Student
Avtalsvillkor i konsumentförhållanden
– särskilt elektroniska avtal på internet
Maja-Xxxxx Xxxxxx
Student
HT 2012
Examensarbete, 30 hp
Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Xxxxx Xxxxxx
Innehållsförteckning
2
4
5
6
2 Syfte, avgränsningar och frågeställning
7
9
3.2.1 Undersökning om konsumenter läser igenom avtalsvillkoren innan de
ingår ett avtal på internet 10
14
4.1 Standardavtal definition 14
4.2 Standardvillkors införlivande i avtalet 15
4.3 AvtL och framförallt 36 § 16
4.6 Oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden 20
30
5.4 Informationsplikt vid konsumentavtal 33
36
6.2 Ändring av avtalsvillkor efter avtalets ingående 36
43
52
9 Käll- och litteraturförteckning
54
9.3.1.2 Tingsrätt och hovrätt 55
9.3.2 Internationella (från EU domstolen) 56
57
10.2 Användaravtal Facebook 60
67
Förord
Efter 5 års studier är jag klar, kanske lite senare än vad jag trodde. Men livet väljer ibland att ta oväntade vägar och ibland gäller det bara att följa med och se var man hamnar. Ett kraschat förhållande senare och en bekant och kollega dömd för ett ofattbart brott. Saker man inte tror ska kunna ske inom ett års tid.
Händelser som fick mig att fundera på vad jag ville i mitt liv och vad jag behövde. Men tillslut var jag redo att fånga upp de trådar jag hade tappat, och knyta ihop dem och helt enkelt göra något av dem.
Under åren på juristprogrammet har jag lärt mig mycket, jag har fått vänner för livet och ovärderliga kunskaper. Kunskaper jag vill använda för att kunna göra skillnad.
Det här examensarbetet hade aldrig varit klart utan det fantastiska stödet jag har haft från vänner och familj det senaste året. Vänner som oavsett situation alltid har funnits där för mig.
Jag vill även tacka min handledare Xxxxx Xxxxxx som under de handledningstillfällen vi har haft gav mig stöd och hjälp i hur jag skulle tackla problemet och dessutom gav mig verktyg för att kunna slutföra det här examensarbetet.
/ Maja-Xxxxx Xxxxxx
Förkortningar
ARN | Allmänna reklamationsnämnden |
AVLK | Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden |
AvtL | Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens |
område | |
EES | Europeiska ekonomiska samarbetsområdet |
KKöpL | Konsumentköplag (1990:932) |
KO | Konsumentombudsmannen |
XxxX | Xxxxxx (1990:931) |
OECD | Organization for Economic Co-operation and Development |
1 Inledning
Det är inte ovanligt att ett avtalsförhållande mellan en konsument och en näringsidkare uppstår genom elektroniska avtal. Ett avtal som inte finns på pappersform utan i elektronisk form på internet. Avtalet ingås inte heller med papper och penna utan det räcker med ett klick så har ett avtal ingåtts.
Dessa standardavtal kan innehålla allt från hur tvister mellan parterna skall lösas, till vad som händer vid eventuella naturkatastrofer.
Men det förekommer även att dessa avtal innehåller villkor som strider mot tvingande konsumentlagstiftning. Eller klausuler som är särskilt betungande för den ena parten men till nytta för den andra.
Problematiken med standardavtal och konsumenter är att det är ovanligt att konsumenten läser igenom villkoren i avtalet innan hen väljer att tacka ja till avtalet. Det gör att konsumenten i många fall kanske inte är medveten om vad hen har gått med på och vad avtalet innehåller.
Men det här betyder inte att ett avtal alltid måste gälla till punkt och pricka, även fast grundprincipen är att ingångna avtal skall hållas.
2 Syfte, avgränsningar och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att granska två avtal som används på internet mot konsumenter och utreda problematiken med vissa av villkoren som konsumenterna går med på för att få möjlighet att nyttja de tjänster som företagen erbjuder. Grundprincipen i alla avtalsförhållanden är som bekant att avtalsförhållanden skall hållas, men gäller det även då vissa av villkoren kan anses vara särskilt betungande mot konsumenter eller är konsumenten alltid tvungen ta ansvar för sitt handlande.
För att genomföra det här examensarbetet har jag valt att granska två avtal, det ena är Facebooks användaravtal, det andra avtalet jag har valt att granska är Västerbottenskurirens avtal för blogganvändande på deras bloggportal. För att kunna säkerställa att avtalen inte förändras under arbetets gång har jag valt att spara avtalen och kommer använda de avtal som gällde 2012-11-22 och valt att kalla dem Bilaga 1 och jobba utefter dessa avtal.
Jag kommer i examensarbetet fokusera på vissa frågeställningar som dyker upp i avtalen som jag tycker är särskilt problematiska.
Anledningen till att jag ursprungligen valde dessa två avtal är för att båda avtalen innehåller villkor som går ut på att konsumenten för att få möjlighet att använda tjänsten licensierar bort sina immateriella rättigheter till företaget.1 I dagsläget är det inte relevant då jag istället för att fokusera på just den biten har valt att granska vissa villkor i avtalen som jag anser vara särskilt betungande. Utifrån dessa villkor som jag anser vara särskilt betungande kommer jag utreda gällande rätt och även ge förslag på vad som eventuellt kan göras åt problematiken.
Ett av problemen ligger i att konsumenter oftast inte läser igenom avtalsvillkoren i standardavtalet väljer att ingå ett avtal.
Den första frågan att besvara blir därför är ett avtal giltigt trots att konsumenten inte har läst igenom avtalet innan hen har valt att tacka ja till det.
1 Se bilaga 1, sid 58, punkt 4 och sid 62 punkt 2:1.
Fråga nummer två som jag anser vara problematisk och som jag har valt att granska är om företaget ensidigt har rätt att ändra på villkoren i avtalen, något som både Facebook och VK enligt sina standardavtal har sagt att de har rätt att göra. 2
Den sista frågan som jag anser vara betungande och kommer att besvara gäller enbart det ena avtalet nämligen Facebook-avtalet, där det ställs upp ett krav om att alla tvister ska lösas av en domstol belägen i ett annat land med en annat lands lag.3 Vad gäller i så fall, utifrån just det här avtalet.
Jag kommer framförallt att fokusera på det regleringar som finns för att skydda konsumenter genom AvtL, och då framförallt 36 §, och jag kommer dessutom att använda mig av AVLK och dess regleringar som specifikt tar sikte på just avtalsvillkor i konsumentförhållanden.
Däremot kommer jag inte göra en fullständig analys av 36 § AvtL då detta skulle kunna resultera i ett helt eget arbete. Men den måste beröras för att syftet ska kunna uppfyllas.
I den avslutande delen som heter ”Avslutande reflektioner”4 kommer jag diskutera problematiken och även lämna egna åsikter och förslag på vad som kan göras för att förbättra rättsläget.
2 Se avsnitt 6 i denna uppsats. 3 Se avsnitt 7 i denna uppsats. 4 Se avsnitt 8 i denna uppsats.
3 Metod och material
Jag kommer använda en rättsvetenskaplig metod och med denna metod kommer jag utreda rättsläget för avtals ingående på internet mellan konsument och näringsidkare, för att kunna genomföra det här kommer jag gå igenom lagtext, förarbeten, rättsfall och doktrin.5 Förutom rättsvetenskaplig metod kommer jag också införa en viss del empiriskt material dels i form av en undersökning om personer brukar läsa avtalsvillkoren innan de ingår ett avtal på elektronisk väg, och i form av avtalen som jag har granskat i en bilaga.6 Anledningen till att jag har valt att använda en egengjord undersökning är för att det i doktrinen på flera ställen tas upp att det är vanligt att standardavtal inte läses.7 Däremot saknas information om var det kommer från, utan påståendet verkar vara vedertaget. På grund av det tyckte jag att det var bäst att själv genomföra en undersökning för att ta reda på hur det låg till.
För att genomföra det här examensarbetet har jag använt doktrin, förarbeten, rättsfall och en artikel. Vid valet av doktrin har jag försökt välja doktrin som är intressant för ämnet, i vissa fall förekommer samma bok men i olika upplagor, det har att göra med att jag tyvärr inte alltid har haft tillgång till den absolut nyaste upplagan av boken då jag har skrivit, men eftersom att avtalsrätt är ett område som inte förändras så mycket har jag ansett att det är en godtagbar felkälla.
De förarbeten jag har valt att ta med har framförallt valts för att jag har velat se lagstiftarens bakomliggande tankar med att införa vissa saker och förstå innebörden av dessa. Självklart är många av mina förarbeten väldigt gamla då inte så stora förändringar har skett på avtalsrättens område genom lagstiftning under de senaste åren. Detta har också gjort arbetet med att läsa igenom dessa väldigt tidskrävande då de ofta är scannade från skrivmaskinstext till PDF och inte sökbara som många nyare förarbeten är.
5 Xxxxxxxx, Xxxxx, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 2. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007, sid 39.
6Sandgren, Xxxxx, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 2. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007, sid 40.
7 Xxxxxxx, Xxxxxx & Xxxxxxxx, Xxxxxx, IT-avtal: en kommentar till IT-branschens standardavtal, Jure, Stockholm, 2013, sid 10.
Gällande rättsfallen har jag försökt att välja ut sådana som matchar mitt problemområde. Och är relevanta för uppsatsen.
I undersökningen vet jag att jag i dagsläget kunde ha använt en tydligare frågeställning, då den jag har valt tyvärr är lite för svävande. En tydligare frågeställning hade antagligen gjort att andelen som svarade att de inte läste villkoren hade varit högre. Men jag anser ändå att den går att använda för att visa att konsumenter är dåliga på att läsa igenom standardavtal och dess villkor innan de väljer att acceptera ett avtal.
Det empiriska materialet som finns med i mitt examensarbete är dels undersökningen, men även avtalen jag har valt att granska och både undersökningen och avtalen finns med som bilagor för att det ska vara lätt för läsaren att hitta igen dessa.
3.2.1 Undersökning om konsumenter läser igenom avtalsvillkoren innan de ingår ett avtal på internet
En vanligt gällande uppfattning är att konsumenter inte läser igenom avtalsvillkor för tjänster och liknande på internet innan de väljer att tacka ja till avtalet.
Trots att detta nämns i den doktrinen jag har läst för examensarbetet finns det inga källor till var författarna har fått sin information ifrån. Det här gjorde i sin tur att jag kände mig tvungen att genomföra en enkel undersökning för att ta reda på om det verkligen var så att konsumenter inte läste igenom villkoren innan de valde att tacka ja till ett avtal på internet.
Undersökningen genomfördes genom att jag via en tjänst på internet skapade en undersökning som jag senare delade via min Facebook sida.8
Denna undersökning var anonym och jag valde att ställa tre enkla frågor, den första var helt enkelt om det var en man eller kvinna som svarade på undersökningen. Denna fråga visade sig sen vara onödig, men finns ändå med. Min andra fråga var ålder på deltagaren, jag hade en kategori som var 0-16 år och en som var 16 år och över. Anledningen till att jag kände att jag
8 Se xxxxx://xx.xxxxxxxxxxxx.xxx/.
var tvungen att ha en kategori med åldern 0-16 år är för att det på min vänlista på Facebook finns personer i den här kategorin och eftersom att de saknar rättshandlingsförmåga ville jag veta om någon i den åldersgruppen valde att delta eftersom att det i så fall skulle innebära en felkälla. Som undersökningen visar så valde ingen i den kategorin att delta.
I min undersökning hade jag totalt 35 personer som svarade, 15 av dessa var män och 20 var kvinnor, alla som deltog i undersökningen var över 16 år gamla.
Frågan jag ville ha svar på var ”brukar du läsa igenom avtalsvillkor på internet innan du börjar använda en tjänst eller produkt?”9 Svarsalternativen som jag hade valt att använda var Ja, Nej och Delvis.
I undersökningen svarade 8 personer det vill säga 22.9 % att de läser villkoren innan de väljer att ingå ett avtal, 15 personer svarade nej, vilket motsvarar 42.9 % och 12 stycken svarade delvis, vilket motsvarar 34.3 %.
Urvalet till min undersökning kan diskuteras, det finns en relativt stor sannolikhet att det är många juridiskt kunniga som har besvarat undersökningen vilket i sin tur kanske gör resultatet lite missvisande, dessutom hade jag ett ganska lågt deltagande, med bara 35 personer.
Men trots att urvalsgruppen inte kan anses vara den optimala, ser jag mig ändå kunna utläsa att konsumenter överlag inte läser igenom avtalsvillkoren särskilt noggrant vilket gör att undersökningen ändå har uppfyllt sitt syfte.
Uppsatsen är uppdelad i 11 kapitel och underkapitel, de första tre kapitlen presenterar vilken grund uppsatsen vilar på, vilken metod som har använts, syftet och avgränsningarna med mera.
Det fjärde kapitlet har jag valt att kalla bakgrund och innehåller saker som är väsentligt för uppsatsen, och en bakgrund som läsaren bör ha med sig.
Kapitel fem, sex och sju innehåller problematiken från de standardavtal jag har valt att granska. Jag har också valt att avsluta dessa tre kapitel med analys och slutsats för att det ska vara lättare för läsaren.
