel modellen ”Meidän oma valvontasuunnitelma – Opas nuorten osallisuutta tukevaan

omavalvontatyöhön lastenkodeissa” (på finska) som utarbetats inom ett projekt hos Centralförbundet för barnskydd och som stöder de ungas delaktighet i egenkontrollen.

Xxxxx har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Triangelledarskapet (Enhetschefe, ansvariga handledaren och sjukskötaren)

Vem ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen (namn och kontakt- uppgifter): Enhetschefen Xxxxxx Xxxxxx-Xxxxxxxxxx Tfn 0247 431 444

Uppföljning av planen för egenkontroll (avsnitt 5 i föreskriften)

Planen för egenkontroll uppdateras när ändringar inträffar i verksamheten som påverkar servicekvaliteten och klientsäkerheten

På vilket sätt säkerställer man vid enheten att planen för egenkontroll är uppdaterad? Genomgång 1 ggr/kvartal

Offentlighet av planen för egenkontroll

En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas offentligt framlagd vid verksamhetsen- heten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av egenkontroll lätt och utan särskild begäran kan läsa planen.

Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Samtlig personal får egenkontrollpla- nen sänd till sig, på Kårkullas websida och så finns den uppsatt på anslagstavlan vid in- gången till huset (ena ingången på a-sidan och ena ingången på b-sidan)

5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER

Bedömning av servicebehovet

Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktions- förmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotill- stånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet.

På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen? Stockholmsbedömning, individuella planer/genomförandeplaner, säsongssamtal

På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömning- en av servicebehovet? De deltar i individuella planer/genomförandeplansmöten, genom regelbundna telefonsamtal

Vård- och serviceplan

Vård- och servicebehovet registreras i en individuell plan om daglig vård, service eller rehabilitering för klienten. Syftet med planen är att hjälpa klienten att nå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella klient-/serviceplanen och med vilken servicegivaren informeras om förändringar i klientens servicebehov. Genom- förandet av vård-, service- eller rehabiliteringsplanen i klientens dagliga vård och ser- vice förutsätter framför allt att de anställda får en god inskolning. Att vård- och service- planen inte uppdateras eller iakttas innebär även en risk för klientsäkerheten.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs, att de åtgärder som stöder och främjar en persons förutsättningar att klara sig på egen hand och personens självbestämmanderätt ska skrivas in i service- och vårdplanen för den som ges specialomsorger. Planen ska ses över vid behov, dock minst med sex måna- ders mellanrum, om det inte är uppenbart onödigt. Lagens 42 a § innehåller bestämmel- ser om de uppgifter som service- och vårdplanen ska innehålla.

Enligt 16 § i äldreomsorgslagen ska den äldre personens synpunkter på alternativen tas med i planen.

En av de viktigaste punkterna som ska avtalas i verkställandet av egenkontrollen är hur man säkerställer att serviceplanen iakttas i klientens dagliga vård/service.

På vilket sätt utarbetas och uppdateras vård- och serviceplanen, och hur följer man upp genomförandet av den?

På vilket sätt säkerställer man att klienten får tillräcklig information om olika alternativ och på vilket sätt hörs klientens synpunkter? Genom dagliga samtal, säsongssamtal, indi- viduella planer/ genomförande planer

På vilket sätt säkerställer man att personalen känner till innehållet i vård- och service- planen och agerar enligt den? Genomgång i samband med arbetsplatsmöten, genom in- formation i rapporter

Plan för vård och fostran (BsL 30 a §)

För ett barn som har placerats i vård utom hemmet ska det vid behov göras upp en sepa- rat plan för vård och fostran, som kompletterar den klientplan som avses i 30 § i barn- skyddslagen. Planen ska göras upp utan dröjsmål, om begränsningar har riktats mot bar- net eller om det är sannolikt att begränsningar kommer att riktas mot barnet och en plan för vård och fostran inte har gjorts upp tidigare. Syftet med planen är att förebygga begränsningar och skapa beredskap för sådana.

Syftet med planen för vård och fostran är att åskådliggöra målen i klientplanen och att detaljerat beskriva hur barnets behov möts medan ett gott bemötande av barnet tryg- gas. Planen för vård och fostran ska göras upp tillsammans med barnet. För planen ska även barnets vårdnadshavare höras, och planen ska tillställas den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter för kännedom.

Enheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksam- hetsenheten höras och de ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av planen. När pla- nen är färdig ska den gås igenom tillsammans med barnen. Planen är ett separat doku- ment som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemö- tande ska utvärderas och ses över årligen. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen.

På vilket sätt görs planen för vård och fostran upp och hur uppföljs utfallet av den?Berör inte denna enhet – inga barn på enheten

Bemötande av klienten

Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rät- ten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska personalen respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktighet i planeringen och genomförandet av servicen. Klienten bör i mån av möjlig- het till exempel kunna framföra önskemål om vem som bistår honom eller henne i köns- medvetna situationer. Biträdande justitiekanslerns avgörande, OKV/1/50/2018: xxxxx://xxx.xxx.xx/xx/xxxxxxxxx/xx/0000/ (på finska). Sammandrag på svenska i Justiti- ekanslerns i statsrådet berättelse för år 2019, s. 209.) xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxx/xxxxx_xxxxxx/0x/0x/0x0x00x0-00xx-0000-00xx- a28d821af2ae/jka_berattelse_2019_low.pdf

Handbok om funktionshinderservice: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxx-xx- funktionshinderservice/stod-och-service/stod-till-sjalvbestammanderatten

På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt i enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Servicetaga- rens åsikter och medbestämmande finns med och respekteras i allt som berör servicetagaren Personal arbetar i dag- liga samtal med brukarna lyhört med att stärka brukarnas rätt till självbestämmande och ökad delaktighet med respekt för deras integritet. Personcentrerad planering (PCP) för samtliga brukare tillämpas på alla en- heter. Säsongssamtal mellan brukare och kontaktperson hålls minst en gång i året. Samtalet dokumenteras och delges övrig personal, så att alla gemensamt kan arbeta för att tillmötesgå och uppfylla önskemål.

Alla brukare bör ha möjlighet att uttrycka önskemål och ge respons på servicen, vilket kan innebära att per- sonliga kommunikationshjälpmedel behöver utformas och användas. Under enhetens husmöten kan brukare ge respons och uttrycka sina åsikter och önskemål.

