Anställningsavtal. avser heltid, om inte något annat har avtalats. Om anställningsavtalet inte avser heltid, ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran skriftligen ange skälet till detta. Informationen ska lämnas inom tre veckor från det att begäran framställts. 2.9.1 4 a § första stycket – Anställningsavtal ska anses gälla på heltid Den nya paragrafen anger att anställningsskyddslagens utgångspunkt är att ett anställningsavtal avser heltid. Regeln om heltid begränsar dock inte avtalsfriheten. De som ingår ett anställningsavtal är även fortsättningsvis fria att avtala om vilken sysselsättningsgrad som ska gälla för anställningen. Någon rätt att kräva en heltidsanställning följer inte heller av paragrafen. Heltidspresumtionen gäller för alla anställningsavtal och innebär en anställning på heltid om inte något annat är avtalat. Detta är ingen förändring av gällande rätt utan innebär en kodifiering av gällande rätt. Det finns ingen lag som fastställer att heltid motsvarar ett visst antal timmar per dag eller vecka. Vad som vid en tvist, t.ex. en lönetvist, ska anses vara heltid i ett enskilt fall får därför avgöras efter vad som är avtalat mellan parterna. Vid oklarhet om anställningsavtalets innebörd får frågan avgöras genom vanliga principer för bevisvärdering och avtalstolkning. Ett kollektivavtal för branschen eller vad som är brukligt kan få betydelse för bedömningen. 1 Den 29 juni 2022 införs även vissa ändringar i 6 c § som är föranledda av prop. 2021/22:151 om genomförande av arbetsvillkorsdirektivet. Dessa ändringar redogörs det för i ett annat cirkulär. 2.9.2 4 a § andra stycket – På begäran ska arbetsgivaren uppge skäl för deltid I bestämmelsen framgår att en arbetstagare som anställts med en annan sysselsättningsgrad än heltid har rätt att få information från arbetsgivaren om skälet för detta. Skyldigheten för arbetsgivaren att informera gäller bara på arbetstagarens begäran. Informationen ska vara skriftlig och lämnas inom tre veckor från det att begäran framställts.
Appears in 5 contracts
Samples: Huvudavtal Om Trygghet, Omställning Och Anställningsskydd, Huvudavtal Om Trygghet, Omställning Och Anställningsskydd, Huvudavtal
Anställningsavtal. Ett anställningsavtal kan träffas skriftligen, muntligen eller komma till stånd genom en tyst reglering (konkludent), det vill säga utan att någonting är sagt eller skrivet. Det sistnämnda innebär att ett anställningsförhållande kan uppstå genom att tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning under sådana förhållanden som kännetecknas av en anställning. Det är i normalfallet arbetsgivaren som ska kunna visa att en anställning avser heltid, om inte något annat än en tillsvidareanställning. Kan en arbetsgivare inte visa att denne har avtalatsträffat ett tillåtet tidsbegränsat anställningsavtal kan anställningen på yrkande av motparten komma att betraktas som en tillsvidareanställning. Om anställningsavtalet inte avser heltid, Som vi återkommer till ska en tidsbegränsad anställning enligt Tjänstemannaavtalet alltid ske skriftligen. I de fall avtalet initialt träffas muntligen ska anställningen bekräftas skriftligen innan anställningen tillträds. Även vid tillsvidareanställningar är det en mycket stark rekommendation till både arbetsgivaren på arbetstagarens begäran skriftligen ange skälet till dettaoch tjänstemannen att alltid upprätta ett skriftligt anställningsavtal innan anställningen tillträds. Informationen ska lämnas inom tre veckor Detta för att undvika tvister i efterhand om vad man faktiskt har kommit överens om. För anställningsavtal som träffas senast den 31 maj 2017 gäller tidigare reglering i Tjänstemannaavtalet 2016/2017 för den avtalade anställningsperioden. För anställningsavtal som träffas från det att begäran framställts.
2.9.1 4 a § första stycket – Anställningsavtal ska anses gälla på heltid Den nya paragrafen anger att anställningsskyddslagens utgångspunkt är att ett anställningsavtal avser heltid. Regeln om heltid begränsar dock inte avtalsfrihetenoch med den 1 juni 2017 gäller nedanstående reglering. De nya reglerna börjar alltså gälla från den 1 juni 2017. De anställningsavtal som ingår ett anställningsavtal är även fortsättningsvis fria att avtala om vilken sysselsättningsgrad som ska gälla för anställningen. Någon rätt att kräva en heltidsanställning följer inte heller träffats före den 1 juni 2017 omfattas av paragrafen. Heltidspresumtionen gäller för alla anställningsavtal och innebär en anställning på heltid om inte något annat är avtalattidigare gällande regler. Detta är ingen förändring av gällande rätt utan innebär en kodifiering av gällande rätt. Det finns ingen lag som fastställer att heltid motsvarar ett visst antal timmar per dag eller vecka. Vad som vid en tvist, t.ex. en lönetvist, gäller oavsett när anställningen ska anses vara heltid i ett enskilt fall får därför avgöras efter vad som är avtalat mellan parterna. Vid oklarhet om anställningsavtalets innebörd får frågan avgöras genom vanliga principer för bevisvärdering och avtalstolkning. Ett kollektivavtal för branschen eller vad som är brukligt kan få betydelse för bedömningentillträdas.
1 Den 29 juni 2022 införs även vissa ändringar i 6 c § som är föranledda av prop. 2021/22:151 om genomförande av arbetsvillkorsdirektivet. Dessa ändringar redogörs det för i ett annat cirkulär.
2.9.2 4 a § andra stycket – På begäran ska arbetsgivaren uppge skäl för deltid I bestämmelsen framgår att en arbetstagare som anställts med en annan sysselsättningsgrad än heltid har rätt att få information från arbetsgivaren om skälet för detta. Skyldigheten för arbetsgivaren att informera gäller bara på arbetstagarens begäran. Informationen ska vara skriftlig och lämnas inom tre veckor från det att begäran framställts.
Appears in 2 contracts