Kapitel åtta innehåller mina egna funderingar, och vad jag anser är problematiskt och vad som går att göra åt problemet.
Resterande tre kapitel innehåller käll- och litteraturförteckning samt två bilagor, den ena är de två avtalen jag har valt att granska och bilaga nummer två är undersökningen jag genomförde.
En näringsidkare är enligt KköpL ”en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten.”
Näringsidkare omfattar varje fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av sådan omfattning av ekonomisk natur som kan betecknas som yrkesmässig. Verksamhetens omfattning spelar mindre roll och ställs inga större krav på men den ska ha sådan karaktär att den kan betecknas som yrkesmässig. Näringsidkare är också statliga och kommunala organ som driver verksamhet av ekonomisk natur.10
Enligt XxxxX är en konsument ”en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamheten.”
Med konsument menas en enskild fysisk person som uppträder i huvudsak som privatperson.
Det betyder i princip att det nästan bara är privatpersoner som förvärvar tjänster och varor som räknas som konsumenter. Den här definitionen utesluter därför alla juridiska personer, näringsidkare och enskildfirma så fort de sluter ett avtal som till största del rör deras näringsverksamhet.11
Inom internationell privaträtt och internationell processrätt används termen ordre public för domstolslandets rättsordning, en rättsordning som man inte är beredd att avvika ifrån ens om man ska tillämpa utländskrätt eller verkställa utländska avgöranden. En i vanliga fall tillämplig utländsk lag som till exempel diskriminerar människor på grund av hudfärg eller annat bör i Sverige vägras tillämpning med hänvisning till Svensk ordre public. 12
11 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 25. Samt Prop.
1984/85:110 sid 139-140.
12 xxxx://xxx.xx.xx.xxxxx.xx.xxx.xx/xxxxx-xxxxxx, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-21.
4 Bakgrund
I svensk rätt finns ingen definition av standardavtal, men enligt praxis avser begreppet avtal som inte har varit föremål för individuell för handling mellan de båda avtalsparterna, ett sådant avtal upprättas på förhand och är avsedda att användas i avtalssituationer med flera olika avtalsparter. Standardavtalen är praktiska eftersom att det vore mer eller mindre omöjligt att i varje enskild affär förhandla fram individuella villkor. 13
Systemet med standardavtal benämns ofta formulärrätten. Standardavtalen hänger samman med vårt konsumtionssamhälle och viljan att på ett enkelt sätt kunna ingå avtal med flera olika personer utan att behöva lägga ner tid på att vid varje avtalssituation enskilt förhandla fram ett avtal. Oftast är dessa villkor samlade i särskilda ofta tryckta standardformulär.
Ett vanligt sätt är att samla standardvillkoren i en handling som finns tillgänglig för parterna. Men standardavtal behöver inte ha formen av ett särskilt formulär, utan även standardiserade klausuler som till exempel dyker upp i en orderbekräftelse räknas hit. De drag som är gemensamma för standardavtal är att avtalsförhållandet mellan parterna i alla fall till en viss del regleras av i förväg bestämda standardvillkor. Dessa villkor har alltså inte varit föremål för en individuell förhandling mellan parterna. Ett standardavtal kan alltså förklaras med ett avtal som helt eller delvis har ingåtts mellan två parter med villkor som i förväg är upprättade och är avsedda att tillämpas på ett liknande sätt i flera olika konkreta avtalssituationer där åtminstone den ena avtalsparten växlar, och att dessa villkor som finns upprättade inte har blivit föremål för individuell förhandling.14 Standardavtal är dominerande i avtalssituationer mellan konsument och näringsidkare och kallas då ofta konsumentavtal. 15
13 Xxxxxxx, Xxx (red.), Elektronisk signering: en antologi, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 46- 47.
14 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 14-15.
15 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 24-25.
4.2 Standardvillkors införlivande i avtalet
För att standardvillkor ska kunna göras gällande måste de vara en de av ett enskilt avtal mellan två eller flera parter. Huvudregel är att standardvillkor måste bringas till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli en del av avtalet. Dock finns det lägen då denna huvudprincip inte gäller.
Utgångspunkten är att ett tecknat avtal bara förpliktar rättsverkningar mellan parterna och inte utomstående personer som inte har visat sig villiga att bli bunden av förpliktelsen, man talar alltså om principen om avtalsverkningarnas subjektiva begränsning. Däremot är det möjligt att genom tredjemansavtal ge en utomstående rättigheter som han då kan åberopa med stöd av avtalet.
Det är inte heller möjligt att genom ett avtal som har ingåtts i tidigare sälj led även binda avtalsparter i framtida sälj led med samma avtal. Det här är viktigt för att rörelsefriheten ska fungera och att konkurrensen i näringslivet ska bibehållas.16
De finns olika metoder för att inkorporera villkor i avtalet som traditionellt accepteras i rättspraxis, den säkraste metoden för att villkor ska anses vara inkorporerade i avtalet är att infoga dem i det individuella avtalet. Gör man på det sättet blir det svårt för motparten att hävda att denne inte har fått ta del av villkoren. Om villkoren finns på baksidan av avtalsdokumentet krävs det däremot en tydlig hänvisning på dokumentets framsida.17
Bedömningen måste dock göras utifrån avtalssituation och handlar det om ett avtal mellan en konsument och en näringsidkare ställs det högre krav än på ett avtal mellan två stycken näringsidkare.18 När ett distansavtal ingås med en konsument krävs det att konsumenten ges information om de centrala avtalsvillkoren i en handling eller i någon annan läsbar eller varaktig form som dessutom är begriplig och lättillgänglig för konsumenten.19 Däremot finns det inget krav på att motparten har tagit del av villkoren för att de ska anses vara
16 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 52-53.
17 Xxxxxxx, Xxx (red.), Elektronisk signering: en antologi, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 47.
18 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 62.
19 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 64.
inkorporerad, utan normalt räcker det med att det enskilda avtalet innehåller en hänvisning till villkoren, det här framgår av HD:s praxis.20
AvtL är dispositiv vilket framgår av 1 § AvtL, lagen är tillämplig även på elektroniska avtal, därför får lagens principer om avtals rättsverkningar även betydelse för digitala avtal.21 Ett erbjudande som en näringsidkare riktar till allmänheten är inte ett anbud enligt den traditionella anbuds och acceptmodellen där den ena parten lämnar ett anbud med visst innehåll och motparten förväntas besvara detta inom en viss tidsram, den så kallade acceptfristen. Ett sådant anbud som en näringsidkare riktar till allmänheten är inte avtalsrättsligt bindande och därför inte ett anbud. En sådan uppmaning är istället ett utbud och ska istället uppfattas som att den som är intresserad av en vara eller tjänst ska lämna ett anbud. För att sen ett avtal ska komma tillstånd krävs att näringsidkaren accepterar konsumentens anbud. 22
AvtL tar i första hand sikte på avtal som har förhandlats fram mellan parterna i det enskilda fallet, vid elektroniska avtal används istället ofta standardvillkor.23
En tolkningsregel som finns är minimiregeln den fungerar på det sättet att otydliga avtalsvillkor bör tolkas på det sätt som är minst betungande för den förpliktande parten.24 För att kunna avgöra vad som är det minst förpliktande resultatet måste det finnas en referenspunkt. Det vanligaste är att man väljer att använda dispositiv rätt som jämförelse.
Minimiregeln ger helt enkelt uttryck för principen att den som vill ge motparten en tyngre förpliktelse än den han har enligt dispositiv rätt måste göra det på ett tydligt sätt. Annars finns
20 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 65.
21 Ds 2012:31, App to date – konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen, m.m., sid 80.
22 Ds 2012:31, App to date – konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen, m.m., sid 81-82.
23 Ds 2012:31, App to date – konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen, m.m., sid 83.
24 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 93.
det en risk att den som tolkar avtalet lägger dispositiv rätt som grund för tolkningen. 25 även andra normer än de som uttrycks i lag kan vara av betydelse, till exempel sådana som har etablerats genom handelsbruk eller bransch praxis, dessa kan fylla upp luckor i avtalet och hjälpa till att klara ut oklara begrepp.26 Dock används minimiregeln sällan enligt Bernitz och anses dessutom vara betungande för svenska förhållanden, samt inte inriktad på standardavtal.27
En princip som är välkänd för tolkning av standardavtal är oklarhetsregeln. Den här regeln innebär att man vid tvekan om innebörden av villkor i ett skriftligt avtal tolkar villkoret till nackdel för den part (eller sida) som avfattat villkoren.28 Det krävs inte att oklarheten är medveten, kravet är att skrivsättet är otydligt eller svårbegripligt. Oklarhetsregeln kan tillämpas på alla skriftliga avtal men kommer särskilt i belysning i fråga om ensidigt upprättade standardvillkor. Den kan användas både mot den part som själv har skrivit ett visst villkor men även om parten använder sig av ett formulär som redan är formulerat, och skrivet av till exempel en intresseorganisation. Oklarhetsregeln leder till en snäv tolkning av ensidigt upprättade standardavtal. Vilket anses vara en viktig fördel med regeln.29 Däremot innebär inte oklarhetsregeln att den som skrivit ett avtal alltid förlorar i en avtalstolkningstvist.
Oklarhetsregeln har lagfäst i 10 § avtalsvillkorslagen och är till för att användas som en sista utväg.30
Oklarhetsregeln har sina rötter i den romerska rätten, men finns även i engelsk rätt och amerikansk rätt. Dessutom är den lagstadgad bland annat i de franska och italienska civillagarna samt i den tyska BGB gällande standardavtal.31 Generellt har oklarhetsregeln haft en begränsad tillämpning i svensk avtalsrätt, utan mest använts som en tolkningsmöjlighet i
25 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 154.
26 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 155.
27 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 93.
28 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 88-89.
29 XxXxxxxxxx, Xxxx, Contract law: text, cases, and materials, 5. ed., Oxford University Press, Oxford, 2012408-411.
30 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 170-171.
31 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 89.
tveksamma fall.32 Oklarhetsregeln har använts i rent kommersiella transaktioner som i fallet NJA 1950 s 86, Motorami. HD fann att på grund av otydligheterna som förekom i en ordersedel som bolaget använde vid bilförsäljning till konsument enbart borde drabba bolaget eftersom att det var bolaget som hade författat avtalet.33 Oklarhetsregeln har även använts i NJA 1981 s 323 Parkab där ansåg HD att skyltningens otydlighet gällande innebörden av parkering bör bäras av parkeringsföretaget.34
Oklarhetsregeln har även tillämpas utav HD på försäkringsrättens område, där den innebär att villkor, framförallt de som inbegriper olika begräsningar i försäkringens omfattning, tolkas till nackdel för den som har skrivit avtalet, det vill säga försäkringsbolaget.35 Ett fall som belyser detta är NJA 1988 sid 408 allmänna brand, som gällde en hemförsäkring som undantog stöld från bil av stöldbegärlig egendom. I det här fallet hade musikinstrument lämnats i bilen under 15-20 minuter under tiden annan utrustning lastades ut ur bilen. Vid återkomsten till bilen hade utrustning stulits ur den låsta bilen. HD kom fram till att försäkringsbolaget var ersättningsskyldigt och påpekade att uttrycket ”lämna kvar” inte var tillräckligt tydligt och att försäkringsbolaget borde ha formulerat sig tydligare om avsikten hade varit att försäkringen inte skulle gälla vid en sådan situation som i fallet.36
Vid konsumentavtal finns det numera en lagfäst oklarhetsregel som gäller vid tolkning av standardvillkor i konsumentavtal. Denna regel som är av civilrättsligkaraktär återfinns i 10 § AVLK, den slår fast att om innebörden av ett standardvillkor är oklar, skall vid tvist mellan näringsidkare och konsument villkoret tolkas till konsumentens förmån.
Den här regeln gäller också muntliga villkor och i sådana situationer där andra omständigheter än enbart ordalydelsen ger oklarheter.37 Bakgrunden till lagstiftningen är ett EU-direktiv om oskäliga villkor i konsumentförhållanden som innebär att en oklarhetsregel har genomförts i svensk rätt för att direktivet ska vara korrekt implementerat. Dock överensstämmer inte den svenska lagstiftningstexten helt med den i direktivet då den i direktivet är klarare ”i avtal där alla eller vissa villkor som erbjuds konsumenter är i skriftlig form skall dessa villkor alltid vara klart och begripligt formulerade. Vid tveksamhet om ett
32 SOU 1974:83, sid 115.
33 NJA 1950 s 86.
34 NJA 1981 s 323.
35 Xxxxxxxxx, Xxxxxx, Försäkringsavtalsrätt, 2., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 52.
36 NJA 1988 s 408.
37 Prop. 1994/96:17 sid 51.
avtalsvillkors innebörd skall den för konsumenten med gynnsamma tolkningen gälla”.38 I svensk lagtext lyder den istället så här ”om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling är oklar, skall vid tvist mellan en näringsidkare och en konsument villkoret tolkas till konsumentens förmån”.39 Oklarhetsregeln i avtalsvillkorslagen är inte generell utan endast till för att användas när ett villkor inte har varit föremål för individuell förhandling.40
Angående att texterna inte riktigt överensstämmer med varandra menar Xxxxxxx att det antagligen beror på att den första meningen anses vara svårtillämpad i svensk lagstiftning.41
Den andra meningen i direktivtexten, som man kan säga rättfärdigar den första meningen förklarar däremot att den tolkningen som är mest gynnsam för konsumenten är den som skall gälla.42 I den svenska versionen anges endast att tolkningen ska ske till konsumentens fördel. Xxxxxxx anser att det hade varit bäst ifall den svenska lagtexten hade varit densamma som direktivtexten.43
En grundprincip gällande tolkning av lagtext som är en produkt av ett direktiv och således implementerad är att direktivkonform tolkning skall användas. Därför ska den svenska lagtexten tolkas i överrensstämmelse med direktivtexten. Med direktivkonform tolkning menas att nationella domstolar så långt som möjligt ska tolka nationella regler som har kommit till för att genomföra ett EU-direktiv i enlighet med direktivets syfte.44
Oklarhetsregeln i 10 § AVLK har tillämpats rätt mycket utav ARN, framförallt i ärenden som rör försäkringsavtal men även i viss mån andra fall. En inte helt ovanlig situation i ARN:s praxis är att det förekommer skillnader i annonser och broschyrer jämfört med vad som står i det färdigtryckta standardavtalet. ARN brukar i sådana fall sådana oklarheter verka till konsumenternas fördel.45 I ett avgörande från ARN där det i försäkringsvillkoret inte fanns
38 Rådets direktiv 93/13 EEG, art 5.
39 Se 10 § AVLK.
40 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 171.