Samkommunen har minst 1 brukarråd i varje region. I brukarrådet diskuteras aktuella ärenden och utma- ningar för att förbättra Kårkullas service. Brukarråden har ”postlådor” på enheterna, där brukarna kan lämna respons och önskemål. Kvalitetsmätningar görs årligen och sammanställs på basen av säsongssamtal till- sammans med brukare.

Metoder och verktyg för insamling av information, som stöd att uttrycka åsikter och önskemål samt vid plane- ring och utvärdering är bl.a. ”Så här klarar jag mig”, ”Stigen", ”Xxxx xxxxxxx och resurser”, Widgit online, val- tavlor, HYP (dagligt intensivt samspel).

Pedagogiska handledare och autismhandledare vid Kårkulla samkommun kan vid behov stöda brukaren och personalen i processen samt erbjuda ytterligare metoder och verktyg.

Kårkulla samkommun har en arbetsgrupp för självbestämmandefrågor, vilken finns tillgänglig för konsultat- ion, handledning och fortbildning. På Kårkullas intranät finns information om arbetsgruppens sammansätt- ning och kontaktuppgifter samt material, länkar och verktyg för hur personal kan stöda en brukare till ett så självständigt liv som möjligt.

Vården och omsorgen som ges en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och service tillhandahålls i princip utan begränsning av individens självbe- stämmanderätt. Med undantag av barnskydd, omsorg om utvecklingsstörda och tjänster inom missbrukarvården finns det inga lagbestämmelser om begränsning av klientens självbestämmanderätt. Inom socialvården kan självbestämmanderätten endast begränsas om klientens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Tillbörliga skriftliga beslut ska fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De be- gränsande åtgärderna ska genomföras enligt principen för lindrigaste åtgärd och på ett tryggt sätt med respekt för individens människovärde. Förfaranden för begränsande av självbestämmanderätten och de anordningar som används ska införas i vård-, service- eller rehabiliteringsplanen.

Principer och praxis som gäller självbestämmanderätten ska diskuteras både med den behandlande läkaren och med de anhöriga och registreras i klientens vård- och service- plan. Anteckningar om begränsande åtgärder görs också i klienthandlingarna.

Särskilda bestämmelser om begränsning av självbestämmanderätten för barn och unga ingår i 11 kap i barnskyddslagen (417/2007). Likaså innehåller 3 a § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) bestämmelser om begränsningsåtgär- der som riktas mot utvecklingsstörda personer. Äldreomsorgslagen innehåller inga sär- skilda bestämmelser om begränsning.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) ingår be- stämmelser om stärkande av självbestämmanderätten och användning av begränsnings- åtgärder inom specialomsorger.

Xxxxx är principerna för stärkande och begränsning av självbestämmanderätten vid en- heten som man kommit överens om och instruerat för personalen? Servicen ges i service- tagarens hem med största respekt för servicetagarens åsikter, uppmuntran till egna ini- tiativ och självbestämmande.

Vilka begränsande anordningar används vid enheten? Delvis låsta skåp, port, sängbalkar

Barnskyddsenheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll vid

enheten. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksamhetsenheten höras, och de ska ges möjlighet att delta i utarbe- tandet av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med de barn som är placerade i enheten. Planen är ett separat dokument som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemötande ska utvärderas och ses över årlig- en. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen. Mer information om planen finns i handboken för barnskyddet som upprätthålls av THL (på finska).

Planen om gott bemötande: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx- kasikirja/tyoprosessi/sijaishuolto/hyvaa-kohtelua-koskeva-suunnitelma (på finska)

Sakligt bemötande av klienten

Klienter inom socialvården har en lagstadgad rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Vad detta innebär för servicen i praktiken ska diskuteras och avtalas inom varje enhet och service så att var och en förbinder sig till gemensam praxis. Gott bemö- tande hänför sig till klientens rätt att bli hörd, tilltalad och bemött som en individ och på ett sakligt och vänligt sätt. Inom varje service bör man diskutera vad osakligt bemö- tande och illabehandling betyder och hur man reagerar när sådant observeras.

För att säkerställa ett sakligt bemötande baseras personalens bemötande på Kårkullas värdegrund; begrip- lighet, hanterbarhet och meningsfullhet, så att brukarnas självbestämmande, självständighet, delaktighet och jämlikhet förstärks. Samkommunen erbjuder mångprofessionellt stöd vid regionala omsorgsbyråer. Personal erbjuds kontinuerlig intern och extern fortbildning Personalen genomgår även fortbildningen ”MAPA” (Mana- gement of Actual or Potential Aggression) och erbjuds ICDP programmet (International Care Development Programme). För att säkerställa att även ny personal bemöter brukare väl, ges introduktion enligt en check- lista och utbildning innan personalen inleder arbetet.

På vilket sätt behandlas osakligt bemötande, en negativ händelse eller en risksituation som klienten blivit utsatt för? Negativa händelser och risksituationer rapporteras i den webbaserade programvaran HaiPro. I första hand går egenvårdaren och/eller enhetschefen igenom händelsen eller risksituationen med brukaren, efter inträf- fad negativ händelse kan psykologen vid regional omsorgsbyrå kontaktas för samtal.

Klientens delaktighet

Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten

En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att man tar hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för perso- nalen och klienterna är det viktigt att man i utvecklingsarbetet utnyttjar all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. Delaktighet för klienter och anhöriga betyder att

deras åsikter och önskemål beaktas i samtliga situationer som gäller servicen och ut- vecklandet av verksamheten.

Insamling, behandling och utnyttjande av respons vid utvecklingen av verksamheten

På vilket sätt deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt och hur ofta samlar man in klientrespons? Brukarna kan delta i uppgörande av den individuella planen (IP) och i nätverksmöten. Med brukarens tillstånd kan även närstående delta i dessa möten. Enligt överens- kommelse med brukaren kan kontaktperson och närstående diskutera med varandra samt vid behov kon- takta enhets-/regionchef. Brukarna har möjlighet att påverka genom att lämna post med frågor/ärenden eller hälsningar i brukarrådens "postlådor". Närstående har möjlighet att påverka genom att delta i och kontakta regionala anhörigråd.

