Bedömning av servicebehovet exempelklausuler

Bedömning av servicebehovet. Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av ser- vicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimens- ioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av service- behovet? - plan för småbarnsfostran/ vårdsöverenskommelse görs för varje barn, uppdateras enligt be- hov - en mobbningsförebyggandeplan för enheten finns - alla grupper har en egen plan för småbarnspedagogik, uppdateras enligt barnens plan för småbarnsfostran Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livs- kvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och med vilken servicegivaren inform- eras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? - Alla i personalen är delaktiga vid uppgörande av barnens plan
Bedömning av servicebehovet. Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktions- förmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotill- stånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen? På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömning- en av servicebehovet. Servicetagaren och närstående eller laglig företrädare deltar i uppgörande av den individuella planeringen av servicebehov tillsammans med regional omsorgsbyrå och kontaktperson på enheten. Personal stöder servicetagarens delaktighet och självbestämmande på alla nivåer, enligt grundläggande principer.
Bedömning av servicebehovet. Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsför- måga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika di- mensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen? Servicetagarens servicebehov kan bedömas med hjälp av metoden ”samtalsmatta”, mate- rialet ”Så här klarar jag mig”, blanketten ”Kartläggning av behov av fortsatt dagverksam- het”. Stockholmsbedömning (svenskt mätinstrument av stödbehov och resursfördelning) för prissättning, individuella planer och genomförandeplan (tas i bruk 2022). På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömningen av servicebehovet? Via nätverksmöten tillsammans med servicetagare och/eller anhöriga/laglig företrädare, genomförandeplanen, i det dagliga samtalet med servicetagare och anhöriga. Personalen stöder servicetagarens delaktighet och självbestämmande på alla nivåer, enligt grundläg- gande principer.
Bedömning av servicebehovet. I den gällande paragrafen föreskrivs om sysselsättningsplanen. Innehållet i den föreslagna paragrafen är nytt och gäller bedömningen av den arbetssökandes behov av service. Paragrafen mot-svarar 2 kap. 11 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (se detaljmotiveringarna till ändringarna i RP 167/2021 rd, s. 73).
Bedömning av servicebehovet. I arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens bedömning av den arbetssökandes behov av service beaktas åtminstone
Bedömning av servicebehovet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? Barnets hemkommun beviljar betalningsförbindelse för korttidsvård/tillfällig vård. Kommunens tjänste- man är i kontakt med Juniorhemmets enhetsansvariga för att försäkra sig om att det finns möjlighet till vård på enheten. Barnets föräldrar kontaktar Juniorhemmet och bokar ett första besök. Föräldrarna väljer om barnet ska vara med vid första besöket, om inte så ordnas ett andra besök för barnet. Under träffen berättar föräld- rarna och barnet om intressen, styrkor, behov av handledning, stimulans, vård, omsorg och eventuell medicinering. Familjen bekantar sig med utrymmen och verksamheten. Familjen berättar att hur ofta och när de önskar avlastning. Vi funderar tillsammans att vilken av våra kompisgrupper passar bäst för barnet. Samtalet dokumenteras. Familjen får en blankett där de viktigaste uppgifterna om barnet an- tecknas, den fylls i vid första besöket eller så har barnet med sig den första gången som det kommer till Juniorhemmet. Barnet har också ett kontakthäfte där personalen skriver dagligen om hur dagen och natten har gått, vilka aktiviteter barnet har deltagit i mm. Personalen skriver också dagbok tillsammans med barnet i programmet Widgit online som ger både bild och text och hjälper barnet att återberätta om sin vistelse både hemma och i skolan. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Personalen och familjen fyller i barnets vårdplan tillsammans. Barnet har en ansvarig vårdare i personal teamet, som deltar vid barnets nätverksmöten och uppdaterar planen vid behov tillsammans med fa- miljen.