41 Ulf, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 92.
42 Rådets direktiv 93/13 EEG, art 5.
43 Ulf, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 92.
44 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxxxx, Xxxxxx, Europarättens grunder, 4., [xxxxx. och uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 110.
45Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 93.
någon klar definition av ordet motor, och parterna var oense ifall ett luftfilterhus ingick i motorn eller inte, har ARN dömt till konsumentens fördel.46
HD har på senare år valt att gå ifrån oklarhetsregeln, detta visas bland annat i NJA 2001 s. 750 rättsfallet handlar om att Trygg-Hansa beviljade ett åkeriföretag (SPEDAB) rättskydd i en avtalstvist med Rockwool AB. För försäkringen gällde försäkringsvillkor R 50:6 och i avsnitt 6:6 stod det vid varje tvist är självrisken 20 % av basbeloppet jämte 20 % av överskjutande kostnader”. Tvisten mellan Rockwool AB och SPEDAB avgjordes genom ett skiljeförfarande. SPEDAB försattes sen i konkurs och konkursförvaltaren inträdde i deras ställe och förlikades med Rockwool AB
Tvisten mellan Trygg-Hansa och advokatbyrån berodde på att de tolkade det ovan nämnda villkoret på olika sätt. Trygg-Hansa beräknade beloppet på ett sätt, medan advokatbyrån som hade företrätt konkursboet tycket att de skulle ha mer betalt. Advokatbyrån menade att avtalsvillkoret var otydligt, och genom oklarhetsprincipen så skulle oklara villkor gå ut över den part som hade stiftat villkoret. Trygg-Hansa å andra sidan menade att villkoret inte var otydligt och att villkoret skulle tolkas på det sätt som utbetalningen från deras sida hade gjorts
HD menade själva ordalydelsen i avtalen i och för sig kunde tolkas dels som Trygg-Hansa hade gjort, men även som Advokatbolaget hade hävdat. Men HD sa också att vid tolkningen av ett försäkringsvillkor måste man förutom själva ordalydelsen, klausulens syfte, försäkringen, kundkretsens, lagens uttryckssätt, praxis, hur avtalsvillkor brukar formuleras i branschen och så vidare. Även pröva vad som sakligt sett är en förnuftig och rimlig reglering. Först om inget resultat kan uppnås via en vanlig avtalstolkning kan man falla tillbaka på generella tolkningsprinciper såsom tillexempel oklarhetsregeln.47
4.6 Oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden
Det förekommer ibland att standardavtal som utformas av ett företag eller en branschorganisation är starkt gynnande för den part som använder standardavtalet. Ibland är villkoren så ogynnsamma att de kan betecknas som otillbörliga, oskäliga, eller att
46Avgörande 2009-01-20; 2008-4802 från ARN.
47 NJA 2001 s. 750.
tillämpningen av dem i en viss situation kan framstå som oskäligt, det här förekommer också i individuellt förhandlade avtal och är alltså inget som enbart uppstår i standardavtal.48
Det finns olika sätt att komma tillrätta med oskäliga avtalsvillkor, AvtL innehåller ett antal ogiltighetsgrunder och i andra fall har tvingande rättsregler införts, framförallt 36 § AvtL kan vara användbar, 1971 infördes avtalsvillkorslag49 som genom administrativ väg siktade in sig på att skydda konsumenter, för att på så sätt kunna införa förbud mot oskäliga avtalsvillkor. Den vanligaste metoden idag är marknadsrättslig, KO har på så sätt sanerat flera branscher och företags standardavtal.50
Vid avtalstolkning får man titta på det som har kommit fram vid avtalsförhandlingarna eller förarbetena till standardavtal, om det finns sådana. Det förekommer om standardavtalet har utarbetats efter förhandlingar mellan organisationer som representerar båda partsintressena, finns dessa bör de dock användas med försiktighet.51
En till viktig faktor är parternas ändamål med avtalet. Ofta kan det finnas flera olika typer av lösningar, men om någon av dem tydligare verkar för parternas syfte med avtalet så ska den lösningen användas. Genom att läsa hela avtalet och titta på helheten kan den som tolkar avtalet lättare få hjälp med att tyda syftet med ett villkor som ensamt är svårtytt eller oklart. Om ett uttryck ser ut att peka åt ett håll kan det vid en sammanvägning av hela avtalet visa sig att uttrycket är orimligt i förhållande till helhetsperspektivet.52
Då man tolkar ett standardavtal är självklart syftet bakom avtalet viktigt men det går inte att lägga samma vikt på de bakomliggande syftena som vid ett avtal som har varit föremål för individuell förhandling. En vanlig avtalstolkning är kontextuell det vill säga ordalydelsen är kopplad till parternas beteende och händelseförloppet i övrigt, ändamålsinriktad och intersubjektiv det vill säga parternas avsikter och ömsesidiga beteende. Vid tolkningen av ett standardavtal blir tolkningen mer textuell, det vill säga mer bokstavstrogen det här kommer särskilt fram då tvisten rör en liten detalj. Tolkningen av ett standardavtal är också mer
48 Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxxx: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 98.
49 Numera ersatt av AVLK, framgår av prop. 1994/95:17, sid 1.
50 Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxx, Avtalsrätt. 1, 13., [rev.] uppl., Juristförlaget, Lund, 2011, sid 309-310.
51 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 148.
52 Xxxxxxx, Xxxxxx & Xxxxxxxx, Xxxxxx, IT-avtal: en kommentar till IT-branschens standardavtal, Jure, Stockholm, 2013, 28-29.
restriktiv och objektiv. Bara för att standardavtalstolkningen är mer textuell än kontextuell betyder det inte att standardavtalet inte ska ses som en enhet. Precis som vid vanlig avtalstolkning är det viktigt att men är systematisk vid tolkningen av standardavtalet. Att tolkningen av standardavtal inte är kontextuell betyder att det inte går att ta in de bakomliggande omständigheterna på samma sätt som vid vanlig avtalstolkning, detta eftersom att texten i ett standardavtal är klar i förväg och inte ändras av parterna innan det ingår ett avtal mellan varandra. 53
Kommer domstolen fram till att ett avtalsvillkor är oskäligt kan det vara läge att använda jämkning, då finns här möjligheten att använda generalklausulen det vill säga 36 § AvtL, den innebär en av användning av ogiltighetsmetoden i vidsträckt mening. Då 36 § AvtL infördes ersatte den mängder av regler i övriga lagar och har en väldigt stor räckvidd i förmögenhetsrätten.54
Syftet med 36 § AvtL är att ge domstolar ökade möjligheter att ingripa i avtalsförhållanden. Domstolen ska inte bara kunna förhindra att tillämpningen av ett avtalsvillkor i särskilda fall utan även i konkreta fall på annat sätt ändra avtalets innehåll så att resultatet kan ses som skäligt. Framförallt ska behovet av skyddet för svagare parter som konsumenter beaktas vid prövningen. Hur den praktiska betydelsen blir beror på hur långt domstolarna vill gå vid tillämpningen, och den bygger dels på en avvägning mellan den klagande partens skyddsbehov men också att avtalet ska kunna fungera som en reglering mellan parterna men också att parterna ska kunna se vad de har gått med på genom avtalsbundenheten.
36 § AvtL kan antingen användas för att direkt bedöma avtalets skälighet, men har framförallt inriktats på särskilda avtalsvillkor, den är klausul inriktad. Då oskäligheten av en avtalsklausul prövas måste hänsyn även tas till andra delar i avtalet, och en helhetsbedömning av hela avtalet görs. Om en bestämmelse i avtalet anses vara för hård kan den uppvägas av att det förekommer en fördel på ett annat ställe i avtalet. Beroende på omständigheterna påverkas rättsföljden, i första hand kommer jämkning eller att det oskäliga villkoret åsidosätts.
Villkoret kan även mildras eller bortses helt från, och eventuellt kanske en lagregel om hävningsrätt blir tillämplig istället eller att avtalet kan fungera utan det oskäliga villkoret.
53 Xxxxxxx, Xxxxxx & Xxxxxxxx, Xxxxxx, IT-avtal: en kommentar till IT-branschens standardavtal, Jure, Stockholm, 2013, sid 29.
54 Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxxx: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 98.
Men ibland måste även andra delar av avtalet jämkas för att sammanhanget ska bibehållas. Det finns också en möjlighet att ogiltigförklara hela avtalet.
Vid konsumentförhållanden gäller enligt 36 § 4 st. AvtL att 11 § i AVLK ska gälla denna lagen bygger på direktiv 93/13 EEG, och paragrafen säger att,
”11 § 3 st. Jämkas ett avtalsvillkor eller lämnas det utan avseende, skall, om villkoret strider mot god sed och medför en betydande obalans till konsumentens nackdel, avtalet gälla utan andra ändringar, om konsumenten begär det och om avtalet kan bestå med i övrigt oförändrat innehåll.”
Det här gör alltså att domstolen inte har helt fria händer att skriva om avtalet.55
För konsumentförhållanden finns det en begränsning i 11 § st. 2 i AVLK, begränsningen är att ändrade förhållanden, som i vissa fall kan göra ett oskäligt avtalsvillkor skäligt och därför inte är till konsumentens nackdel ändå inte får hindra en jämkning. Det är alltså tvärt emot vad som gäller om 36 § AvtL används där ett oskäligt avtalsvillkor kan få fortsätta användas på grund av en sådan händelseutveckling.
Syftet med 36 § AvtL är i första hand att skydda konsumenter mot näringsidkare, men kan självklart användas mellan två näringsidkare också. Riktlinjerna för att få använda generalklausulen i 36 § AvtL anger förarbetena att prövningen ska ta sikte på förhållanden i ett särskilt fall som ligger till bedömning. Till exempel ska det vara möjligt att säga att vissa klausultyper som i och för sig oskäliga. En typ av villkor som nästan alltid bedöms som oskäligt är ett avtalsvillkor som lägger bestämmanderätten helt i den ena partens hand parts hand.56
Även ett avtalsvillkor som stämmer med tvingande eller dispositiv lag kan jämkas eller åsidosättas enligt förarbetena till 36 § AvtL, det beror på att sådana regler kan vara till för att
55 Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxxx: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 99-101.
56 Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxxx: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 99-101.
endast ge parten minimivillkor, och därför kan dessa under vissa förhållanden anses vara oskäliga.57
HD menar att 36 § AvtL ska användas med försiktighet, därför finns det bara ett fåtal av göranden från HD sen 36 § AvtL trädde i kraft. I rättstillämpningen ska det finnas en avbalansering mellan dels intresset av att oskäliga avtalsvillkor ska motverkas och dels betydelsen av förutbestämdhet och beständighet då avtal ingås. I de fall som HD har uttalat sig närmare om en viss typ av klausul har det vanligen skett med väldigt många reservationer och tydliga motiveringar och ofta har de dessutom hänvisat till omständigheter som är specifikt knuta till målet.
36 § AvtL lyder så här:
”Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende.
Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för en som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet
Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor som annan rättshandling än avtal
I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 § lagen (1995:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden.”
Generalklausulen har alltså en väldigt bred räckvidd och är tvingande, den omfattar både standardavtal och sådana avtal som är individuellt förhandlade. Den gäller dessutom på alla slags avtalsomständigheter och alla slags avtalstyper inom förmögenhetsrätten.58
57 Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxxx: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 98. Samt Prop. 1975/76:81, sid 50-51.
58 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 154.