Kvalitetsmätning görs årligen för brukare, personal, närstående och kunder (kommuner). Responsen kart- läggs och följs upp i säsongssamtal, husmöten, brukarråd och kvalitetsmätningar. Responsen dokumenteras i den webbaserade tjänsten Qpro (xxx.xxxxxx.xxx), distribueras till rätt person, behandlas och besvaras inom 14 dagar. Kvalitetsutvecklaren tar del av samtlig inkommen och behandlad respons (utom post i bru- karrådens postlådor). Responsen används som grund för kartläggning av utvecklingsbehov av samkommu- nens servicekvalitet. Respons från brukarrådens ”postlådor” behandlas på brukarrådens möten och delege- ras till den responsen berör.

Klientens rättsskydd

Klienter inom socialvården har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering från den som lämnar socialvård. Klienten ska bemötas så att hans människovärde, övertygelse och integritet respekteras. Beslut som gäller egentlig vård och service fattas och verkställs medan klienten omfattas av tjänsterna. En klient som är missnöjd med servicekvaliteten eller bemötandet har rätt att framställa en anmärkning hos verksamhetsenhetens ansvariga person eller en ledande tjänsteinnehavare. Anmärk- ning kan också vid behov framställas av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller en närstående. Mottagaren av anmärkningen ska behandla ärendet och lämna ett skriftligt, motiverat svar inom rimlig tid samt vid behov vidta behövliga åtgärder för att avhjälpa missförhållandet.

Mottagare av anmärkningar: Enhetschefen

Socialombudsmannens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds

Lokal socialombudsman; Xxxxxxx Xxxxxxxxx postadress PB 58 10611 Ekenäs. Tfn 019-2892000 Informerar om klientens ställning och rättigheter enligt lagen, kan fungera som medlare i svåra fall som krä- ver utredning.

Lokal patientombudsman; Xxxxxxx Xxxxxxxxx postadress PB 58 10611 Ekenäs. Tfn 019-2892000 Informerar om patientens ställning och rättigheter enligt lagen.

Konsumentrådgivarens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Konsumentrådgivning tfn: 029 553 6902, webbplatsen xxx.xxx.xx beskriver vilka tjänster konsumentrådgivningen erbjuder.

På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller enhetens verksamhet och hur beak- tas de i utvecklingsarbetet? Anmärkningar och klagomål tas upp i enhetens personalgrupp. Beroende på ären- dets art informeras regionchefen. Ärendet utreds, dokumenteras och diskuteras tillsammans med brukaren

och/eller närstående. Kvalitetsutvecklaren tar del av samtlig dokumenterad respons. Denna används som grund för kartläggning av utvecklingsbehov av samkommunens servicekvalitet.

Målsatt tid för behandling av anmärkningar Behandlingstid för anmärkningar är 14 dagar, dvs. respons besvaras inom två veckor.

6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET

Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt

I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig rörlighet, ute- vistelse, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. Kvaliteten hos tjänster för barn beskrivs i Lastensuojelun laatusuositus (kvalitetsrekommendation för barnskyddet, på finska): xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxx- laatusuositus

På vilket sätt främjar tjänsterna klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och delaktighet? Målsättningen är att ge ett tryggt hem utgående från brukarnas önskemål och behov och att stödja brukarens fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande.

Ordnande av motions-, kultur- och hobbyverksamhet

Personal uppmuntrar till deltagande i gemensamma aktiviteter och sociala situationer.

Kårkulla samarbetar med t.ex. lokala föreningar, DUV (De Utvecklingsstördas Väl) och kommunernas mot- ionsverksamhet.

På vilket sätt följer man upp hur målen uppfyllts i fråga om verksamhet som främjar kli- enternas funktionsförmåga och välmående samt rehabiliterande aktiviteter? Kontaktperso- nen och brukaren för årligen åtminstone ett säsongssamtal tillsammans, där brukarens behov och önske- mål framkommer. Regelbundet hålls också IP/genomförandeplaner och också minimöten. Vid säsongssam- tal framkomna önskemål och behov tydliggörs även i rapporteringsblanketten, som ifylls dagligen – detta gör det lättare också för vårdarna på enheten att komma ihåg behov och önskemål och således lättare att förverkliga

Näring

Näring och måltider samt seder och bruk i samband med dem utgör en väsentlig del av många socialvårdstjänster och har stor betydelse för klienterna. I näringen beaktas Livsmedelsverkets gällande rekommendationer om intag av näringsämnen samt matre- kommendationer som utarbetats för befolkningen och för olika åldersgrupper.

Vid ordnandet av måltider bör man utöver klienternas önskemål beakta specialdieter (diabetes, autoimmuna sjukdomar, födoämnesöverkänslighet och -allergier samt fö- doämnesintoleranser) på ett sådant sätt att alla kan känna sig trygga. Kost som baserar sig på religion eller etisk övertygelse utgör en del av mångkulturella tjänster, vilket ska beaktas när service tillhandahålls.

Närings- och matrekommendationer: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxx/xxxxxxx--xxx- matrekommendationer/

På vilket sätt har mathållningen ordnats vid enheten? Både genom köpt matservice och genom att vårdarna tillreder måltiderna

Hur beaktas klienternas önskemål och särskilda dieter och begränsningar? Menyerna upp- görs tillsammans med servicetagarna, xxxxxx xxxxx och beställs av matservice producen- ten

På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet?Uppföljning av att servicetagarna ätit, druckit, för en del av servicetagarna hålls vätselistor (läkare ordinerat)/magfunktion, närings/vätske system på enheten för att säkerställa mångsidig näringsrik kost för servicetagarna

Hygienpraxis

Kvalitetsmålen för hygiennivån vid enheten samt instruktionerna som utarbetats för uppnående av denna nivå samt klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för egenkontrollen, i vilka det ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av infektioner och andra smittsamma sjukdomar förhindras.

Enhetens städning och klädvård utgör ett viktigt delområde i att upprätthålla allmän hygiennivå och hindra spridning av infektioner. THL har publicerat en föreskrift (på finska) om förebyggande av infektioner i långvarig vård och omsorg (Föreskrift 2/2020): xxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxx/00000/000000/XXX_XXXX_000-000-000-000- 6.pdf?sequence=1&isAllowed=y

I fråga om hygienpraxis rekommenderas det att enheten utarbetar egna föreskrifter för normala förhållanden och därtill för förhållanden i undantagssituationer.

