Avtalslagen. Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögen- hetsrättens område (Avtalslagen) innehåller följande i detta sam- manhang centrala bestämmelse: "36 § Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omstän- dligheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn ta- gas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal. I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentför- hållanden gäller dessutom 11 § lagen (1994:1512) om avtals- villkor i konsumentförhållanden. Lag (1994:1513)." (Klicka här >>> för den webbsida varifrån jag 090510 gjorde utskriften.) Med stöd av Avtalslagen kan allmän domstol jämka villkor som be- finns oskäliga – eller lämna den utan avseende. Utgången påverkar sålunda förhållandet mellan parterna i ett existerande avtal – och då oavsett vilka parterna är (näringsidkare eller konsumenter).
Avtalslagen. Grundprincipen inom alla avtalsförhållanden är att ingångna avtal skall hållas, det vill säga att parterna har en skyldighet att uppfylla avtalet, en avtalsbundenhet uppstår mellan parterna. Men självklart förekommer det att förhållanden ändras så att avtalsvillkoren måste förändras eller modifieras. Men i nästan alla rättsordningar har det eftersträvat ett krav för förutsägbarhet i avtalsförhållanden och en begränsning till att avtalsförpliktelser ska kunna jämkas. Just för att parterna ska kunna veta vilket avtal de har ingått. Men till den här huvudregeln finns det undantag, självklart är det inte rimligt att varje avtalslöfte måste uppfyllas under alla omständigheter oavsett vad som senare inträffar. Då två 94 Se bilaga 1 ”vk avtalet”, punkt 9, benämnd ”ändring av villkor”.
Avtalslagen. Enligt 36 § avtalslagen (1915:218), som är en s.k. generalklausul, får avtals- villkor jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Vid prövningen skall särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller annars intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. I den juridiska litteraturen har uppfattningen framförts att en skiljeklausul i avtal mellan näringsidkare bör jämkas endast i extrema fall (Grönfors, Av- talslagen, tredje uppl., 1995, s. 242).
Avtalslagen. Arbetsdomstolen prövar först om avtalsklausulerna kan anses ogiltiga enligt regleringen i 33 § avtalslagen. I 33 § avtalslagen anges följande. "Rättshandling, som eljest vore att såsom giltig anse, må ej göras gällande, där omständigheterna vid dess tillkomst voro sådana, att det skulle strida mot tro och heder att med vetskap om dem åberopa rättshandlingen, och den, gentemot vilken rättshandlingen företogs, måste antagas hava ägt sådan vetskap."