Common use of Arbetssätt Clause in Contracts

Arbetssätt. Parterna inrättar en beredningsgrupp för ett särskilt utveck- lingsarbete för universitets- och högskoleområdet med uppdrag enligt ovan. Arbetet ska initieras snarast möjligt efter att nytt ramavtal om löner slutits. Beredningsgruppen ska bestå av två representanter för vardera part om man inte enas om annat under arbetets gång. Uppgiften att vara sammankallande i gruppen bör växla mellan parterna vid varje årsskifte. Stödet kan komma att omfatta bland annat informations- material, utbildningsinsatser och rådgivning. Inledningsvis bör arbetet inriktas mot några lärosäten där lokala parter enats om att delta i ett utvecklingsarbete. Erfarenheterna från dessa lärosäten kan sedan spridas till övriga lärosäten. 20 P A R T S A R B E T E O M L Ö N E B I L D N I N G I N O M U N I V E R S I T E T S - O C H H Ö G S K O L E O M R Å D E T Under förhandlingarna rörande Avtal 2010 har centrala parter diskuterat behovet av fortsatt stöd till lokala parter vad gäller utvecklingen av den lokala lönebildningen. Under den gångna avtalsperioden har ett sådant partsgemensamt arbete utgjort ett arbetsområde inom Partsrådets verksamhet. Erfarenheterna från det arbetet är goda. Parterna konstaterar att det är viktigt att verka för att den lokala lönebildningen ska ha en så hög kvalitet som möjligt. Parterna finner det därför angeläget att fortsätta ett utveck- lingsarbete i syfte att stödja olika delar av de lokala parts- processerna inför – under – efter lönerevisionen likväl som att verka för en saklig lönesättning där dialogen kring med- arbetarens nya lön har en hög kvalitet. En framgångsrik lokal lönebildningsprocess bygger på att alla aktörer, såväl lokala parter som chefer och medarbetare har kompetens och förutsättningar att ta ansvar för sin del av processen.

Arbetssätt. Parterna inrättar Utgångspunkten är att det ska finnas en beredningsgrupp styrgrupp för hela arbetsområdet. Styr- gruppen rapporterar till de centrala parternas förhandlingsledningar. Styrgruppen ska göra en verksamhetsplan för 2011 och i samband därmed också en preliminär plan för tiden därefter. Verksamhetsplanen ska godkännas av centra- la parters förhandlingsledningar. Verksamhetsplanen bör delas in i två huvudspår där det ena tar sikte på arbete kring förändrings- och utvecklingsarbete med kopp- ling till kunskaps- och kompetensfrågor i generell mening. Det andra spåret bör ta sikte på arbete kring förändrings- och utvecklingsarbete med koppling till kunska- per och kompetensfrågor rörande fysisk och psykisk arbetsmiljö. För att få ett särskilt utveck- lingsarbete framgångsrikt arbete ska parterna avsätta resurser till det kommande arbetet. Förutom att kartlägga och belysa olika frågeställningar är det viktigt att hitta former för universitets- kunskapsspridning och högskoleområdet dialog med uppdrag enligt ovan. Arbetet ska initieras snarast möjligt efter att nytt ramavtal om löner slutits. Beredningsgruppen ska bestå av två representanter för vardera part om man inte enas om annat under arbetets gång. Uppgiften att vara sammankallande i gruppen bör växla mellan parterna vid varje årsskifte. Stödet kan komma att omfatta bland annat informations- material, utbildningsinsatser och rådgivning. Inledningsvis bör arbetet inriktas mot några lärosäten där lokala parter enats om att delta i ett utvecklingsarbete. Erfarenheterna från dessa lärosäten kan sedan spridas till övriga lärosäten. 