På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som mots- varar klienternas behov iakttas enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner? Enheten städas av ett externt städföretag Lavendel, som köptjänst, en gång per vecka, därutöver har vårdpersonalen som uppgift att hålla samtliga ytor rena genom desinficering 2 gånger per dygn enligt ett schema som kvitteras vid genomförd uppgift. Gällande brukarnas hjälpmedel så ansvarar vårdpersonalen för att hjälpmedlen är rena och rengörs enligt schema i kalender.

Personalen sköter även sopsortering och särskilda kärl för detta finns på enhetens område.

En separat corona egenkontroll plan finns på enheten

Hur förebygger man spridning av infektioner och smittsamma sjukdomar vid enheten?

På vilket sätt har personalen utbildats/inskolats i att iaktta renhållning och klädvård vid enheten enligt anvisningar och standarder?

På vilket sätt har enhetens städning och klädvård ordnats? Städning av allmänna utrymmen, toalett och sanitetsut- rymmen görs av städare, som en köpt tjänst utifrån eller internt. Utrymmen och lägenheter städas tillsam-

mans med brukare eller av enhetens personal. Samma praxis gäller skötsel av tvätt o.dyl. Handledning kring hygienfrågor ges enhetsvist av personal.

Personal som sköter städning och tvätt följer de direktiv som THL har gett gällande städning och hygien inom omsorgen. Direktiv för städning i Kårkulla samkommun, baserar sig på direktiv från ÅUCS, vilka ut- kommer internt hösten 2020.

Hälso- och sjukvård

För att hälso- och sjukvårdstjänster ska kunna säkerställas för klienterna ska enheten ha instruktioner om ordnande av icke-brådskande och brådskande sjukvård samt mun- och tandvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska också ha en instruktion för eventu- ella oväntade dödsfall.

På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar?

På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de instruktioner som meddelats om mun- och tandvård, icke-brådskande sjuk- vård, brådskande sjukvård och oväntade dödsfall? För brukarna på boendeenheterna i regionerna verkställs tandvården via de kommunala hälsovårdscentralerna. Brukare vid Expert- och utvecklingscentret har tillgång till tandläkare, som besöker enheten enligt överenskommelse.

Brukarnas icke brådskande sjukvård ombesörjs av samkommunens konsultläkare i samarbete med kommu- nens hälsovårdscentral, med stor kommunal variation. Enhetschef ansvarar för uppföljningen.

Brådskande sjukvård ombesörjs av kommunens hälsovård.

Interna handlingsplaner inför döden och vid oväntade dödsfall finns. Kyrkostyrelsen har en omsorgspräst som kan anlitas.

Uppföljning av brukarnas hälsotillstånd, inklusive kroniska sjukdomar, verkställs genom läkarbesök, konsul- tation och/eller besök hos sjukskötare på HVC eller inom Kårkulla.

Kontaktpersonen eller närvarande vårdpersonal ansvarar för brukarnas hälso- och sjukvård. Enhetens hel- hetsansvar ligger på enhetschefen.

Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Triangel-ledarskapet (en- hetschef, sjukskötare, ansvarig handledare) tillsammans med övrig vårdpersonal

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandlingen vid varje enhet baserar sig på en enhetsspecifik plan för läke- medelsbehandling som regelbundet uppdateras. Läkemedelsplanen ingår som en del även i inskolningen av personalen. Handboken ”Turvallinen lääkehoito” om säker läke- medelsbehandling innehåller riktlinjer bland annat för genomförandet av läkemedelsbe- handlingen, ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas av varje anställd som deltar i att genomföra läkemedelsbehandlingen vid enheten. An- visningarna i handboken gäller både privata och offentliga enheter som bedriver läke- medelsbehandling. Enligt handboken ska serviceproducenten utse en ansvarig person för läkemedelsbehandlingen vid varje enhet. Inom egenkontrollen bör man identifiera och eliminera de risker som orsakas av bristfällig kompetens eller oklara förfaranden i läke- medelsbehandling och läkemedelsförsörjning.

Turvallinen lääkehoito, Opas lääkehoitosuunnitelman tekemiseen sosiaali- ja terveyden- huollossa (på finska): xxxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxx/00000/000000/XXX_XXXX_000-000-000-000- 6.pdf?sequence

På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedelsbehandling? Av all vårdpersonal som hanterar läkemedel krävs ett läkemedelstillstånd. Läkemedelstillstånd fås efter att ha tenterat givna delar i nätutbildningen för läkemedelsbehandling (LOVe) samt påvisat sitt kunnande till en sjukskötare. Till- stånden är i kraft 5 år. Under alla tider på dygnet finns utbildad behörig personal för läkemedelsbehandling. Kårkulla samkommuns läkemedelsplan är uppbyggd enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL) uppdate- rade handbok (2016) Säker läkemedelsbehandling, som publicerades av social- och hälsovårdsministeriet år 2005. Den samkommunala läkemedelsplanen genomgås årligen av en extern sakkunnig. Enhetsspecifika läkemedelsplaner godkänns av Kårkullas överläkare.

Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten?

På varje enhet finns utsedda läkemedelsansvariga som ansvarar över läkemedelshanteringen. Varje enhet har en egen enhetsspecifik läkemedelsplan enligt direktiv

Sektorsövergripande samarbete

En klient inom socialvården kan behöva flera olika serviceformer samtidigt, och för äldre klienter har övergångar från en service till en annan visat sig vara särskilt riskfyllda. Även en klient inom barnskyddet kan vara i behov av tjänster från skola, hälso- och sjuk- vård, psykiatri, rehabilitering eller småbarnspedagogik. För att den samlade servicen ska vara fungerande för klienten och motsvara hans eller hennes behov behövs det samar- bete mellan servicegivare, där kunskapsförmedlingen mellan olika aktörer har en särskilt stor betydelse.

Socialvårdslagens (1301/2014) 41 § innehåller bestämmelser om sektorsövergripande samarbete för ordnande av en servicehelhet som uppfyller klientens behov.

På vilket sätt har samarbetet och förmedlingen av information ordnats med de övriga servicegivarna inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet samt mellan olika förvaltningsområden?

Regional omsorgsbyrå och enhetschef ordnar nätverksträffar enligt behov, och upprätthåller samarbete mel- lan alla parter som deltar i vården om personen.