Den breda räckvidden visar sig också att bestämmelsen är tillämplig på alla slag av oskäliga avtalsvillkor och det är oberoende på om oskäligheten hänger samman vid omständigheterna vid avtalets tillkomst eller förhållanden som har inträffat senare.59
En av tankarna bakom tillkomsten av generalklausulen är att den ska kunna tillämpas mer aktivt i det fall den starkare avtalsparten har tagit in oskäliga avtalsvillkor i ett standardavtal. En av kategorierna i underlägsen ställning i 36 § AvtL är just konsument. Konsumentens skyddsbehov har av lagstiftaren ansetts varit viktigt, och paragrafen kom till stor del till för att kunna komplettera det konsumenträttsliga skyddet som fanns. Domstolarna anses dessutom ha ett relativt stort utrymme att använda 36 § AvtL på konsumentavtal.60
Förutom 36 § AvtL finns ännu metod som går att använda för att komma till rätta med oskäliga avtalsvillkor och den bestämmelsen går att återfinna i AVLK. Den här metoden tar sikte på den marknadsrättsliga delen. Lagen är tillämplig vid utbud av varor, tjänster och andra nyttigheter som till huvuddel är för enskilt bruk 1 § AVLK. Funktionen fungerar på ett liknande sätt som 36 § AvtL, AVLK ger möjlighet till tvångsmedel som kan användas för att rensa villkorsfloran i standardavtal. Lagen har också en generalklausul i 3 § AVLK som ger Marknadsdomstolen möjlighet att förbjuda näringsidkare, oftast med hjälp av vite. Att i avtalsförhållanden med konsumenter förbjuda avtalsvillkor som med hänsyn till pris eller andra omständigheter är att anse som oskäligt mot konsumenten. För att den här möjligheten ska kunna användas krävs det att det är påkallat från allmän synpunkt eller om inte annat ligger i konsumenternas intresse eller att det är viktigt ur konkurrenssynpunkt. En generell rättelse skall åstadkommas för framtiden men inte just för det enskilda fallet, för att rättelse i det enskilda fallet ska vara möjligt är det tvunget att användas civilrättslig reglering.61
AVLK användningsområde gällande konsumentförhållanden tar helt enkelt sikte på avtalsvillkor som genom sitt innehåll bedöms som oskäliga och avser att ge förbud att i framtiden använda samma eller i stort sätt samma villkor i liknande sammanhang. 36 § AvtL tar som sagt hänsyn till förhållandena i det konkreta fallet. Medan det i AVLK är tanken att
59 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 155.
60 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 156.
61 Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxxx: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 103.
ett avtalsvillkor som det meddelas förbud mot och sen fortfarande används ska det kunna jämkas eller åsidosättas genom civilrättsliga medel.
Även om bedömningsgrunderna är olika mellan 36 § AvtL och AVLK, och att AVLK endast gäller i relationen mellan konsumenter och näringsidkare anses avgörandena vid de allmänna domstolarna få viss ömsesidig vägledande betydelse.62
Genom AVLK går det att få till en prövning i administrativ väg och då titta på standardavtalets innehåll och då titta på behovet av skydd för konsumenter och de möjligheter som finns för att utfärda ett förbud mot oskäliga avtalsvillkor.63
Ett avtalsvillkor är typiskt sett oskäligt mot konsumenten om det med avvikelse från gällande dispositiva rättsregler och leder till en sådan snedbelastning, i fråga om parternas
rättigheter och skyldigheter. I direktivet som ligger bakom AVLK finns också en så kallad grå lista, den här listan tar upp vilka villkor som är oskäliga, men den är inte uttömmande utan ska användas som vägledning. 64
Enligt direktiv 93/13 EEG art 8 ska ett avtalsvillkor som anses vara oskäligt mot en konsument inte vara bindande mot denna. Men att ett avtalsvillkor är oskäligt betyder inte att kontraktet i sig slutar att existera, bundenhet mellan parterna kommer i det flesta fall bestå med undantag för villkoret som anses vara oskäligt. Regleringen ger inte rätten möjlighet att skriva om kontraktet för att det ska bli rättvist åt alla håll. Om villkoret är av väsentlig grund för att kontraktet ska kunna existera, kan utgången att kontraktet slutar vara bindande mellan parterna, och att avtalsobundenhet uppstår som följd av att ett villkor inte är skäligt. 65
Verkningen av ogiltighet behöver inte betyda att hela avtalet ogiltigförklaras utan det räcker med att enskilt villkor ogiltigförklaras eller lämnas utan hänseende. För att slå fast vilka verkningar en ogiltighet skall ha kan liknas den vid avtalstolkning. Särskilt om ett avtal ska fortsätta förbli gällande även efter att ett villkor i avtalet ogiltigförklaras, det kan då behövas
62 Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxxx: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 104.
63 Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxxx: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 98.
64 Prop. 1994/95:17 s.89-91, samt sid 115-116 för den ”grå listan”.
65 XxXxxxxxxx, Xxxx, Contract law: text, cases, and materials, 5. ed., Oxford University Press, Oxford, 2012, sid 470.
överväganden som annars brukar likna jämkning för att inte konsekvenserna ska blir för stora av att ett villkor ogiltigförklaras.66
För att jämkning av avtalet ska vara tillämpligt krävs det att avtalet eller dess tillämpning leder till ett oskäligt resultat. Till skillnad från reglerna i AvtL, kan man titta på fler omständigheter än enbart de vid avtalets tillkomst. Det finns inte heller något krav på ond tro eller klandervärt beteende däremot kan det ha betydelse. För att jämkning ska komma till stånd krävs det att en helhetsbedömning sker och det räcker inte med att avtalet är oskäligt utan det måste också gå att spåra oskäligheten till ett visst avtalsvillkor. Om hela avtalet i sin helhet anses som oskäligt är det sällan svårt att få detta avtalsvillkorsrekvisit uppfyllt, eftersom att det nästan alltid kan sägas att i alla fall det man får är oskäligt mot det man ger, men det är inte alltid fallet.67
Jämkning används med försiktighet av domstolarna framförallt i förhållanden mellan näringsidkare. Det förekommer ändå jämkning används. Speciellt i avtalsförhållanden som löper på en lång tid. Avvikande dispositiv rätt talar alltid i viss mån för jämkning, men det finns vissa klausuler som särskilt riskerar att råka ut för jämkning. Dessa är:
• ”Skiljeklausuler som inte styrkemässigt neutrala,
• Ensidig rätt att ändra villkoren,
• Friskrivnings- och ansvarsbegränsningsklausuler,
• Reklamations- och preskriptionsklausuler,
• Integrationsklausuler och förbud mot sidolöpare.”68
Skiljeklausuler i konsumentförhållanden inte är tillåtet vilket framgår av 6 § lag om skiljeförfarande (1999:116).
Självklart behöver ingen av de här klausulerna i sig betyda oskälighet men det kan göra det om villkoret i sig är för ensidigt utformat eller avviker för mycket från dispositiv rätt eller vad som är att räkna som god sed i branschen.69
66 Xxxxxxxxxx, Xxxxxxxx, Ogiltighet och rättsföljd, 1. uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2012, sid 68.
67 Xxxxxxx, Xxxxxx & Xxxxxxxx, Xxxxxx, IT-avtal: en kommentar till IT-branschens standardavtal, Jure, Stockholm, 2013, sid 34.
68 Xxxxxxx, Xxxxxx & Xxxxxxxx, Xxxxxx, IT-avtal: en kommentar till IT-branschens standardavtal, Jure, Stockholm, 2013, sid 35.
69 Xxxxxxx, Xxxxxx & Xxxxxxxx, Xxxxxx, IT-avtal: en kommentar till IT-branschens standardavtal, Jure, Stockholm, 2013, sid 35.
I ett konsumentförhållande är det överlag oskäligt att till och med avvika från dispositiv rätt. Det går indirekt att utläsa av 36 § AvtL, om ett avtal bedöms innehålla någon oskälighet, i enighet med giltighetsregeln ändå ska fortsätta gälla även om villkoret jämkas. Dock så är inte alltid det här möjligt. Dessutom kan en jämkning medföra att avtalet istället blir oskäligt mot andra hållet, och i sådana fall är det mycket bättre att låta hela avtalet bli utan verkan.70
36 § AvtL används främst som en jämkningsregel även om det är fullt möjligt att förklara ett avtalsvillkor eller ett avtal som ogiltigt. Enligt Xxxxxxx är det vanligast att jämkningsmöjligheten används vid användandet av 36 § AvtL. Domstolarna har alltså möjlighet att jämka ett oskäligt avtalsvillkor så att villkoret blir skäligt men de har också möjlighet att helt enkelt ändra ett villkor i avtalet för att resultatet ska blir balanserat.71
Med ett oväntat standardvillkor menas ett villkor som är ovanligt, framstår som överraskande eller är undangömt på något sätt i avtalet. Ett sådant villkor är inte bindande om konsumenten inte har accepterat det.72 Med ett tyngande villkor menas en klausul som ställer den ena parten i ett väsentligt sämre läge än den andra parten mycket sämre länge än enligt dispositiv rätt.
Huvudregeln är att ett särskilt tyngande standardvillkor endast blir en del av avtalet om motparten har fått kännedom om det. Det krävs dock inte att ett tyngande villkor är särskilt markerat eller att motparten bekräftar att hen har tagit del av dem för att de ska anses vara en del av avtalet.
Med oväntade villkor menas ett standardvillkor som på grund av sin ovanlighet eller på grund av andra skäl framstår som överraskande i den specifika avtalssituationen. Även undangömda villkor som den ena parten försöker smyga på parten genom att stoppa villkoret på en undanskymd placering i ett formulär räknas hit. Enligt Xxxxxxx verkar det inte vara möjligt att precisera någon specifik skillnad mellan oväntade eller överraskande villkor.73
I NJA 2011 sid 600, diskuterar HD vad som krävs för gällande oväntade, överraskande och särskilt tyngande klausuler i standardvillkor. HD börjar med att säga att det upprätthålls
70 Xxxxxxx, Xxxxxx & Xxxxxxxx, Xxxxxx, IT-avtal: en kommentar till IT-branschens standardavtal, Jure, Stockholm, 2013, sid 36.
71 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 158.
72 Ny Juridik 1:11 s.21. (sid 8 i artikeln).
73 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 69-71.
strängare krav i rättspraxis gällande oväntade, överraskande och särskilt tyngande klausuler jämfört med andra standardvillkor som är införlivade i avtalet. Rättsutvecklingen hade även visat att det ställdes större krav på ett klargörande av tyngande eller oväntade villkor när näringsidkaren slöt ett avtal med en konsument än när avtalet var mellan två näringsidkare. Med tyngande villkor menas i första hand sådana klausuler i standardavtal som ställer motparten i ett ogynnsammare läge än dispositiv rätt, och med oväntade villkor menas standardvillkor som på grund av sin ovanlighet eller av andra skäl framstår som överraskande i den specifika avtalssituationen.74
Principen är att oväntade eller överraskande standardvillkor inte binder den andra avtalsparten om det inte tydligt framgår att denne har accepterat villkoren.75
74 NJA 2011 sid 600.
75 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 72.
5 Ingående av avtal
Den första frågan som måste besvaras är ifall ett avtal mellan konsument och näringsidkare har kommit till stånd även om konsumenten inte har läst villkoren i avtalstexten. För att besvara den delen kommer jag i detta avsnitt gå igenom gällande rätt gällande avtalets ingående och på så sätt ta reda på om så är fallet.
Ett avtal ingås genom att två parter kommer överens om något, avtalets rättsverkningar behandlas i AvtL från 1915, då denna lagen kom till fanns inga av de moderna hjälpmedel som vi har idag. Lagen bygger helt enkelt på principen om att avtal uppstår när två överensstämmande viljeförklaringar förekommer och lagen tillämpar en anbud- och acceptterminologi. Lagen innehåller inga formkrav på hur ett avtal ska ingås och det finns därför inget hinder mot att elektronisk teknik används för att ett avtal skall ingås.
I doktrinen finns dock en viss oenighet om hur ett elektroniskt avtalsslut ska förklaras rent teoretiskt och vissa jurister menar att avtalslagens viljeförklaringsmodell är otillräcklig.
I doktrinen råder det enighet om att elektroniska avtalsslut såsom point-and-click-avtal leder till bindande avtal. Trots att det i AvtL inte finns några generella formkrav som utgör hinder för avtalsslut i elektronisk miljö så finn det ändå formkrav för vissa typer av avtal, bland annat de regler som finns uppställda i jordabalken för krav på köp av fast egendom. Formkrav kan därför vara ett absolut hinder mot att ett elektroniskt avtalsslut eller att avtalsslutet måste se ut på ett visst sätt. Till exempel med hjälp av elektronisk signatur. 76 Vad en elektronisk signatur är framgår av 2 § Lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, kortfattat beskrivet kan man säga att en elektronisk signatur säkerhetsställer att elektroniskt överförd information inte har förvanskats och att den som har skickat informationen verkligen är den hen utger sig för att vara, och på så sätt inte i efterhand kan hävda att hen inte har sänt informationen.77 För de flesta avtalstyper krävs dock inga formkrav. 78
76 Xxxxxxx, Xxx (red.), Elektronisk signering: en antologi, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 45- 46.
77 Prop., 1999/2000:117, sid 14.
78 Xxxxxxx, Xxx (red.), Elektronisk signering: en antologi, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 46.
Inom civilrätten gäller principen om avtalsfrihet och att ett avtal är bindande, den lagstiftning som framförallt finns på området är AvtL. Lagen präglas till en stor del av att avtalsparterna är socialt och ekonomiskt jämställda. Detta gällde till större del då lagen kom till än vad det gör idag då diverse inskränkningar genom tvingande lagstiftning har tillkommit som skydd för konsumenterna. Dessutom har avtalsfriheten inskränkts ytterligare genom generellt hållna lagregler som riktar sig mot vissa rättshandlingar. Sen AvtL kom till har det funnits bestämmelser som tar sikte på att angrip avtal som har tillkommit genom tvång, svek med mera. 79
En grundprincip inom avtalsrätten är fortfarande rätten för var och en att fritt ingå avtal och skyldighet för avtalsparterna att upprätthålla vad de har kommit överrens om. Avtalsfriheten innebär att individen själv ska få bestämma om den vill ingå ett avtal, med vem och vad själva avtalet ska innehålla. 80 De svenska bestämmelserna som finns om avtalets ingående är i grund och botten okomplicerade, ett avta kan ingås på flera olika sätt och det betyder att även muntliga avtal är giltiga.81
Avtalsbundenhet innebär att man åtar sig att uppfylla de villkor som finns i avtalet, det vill säga pacta sunt servanda. Principen om att avtal skall hållas är till för att ge parterna de rättigheter som avtalet innehåller. Däremot har domstolar möjlighet att vid tvist mellan avtalsparter avgöra vilken omfattning de överenskomna villkoren har. Om en part vägrar att uppfylla vissa åtaganden finns det möjlighet genom tvångsåtgärder att tvinga en part att uppfylla sina åtaganden.82
Vid ingåendet av avtal via internet, är det är inte alls ovanligt att produkt- och tjänsteleverantörer erbjuder sina kunder och användare på ett snabbt och enkelt sätt att genom ett par klick med musen eller på skärmen. Denna metod för avtalsslut kallas ”point-and-
79 Prop., 1994/95:17, sid 16.
80 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 7., [xxxxx.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007, sid 28.