20 P A R T S A R B E T E O M L Ö N E B I L D N I N G I N O M U N I V E R S I T E T S - O C H H Ö G S K O L E O M R Å D E T Under förhandlingarna rörande Avtal 2010 har centrala parter diskuterat behovet av fortsatt stöd till lokala parter vad gäller utvecklingen av den lokala lönebildningen. Under den gångna avtalsperioden har ett sådant partsgemensamt arbete utgjort ett arbetsområde inom Partsrådets verksamhet. Erfarenheterna från det arbetet är godaparter. Parterna konstaterar att det finns behov av ett partsgemensamt stöd till lokala par- ter i olika arbetstidsrelaterade frågor. Parterna är viktigt därför överens om att verka fortsätta diskussionerna om hur ett sådant arbete kan bedrivas. Arbetet ska inledas under 2011. Följande områden är aktuella för ett sådant stöd. • I lokala arbetstidsavtal måste hänsyn tas till vissa bestämmelser i lagstift- ningen. Mot bakgrund av de förändringar som har skett i arbetstidslagstift- ningen kan det i vissa fall finnas behov av konsekvensanpassning av lokal avtalsreglering. Även andra frågeställningar kring förhållandet och kombi- nationen mellan lagstiftning och kollektivavtal kan behöva belysas. • Den centrala avtalsregleringen innehåller bl.a. övergångsregler i förhållan- de till tidigare central reglering som numera utgör grund för lokala kon- struktioner om arbetstidsvillkor. Då en avsevärd tid har förflutit sedan des- sa övergångsregler tillkom finns det behov av att förtydliga och öka kun- skapen om innebörden av dessa regler. • Genom RALS 2007–2010 kom parterna inom ALFA:s tillämpningsområ- de överens om gemensamma grunder för arbetstid samt en ny förhand- lingsordning om lokala villkor för arbetstagare med oregelbunden arbets- tidsförläggning och för lärare vid universitet och högskolor. Parterna är överens om att det finns ett fortsatt behov av att tydliggöra de centrala par- ternas intentioner för den lokala nivån. Ett fortsatt stöd om partsavsikten bör därför initieras. • De statliga verksamheterna utvecklas och förändras kontinuerligt i en allt snabbare takt. Teknikutvecklingen ger ökade möjligheter för många verk- samheter till flexibla arbetsformer och större frihet vad gäller platsen och tiden för arbetets utförande. Inom ramen för verksamhetens krav ger de centrala avtalen stort utrymme för lokal anpassning för att den lokala lönebildningen ska ha en så hög kvalitet som möjligttillgodose olika behov på arbetsplatsen. Parterna finner Flexibel arbetstid och förtroendearbetstid är ex- empel på olika sätt att tillmötesgå skilda behov. I detta sammanhang kan det därför angeläget finnas skäl att fortsätta ett utveck- lingsarbete i syfte att stödja belysa olika delar av de lokala parts- processerna inför – under – efter lönerevisionen likväl som att verka för en saklig lönesättning där dialogen kring med- arbetarens nya lön har en hög kvalitet. En framgångsrik lokal lönebildningsprocess bygger på att alla aktörer, såväl lokala parter som chefer frågeställningar både utifrån verksamhets- perspektiv och medarbetare har kompetens och förutsättningar att ta ansvar för sin del av processenmedarbetarperspektiv.

Arbetssätt. Parterna inrättar Utgångspunkten är att det ska finnas en beredningsgrupp styrgrupp för ett särskilt hela arbetsområdet. Styrgruppen rapporterar till de centrala parternas förhandlingsledningar. Styrgruppen ska göra en verksamhetsplan för 2011 och i samband därmed också en preliminär plan för tiden därefter. Verksamhetsplanen ska godkännas av centrala parters förhand- lingsledningar. Verksamhetsplanen bör delas in i två huvudspår där det ena tar sikte på arbete kring förändrings- och utveck- lingsarbete med koppling till kunskaps- och kompetensfrågor i generell mening. Det andra spåret bör ta sikte på arbete kring förändrings- och utvecklingsarbete med koppling till kunskaper och kompetensfrågor rörande fysisk och psykisk arbetsmiljö. För att få ett framgångsrikt arbete ska parterna avsätta resurser till det kommande arbetet. Förutom att kartlägga och belysa olika frågeställningar är det viktigt att hitta former för universitets- kunskapsspridning och högskoleområdet dialog med uppdrag enligt ovanlokala parter. Parterna konstaterar att det