7 KLIENTSÄKERHET

Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer

I fråga om klientsäkerhet gäller egenkontrollen inom socialvården de skyldigheter som härrör från socialvårdens lagstiftning. Olika myndigheter ansvarar för brand- och rädd- ningssäkerheten samt för boendehälsan och -säkerheten enligt den specifika lagstiftning som gäller för respektive område. Främjandet av klientsäkerheten förutsätter emellertid samarbete med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten. Brand- och räddningsmyndigheterna ställer sina egna krav och förutsätter bland annat en plan om utrymningssäkerhet och skyldighet att anmäla brandrisker och andra olycksrisker till räddningsmyndigheten. Klientsäkerheten tryggas för sin del också av förpliktelsen enligt lagen om förmyndarverksamhet att göra en anmälan till magistraten om en person som

är i behov av intressebevakning samt skyldigheten enligt äldreomsorgslagen att göra en anmälan om en äldre person som är uppenbart oförmögen att sörja för sin omsorg. Olika frivilliga organisationer utvecklar även beredskapen att bemöta och förebygga illabe- handling av äldre personer.

Som en del av säkerställandet av klientsäkerheten ska en verksamhetsenhet som bedri- ver anmälningspliktig verksamhet ha gjort en anmälan till den kommunala hälsoskydds- myndigheten enligt 4 § i den förordning (1280/1994) som utfärdats med stöd av hälso- skyddslagen.

På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur bedrivs samarbetet med andra sä- kerhetsansvariga myndigheter och aktörer?

Fastighetsskötare kontrollerar byggnader och lägenheter regelbundet, i samarbete med övriga underleveran- törer rörande fastigheten. Enhetschef koordinerar och följer upp att kontroller och standard stämmer överens med det avtal som uppgjorts. Mat- och livsmedelsleverans kontrolleras, enligt hygienföreskrifter av personal som mottar varor. Övriga kvalitetskontroller görs i samband med riskbedömningar.

Personal

Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och dimensionering samt Vid per- sonalplaneringen beaktas den lagstiftning som tillämpas på verksamheten, till exempel i barnskyddsanstalter barnskyddslagen samt lagen om yrkesutbildade personer inom soci- alvården, som trädde i 1.3.2016. Om verksamheten är tillståndspliktig beaktas även den personaldimensionering och personalstruktur som anges i tillståndet. Det behövliga anta- let anställda beror på antalet klienter, deras hjälpbehov och på verksamhetsmiljön. Vid enheter som tillhandahåller socialservice är det särskilt viktigt att personalen har till- räcklig yrkeskompetens i socialvård. En risk som ska beaktas i egenkontrollen är om en- heten/servicen inte har tillräckligt med kunnig personal för vård och omsorg i relation till klienternas behov eller för stöd- och andra uppgifter. En otillräcklig personal i relat- ion till klienternas servicebehov eller verksamhetskulturen vid enheten kan leda till onö- diga begränsningar av klienternas självbestämmanderätt, en ostimulerande vardag och brist på utevistelse. Risk för klient- och patientsäkerheten uppstår även om den ansva- riga personen inte har tillräckligt med tid eller kompetens att arbeta som närmaste chef och verkställa egenkontrollen. Brister i personalens språkkunskaper och bristande kultur- sensitivitet riskerar klienternas möjligheter att få adekvata tjänster.

Av planen för egenkontroll ska det framgå hur många anställda enheten har i vård- och omsorgsarbete, personalstruktur (dvs. utbildning och arbetsuppgifter) samt vilka princi- per man kommit överens om för anlitande av vikarier/reservpersonal. I planen som hålls offentligt framlagd skrivs inte namnen på de anställda, utan endast yrkesbeteckning, arbetsuppgifter, personaldimensionering och hur personalen placeras i olika arbetsskift. Planen ska innehålla uppgifter om hur tillräckliga personalresurser säkerställs, även i undantagssituationer.

Antal anställda inom vård och omsorg vid enheten samt personalstruktur? Personalstyrkan är följande: Verksamheten leds av enhetschefen som har en 100% tjänst. Därtill finns en sjukskötare som arbetar 78,43% och en ansvarig handledare som arbetar 100%. Dessa tre utgör triangeln i triangelledar- skapet. Ansvariga handledaren är stationerad både på boendet och dagverksamheten.

Därtill finns det 9 100% vårdarbefattningar, 2 78,43% vårdarbefattningar och en 100% handledarbefattning

Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Inom samkommunen utgår antalet vikarier utifrån det verkliga behovet. Därför utvärderas vikariebehovet kontinuerligt, t.ex. vid sjukfrånvaro, se- mester och moderskapsledigheter. Behövliga vikarier anställs via interna och externa kanaler. Vid ledigan- slagning av tillsvidare befattningar och vikariat över ett år, används rekryteringssystemet LAURA som är integrerat med de offentliga arbets- och näringstjänsterna (xxx.xxx.xx). Enheterna har dessutom egna uppgjorda vikarielistor som används vid brådskande behov. Det läggs stor vikt vid att hitta behöriga vika- rier för att säkerställa att båda personal och brukare känner sig trygga i arbets- och hemmiljön.

På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser med hänsyn till klienternas ser- vicebehov? På vilket sätt säkerställs organiseringen av de ansvariga personer- nas/närmaste chefernas uppgifter på ett sådant sätt att den närmaste chefen har till- räckligt med tid att leda arbetet? På vilket sätt säkerställs tillräckligt antal anställda som arbetar i stöduppgifter och biträdande uppgifter?

Personalmängden beror på antalet brukare, behovet av stöd och handledning, verksamhetsmiljö och den servicebeställning som hemkommunen har gjort. Verksamhetsenheternas vårdtyngd analyseras centralt minst 1 gång per år utgående ifrån brukarnas vårdtyngd och fakturerade vårddygn. Vid uppgörandet av den årliga ekonomiplanen beaktas önskemål om tilläggspersonal i mån av möjlighet. Utgångspunkten är att per- sonalresurserna ska vara fördelade enligt vårdtyngden så att alla verksamhetsenheter har tillräcklig perso- nal. Styrande för personalresurseringen är den servicenivå som samkommunens medlemskommuner har beviljat.

Principer för rekrytering av personal

Personalrekryteringen styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, som fastställer arbetstagarnas och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. I synnerhet vid rekryte- ring av anställda som ska arbeta hemma hos klienterna och med barn ska särskilt perso- nernas lämplighet och pålitlighet beaktas. Vid rekrytering ska arbetsgivaren kontrollera registeruppgifterna som införts om sökanden i centralregistret över yrkesutbildade per- soner inom socialvården (Suosikki). Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper som gäller personalstruktur och kunnande. Att öppet informera om dessa är viktigt både för arbetssökande och för de anställda inom arbetsgemenskapen.