Bedömning av servicebehovet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? Kunden eller hens anhöriga kontaktar hemtjänsten för service och omvårdnad. För äldre och personer med funktionshinder träffar Hemvårdsledaren / sjukskötare Xxxxxxx Xxxxxxx träffar kunden. För barn- kunder träffar Enhetsansvarig Xxxxx Xxxxx kunden. Tillsammans med den äldre eller vid behov med an- höriga görs en mångsidig bedömning av den äldres funktionsförmåga som utgör grunden för bedöm- ningen av servicebehovet. Vård och service för kunder med Esbo stads servicesedel eller pilotsedel erbjuds enligt uppgjord vård och serviceplan enligt pilotsedelns omfattning. Då Folkhälsans hemvård noterar förändring i kundens hälsotillstånd eller funktionsförmåga och ser ett behov av uppdatering av beslutet av servicebehov, kontaktas Esbo stads seniorrådgivning och servicehänvisning, Nestor tfn 09 816 33 333 varda- gar kl. 9–15 och för barn kunder Esbo stads enhet för barn- och familjetjänster. Övriga bedömningar som kan göras för äldre kunder är MMSE test och MNA bedömning samt vid behov RAVA. Dokumentationen i RAI är av stor betydelse för att kunna följa upp invånarens hälsa. För samtliga kunder med regelbunden hemservice görs en RAI bedömning med sex månaders mellanrum eller då tillståndet väsentligt förändras. Invånarnas fysiska hälsa följs upp genom att följa med vikt och blodtryck enligt vård och serviceplan. Det är önskvärt att en grundligare hälsogranskning görs av läkare en gång/år. Det görs på hälsocentralen eller hembesök av privat läkare ifall personen så önskar. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Utgångsläget är att kunden och om så önskas de anhöriga deltar i bedömningen efter förmåga och önskan.
Bedömning av servicebehovet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? Som tredje sektorns representant erbjuder vi tjänster som övrig instans inte är skyldig att erbjuda enligt lag. Utredningar av servicebehov och uppgörandet av serviceplaner för kommunerna till och våra tjänster faller utanför detta (med undantag av vissa köptjänster). På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Medlemmens uppfattning av sig själv och sina egna resurser och hjälpbehovet utgående ifrån detta, styr arbetet. Medlemmen innehar själv en aktiv roll, men även anhöriga, närstående och övriga instansers personal kan delta i utformningen av de tjänster vi erbjuder den enskilde medlemmen. Förbundets roll i allt klientarbete är först och främst att stöda, uppmuntra och motivera personen med synnedsättning till att själv ta ansvar för sig och sin situation. Detta är den bästa grunden för den enskilde individens vardag och det möjliggör på lång sikt möjligast stor jämlikhet och mångsidighet. Genom vår specialkunskap kan vi tillsammans med medlemmen utarbeta nya lösningar som stöder medlemmen i dennes förändrade livssituation.
Bedömning av servicebehovet. Servicebehovet för en person med funktionsnedsättning måste bedömas för att man ska kunna planera en lämplig servicehelhet. I bedömningen av servicebehovet går socialarbetaren och personen med funktionsnedsättning tillsammans igenom • hur klientens livssituation ser ut och • hurdan hjälp och hurdant stöd han eller hon behöver. I bedömningen kan också en anhörig till personen med funktionsnedsättning eller någon annan person som står honom eller henne nära eller vid behov hans eller hennes lagliga företrädare medverka. Under bedömningen ska personen med funktionsnedsättning informeras om sina rättigheter och skyldigheter enligt lagstiftningen samt om olika alternativ för tillhandahållandet av tjänster. Bedömningen av servicebehovet ska inledas utan dröjsmål och slutföras utan obefogat dröjsmål. Brådskande service ska ordnas genast för personer med funktionsnedsättning. En serviceplan utarbetas utifrån bedömningen av servicebehovet. En person med funktionsnedsättning kan själv be kommunens socialväsende om en bedömning av servicebehovet. Utgångspunkten för bedömningen av servicebehovet, serviceplaneringen och genomförandet av servicen för samiska personer med funktionsnedsättning ska vara att identifiera klientens och hans eller hennes familjs språkliga och kulturella särdrag samt att stärka klientens delaktighet i närmiljön så bra som möjligt. Även om klienten och den anställda talar samma språk är det skäl att beakta kulturella skillnader i klientsituationen.

