Bedömning av servicebehovet. Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga, närstående eller lagliga representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av ser- vicebehovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla dimens- ioner av funktionsförmågan som består av fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i de olika dimensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av service- behovet? - plan för småbarnsfostran/ vårdsöverenskommelse görs för varje barn, uppdateras enligt be- hov - en mobbningsförebyggandeplan för enheten finns - alla grupper har en egen plan för småbarnspedagogik, uppdateras enligt barnens plan för småbarnsfostran Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet inskrivs i en individuell plan om klientens dagliga vård, service eller rehabilitering. Målet för planen är att hjälpa klienten att uppnå de mål som ställts upp för livs- kvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella service-/klientplanen och med vilken servicegivaren inform- eras om de förändringar som inträffar i klientens servicebehov. På vilket sätt görs vård- och serviceplanen upp och hur sker uppföljningen av den? På vilket sätt säkerställs det att personalen känner till innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? - Alla i personalen är delaktiga vid uppgörande av barnens plan
Bedömning av servicebehovet. Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsför- måga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika di- mensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen? Stockholmsbedömning för prissättning, individuella planer (IP), säsongssamtal och ge- nomförandeplaner tas i bruk samkommunalt år 2022. På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömningen av servicebehovet? Servicetagaren och närstående eller laglig företrädare deltar i uppgörandet av den indivi- duella planeringen av servicebehov tillsammans med regional omsorgsbyrå och kontakt- person på enheten. Personal stöder servicetagarens delaktighet och självbestämmande på alla nivåer, enligt grundläggande principer.
Bedömning av servicebehovet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? Som tredje sektorns representant erbjuder vi tjänster som övrig instans inte är skyldig att erbjuda enligt lag. Utredningar av servicebehov och uppgörandet av serviceplaner för kommunerna till och våra tjänster faller utanför detta (med undantag av vissa köptjänster). På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Medlemmens uppfattning av sig själv och sina egna resurser och hjälpbehovet utgående ifrån detta, styr arbetet. Medlemmen innehar själv en aktiv roll, men även anhöriga, närstående och övriga instansers personal kan delta i utformningen av de tjänster vi erbjuder den enskilde medlemmen. Förbundets roll i allt klientarbete är först och främst att stöda, uppmuntra och motivera personen med synnedsättning till att själv ta ansvar för sig och sin situation. Detta är den bästa grunden för den enskilde individens vardag och det möjliggör på lång sikt möjligast stor jämlikhet och mångsidighet. Genom vår specialkunskap kan vi tillsammans med medlemmen utarbeta nya lösningar som stöder medlemmen i dennes förändrade livssituation.
Bedömning av servicebehovet. Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsför- måga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika di- mensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen? Servicetagarens servicebehov kan bedömas med hjälp av metoden ”samtalsmatta”, mate- rialet ”Så här klarar jag mig”, blanketten ”Kartläggning av behov av fortsatt dagverksam- het”. Stockholmsbedömning (svenskt mätinstrument av stödbehov och resursfördelning) för prissättning, individuella planer och genomförandeplan (tas i bruk 2022). På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömningen av servicebehovet? Via nätverksmöten tillsammans med servicetagare och/eller anhöriga/laglig företrädare, genomförandeplanen, i det dagliga samtalet med servicetagare och anhöriga. Personalen stöder servicetagarens delaktighet och självbestämmande på alla nivåer, enligt grundläg- gande principer.
Bedömning av servicebehovet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? Kunden eller hens anhöriga kontaktar hemtjänsten för service och omvårdnad. För äldre och personer med funktionshinder träffar Hemvårdsledaren / sjukskötare Xxxxxxx Xxxxxxx träffar kunden. För barn- kunder träffar Enhetsansvarig Xxxxx Xxxxx kunden. Tillsammans med den äldre eller vid behov med an- höriga görs en mångsidig bedömning av den äldres funktionsförmåga som utgör grunden för bedöm- ningen av servicebehovet. Vård och service för kunder med Esbo stads servicesedel eller pilotsedel erbjuds enligt uppgjord vård och serviceplan enligt pilotsedelns omfattning. Då Folkhälsans hemvård noterar förändring i kundens hälsotillstånd eller funktionsförmåga och ser ett behov av uppdatering av beslutet av servicebehov, kontaktas Esbo stads seniorrådgivning och servicehänvisning, Nestor tfn 09 816 33 333 varda- gar kl. 9–15 och för barn kunder Esbo stads enhet för barn- och familjetjänster. Övriga bedömningar som kan göras för äldre kunder är MMSE test och MNA bedömning samt vid behov RAVA. Dokumentationen i RAI är av stor betydelse för att kunna följa upp invånarens hälsa. För samtliga kunder med regelbunden hemservice görs en RAI bedömning med sex månaders mellanrum eller då tillståndet väsentligt förändras. Invånarnas fysiska hälsa följs upp genom att följa med vikt och blodtryck enligt vård och serviceplan. Det är önskvärt att en grundligare hälsogranskning görs av läkare en gång/år. Det görs på hälsocentralen eller hembesök av privat läkare ifall personen så önskar. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Utgångsläget är att kunden och om så önskas de anhöriga deltar i bedömningen efter förmåga och önskan.
Bedömning av servicebehovet. På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedömningen? Barnets hemkommun beviljar betalningsförbindelse för korttidsvård/tillfällig vård. Kommunens tjänste- man är i kontakt med Juniorhemmets enhetsansvariga för att försäkra sig om att det finns möjlighet till vård på enheten. Barnets föräldrar kontaktar Juniorhemmet och bokar ett första besök. Föräldrarna väljer om barnet ska vara med vid första besöket, om inte så ordnas ett andra besök för barnet. Under träffen berättar föräld- rarna och barnet om intressen, styrkor, behov av handledning, stimulans, vård, omsorg och eventuell medicinering. Familjen bekantar sig med utrymmen och verksamheten. Familjen berättar att hur ofta och när de önskar avlastning. Vi funderar tillsammans att vilken av våra kompisgrupper passar bäst för barnet. Samtalet dokumenteras. Familjen får en blankett där de viktigaste uppgifterna om barnet an- tecknas, den fylls i vid första besöket eller så har barnet med sig den första gången som det kommer till Juniorhemmet. Barnet har också ett kontakthäfte där personalen skriver dagligen om hur dagen och natten har gått, vilka aktiviteter barnet har deltagit i mm. Personalen skriver också dagbok tillsammans med barnet i programmet Widgit online som ger både bild och text och hjälper barnet att återberätta om sin vistelse både hemma och i skolan. På vilket sätt tas klienten och/eller de anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Personalen och familjen fyller i barnets vårdplan tillsammans. Barnet har en ansvarig vårdare i personal teamet, som deltar vid barnets nätverksmöten och uppdaterar planen vid behov tillsammans med fa- miljen.