Xxxxx är principerna för rekrytering av personal till enheten? Kårkulla samkommuns rekryterare samt regionala rekryteringsteam arbetar aktivt för att marknadsföra Kårkulla samkommun som en attraktiv arbetsgivare och ge information om Kårkullas verksamhet. Rekrytering av personal sker efter behovsutvärdering bland annat via rekryteringssystemet LAURA, som är integrerat med organisationens webbsida och de offentliga arbets- och näringstjänsterna (xxx.xxx.xx). Det finns färdigt uppgjorda uppgiftsbeskrivningar och annonsmallar där information inför rekryteringen framgår, bland annat behörighetskrav och språkkrav. Året runt kan dessutom personer som är intresserade av att arbeta inom samkommunen lämna in en öppen ansökan som sparas i rekryteringssystemet LAURA, tillgänglig för enhetschefer och regionchefer. Vikarier anställs ofta via öppen ansökan. Xxxxxxxxx tjänster och befattningar besätts efter att offentliga ansökningar inkommit, intervjutillfällen

ordnats och utvärderats. Kårkulla samkommun prioriterar tillsvidareanställningar (86 % tillsvidareanställda 2015).

På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som ska arbeta i klienternas hem eller med barn? Vid rekry- tering värdesätts erfarenhet av liknande arbete och goda insikter i värderingar och principer i arbete med personer med specialbehov. Utgångspunkten är att samtliga anställda ska ha lämplig utbildning för arbets- uppgiften, vara motiverade och visa gott bemötande. För att kunna arbeta ensam som ansvarig för brukare behövs registrering hos Valvira. Då läkemedel hanteraskrävs samt läkemedelstillstånd i form av avklarad LOVE-tentamen. Lämplighet kontrolleras på begäran via referenser. Straffregisterutdrag bör uppvisas av personal som arbetar med barn under 18 år. Anställningarna inleds med prövotid upp till hälften av anställ- ningstiden, dock maximalt 6 månader.

En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning

Vård- och omsorgspersonalen inskolas i klientarbete, behandling av klientuppgifter samt i genomförandet av egenkontrollen. Detsamma gäller studerande som arbetar vid enhet- en samt anställda som länge varit borta från arbetet. Ledarskap och utbildning får ökad betydelse när arbetsgemenskapen tillägnar sig en ny verksamhetskultur och ett nytt för- hållningssätt till klienterna och arbetet, till exempel när det gäller att stödja självbe- stämmanderätten eller inom egenkontrollen. Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården innehåller bestämmelser om yrkespersonernas skyldighet att upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens och arbetsgivarens skyldighet att göra det möjligt för de anställda att delta i fortbildning. Att säkerställa personalens kompetens i läkeme- delsbehandling utgör ett särskilt viktigt delområde i fortbildningen.

I 42 a § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs separat, att personalen i verksamhetsenheter som ger specialomsorger ska introduceras i och få anvisningar om de arbetsmetoder och sätt genom vilka man stöder och främjar förutsättningarna för vårdtagarna att klara sig på egen hand och deras självbestämman- derätt. Personalen vid enheter som ger specialomsorger ska utbildas i att förebygga si- tuationer som kräver användning av begränsningsåtgärder och att använda sådana åtgär- der korrekt.

På vilket sätt sköter enheten inskolningen av nyanställda och studerande i klientarbetet och i att genomföra egenkontrollen?

Enhetschefen ansvarar för enhetsintroduktionen. Handboken ”Så här jobbar vi på Kårkulla” samt fortbild- ningen ”Introduktion för nyanställda” är viktiga verktyg vid introduktionen. För varje studerande, prakti- kant och nyanställd utses en handledare som ansvarar för introduktionen i det praktiska arbetet och delgi- vandet av allt nödvändigt material. Checklista för introduktion av ny personal genomås men samtlig ny personal och arkiveras enligt föreskrifter på verksamhetsenheten. Enhetscheferna har stöd av en årsklocka med arbetsuppgifter. Samtlig personal tar del av och förbinder sig till överenskommelserna i Kårkulla sam- kommuns dokument ”Egenkontrollplan för socialservice” och ”Egenkontrollplan för informationssäkerhet” och Datasäkerhetspolicyn.

På vilket sätt har fortbildning för personalen ordnats? Samkommunens fortbildning utgår från social- och hälso- vårdsministeriets rekommendationer. Enhetscheferna har möjlighet att föreslå kurser som verksamheten kunde ha nytta av. Fortbildning ordnas enligt anvisningar i ”Kårkulla samkommuns personal- och fortbild- ningsplan” (extern fortbildning, direktiv och fördelning) och med hjälp av interna fortbildningsmoduler.

Största delen av fortbildningarna erbjuds internt eller hålls av externa leverantörer. Årligen ordnas chefsut- bildning för samkommunens enhetschefer med teman som chefens roll och funktion, allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, personalförvaltning och IT. Målsättningen är att samtlig personal kan delta i fortbildning tre dagar per år. Utvärdering av fortbildning görs i samband med årliga utvecklingssamtal med närmaste chef.

Personalens anmälningsskyldighet

Socialvårdslagen (1301/2014) innehåller bestämmelser om skyldigheten för anställda (48–49 §) att göra en anmälan om ett missförhållande eller en risk för missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för en klient. Anvisningar om förfaringssätten vid tillämpning av anmälningsskyldigheten ska utarbetas för verksamhetsenheten, och de ska ingå i planen för egenkontroll. I lagen framhålls det att den person som gjort anmä- lan inte får bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.

Den person som tar emot en anmälan ska vidta åtgärder för att rätta till missförhållan- det eller avvärja risken för ett uppenbart missförhållande. Om så inte sker ska den som gjort anmälan underrätta regionförvaltningsverket om ärendet. I enhetens egenkontroll fastställs på vilket sätt korrigerande åtgärder genomförs i riskhanteringsprocessen. Om missförhållandet är sådant att det kan rättas till inom ramen för det förfarande som till- lämpas i enhetens egenkontroll inleds åtgärder omedelbart. Om missförhållandet är så- dant att det kräver åtgärder av den som ansvarar för ordnandet av tjänsterna överförs ansvaret för de korrigerande åtgärderna till en behörig instans.