Related to Bedömning av servicebehovet

  • Uppsägning av avtalet Kontokreditavtalet gäller tillsvidare. Tryggkredit har rätt säga upp avtalet med iakttagande av två (2) månaders uppsägningstid och Kredittagaren har rätt att säga upp avtalet med tillämpning av en (1) månads uppsägningstid. Uppsägning av avtalet ska alltid ske skriftligen. Tryggkredit har även rätt att säga upp avtalet och/eller spärra Kontokrediten från användning med omedelbar verkan: • a) om det finns outnyttjat kreditutrymme och det är skäligt, • b) om Xxxxxxxxxxxxx inte fullgjort sina förpliktelser enligt avtalet, • c) om Xxxxxxxxxxxxx ställer in sina betalningar, på annat sätt visar sig vara på obestånd eller om det finns skälig anledning att anta att Xxxxxxxxxxxxx inte kommer att fullgöra sina förpliktelser enligt avtalet, • d) om Kredittagaren avlider, försätts i konkurs, inleder skuldsanering eller om förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken förordnas, • e) om misstanke finns om penningtvätt eller finansiering av terrorism eller det finns risk för att Tryggkredit på något sätt främjar sådant brott, eller • f) misstanke finns om att Tryggkredits tjänster eller produkter kommer att användas för eller i samband med brottslig verksamhet eller i övrigt i strid med gällande lagstiftning eller på annat sätt som kan orsaka skada för Tryggkredit eller annan. När avtalet upphör under löpande giltighetstid på grund av uppsägning eller av annan anledning, upphör samtidigt rätten att använda Kontokrediten för uttag. Vid var tid gällande kontokreditvillkor gäller i tillämpliga delar för samtlig skuld som belastar kontot. Detta innebär bl.a. att Kredittagaren är betalningsskyldig såväl för transaktion som genomförs innan Kontokrediten sagts upp men som bokförs på Kontokrediten först efter uppsägningstidpunkten som för transaktioner som genomförs trots att rätten att använda Kontokrediten har upphört. Beträffande Tryggkredits rätt att få betalning i förtid gäller punkten 8.

  • Begränsning av ansvar 10.1 I fråga om de på Emissionsinstituten, IPA respektive Euroclear Sweden ankommande åtgärderna enligt Avtalen eller dessa Allmänna Villkor gäller – beträffande Euroclear Sweden med beaktande av bestämmelserna i lag (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument – att ansvarighet inte kan göras gällande för skada, som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, bojkott och lockout gäller även om vederbörande själv är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd.

  • Utbetalning av ersättning Vi betalar ersättning senast en månad efter det att du gjort vad som angetts i E3.1 - E3.3. Eventuell livränta betalas dock successivt. Har du rätt till åtminstone visst belopp, utbetalar vi detta i avräkning på den slutliga ersättningen. När det gäller egendom som repareras eller återanskaffas betalar vi ersättning senast en månad efter det att du visat att egendomen reparerats eller återanskaffats. Om myndighet har utfärdat förbud mot att skadad egendom återställs och detta beslut överklagats betalar vi ersättning senast en månad efter det att vi fått reda på att besvären inte lett till någon ändring.

  • INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER Härmed inbjuds, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, allmänheten till teck- ning av aktier i Triboron International AB (publ) i enlighet med villkoren i detta Infor- mationsmemorandum (IM). Den 2 januari 2018 beslutade styrelsen för Triboron International AB (publ) med stöd av bolagsstämmans bemyndigande, som registrerades hos Bolagsverket den 13 sep- tember 2017, att öka Bolagets aktiekapital med högst 90 000 kronor fördelat på högst 3 000 000 aktier. Samtliga aktier erbjuds till en teckningskurs om 8 kronor per aktie och det totala emis- sionsbeloppet uppgår till högst 24 000 000 kronor. Bolaget kommer således att tillföras upp till 24 000 000 kronor före emissionskostna- der, vilka vid fullteckning beräknas uppgå till cirka 3,7 MSEK. Nyemissionen innebär att Bolagets aktiekapital kan öka från 587 554 kronor till högst 677 554 kronor. Antalet utestående aktier kan samtidigt öka från 19 585 130 stycken till högst 22 585 130 stycken. Utspädningseffekten för de befintliga aktieägare som väljer att inte teckna aktier uppgår därmed till cirka 14 %. Aktierna beräknas vara registrerade hos Bolags- verket under vecka 8, 2018, varefter leverans av aktier till berörda tecknare kommer att ske. Detta Informationsmemorandum har upprättats av styrelsen för Triboron med anled- ning av nyemissionen. Styrelsen försäkrar att den har vidtagit alla rimliga försiktighets- åtgärder för att säkerställa att uppgifterna i detta Informationsmemorandum, såvitt styrelsen känner till, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.