81 Xxxxxxx, Xxx (red.), Elektronisk signering: en antologi, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 15.
82 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 7., [xxxxx.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007, sid 28.
click”, de avtal som ingås är i de flesta fall omfattande standardavtal som är upprättade av leverantören.83 Dessa point-and-click-avtal begränsas inte enbart till okomplicerade avtal som rör köp och leverans av konsumtionsvaror. Utan används också för komplicerade avtal som rör licenser, måltjänster och liknande. Dessa standardavtal finns i regel tillgängliga för granskning under en länk som presenteras i samband med avtalsslutet, ofta accepterar konsumenten dessa villkor utan att läsa igenom dem.84
Vid ingåendet av ett elektroniskt avtal är det vanligt att avtalet godkänns genom ett klick i en ruta. Vid ett sådant avtal är det viktigt att det finns en referens till villkoren på hemsidan eller via en länk som är lättillgänglig. Då ett elektroniskt avtal ingås med en konsument är det väldigt viktigt att konsumenten får tillgång till de centrala avtalsvillkoren i en handling eller i någon annan läsbar och varaktigfrom som både är begriplig och lättillgänglig för konsumenten. Ett klick bör alltså kunna markera att konsumenten har tagit del av avtalsvillkoren.85 Vid konsumentförhållande är det särskilt viktigt att överraskande eller tyngande villkor tydligt synliggörs.86
Vid så kallade ”click-wrap” avtal som innebär att en konsument måste klicka i att han accepterar villkoren för att en installation skall kunna fullbordas, anses det att kunden blir bunden av villkoren eftersom att det fanns möjlighet att ta del av dessa vid avtalets ingående. Den avgörande frågan är alltså om kunden fått kännedom om villkoren före avtalet ingås.87
Med ett ”click-wrap-” eller ”shrinkwrap-” avtal menas ett avtal där villkoren finns tryckta på produktens förpackning eller visas först vid installationen av produkten och blir således tillgängliga för användaren först vid avtalsslutet.88 Shrinkwrap-avtalet innehåller normalt en text som innebär att om köparen bryter förpackningen så accepterar denne bundenhet av licensavtalen. Om kunden inte vill bli bunden av avtalet kan hen återsända programprodukten och återfå den erlagda köpesumman. En liknande bundenhet kan också uppkomma genom att motsvarande text kommer upp på bildskärmen under installationen av ett dataprogram ett så
83 Xxxxxxx, Xxx (red.), Elektronisk signering: en antologi, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 45. 84 Xxxxxxx, Xxx (red.), Elektronisk signering: en antologi, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 45. 85 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 59.
86 Ds 2012:31, App to date – konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen, m.m., sid 83.
87 Xxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxxx, Xxxxxx, Praktisk IT-rätt, 3., [omarb. och utök.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2001, sid 381-382.
88 Xxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxxx, Xxxxxx, Praktisk IT-rätt, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 1997, sid 86-87.
kallat ”click-wrap” avtal.89 För att installationen ska kunna fullbordas krävs i så fall att kunden aktivt väljer att acceptera villkoren. Även fast kunden i det här fallet först får kännedom om avtalsvillkoren vid avtalsslutet anses det tillräckligt enligt rättspraxis efter som att det räcker med att motparten har haft kännedom om villkoren. Det här beror på att kunden har haft möjlighet att ta del av villkoren innan denne väljer att acceptera dem.90
Ett av problemen som dyker upp vid ingående av avtal på elektronisk väg är att parterna inte är kända av varandra vid avtalsförhandlingen. Dessutom är avtalsslutande ofta gjort på det sätt att ett datorprogram har programmerats till att acceptera avtalet när vissa omständigheter föreligger, till exempel att en ruta är förkryssad.91
Det finns en relativt omfattande reglering angående vilka uppgifter som näringsidkaren är skyldig att ge konsumenten innan ett elektroniskt avtal kan slutas. Reglerna återfinns i marknadsföringslagen (2008:486), lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, prisinformationslagen (2004:347) och distans och hemförsäljningslagen (2005:59).92
5.4 Informationsplikt vid konsumentavtal
I förhållanden som rör konsumenter gäller det i många fall särskilda krav på att mottagaren skall ges viktigt information om avtalsvillkoren innan avtalet ingås, så kallad prekontraktuell information. Dessa regler är oftast av marknadsrättslig natur och grundas delvis på de allmänna regler som finns i marknadsföringslagen och delvis på de särskilda regler som finns i de olika konsumentskyddslagarna. Underlåtenhet att inte följa de regler som finns om informationsskyldighet kan både ge påföljder för näringsidkaren i form av förbud eller åläggande, dels civilrättsliga konsekvenser.93
89 Xxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxxx, Xxxxxx, Praktisk IT-rätt, 3., [omarb. och utök.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2001, sid 381.
90 Xxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxxx, Xxxxxx, Praktisk IT-rätt, 3., [omarb. och utök.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2001, sid 382.
91 Ds 2012:31, App to date – konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen, m.m., sid 81.
92 Ds 2012:31, App to date – konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen, m.m., sid 59.
93 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008, sid 69.
Ett av tal kan ingås lite hur som helst, två parter som kommer överens om något och du har ett avtal. Avtalets rättsverkningar regleras i AvtL från 1915.
Ett elektroniskt avtal ingås på elektronisk väg och är bindande precis som vilket annat avtal som helst. Vissa avtalsformer kan dock inte ingås via elektroniska avtal, där ibland köp av fast egendom enligt jordabalken. Men annars finns det inga hinder för att ett elektroniskt avtal ska kunna ingås eller anses vara giltigt.
Grundprincipen inom avtalsrätten är att det är fritt att ingå avtal och att avtal skall hållas, parterna väljer också själv vad avtalet ska innehålla.
Särskilt vid avtal som ingås via internet är elektroniska avtal vanliga, det är väldigt enkelt att ingå ett avtal på internet då det räcker med ett par klick så är avtalet färdigt. Den här typen av avtalsslut kallas point-and-click-avtal och bakom den enkla proceduren av avtalets ingående finns ofta ett omfattande standardavtal. Oftast finns det en länk där konsumenten har möjlighet att läsa igenom avtalsvillkoren innan hen väljer att tacka ja till avtalet.
Den här proceduren med att villkoren har funnits tillgängliga gör att det anses som att den avtalsslutande parten har haft möjlighet att ta del av dem.
Trots att undersökningen har visat att konsumenter allt som oftast inte läser igenom avtalsvillkoren innan den väljer att ingå ett avtal på internet, är avtalet bindande, man kan helt enkelt säga att konsumenten har en skyldighet att läsa igenom avtalet innan den väljer att tacka ja. Inte heller faktorn att avtalet har slutits på elektronisk väg hindrar att avtalsbundenhet uppstår.
Avtalsvillkoren är också att anse som inkorporerade i avtalet då dessa har funnits tillgängliga och lätt har kunnat läsas av konsumenten innan denne väljer att tacka ja och börja använda tjänsten.
6 Ändring av avtalets villkor
Ändring av villkor regleras i VK:s användaravtal, avtalsvillkoret säger att VK äger rätt att ändra de allmänna villkoren utan att de i förväg kräver kundens godkännande, vidare står det att de publicerar ändringen på webbsidan minst en vecka i förväg och om kunden fortsätter att använda tjänsten efter att ändringen trätt i kraft godkänns ändringen.94
I Facebook-avtalet regleras ändringen av avtalsvillkoren på ett liknade sätt som i VK:s avtal, men lite mer långtgående. De meddelar i sitt användaravtal att de har rätt att ändra villkoren genom att publicera ändringen på en viss del av Facebook där användaren ska ha möjlighet att kommentera ändringen, beroende på vilken ändring det är meddelar Facebook det antingen 3 dagar eller 7 dagar innan den träder i kraft. Precis som VK menar Facebook att användaren godkänner villkoren om denne fortsätter att använda tjänsten efter att villkoren har trätt i kraft.95
6.2 Ändring av avtalsvillkor efter avtalets ingående
Grundprincipen inom alla avtalsförhållanden är att ingångna avtal skall hållas, det vill säga att parterna har en skyldighet att uppfylla avtalet, en avtalsbundenhet uppstår mellan parterna.
Men självklart förekommer det att förhållanden ändras så att avtalsvillkoren måste förändras eller modifieras. Men i nästan alla rättsordningar har det eftersträvat ett krav för förutsägbarhet i avtalsförhållanden och en begränsning till att avtalsförpliktelser ska kunna jämkas. Just för att parterna ska kunna veta vilket avtal de har ingått.
Men till den här huvudregeln finns det undantag, självklart är det inte rimligt att varje avtalslöfte måste uppfyllas under alla omständigheter oavsett vad som senare inträffar. Då två
94 Se bilaga 1 ”vk avtalet”, punkt 9, benämnd ”ändring av villkor”.
95 Se bilaga 1 ”facebook-avtalet”, punkt 14, benämnd ”tillägg”.
parter ingår ett avtal utgår man från de förhållanden som fanns då avtalet ingicks.96 Det finns därför undantagssituationer då ändrade situationer kan bli rättsligt relevanta. 36 § AvtL medger att ett avtalsvillkor kan jämkas på grund av ett senare inträffat förhållande.
För att ett ändrat förhållande skall bli relevant för den rättsliga grunden måste det här förhållandet vara stort. Det vi vill säga att avtalets uppfyllelse i den här nya situationen inte längre omfattas av det ursprungliga underlaget, och att de därför har uppstått ett helt annat avtal än vad parterna ursprungligen ingick.
En av parametrarna att ta hänsyn till är tiden. På samma sätt som att förhållanden kan förändras från tidpunkten då avtalet ingicks så att prestationen blir nästan omöjlig att uppfylla. Det är väldigt ovanligt att problematiken förblir beständig utan oftast är den övergående. Det som måste göras i sådana fall är att undersöka hur lång tid problemet måste finnas för att ett bortfall eller en jämkning av avtalsförpliktelsen ska vara tillämplig.
Om en sådan svårighet inträffar efter att avtalet har ingåtts måste man bedöma om den drabbade förutsett eller borde ha förutsett händelseutvecklingen. Om ett sådant antagande är sant borde det ha gjorts ett förbehåll i avtalet som ger rätt att ändra villkoren. 97
Vid avtal som är långvariga är det inte helt ovanligt att det förekommer ändrade förhållanden, parterna som sluter ett långvarigt avtal vet att förhållandena kan ändras. Därför är det vanligt att sådana avtal innehåller klausuler om vad som gäller om förhållandena ändras. Oftast har sådana här klausuler en generell utformning så att de kan täcka ett stort antal situationer.98
I RH 2006:67 användes 36 § AvtL, målet rörde ett avtalsförhållande mellan Telia och en konsument. Enligt avtalsvillkoren hade Telia rätt att ensidigt ändra avtalsvillkoren under vissa förutsättningar. I de allmänna villkoren som Telia hade bifogat avtalet stod det att Telia hade rätt att genomföra ändringen av de allmänna villkoren tidigast 3 månader efter att villkorsändringen hade gjorts allmänt tillgänglig. Medan priser, abonnemangsavgifter, abonnemangsformer och tjänster fick ändras tidigast en månad efter att de hade gjorts allmänt
96 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 185.
97 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 186-187.
98 Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010, sid 191-192.
tillgängliga. Telia menade att de hade gjort villkorsändringen tillgänglig genom kundtidningen.