På vilket sätt har enheten ordnat förfarandet i fråga om personalens skyldighet att anmäla missförhållanden i de tjänster som tillhandahålls för klienten och hur behandlas anmälningarna, samt uppgifter om hur korrigerande åtgärder genom- förs inom ramen för enhetens egenkontroll (se riskhantering). Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitets- mål efterföljs samt för att rapportera om brister i kvaliteten, tillbud och negativa händelser. Missförhållanden och brister i kvaliteten kan rapporteras till enhetschef, regionchef eller samkommunsdirektören. Responsen dokumenteras via Kårkullas webbsida, under responslänk, i databasen Qpro. Tillbud rapporteras i den web- baserade databasen HaiPro.

Korrigerande åtgärder genomförs i prioritetsordning enligt utförd riskbedömning samt från HaiPro- rapporter.

Planerade åtgärder, tidsplanering, utsedda ansvarspersoner och uppföljningsplaner antecknas

Hur har personalens påbyggnads fortbildning (täydennys koulutus) ordnats? I lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården föreskrivs om personalens skyldighet att upp- rätthålla sin yrkesskicklighet och arbetsgivarens skyldighet att möjliggöra personalens fortbildning.

Lokaler

Planen för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler som används för verk- samheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat

praxis vid placering av klienter: till exempel hur klienterna placeras i olika rum och hur man säkerställer att deras skydd för privatlivet respekteras. Av planen framgår också hur besök av anhöriga och deras eventuella övernattning kan ordnas.

Andra frågor till stöd för planeringen:

- Vilka är enhetens gemensamma/offentliga lokaler och vem använder dem?

- På vilket sätt kan klienten påverka inredning av sitt rum/sin bostad?

- Används klientens personliga lokaler för annat ändamål, om klienten är borta en längre tid?

Principer för användning av utrymmen:

I gruppboendet har samtliga brukare ett eget rum. Däremot delar en del av brukarna toalett och duschut- rymme. Boendets allmänna utrymmen: kök, vardagsrum, hjälpkök och bastuavdelning har samtliga brukare. De som bor i lägenheterna har ett eget rum med kokvrå och toalett/duschutrymme. Även de i lägenheterna har gemensamhetsutrymme i form av ett ’vardagsrum’ och hjälpkök.

Tekniska lösningar

Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika bevakningskameror samt lar- mapparater och personsökare. I planen för egenkontroll anges principerna för använd- ning av de apparater som är i bruk, exempelvis om kamerorna har en inspelningsfunktion eller inte, var apparaterna är placerade, för vilket ändamål de används och vem som ansvarar för deras korrekta användning. I planen anges även principer och praxis för an- skaffning av larmtelefoner till hemvårdens klienter samt anges den arbetstagare som ansvarar för instruktionen i deras användning och för apparatens funktionssäkerhet.

I 7 § 13 punkten i konsumentsäkerhetslagen (920/2011) föreskrivs det om skyldigheten för en leverantör av xxxxxxxxxxx och andra motsvarande tjänster att upprätta ett säker- hetsdokument med en plan för identifiering av faror och hantering av risker. Enligt para- grafens 2 mom. kan säkerhetsdokumentet ersättas med de uppgifter om de omständig- heter som beaktats i denna plan för egenkontroll.

Vilka tekniska lösningar har enheten för passerkontroll och för klienternas eget bruk? Nattetid har ytterdörrarna alarm

På vilket sätt säkerställer man att de larmapparater och personsökare som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras?

Alarmet är kopplat till Sydbevakning som följer upp 24/7 att alarmet fungerar

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för funktionssäkerheten av larmtelefoner och personsökare? xxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

tel. x0000 00000000

xx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx tel. x000 000 0000 00

Produkter och utrustning för hälso- och sjukvård

Styrningen av och tillsynen över produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (medi- cintekniska produkter) övergick i början av år 2020 från Valvira till Fimea. Användning och underhåll av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt instruktion i an- vändningen av dem vid socialvårdens enheter innebär betydande säkerhetsrisker. Före- byggandet av dessa risker ska beaktas i egenkontrollen.

Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdartiklar som klas- sificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om förfa- randet i samband med dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010). Med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård avses instru- ment, apparater, anordningar, programvara, material och andra produkter eller annan utrustning som används separat eller i kombinationer och som tillverkaren avsett för an- vändning på människor bland annat vid påvisande, förebyggande, övervakning, behand- ling och lindring av sjukdom eller skada eller vid undersökning eller ersättning av ana- tomin eller av en fysiologisk process. Produkter som används är bl.a. rullstolar, rollato- rer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodtrycksmätare, febertermomet- rar, hörapparater, sårförband o. dyl.

Skyldigheterna för yrkesmässiga användare inom hälso- och sjukvården har fastställts i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010, 24–26 §). Organi- sationen ska utse en ansvarig person som svarar för att man vid enheten iakttar lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt de bestämmelser som utfär- dats med stöd av den.

Medicintekniska produkter FIMEA: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxx/xx/xxxxxxxxxxxxxxx_xxxxxxxxx

Fimeas blankett för användarens anmälan om risksituation: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxxxxxxxx/000000/000000/0000-00- K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4n+vaaratilanneilmoituslomake_sv.pdf/06547e3f-b620-537c- 3f90-6542e4cbc226?t=1577451373642

På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel och produkter och utrustning för hälso- och sjukvård som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i att använda dem och underhållet fungerar? Personalen följer med och kontaktpersonen kontaktar ägaren av hjälpmedel vid eventuella missförhållanden.

På vilket sätt säkerställer man att tillbörliga anmälningar om risksituationer skickas in om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård? Hjälpmedel : Raseborgs hjälpmedelscentral Tfn 019-2243180 (telefontid mellan kl 9.30 och 11.30)

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning för hälso- och sjukvård vid enheten: Personalen följer med och kontaktpersonen kontaktar ägaren av hjälpmedel vid eventuella missförhållanden. Tfn 0247 431 40 och 0247 431 500

8 DOKUMENTERING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER

Med personuppgifter avses varje uppgift som anknyter till en identifierad eller identifierbar fysisk person. Inom socialvården utgör klient- och patientuppgifter känsliga, sekretessbelagda personuppgifter. Uppgifter som gäller hälsa hör till särskilda kategorier av personuppgifter som endast kan behandlas under vissa för- utsättningar. Av god informationshantering förutsätts att den är planerad under hela hanteringen alltifrån dokumentering av klientarbetet till arkivering och för- störing av uppgifterna. I praktiken bildas vid behandlingen av personuppgifter om klienter inom socialvården ett sådant personregister som avses i lagstiftningen. På behandling av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679. Dessutom tillämpas den nationella dataskyddslagen (1050/2018) som kompletterar och preciserar dataskyddsförordningen. Behandlingen av personupp- gifter påverkas också av den lagstiftningen som gäller separat för varje bransch.