finns behov av ett partsgemensamt stöd till lokala parter i olika arbetstidsrelaterade frågor. Parterna är därför överens om att fortsätta diskussionerna om hur ett sådant arbete kan bedrivas. Arbetet ska initieras snarast möjligt efter inledas under 2011. Följande områden är aktuella för ett sådant stöd: I lokala arbetstidsavtal måste hänsyn tas till vissa bestäm- melser i lagstiftningen. Mot bakgrund av de förändringar som har skett i arbetstidslagstiftningen kan det i vissa fall finnas behov av konsekvensanpassning av lokal avtals- reglering. Även andra frågeställningar kring förhållandet och kombinationen mellan lagstiftning och kollektivavtal kan behöva belysas. Den centrala avtalsregleringen innehåller bl.a. övergångs- regler i förhållande till tidigare central reglering som numera utgör grund för lokala konstruktioner om arbets- tidsvillkor. Då en avsevärd tid har förflutit sedan dessa övergångsregler tillkom finns det behov av att nytt ramavtal förtydliga och öka kunskapen om löner slutitsinnebörden av dessa regler. Beredningsgruppen ska bestå av två representanter Genom XXXX 0000–0000 kom parterna inom ALFA:s tillämpningsområde överens om gemensamma grunder för vardera part arbetstid samt en ny förhandlingsordning om man inte enas om annat under arbetets gånglokala villkor för arbetstagare med oregelbunden arbetstidsför- läggning och för lärare vid universitet och högskolor. Uppgiften att vara sammankallande i gruppen bör växla mellan parterna vid varje årsskifte. Stödet kan komma att omfatta bland annat informations- material, utbildningsinsatser och rådgivning. Inledningsvis bör arbetet inriktas mot några lärosäten där lokala parter enats Parterna är överens om att delta det finns ett fortsatt behov av att tydliggöra de centrala parternas intentioner för den lokala nivån. Ett fortsatt stöd om partsavsikten bör därför initieras. De statliga verksamheterna utvecklas och förändras kon- tinuerligt i ett utvecklingsarbeteen allt snabbare takt. Erfarenheterna från dessa lärosäten Teknikutvecklingen ger ökade möjligheter för många verksamheter till flexibla arbetsformer och större frihet vad gäller platsen och tiden för arbetets utförande. Inom ramen för verksamhetens krav ger de centrala avtalen stort utrymme för lokal anpassning för att tillgodose olika behov på arbetsplatsen. Flexibel arbetstid och förtroendearbetstid är exempel på olika sätt att tillmötesgå skilda behov. I detta sammanhang kan sedan spridas till övriga lärosätendet finnas skäl att belysa olika frågeställningar både utifrån verksamhetsperspektiv och medarbetar- perspektiv. 20 30 C E N T R A L A P A R T E R S S T Ö D T I L L L O K A L A P A R T E R I A R B E T S T I D S R E O M L Ö N ATA R D E B I L D N I N G I N O M U N I V E R S I T E T S - O C H H Ö G S K O L E O M F R Å D E T Under förhandlingarna rörande Avtal 2010 har centrala parter diskuterat behovet av fortsatt stöd till lokala parter vad gäller utvecklingen av den lokala lönebildningen. Under den gångna avtalsperioden har ett sådant partsgemensamt arbete utgjort ett arbetsområde inom Partsrådets verksamhet. Erfarenheterna från det arbetet är goda. Parterna konstaterar att det är viktigt att verka för att den lokala lönebildningen ska ha en så hög kvalitet som möjligt. Parterna finner det därför angeläget att fortsätta ett utveck- lingsarbete i syfte att stödja olika delar av de lokala parts- processerna inför – under – efter lönerevisionen likväl som att verka för en saklig lönesättning där dialogen kring med- arbetarens nya lön har en hög kvalitet. En framgångsrik lokal lönebildningsprocess bygger på att alla aktörer, såväl lokala parter som chefer och medarbetare har kompetens och förutsättningar att ta ansvar för sin del av processen.G O R