Hovrätten sa att de inte hade anledning att utreda om villkoret i sig var oskäligt men att deras uppgift istället var att pröva ifall avtalsvillkoret var oskäligt mot kunden såsom Telia hade tillämpat det. De tog däremot upp att vid en oskälighetsbedömning enligt 36 § AvtL ska en intresseavvägning göras, i det här fallet var Telia intresserad av att på ett kostnadseffektivt sätt kunna genomföra villkorsändringar till ett stort antal kunder. Medan kunden hade ett intresse av att kunna få ta del av villkorsändringen på ett smidigt sätt och överväga om hen ville fortsätta använda tjänsten eller utnyttja möjligheten att säga upp den.
Eftersom att det normalt inte kan anses att alla kunder tar del av informationen i kundtidningen och att Telia utan något större problem hade kunnat underrätta sina kunder om villkorsändringen på ett smidigare sätt, tillexempel genom att skriva informationen på fakturorna ansåg hovrätten att villkorsändringen var oskälig enligt 36 § AvtL.99
AVLK har specifikt tagits fram för att hjälpa konsumenter i tvister mot näringsidkare gällande avtalsvillkor och bygger som tidigare nämnts i det här arbetet på ett EU-direktiv.100 AVLK:s första paragraf säger:
”1 § Denna lag gäller avtalsvillkor som näringsidkare använder när de erbjuder varor, tjänster och andra nyttigheter till konsumenter.
Lagen gäller också avtalsvillkor som näringsidkare använder när de förmedlar sådana erbjudanden från en näringsidkare eller någon annan.”
AVLK ger möjlighet för MD att i vissa fall meddela förbud mot användandet av ett avtalsvillkor som anses vara oskäligt.101
99 RH 2006:67.
100 Se bland annat sida 18 i arbetet.
101 Prop. 1995/95:17, sid 89.
Ett avtalsvillkor som medför att en rimlig balans inte finns får förbjudas av marknadsdomstolen, om de förutsättningar som krävs är uppfyllda. Avvikelsen måste vara av betydelse ur ett konsumentperspektiv för att MD ska kunna ingripa. När det gäller avtalsvillkor som inte följer tvingande rättsregler kan MD förbjuda avtalsvillkor som är formulerade så att de direkt strider mot tvingande bestämmelser i någon av de konsumentskyddande lagarna men även avtalsvillkor som kringgår de tvingande bestämmelserna. För att MD ska kunna genomföra ett förbud krävs det att förbudet är påkallat ur allmän synpunkt det räcker alltså inte att näringsidkaren använder ett oskäligt avtalsvillkor.102
MD 2009:35 gällde en tvist mellan KO och Bahnhof AB, Bahnhof hade i avtal med konsumenter med fast bindningstid använt avtalsvillkor som gav dem rätt att ändra priset för sina tjänster utan att meddela konsumenten.
Domstolen sa att två av villkoren var så kallade prishöjningsklausuler som gav Bahnhof rätt dels att omedelbart höja priset med upp till 10 % och den andra gav Bahnhof rätt att vid vissa förutsättningar höja priset med 100 %. Domstolen hänvisade till förarbetena till AVLK som säger att näringsidkare inte ensidigt bör få ändra villkoren utan giltigt skäl, och giltigt skäl skall då finnas med i avtalet. En grundläggande princip som MD har kommit fram till i tidigare avgöranden är att avtalade priser skall hållas och att prishöjningar i princip bara får ske om förutsättningarna ändras utom näringsidkarens kontroll, och höjningar får enbart ske vid kvalificerade kostnadsökningar, och eftersom att villkoren gav Bahnhof en oinskränkt rätt att höja priserna så var villkoren oskäliga mot konsumenterna.103
I MD 2005:10 som också gäller villkor i konsumentförhållanden, KO hade kritik mot flera av villkoren i avtalet, det villkor som är av intresse är dock villkor m som säger att ”optimal äger rätt att ändra dessa allmänna villkor utan att i förväg inhämta kunds godkännande”.
Domstolen sa i domskälen om punkten m att näringsidkaren får ändra villkoren vid avtal ingångna på obestämd tid men för att näringsidkaren ska få göra detta krävs det att hen underrättar konsumenten om det här inom skälig tid så att konsumenten kan säga upp avtalet om den vill. Enligt avtalsvillkoret som optimal hade trädde ändringen i kraft en månad efter att villkoret hade gjorts allmänt tillgängligt. Domstolen tyckte inte att kunden fick tillräckligt
102 Prop. 1995/95:17, sid 90.
med rådrum efter att ändringen hade gjorts allmänt tillgänglig för att kunna överväga en uppsägning. På grund av att optimal brustit med sin underrättelseskyldighet och skyldigheten att ge kunden skäligt rådrum för att kunna överväga en uppsägning, ansåg domstolen att villkoret var oskäligt. 104
Grundprinciperna inom avtalsrätten är att avtal skall hållas men i både VK och Facebook- avtalet handlar det om avtal löper på obestämd tid, det vill säga det finns inget slutdatum för när dessa avtal ska sluta att gälla. Sådana här avtal är delvis problematiska eftersom att avtalsförhållandena kan ändras under tid vilket gör att företagen känner sig tvungna att ändra avtalsvillkoren.
De möjligheter som finns att jämka ett eller lämna ett avtalsvillkor utan hänseende går att återfinna i 36 § AvtL, den ger möjlighet att jämka ett villkor på grund av ett senare inträffat förhållande.
För att ett avtalsvillkor ska få ändras på grund av ett ändrat förhållande krävs det att avtalets uppfyllelse inte längre omfattas av det ursprungliga avtalet, det har helt enkelt uppstått ett helt nytt avtal. En av de viktigaste aspekterna att ta hänsyn till är tiden, det ändrade förhållandet får inte vara snabbt övergående utan måste vara bestående.
Om en problematik uppstår måste man dessutom undersöka om den drabbade hade kunnat förutse risken, eller borde ha gjort det. Är det på det viset borde ett förbehåll tagits in i avtalet som vid den specifika situationen ger rätt att ändra avtalsvillkoren. Avtal som löper på lång tid brukar ha sådana här förbehållsklausuler just eftersom att avtalsparterna är medvetna om att förhållandena kan ändras under tidens gång. Dessa klausuler brukar varit väldigt vidsträckta och tar upp ett stort antal situationer.
I RH 2006:67 använde domstolen 36 § AvtL och menade att Telias klausul om att få ändra villkoren i ett avtalsförhållande med en konsument var oskäligt mot kunden, domstolen utredde inte om villkoret i sig var oskäligt. Men menade att villkoret på det sätt som det
tillämpades mot kunden i sig var oskäligt. Problematiken var hur Telia hade valt att publicera informationen om att en villkorsändring skulle ske, att enbart publicera informationen i en kundtidning ansågs inte vara ett godtagbart sätt, då alla kunder inte läser kundtidningen.
AVLK har tagits fram för att användas i konsumentförhållanden specifikt och bygger på ett EU-direktiv. Den ger MD möjlighet att i vissa fall meddela förbud mot att använda avtalsvillkor mot konsumenter som anses vara oskäliga. Det räcker inte med att villkoret i sig är oskäligt utan det måste dessutom vara påkallat ur allmän synpunkt.
MD 2009:35 handlar om en tvist mellan Bahnhof AB och KO, Bahnhof AB använde ett avtalsvillkor som gav dem ensidig rätt att ändra priset på sina tjänster utan att förvarna konsumenten om det. Domstolen sa att i princip ska priser hållas och får egentligen bara ändras om förutsättningarna ändras utanför näringsidkarens kontroll. Eftersom att villkoret gav Bahnhof AB en oinskränkt rätt att höja priset ansåg MD att villkoret var oskäligt mot konsumenten.
MD 2005:10 handlar bland annat om att företaget Optimal i sina xxxxxxx hade skrivit in att de ensidigt hade rätt att ändra villkoren utan att i förväg inhämta kundens godkännande. Domstol sa att vid avtal ingångna på obestämd tid får företaget ändra villkoren, men för att det ska få göras krävs att kunden underrättas inom skälig tid så att hen har en möjlighet att säga upp avtalet, och på grund av att kunden inte fick nog mycket tidsfrist från att villkorsändringen publicerades till att den trädde i kraft ansåg domstolen att villkoret var oskäligt.
Eftersom att avtalen löper på obestämd tid, är det självklart att förutsättningarna kan ändras och att villkorsändringar behöver göras. Men de sätt som beskrivs i avtalen är som på visats av rättsfallen ovan inte en godtagbar lösning enligt gällande rätt.
För det första får inte konsumenten möjlighet att ordentligt tänka igenom om hen vill fortsätta att använda tjänsten eller inte, eftersom att publiceringen av villkorsändringen både i båda avtalen sker väldigt kort tid innan de träder i kraft. Något som enligt den nämnda praxisen ovan inte är tillåtet.
Inte heller valet att publicera villkorsändringen på en specifik sida som Facebook har valt är enligt praxis en godtagbar lösning, då det med all säkerhet är väldigt många av deras användare som inte går in och läser vad som kommer att ske på den sidan nog ofta och många av användarna bryr sig nog inte om att läsa den i huvud taget.
7 Domstolsval vid tvister
I Facebook-avtalet finns en punkt som reglerar tvister mellan användare och Facebook. I den här punkten i avtalet står det uttryckligen att alla tvister skall lösas av delstatsdomstol eller federal domstol belägen i Santa Clara County och att även lagarna i denna County skall gälla. Genom att godkänna avtalet så går användaren av Facebook med på att underkasta sig dessa regler. Dessutom står det att internationell privaträtt inte skall tas hänsyn till.105
I användaravtalet från VK finns inte någon liknande bestämmelse, därför kommer VK:s användaravtal inte att beaktas i den här frågan.
Frågan som uppstår är konsumenten i så fall tvungen att besöka Santa Clara County i USA och underkasta sig lagstiftningen i den här County om denne skulle råka i tvist med Facebook.
13 § AVLK säger ”Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall tillämpas på avtalet gäller inte i fråga om regler om oskäliga avtalsvillkor, om den lag som gäller med bortseende från villkoret är lagen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och den lagen ger konsumenten ett bättre skydd mot oskäliga avtalsvillkor.”
Den här paragrafen ger alltså konsumenten skydd mot att utländsk lag ska tillämpas men bara utifall något av avtalsvillkoren anses som oskäligt.
Direktiv (93/13/EEG) ”om oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal” Som ligger bakom AVLK är till för att enbart användas i konsumentavtal och enbart till sådana villkor som inte har varit föremål för individuell förhandling, det vill säga standardavtal.106
105 Se bilaga 1 ”Facebookavtalet”, punkt 16, benämnd tvister.
106 Prop. 1994/95:17, sid 13.
Direktiv 93/13/EEG har en övergripande utformning och omfattar i princip alla avtalsvillkor i ett konsumentavtal som inte har varit föremål för individuell förhandling, alltså standardvillkor107
I direktivet (93/13/EEG) preciseras de villkor som omfattas av regleringen med hjälp av uttrycket ”som inte har varit föremål för individuell förhandling”. Det betyder alltså att direktivet riktar in sig på standardvillkor som förekommer i standardavtal. Ett villkor ska enligt direktivet alltid anses som att de inte har varit föremål individuell förhandling ”när det har utarbetas i förväg” och vilket i sin tur innebär att konsumenten inte har haft möjlighet att påverka villkorets innehåll. 108
I direktiv (93/13/EEG) preciseras vad som är ett oskäligt avtalsvillkor i artikel 3.1. För att ett villkor ska anses vara oskäligt enligt direktivets mening om det ”i strid med kravet på god sed medför en betydande obalans i parternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet, till nackdel för konsumenten”. Däremot att det föreligger en obalans mellan parterna betyder dock inte alltid att villkoret är oskäligt, men genom att lägga till att villkoret ska strida mot god sed, anses oskälighetspunkten vara nådd.109
Om ett villkor skapar en betydande obalans mellan parternas rättigheter och skyldigheter till nackdel för konsumenten, ska villkoret då bedömas med beaktande av de nationella reglerna som finns gällande om parterna inte har träffat ett avtal. Genom att göra en sådan jämförelse kan den nationella domstolen på så sätt se om avtalsvillkoret försätter konsumenten i ett sämre läge än vad som följer av nationell rätt.110
Då domstolen ska titta på om en betydande obalans mellan avtalsparterna har uppstått kan de därför inte enbart göra en kvantitativ ekonomisk bedömning med å ena sidan det totala beloppet som transaktionen avser å andra sidan de kostnader som konsumenten får betalningsansvaret för utan de måste även titta på andra faktorer.111 En betydande obalans kan redan uppstå på grund av att den rättsliga ställningen som konsumenten har enligt nationella regler undergrävs genom avtalet. Antingen genom att de rättigheter som konsumenten har
107 Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013, sid 52.
108 Prop. 1994/95:17, sid 36.
109 Prop. 1994/95:17, sid 46.
110 Mål C-226/12, punkt 21.
111 Mål C-226/12, punkt 22.
begränsas eller genom att konsumenten hindras från att utöva några av sina rättigheter eller att konsumenten tvingas till en förpliktelse som inte följer av nationell rätt.112
Enligt artikel 4.1 i direktiv (93/13/EEG) ska bedömningen av om ett avtalsvillkor är oskäligt ska ske med att man beaktar vilken typ av vara eller tjänst som det aktuella avtalet avser.