Dataskyddslagen: xxxxx://xxx.xxxxxx.xx/xx/xxxx/xxxxx/0000/00000000

EU:s allmänna dataskyddsförordning: xxxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/xxxxx- content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32016R0679

Dataombudsmannens anvisning – Register över behandling: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx-xxxx-xxxxxxxxxx

Med personuppgiftsansvarig avses den organisation som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandling av personuppgifter. Med personuppgiftsbiträde avses till exempel en enhet/service som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Den personuppgiftsan- svarige ska meddela instruktioner bl.a. till sina underställda personer som har tillgång till uppgifterna (dataskyddsförordningen, artikel 29).

Dataskyddsförordningen innehåller även bestämmelser om de centrala principerna för behandling av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige ska anmäla per- sonuppgiftsincidenter till tillsynsmyndigheten och till de registrerade. Bestäm- melser om den registrerades rättigheter ingår i kapitel 3 i förordningen, som också innehåller regler om information till den registrerade.

På webbplatsen för dataombudsmannens byrå finns en täckande samling anvis- ningar om tillbörlig behandling av personuppgifter: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utfärdat en myndighetsföreskrift till en- heter inom social- och hälsovården (Föreskrift 2/2015) om egenkontroll av de krav som ställs på användningen av informationssystem enligt 19 h § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Planen för egenkontroll av informationssystem är ett separat dokument som inte behöver

hållas offentligt framlagt, men som utgör en del av enhetens sammanlagda egen- kontroll.

THL:s föreskrift:

xxxxx://xxx.xx/xxxxxxxxx/000000/0000000/XXX_Xxxxxx_0_0000_Xxxxxxxxxxxxxx nnitelman_selvitykset_ja_vaatimukset_201501_sv.pdf/1f002f6c-bb92-5a51-ef1a- 753931a4a433?t=1583309120679

Dokumentering av klientarbete

Varje yrkesutbildad person bär ansvaret för att klientarbetet dokumenteras. Skyl- digheten att anteckna klientuppgifter börjar när en myndighet inom socialvården har fått vetskap om personens eventuella behov av socialvårdstjänster eller när en privat serviceproducent börjar tillhandahålla socialservice på basis av ett av- tal. Skyldigheten i fråga om anteckningen av klientuppgifter föreskrivs i 4 § i la- gen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015). Anteckning av klientupp- gifterna för en enskild klient är en skyldighet för varje yrkesutbildad person och förutsätter ett professionellt övervägande av vilka uppgifter som i varje enskilt fall är väsentliga och tillräckliga. I fortsättningen styrs dokumenteringen med hjälp av strukturerade handlingar, varom en föreskrift kommer att utfärdas av THL under år 2020. I 3 kapitlet i lagen föreskrivs det om vilka basuppgifter som ska antecknas i en klienthandling.

På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten iakttar den lagstiftning som gäller om dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsföreskrifter som gäller vid enheten i fråga om anteckningen av klient- uppgifter? Varje anställd förbinder sig till ett livslångt tystnadsplikts- och sekretessavtal vid anställning- ens början. Internt sammanställda manualer för elektroniska klientdataprogram och webbutbildningar är un- der arbete. Processerna för hantering av identitets- och klientdata formaliseras via officiella styrdokument. Processerna i sig automatiseras så långt det är möjligt för att bättre kunna följa upp att data har den livs- längd den behöver och kräver. Kårkulla har en registerbeskrivning för klientregister samt en egenkontrollplan kring informationssäkerhet och en datasäkerhetspolicy.

På vilket sätt ordnas inskolningen av personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter och i dataskydd, och hur ordnas fortbildningen? Enhetschef , ansvarig handledare, enhetens personal introducerar och delger tillgängligt material kring säker informationshantering.

På vilket sätt inskolas enhetens anställda i att anteckna klientuppgifter? Enhetschef , ansvarg handledare, personal introducerar och delger tillgängligt material kring säker informationshantering.

På vilket sätt säkerställer man att klientarbetet dokumenteras utan dröjsmål och på ett ändamålsenligt sätt? Rapportering i varje arbetspass

Den dataskyddsansvariges namn och kontaktuppgifter: Xxxxx Xxxxxxxx Tfn 0247 431 282

Har ett register över behandling av sekretessbelagda personuppgifter utarbetats för enheten? Eftersom det vid tillhanda- hållandet av socialvårdstjänster bildas ett eller flera personregister av klienternas uppgifter (personuppgiftslagen 10 §) uppstår av detta en förpliktelse att informera klienterna om den framtida behandlingen av personuppgifterna samt om den registrerades rättigheter. När man uppgör en dataskyddsbeskrivning, som är något mer omfattande än registerbe- skrivningen, realiseras även den lagstadgade plikten att informera klienterna.

Den registrerade har rätt att kontrollera uppgifterna om sig själv och vid behov yrka på rättelse av dem. Begäran om att få kontrollera uppgifterna och yrkandet på ändring kan framställas till den registeransvariga på en blankett. Om den re- gisteransvariga inte lämnar ut de begärda uppgifterna eller vägrar att införa yrkade rättelser ska den registeransvariga ge ett skriftligt beslut om sin vägran och grunderna för den.

Ja x Nej

9 SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLAN

Utvecklingsbehov som framförts av klienter eller personal eller som uppdagats via risk- hanteringen samt tidtabell för genomförande av korrigerande åtgärder.

Enhetsspecifik information om utvecklingsbehov i fråga om servicekvaliteten och klient- säkerheten erhålls från flera olika källor. I riskhanteringsprocessen behandlas samtliga anmälningar om missförhållanden och uppdagade utvecklingsbehov och, beroende på hur allvarlig risken är, utarbetas en plan för avhjälpande av missförhållandet.

10 UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetens ansvariga förestån- dare.

Ort och datum Hangö 25.11.2021 Underskrift