Arbetssätt. Parterna inrättar Alla uppdrag initieras av Uppsala Vatten. Alla uppdrag utförs i nära samarbete med Uppsala Vattens marknadsavdelning. Uppdrag inleds alltid med ett uppstartsmöte eller annan brief mellan leverantören och Uppsala Vatten med en beredningsgrupp genomgång av uppdragets förutsättningar. Uppsala Vatten presenterar en skriftlig uppdragsbeskrivning. Skriftliga och tydliga kontakt- rapporter görs alltid av leverantören efter varje möte. Leverantören skall inför varje uppdrag ta fram en plan som tydligt beskriver ett förslag på utformning av uppdraget, tidsomfattning och ansvarsfördelning. Leve- rantören skall inför varje uppdrag ta fram beräknad tidsåtgång för varje funktion inom leverantörens arbetsgrupp, plus ytterligare externa kostnader som t.ex. tryck och annonsering. Planen skall godkännas av beställaren. Vid eventuella till- lägg och förändringar gällande tidsåtgång skall detta meddelas beställaren om- gående för godkännande. Leverantören ansvarar för, leder och genomför sedan uppdraget utifrån beslutad plan och med regelbundna avstämnings- och arbetsmöten. Möten sker i första hand hos beställaren om inget annat överenskommes. Leverantören och bestäl- laren står för sina egna kostnader i samband med dessa möten. Leverantören skall hålla i kontakterna med Uppsala Xxxxxxx övriga samarbets- partners som är involverade i uppdraget. Leverantören ansvarar för ett särskilt utveck- lingsarbete väl funge- rande och prestigelöst samarbete mellan dem. Förutsättning för universitets- uppdraget är att leverantören skaffar sig kunskap och högskoleområdet med uppdrag enligt ovanförståelse om Uppsala Vattens verksamhet och dess organisation. Arbetet ska initieras snarast möjligt efter Inhämtande av dessa kunskaper skall ske på leverantörens egen bekostnad. Allt arbete skall utformas utifrån Uppsala Vattens grafiska profil och varumärke. Betalning sker endast för upp till tre korrekturläsningar. Resterande korrektur får ej debiteras. För att nytt ramavtal om löner slutitsräknas som ett första korrektur skall det levereras utan stav- fel och det skall inte innehålla uppenbara språkliga, formmässiga eller logiska felaktigheter. Beredningsgruppen ska bestå Alla ändringar som görs i korrekturet skall noteras. Slutkorrektur skall alltid godkännas av två representanter för vardera part om man inte enas om annat beställaren. Framtagen slutprodukt skall kunna återanvändas under arbetets gång. Uppgiften att vara sammankallande i gruppen bör växla mellan parterna vid varje årsskifte. Stödet kan komma att omfatta bland annat informations- material, utbildningsinsatser och rådgivning. Inledningsvis bör arbetet inriktas mot några lärosäten där lokala parter enats om att delta i ett utvecklingsarbete. Erfarenheterna från dessa lärosäten kan sedan spridas till övriga lärosäten. 20 P A R T S A R B E T E O M L Ö N E B I L D N I N G I N O M U N I V E R S I T E T S - O C H H Ö G S K O L E O M R Å D E T Under förhandlingarna rörande Avtal 2010 har centrala parter diskuterat behovet av fortsatt stöd till lokala parter vad gäller utvecklingen av den lokala lönebildningen. Under den gångna avtalsperioden har ett sådant partsgemensamt arbete utgjort ett arbetsområde inom Partsrådets verksamhet. Erfarenheterna från det arbetet är goda. Parterna konstaterar att det är viktigt att verka för att den lokala lönebildningen ska ha en så hög kvalitet som möjligt. Parterna finner det därför angeläget att fortsätta ett utveck- lingsarbete i syfte att stödja olika delar av de lokala parts- processerna inför – under – efter lönerevisionen likväl som att verka för en saklig lönesättning där dialogen kring med- arbetarens nya lön har en hög kvalitet. En framgångsrik lokal lönebildningsprocess bygger på att alla aktörer, såväl lokala parter som chefer och medarbetare har kompetens och förutsättningar att ta ansvar för sin del av processenavtalstiden.