Även omständigheterna om hur avtalet ingicks samt alla övriga villkor i avtalet ska tas med i beaktningen. Därför måste i sammanhanget även en bedömning göras på vilken konsekvens avtalsvillkoret kan ha enligt den lag som är tillämplig på avtalet. Vilket kräver att det görs en undersökning på det nationella rättssystemet.113
Det är även viktigt att konsumenten underrättas om avtalsvillkoren innan avtalet ingås och om följderna av att avtalet ingås. Detta framgår av artikel 5 i direktiv (93/13/EEG). Det är dessa uppgifter som ger konsumenten valmöjligheten att välja om ett standardavtal skall ingås eller inte.114
Artikel 6.2 i direktiv (93/13/EEG) säger ”medlemsstaterna skall, för det fall då avtalet har nära anknytning till medlemsstaternas territorium, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerhetskälla att konsumenterna inte förlorar det skydd som ges i detta direktiv på grund av ett tredje lands lagstiftning väljs som tillämplig lag för avtalet.”115 Bestämmelsen är till för att skydda konsumenten mot vissa avtalsklausuler som anger vilket lands lag som skall tillämpas, om tillämpningen innebär att en sådan lagvalsklausul gör att konsumenten får ett sämre skydd än det som anges i direktivet får alltså inte klausulen tillämpas. Bestämmelsen är inte en lagvalsregel utan är till för att se till att konsumenten garanteras det skydd som direktivet ställer upp. Det betyder inte att konsumenten ska skyddas mot allmänna internationellt privaträttsliga normer som i det enskilda fallet ger konsumenten sämre skydd än direktivet. Regeln innebär att lagval i princip ska ske genom den gällande rättsordningen det vill säga genom gällande internationella privaträttsliga normer.116
112 Mål C-226/12, punkt 23.
113 Mål C-226/12, punkt 24.
114 Mål C-226/12, punkt 25.
115 Direktiv 93/13 EEG, art 6.1.
116 Prop. 1994/95:17, sid 58.
I Prop. 1994/95:17 berörs frågan vad som sker ifall ett lands lagar som inte har nära anknytning till ett ESS-land ska användas enligt avtalet. Den frågan är komplicerad.117 Enligt direktivet skall konsumenten skyddas mot att förlora sina rättigheter. ”Medlemsstaterna skall, för de fall då avtalet har nära anknytning till medlemsstaternas territorium, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att konsumenterna inte förlorar det skydd som ges i detta direktiv på grund av att ett tredje lands lagstiftning väljs som tillämplig lag för avtalet.”118 Utformningen av den svenska bestämmelsen innebär att en lagvalsklausul blir utan verkan inte bara om lagen ger konsumenten ett sämre skydd utan också om den skulle strida mot de avtalsregler som ska tillämpas på avtalet enligt internationellt privaträttsliga regler.119
För länder som är medlemmar i EU finns Bryssel I förordningen som begränsar möjligheten att välja domstol. Förordningen innehåller regler som begränsar kärandes möjligheter att välja domstol, Bryssel I förordningen innehåller regleringar om vilken domstol som är behörig att avgöra en tvist och säger också vilka domstolar som inte är behöriga.120
Ibland kan en talan väckas mot en part som inte har hemvist i EU/EFTA-områdena med hjälp av Bryssel I förordningen. De fall som nämns är utifall företaget har en filial, agentur eller annan etablering i området. I sådana fall kan domstolen i etableringsorten vara behörig om talan väcks av en konsument, försäkringstagare eller arbetstagare.121 Om tvisten rör ett avtal som har ingåtts av en konsument med en näringsidkare krävs för behörighet att näringsidkaren riktar sin verksamhet mot den medlemsstaten eller flera medlemsstater och att avtalet faller inom den verksamheten.122 Även om avtalsparten till konsumenten inte har hemvist i en medlemsstat räcker det med att det finns en filial, agentur eller annan etablering för att kriteriet för hemvist i medlemsstaten ska anses vara uppfyllt.123 Konsumenten får dessutom välja att väcka talan i sin egen hemstat och behöver inte vända sig till den stat där företaget anses vara etablerat. Motsatt får företaget enbart väcka talan mot konsumenten i den medlemsstaten där konsumenten har sin hemvist.124
117 Prop. 1994/95:17, sid 59-60.
118 Direktiv 93/13 EEG, art 6.2.
119 Prop. 1994/95:17, sid 59-60.
120 Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011, sid 16.
121 Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011, sid 31.
122 Bryssel I, art 15, p 1, c.
123 Bryssel I, art 15, p 2.
124 Bryssel I, art 16, p 1 och p 2.
Värt att nämna är det så kallade kontraktsforumet, vilket i så fall gör att en svensk domstol också är behörig ifall parterna har ingått avtalet i Sverige, behörigheten gäller då tvist som kommer av avtalet. En fråga om kommer upp är när ett avtal anses vara ingått i Sverige, då väldigt många avtal ingås genom brev, telefon, mejl och så vidare. Enligt den praxis som finns är inte ett avtal ingånget i Sverige om enbart den ena parten befann sig i landet.125 Dessutom måste det finnas ett svenskt rättskipningsintresse för att den svenska domstolen skall anses vara behörig. Om två personer från ett annat land tillfälligt befinner sig på besök i Sverige och därefter ingår ett avtal, så skulle en svensk domstol avvisa en talan om en tvist mellan dessa två personer.126
Den internationella privaträtten är uppbyggd på så sätt att man måste avgöra om vilket lands regler som ska gälla. Vilket innebär att det ibland inte blir svenska rättsregler som skall användas även fast avtalet ingicks i Sverige. Men grundläggande förutsättning är att de utländska bestämmelserna inte strider mot svensk ”ordre public”. Detta framkommer tydligt i vissa lagar men gäller även i det fall det inte uttryckligen sägs i lag.127 Den lag som är grundläggande för val av kontraktsstatutet är EG-förordning (593/2008) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, även kallad Rom I, den här förordningen gäller för avtal som har ingåtts efter 17 december 2009. Rom I gäller nästan alla typer av kommersiella avtal.128 För kommersiella avtal som inte omfattas av den svenska IKL ska Rom I förordningen gälla, det gäller bland annat köp mellan näringsidkare och konsument, tjänsteavtal, licensavtal, försäkringsavtal, kreditavtal, arbetsavtal och så vidare.
Rom I används när en domstol i ett EU-land ska fastställa vilket lands lag som ska tillämpas, men det behöver inte vara lagen i något EU-land, förordningen tillämpas även då någon av parterna inte är ett EU-subjekt.129 Rom I, kan bland användas för att reglera hur ett avtal skall upphöra, följderna av avtalets ogiltighet.130
Om ett avtal har ingåtts med parter som anses svagare bör dessa parter skyddas med hjälp av lagvalsregler som är mer gynnsamma för den svagare partens intresse än de allmänna
125 Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011, sid 45.
126 Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011, sid 45.
127 Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011, sid 55.
128 Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011, sid 61.
129 Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011, sid 66.
130 Rom I, art 12.
reglerna.131 När det gäller ett konsumentavtal bör lagvalsregeln utformas så att utgifterna minskas då det ofta rör små belopp.132 Konsumenten bör även skyddas av det lands lagar där hen har sin vanliga vistelseort, som inte kan avtalas bort. Under förutsättningen att avtalet har ingåtts som ett led i att näringsidkaren bedriver sin näringsverksamhet i landet.133
Ett avtal som ingås mellan en näringsidkare och en konsument ska vara underkastade lagen där konsumenten har sin hemvist.134 Det hindrar dock inte att parterna avtalar om att ett annat lands lag ska vara tillämplig, det får dock inte innebära att konsumenten förlorar det skydd som denne har genom de regler som skyddar konsumenten och som inte kan avtalas bort om inte ett lagval har gjorts.135
Det finns särskilda artiklar som reglerar vilken lag som är tillämplig i konsumentavtal. Skyddet för konsumenter, visar sig på två sätt för det första finns det inskränkningar i avtalsfriheten om vilket lands lag som skall gälla. För det andra preciseras det även för konsumenten på ett fördelaktigt sätt vilket lands lag som skall gälla om det inte har avtalats.136 Avtalsfriheten om lagval vid konsumentavtal är begränsad på det sättet att en överenskommelse om tillämplig lag inte får försämra konsumentens rättigheter enigt tvingande lag som annars hade varit tillämplig.137
Vid ett avtal som detta mellan Facebook och konsumenten kan det självklart från en utomståendes synvinkeln kännas tungt att en konsument ska behöva åka hela vägen till Santa Clara County i USA, om en tvist med Facebook skulle uppstå. Även om det är precis vad standardavtalet säger och dessutom är något som konsumenten har accepterat genom att börja använda tjänsten.
De skydd som finns för konsumenten på området är AVLK, och då 13 § i samma lag, som är till för att skydda konsumenten mot att ett annat lands lag används, om nu inte den lagen är
131 Rom I, punkt 23 (preamble)
132 Rom I, punkt 24 (preamble)
133 Rom I, punkt 25 (preamble)
134 Rom 1, art 6 p 1.
135 Rom I, art 6, p 2.
136 Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011, sid 69.
137 Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011, sid 70-71.
förmånligare än den inhemska lagen i form om att skydda konsumenten från oskäliga avtalsvillkor. Lagen reglerar förhållanden mellan näringsidkare och konsument och har kommit till för att skydda konsumenten mot oskäliga avtalsvillkor. Den är specifikt inriktad just på standardvillkor.
Ett avtalsvillkor anses vara oskäligt om det i strid med kravet på god sed medför en betydande obalans i parternas rättigheter och skyldigheter till nackdel för konsumenten.
För att kravet för att betydande obalans ska uppstå räcker det inte bara med att villkoret är oskäligt, men genom att lägga till att villkoret ska strida mot god sed, anses oskälighetspunkten vara uppnådd.
Om ett villkor skapar en betydande obalans mellan parterna till nackdel för konsumenten ska domstolen vid oskälighetsbedömningen se på de nationella reglerna som existerar på området och se hur förhållandet hade reglerats om det inte hade varit reglerat i avtalet.
En betydande obalans kan enligt Mål C-226/12 uppstå genom att konsumentens rättigheter enligt nationella regler försämras. Till exempel genom att konsumenten tvingas till en förpliktelse som inte följer av nationell rätt.
Artikel 6.2 i direktiv (93/13/EEG) är till för att säkerhetsställa att konsumenten inte förlorar det skydd som säkerhetsställs i direktivet på grund av att ett tredje lands lag används vid lagval, den säger däremot inte att den ställer sig över internationella privaträttsliga normer. De konventioner som länderna har ingått skall alltså gälla även om det ger konsumenten ett sämre skydd än direktivet.
På grund av att direktivet inte skyddar mot att internationella privaträttsliga regler används måste därför dessa konsulteras för att få en eventuell lösning på problemet.
Facebook borde kunna anses vara etablerat inom den Europeiska unionen via redogörelsen att avtalet är mellan ”dig och Facebook Irland Limited”.138
För länder inom EU används Bryssel I som begränsar möjligheten att välja domstol. Bryssel I kan användas även då företaget inte har hemvist i ett EU-land. För att företaget ska anses vara
138 Facebook-avtalet, punkt 19 märkt ”övrigt”, p 1.
etablerat och på så sätt ha en hemvist i en medlemsstat räcker det med att det finns en filial, agentur eller annan etablering, på det sättet uppnås etablerings kriteriet.
I det fall företaget anses vara etablerat inom den Europeiska Unionen får konsumenten välja att väcka talan i sin egen hemstad och behöver inte vända sig till det medlemsland där företaget är etablerat. Motsatt får inte företaget väcka talan i någon annan medlemsstat än där konsumenten har sin hemvist.
Gällande vilket lands lag som är tillämplig används Rom I, Rom I används vid alla typer av kommersiella avtal ingångna efter 17 december 2009 och gäller bland annat tjänsteavtal, licensavtal, försäkringsavtal, kreditavtal, arbetsavtal och så vidare. Rom I är även tillämplig på avtal mellan konsument och näringsidkare.
Rom I, skyddar inte mot att ett annat lands lagstiftning väljs som den tillämpliga lagen, däremot skyddar den konsumenter genom att inskränka möjligheterna till att avtala bort de skyddande regler som finns för konsumenter enligt nationell rätt. Genom att säga att ett lagval inte får göra så att konsumenten blir av med det skydd som konsumenten skulle ha haft genom den nationella lagstiftningen om ett lagval inte hade gjorts.
Till att börja med vilket visas av analysen att eventuella tvister inte behöver avgöras av en federal domstol i Santa Clara County, utan i en tvist med en svensk konsument ska tvisten avgöras i Sverige utav svensk domstol om konsumenten väljer att göra detta. Det här beror på att Facebook anses kan anses vara etablerat i medlemsstaten Irland genom sin bolagsform i landet.
Avtalsvillkoret går alltså att komma runt genom AVLK som på det sättet skyddar konsumenter mot att deras rättigheter försämras avsevärt.
Gällandet vilket lands lag är det svårare, beroende på hur lagen är utformad i Santa Clara County kan den bli gällande om den är mer förmånlig ur ett konsumentperspektiv.
Det viktigaste är att de rättigheter som konsumenter i Sverige har inte försämras eller avtalas bort till förmån för rättigheter som är sämre. Rättigheter som är bättre angriper dock inte vare sig lagar eller förordningar. Det här kan i och för sig göra förfarandet krångligt för domstolen, men för konsumenten ska inte lagvalsregeln egentligen spela någon roll. Så länge konsumentens rättigheter beaktas.