  • Uppsägning av avtal Kontohavare och Entercard får, oavsett anledningen härtill, säga upp detta avtal. Uppsägning av Kontohavare ska ske senast en månad i förväg. Uppsägning av Entercard ska ske senast två månader i förväg. Entercard får dock säga upp detta avtal omedelbart om det är skäligt t.ex. då Kontohavare inte längre anses ha betalningsförmåga för krediten, eller då Kontohavare/Kortinnehavare avsiktligt använt Kortet/Kortkontot för olagliga ändamål eller i strid med detta avtal, eller har lämnat felaktiga uppgifter när Kortkontot öppnades och korrekta uppgifter skulle ha lett till att kontohavaren inte hade fått öppna ett sådant Kortkonto. Entercard får även säga upp detta avtal omedelbart om Entercard bedömer att kundkännedom beträffande Kontohavaren inte kan uppnås eller vidmakthållas i enlighet med gällande lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller om det finns anledning att anta att Kontohavaren kommer att agera så att Entercard inte kan uppfylla nämnda lag. Kontohavare ska normalt underrättas härom innan rätten att utnyttja krediten inställs. Skäl för uppsägning ska anges. Finns särskilda skäl behöver underrättelse inte göras i förväg t.ex. vid missbruk av krediten och vid misstanke om brott. Om Kontohavare avlider, försätts i konkurs eller om förvaltare förordnas enligt 11 kap 7 § föräldrabalken, upphör avtalet med omedelbar verkan. När avtalet upphör under löpande giltighetstid för kortet på grund av uppsägning eller av annan anledning, upphör samtidigt rätten att använda kortet för nya betalningar/kontantuttag. Kontohavare eller företrädare för denne är skyldig att tillse att samtliga kort – även kort som utställts på annan Kortinnehavare – omedelbart makuleras och på begäran återsänds till Entercard i ituklippt skick. Har avtalet sagts upp gäller kortvillkoren i tillämpliga delar så länge kontoskuld kvarstår på kortkontot. Detta innebär bl.a. att Kontohavare är betalningsskyldig såväl för transaktion som genomförs innan kortkontot sagts upp men som bokförs på kortkontot först efter uppsägningstidpunkten som för transaktioner som genomförs trots att rätten att använda kort har upphört.

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.

  • Begränsning av Bankens ansvar Banken är inte ansvarig för skada som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighets åtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout, data- eller telefel eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott eller lockout gäller även om banken själv är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd. Skada som uppkommit i andra fall än som avses i första stycket ovan skall inte ersättas av banken om den varit normalt aktsam. Banken ansvarar inte i något fall för indirekt skada. För genomförande av betaltjänster gäller istället för första och andra styckena att banken inte ansvarar i fall av osedvanliga eller oförutsägbara omständigheter som banken inte har något inflytande över och vars konsekvenser hade varit omöjliga för banken att avvärja trots alla ansträngningar. Ansvar för genomförande av betaltjänster enligt detta stycke inträder inte heller då banken eller den banken anlitat handlar i enlighet med svensk lag eller unionsrätt. Föreligger hinder för banken att verkställa betalning eller att vidta annan åtgärd på grund av omständighet som anges i första stycket i denna punkt får åtgärden skjutas upp till dess hindret har upphört. Om betalningen skjuts upp skall banken, om ränta är utfäst, betala ränta efter den räntesats som gällde på förfallodagen. Är ränta inte utfäst är banken inte skyldig att betala ränta efter en högre räntesats än den som motsvarar det av riksbanken fastställda, vid varje tidpunkt gällande referensränta med ett tillägg av två procentenheter. Är banken till följd av omständighet som anges i första stycket i denna punkt förhindrad att ta emot betalning, har banken för den tid under vilken hindret förelegat rätt till ränta endast enligt de villkor som gällde på förfallodagen.

  • Insamling och rapportering av mätvärden samt fakturering 4.5 Insamling av mätvärden ska ske i enlighet med vid var tid gällande författning. Insamling av mätvärden hos en kund ska, om inte noggrannare mätning begärs, genomföras vid varje månadsskifte för kunder vars köp av el ingår i underlaget för schablonberäkning och dagligen för övriga kunder. Därutöver ska mätvärden insamlas vid byte av elhandelsföretag, påbörjande och avslutande av elleverans. Vid nyanslutning, permanent frånkoppling och byte av mätare ska mätarens register avläsas. Om elnätsföretaget inte kan genomföra insamling av mätvärden enligt ovan ska dessa fastställas på annat sätt i enlighet med vid var tid gällande föreskrifter. Om inte annat framgår av författning ska insamling av mätvärden ske vid tidpunkt och på sätt som bestäms av elnätsföretaget. En kund som begär att elförbrukningen ska mätas på annat sätt än som ovan angivits ska av elnätsföretaget debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen därvid kräver en annan mätutrustning ska kunden debiteras kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten. Andra kostnader för mätning än de som nu nämnts får inte debiteras kunden. Trots det som sägs i föregående stycke får en kund, som ingått ett avtal om leverans av el som förutsätter att mängden överförd el ska mätas per timme, inte debiteras merkostnader för detta.

  • Ytterligare information när det gäller distansförsäljning av finansiella tjänster a) Beträffande kreditgivaren

  • Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om dels avvikelser från