Arbetssätt. Parterna inrättar Utgångspunkten är att det ska finnas en beredningsgrupp styrgrupp för ett särskilt hela arbetsområdet. Styrgruppen rapporterar till de centrala parternas förhandlingsledningar. Styrgruppen ska göra en verksamhetsplan för 2011 och i samband därmed också en preliminär plan för tiden därefter. Verksamhetsplanen ska godkännas av centrala parters förhand- lingsledningar. Verksamhetsplanen bör delas in i två huvudspår där det ena tar sikte på arbete kring förändrings- och utveck- lingsarbete med koppling till kunskaps- och kompetensfrågor i generell mening. Det andra spåret bör ta sikte på arbete kring förändrings- och utvecklingsarbete med koppling till kunskaper och kompetensfrågor rörande fysisk och psykisk arbetsmiljö. För att få ett framgångsrikt arbete ska parterna avsätta resurser till det kommande arbetet. Förutom att kartlägga och belysa olika frågeställningar är det viktigt att hitta former för universitets- kunskapsspridning och högskoleområdet dialog med uppdrag enligt ovanlokala parter. Parterna konstaterar att det finns behov av ett partsgemensamt stöd till lokala parter i olika arbetstidsrelaterade frågor. Parterna är därför överens om att fortsätta diskussionerna om hur ett sådant arbete kan bedrivas. Arbetet ska initieras snarast möjligt efter inledas under 2011. Följande områden är aktuella för ett sådant stöd: I lokala arbetstidsavtal måste hänsyn tas till vissa bestäm- melser i lagstiftningen. Mot bakgrund av de förändringar som har skett i arbetstidslagstiftningen kan det i vissa fall finnas behov av konsekvensanpassning av lokal avtals- reglering. Även andra frågeställningar kring förhållandet och kombinationen mellan lagstiftning och kollektivavtal kan behöva belysas. Den centrala avtalsregleringen innehåller bl.a. övergångs- regler i förhållande till tidigare central reglering som numera utgör grund för lokala konstruktioner om arbets- tidsvillkor. Då en avsevärd tid har förflutit sedan dessa övergångsregler tillkom finns det behov av att nytt ramavtal förtydliga och öka kunskapen om löner slutitsinnebörden av dessa regler. Beredningsgruppen ska bestå av två representanter Genom RALS 2007–2010 kom parterna inom ALFA:s tillämpningsområde överens om gemensamma grunder för vardera part arbetstid samt en ny förhandlingsordning om man inte enas om annat under arbetets gånglokala villkor för arbetstagare med oregelbunden arbetstidsför- läggning och för lärare vid universitet och högskolor. Uppgiften att vara sammankallande i gruppen bör växla mellan parterna vid varje årsskifte. Stödet kan komma att omfatta bland annat informations- material, utbildningsinsatser och rådgivning. Inledningsvis bör arbetet inriktas mot några lärosäten där lokala parter enats Parterna är överens om att delta det finns ett fortsatt behov av att tydliggöra de centrala parternas intentioner för den lokala nivån. Ett fortsatt stöd om partsavsikten bör därför initieras. De statliga verksamheterna utvecklas och förändras kon- tinuerligt i ett utvecklingsarbeteen allt snabbare takt. Erfarenheterna från dessa lärosäten Teknikutvecklingen ger ökade möjligheter för många verksamheter till flexibla arbetsformer och större frihet vad gäller platsen och tiden för arbetets utförande. Inom ramen för verksamhetens krav ger de centrala avtalen stort utrymme för lokal anpassning för att tillgodose olika behov på arbetsplatsen. Flexibel arbetstid och förtroendearbetstid är exempel på olika sätt att tillmötesgå skilda behov. I detta sammanhang kan sedan spridas till övriga lärosätendet finnas skäl att belysa olika frågeställningar både utifrån verksamhetsperspektiv och medarbetar- perspektiv. 20 30 C E N T R A L A P A R T E R S S T Ö D T I L L L O K A L A P A R T E R I A R B E T S T I D S R E O M L Ö N ATA R D E B I L D N I N G I N O M U N I V E R S I T E T S - O C H H Ö G S K O L E O M F R Å D E T Under förhandlingarna rörande Avtal 2010 har centrala parter diskuterat behovet av fortsatt stöd till lokala parter vad gäller utvecklingen av den lokala lönebildningen. Under den gångna avtalsperioden har ett sådant partsgemensamt arbete utgjort ett arbetsområde inom Partsrådets verksamhet. Erfarenheterna från det arbetet är goda. Parterna konstaterar att det är viktigt att verka för att den lokala lönebildningen ska ha en så hög kvalitet som möjligt. Parterna finner det därför angeläget att fortsätta ett utveck- lingsarbete i syfte att stödja olika delar av de lokala parts- processerna inför – under – efter lönerevisionen likväl som att verka för en saklig lönesättning där dialogen kring med- arbetarens nya lön har en hög kvalitet. En framgångsrik lokal lönebildningsprocess bygger på att alla aktörer, såväl lokala parter som chefer och medarbetare har kompetens och förutsättningar att ta ansvar för sin del av processen.G O R