8 Avslutande reflektioner
Här kommer jag gå igenom vad som eventuellt kan göras annorlunda och även komma med mina egna åsikter i ämnet.
Skyddet för konsumenter på området är relativt gott. Problemet är som jag vill påstå fortfarande att konsumenter inte läser igenom villkoren och sällan är medvetna om sina rättigheter. KO har möjlighet som den granskande139 myndigheten i konsumentärenden att ingripa mot avtalsvillkor som är att anse som oskäliga, bland annat genom att stämma företaget i MD, och på så sätt få till en förändring om det är så att avtalsvillkoret visar sig vara oskäligt mot konsumenterna. Genom att villkoret blir förbjudet att använda stärks konsumenternas skydd.
Jag tycker inte att det är konstigt eller felaktigt att ett avtal har ingåtts trots konsumentens ovilja att läsa villkoren, som en vuxen människa finns det vissa skyldigheter som man har. En av dessa skyldigheter är att läsa igenom villkor innan man börjar använda till exempel en tjänst. Som tur är finns det skydd mot oskäliga avtalsvillkor via lagstiftningen i det fall sådana här oskäliga villkor förekommer. Dels via AVLK men även via AvtL och då framförallt 36 § som ger möjlighet för domstolen att jämka eller lämna ett sådant villkor utan hänsyn.
Båda företagen har som bekant tagit med i sina avtalsvillkor att de har rätt att ensidigt ändra villkoren, och båda två har dessutom beskrivit hur de genomför en sådan förändring.
Problematiken som jag ser det i Facebook-avtalet är att det flesta användarna av deras tjänst knappast är inne på den sidan de hänvisar till och verkligen är uppmärksamma om att en villkorsförändring kommer att ske.
I både Facebook och VK:s avtal är tiden för att ändringen ska ske på tok för kort. Konsumenten inte får nog lång tid på sig att till att ta ställning till om hen vill fortsätta använda tjänsten eller inte, vilket visas av de rättsfall som har tagits upp tidigare i den här uppsatsen.
139 Att KO är granskande myndighet framgår av AVLK.
Ett smidigt sätt att lösa det hela på för båda företagen är helt enkelt att i god tid innan en villkorsförändring sker, skicka ut informationen till medlemmarna, med största sannolikhet har de konsumentens e-post adress registrerad som kontaktuppgift, och att skicka en upplysning till den borde räcka. Det skulle ge konsumenten en möjlighet att ta ställning till om hen vill fortsätta med tjänsten eller inte. Här finns i och för sig möjligheten att konsumenten inte läser sin E-post, men det får i så fall vara en godtagbar felkälla, konsumenten har trots allt lämnat ut sin E-post till företaget som kontaktuppgift.
Då väl villkorsförändringen träder i kraft borde det inte vara något större problem att konsumenten ännu en gång får läsa igenom villkoren och godkänna dem, precis som hen gjorde vid första registreringen.
I så fall skulle det kriterium som finns om att konsumenten ska få möjlighet att tänka igenom villkors ändring vara uppfyllt.
Gällande Facebooks klausul om lagval och domstol, så är den självklart problematisk. Men även här är rättsläget gott och det finns skydd för konsumenten.
Ser man sen på det område jag har valt att granska, är inte området i sig särskilt problemfyllt, det vill säga det finns ingen praxis på området, om det beror på att konsumenterna inte orkar bråka utan bara accepterar det som står låter jag vara osagt. Till viss del kan det här också bero på att liknande tjänster som Facebook och olika bloggportaler inte har funnits särskilt länge, utan bara ett par år. Samtidigt har populariteten ökat och med all säkerhet kommer det uppstå tvister mellan företag och konsumenter på dessa områden i framtiden.
Det jag skulle önska är att dessa tjänster som beskrivs ovan skulle inkluderas i redan existerande lagstiftning som finns på området för att skydda konsumenters intressen. Det skulle stärka konsumentens skydd och konsumenten skulle också bli mer medveten om att hen har rättigheter.
9 Käll- och litteraturförteckning
• Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxx, Avtalsrätt. 1, 13., [rev.] uppl., Juristförlaget, Lund, 2011.
• Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxx, Xxxxx: lärobok i allmän avtalsrätt, 13., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013.
• Xxxxxxxxx, Xxxxxx, Försäkringsavtalsrätt, 2., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010.
• Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2008.
• Xxxxxxx, Xxx, Standardavtalsrätt, 8. kompletterade uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013.
• Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxxxx, Xxxxxx, Europarättens grunder, 4., [omarb. och uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010.
• Xxxxxxxxxx, Xxxxxxxx, Ogiltighet och rättsföljd, 1. uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2012.
• Xxxxxxx, Xxx (red.), Elektronisk signering: en antologi, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2013.
• Xxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxxx, Xxxxxx, Praktisk IT-rätt, 3., [omarb. och utök.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2001.
• XxXxxxxxxx, Xxxx, Contract law: text, cases, and materials, 5. ed., Oxford University Press, Oxford, 2012.
• Xxxxxxx, Xxxxxx & Xxxxxxxx, Xxxxxx, IT-avtal: en kommentar till IT-branschens standardavtal, Jure, Stockholm, 2013.
• Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 7., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007.
• Xxxxxxx, Xxx & Xxxxxxx, Xxxxxxxxx, Allmän avtalsrätt, 8., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2010
• Xxxx, Xxxxxxx, Internationella affärstvister, 5., omarb. uppl., Iustus, Uppsala, 2011.
• Xxxxxxxx, Xxxxx, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 2. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007.
• Rådets direktiv 93/13 EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal.
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (ROM I)
• Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. (Bryssel I)
• NJA 1950 s. 86
• NJA 1979 s. 401
• NJA 1981 s. 323
• NJA 1988 s. 408
• NJA 2001 s. 750
• NJA 2011 s. 600
• RH 2006:67
• MD 2005:10
• MD 2009:35
9.3.2 Internationella (från EU domstolen)
• Mål C-226/12 Begäran om förhandsavgörande framställd av Audiencia Provincial de Oviedo (Spanien) den 14 maj 2012- Constructora Principado S.A. mot Xxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx.
• xxxxx://xx.xxxxxxxxxxxx.xxx/ hämtad: 2013-03-15
• Ny Juridik 1:11, sid 21. Konsumentavtalsvillkor på internet.
• Regeringens proposition 1975/76:81 med förslag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, m.m.
• Regeringens proposition 1984/85:110 konsumenttjänstlag.
• Regeringens proposition 1994/95:17 oskäliga avtalsvillkor m.m. införlivade med svensk rätt av EG:s direktiv om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden.
• Regeringens proposition 1999/2000:117 Lag om kvalificerade elektroniska signaturer, m.m.
• SOU 1974:83 General klausul i förmögenhetsrätten.
• DS 2012:31 App to date konsumenternas rättsliga ställning när varor eller tjänster betalas via telefonräkningen m.m.
10 Bilaga 1, användaravtalen
Hämtad 2012-11-22
Läs våra villkor
Tänk på att Västerbottens-Kurirens medlemstjänster är massmedium som kan ha stor genomslagskraft. Du som skriver inlägg eller laddar upp material har ett stort ansvar och därför är det viktigt att du läser igenom dessa villkor och regler ordentligt.
1. Medlemskap
På xxxxx.xx.xx är alla välkomna som medlemmar så länge man håller sig till våra regler.
2. Ansvar
Du är själv ansvarig för det du skriver eller laddar upp på sajten och du måste följa våra regler och villkor. Västerbottens-Kuriren kan inte klandras för vad du skriver.
Västerbottens-Kuriren förhandsgranskar inte inlägg eller bilder och de omfattas inte av det utgivaransvar som gäller på xx.xx. Det innebär också att du inte har det meddelarskydd som annars gäller på xx.xx.
3. Vilket material får jag publicera?
Du får inte skriva inlägg eller publicera material som strider mot svensk lag eller goda seder. Du får alltså inte:
förtala, smäda, trakassera, diskriminera, förfölja eller hota andra eller på något annat sätt kränka andras rättigheter.
publicera, posta, överföra, distribuera eller sprida information eller material som innebär hets mot folkgrupp, förtal, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, brott mot tystnadsplikt eller uppmaningar till brott eller som på annat sätt strider mot lag eller är olämplig, stötande, vulgär, obscen eller oanständig.
överföra filer som innehåller virus, trojanska hästar, kedjevirus, tidsinställda bomber etc, skadade filer eller andra program som kan skada funktionen hos någon annans dator eller egendom.
göra inlägg eller ladda upp filmer eller bilder som gör intrång i någon annans upphovsrätt eller annan rättighet.
Iakttag vanlig nät-etikett - håll en trevlig ton och en hyfsad nivå på argumenten. Följ dessa regler:
Håll dig till ämnet.
Använd egna ord eller bilder. Du får inte göra intrång i annans upphovsrätt eller annan rättighet.
Vi tillåter inte länkning till olämpliga webbplatser eller webbplatser med olagligt innehåll. Du får heller inte länka i kommersiellt syfte. Vi tar inget ansvar för vad som finns på externa webbplatser.
Du får inte göra reklam för kommersiella produkter eller tjänster. Du får inte skapa en falsk identitet i syfte att vilseleda andra.
Du får inte använda våra tjänster för enkäter, tävlingar, pyramidspel, kedjebrev, direktreklam, massutskick av e-post eller någon form av upprepade eller oönskade meddelanden.
Inlägg eller filmer ska helst vara på svenska. I speciella fall går det bra med engelska, norska och danska.
Bilder och filmer kräver lite extra eftertanke.
Du måste ha upphovsrätten till text, bilder eller till det material du använder i filmer. Har du inte det måste du först fråga den som har upphovsrätten om du får publicera materialet.
Genom att sända in material till Västerbottens-Kuriren garanterar du att du har upphovsrätten, varumärkesrätten och/eller andra immateriella rättigheter.
Visa respekt för folks privatliv. Fråga folk om de vill vara med på bild. Du måste se till att medverkande personer har samtyckt till publicering.
Västerbottens-Kuriren förbehåller sig rätten att plocka bort inlägg, bilder och filmer som strider mot dessa regler och mot god ton. Vid upprepade eller allvarliga överträdelser förbehåller vi oss också rätten att stänga av medlemmen.
Du är också skyldig att hålla Västerbottens-Kuriren skadeslöst för anspråk från tredje man på grund av Västerbottens-Kurirens nyttjande av det material du skickar in till Västerbottens- Kuriren.
4. Upphovsrätt m m
Det är du som har upphovsrätten och/eller andra immateriella rättigheter till det material du skriver eller laddar upp.
Genom detta avtal godkänner du att alla juridiska personer som ingår i Västerbottens-Kuriren- koncernen får rätt att lagra ditt material och också publicera det i andra medier som de disponerar över, både i sitt ursprungliga skick och i redigerat skick. Västerbottens-Kuriren- koncernens rättigheter enligt denna punkt gäller även efter att medlemskapet upphört.
5. Uppgifter du lämnar om dig själv
Du kan välja att skriva inlägg eller ladda upp material i någon av Västerbottens-Kurirens medlemstjänster under ett taget namn, ett smeknamn, men informationen du gett oss när du
blev medlem gör att dina inlägg kan spåras till dig personligen. Vi vill veta vem du är, men om du vill kan du vara anonym i debatten. Xx är skyldig att ge oss sanna uppgifter om dig själv och att se till att de är uppdaterade.
När du blir medlem får du välja ett användarnamn och ett lösenord. Du ansvarar för att användarnamn och lösenord skyddas på ett betryggande sätt. Dessa får inte avslöjas för obehöriga. Du ansvarar för annans obehöriga användande.
6. Brott mot villkoren
Västerbottens-Kuriren har rätt att omedelbart och utan föregående meddelande till dig utesluta dig som medlem om du bryter mot någon bestämmelse i dessa villkor eller om Västerbottens- Kuriren på skälig grund antar att så är fallet. Du är skyldig att ersätta Västerbottens-Kuriren för all skada som du åsamkat Västerbottens-Kuriren i anledning av brott mot villkoren.
7. Personuppgifter
Västerbottens-Kuriren lagrar och behandlar vissa personuppgifter i syfte att kunna tillhandahålla, administrera och kontrollera medlemmarnas användning av Västerbottens- Kurirens tjänster. Västerbottens-Kuriren behandlar även vissa personuppgifter för marknadsföringsändamål. Västerbottens-Kuriren är personuppgiftsansvarig.
Genom att ansöka om medlemskap samtycker du till att Västerbottens-Kuriren behandlar dina personuppgifter.
Vidare samtycker du till att Västerbottens-Kuriren kan komma att använda dina personuppgifter för att skicka information eller reklam till dig om Västerbottens-Kuriren och/eller Västerbottens-Kurirens produkter och tjänster samt information eller reklam från och/eller om våra samarbetspartners.
Du samtycker vidare till att Västerbottens-Kuriren lämnar ut dina personuppgifter till bolag inom samma koncern som Västerbottens-Kuriren i den mån detta är nödvändigt för att tillhandahålla, administrera och kontrollera din användning av Västerbottens-Kurirens tjänster. Västerbottens-Kuriren kommer inte att lämna ut dina personuppgifter till andra bolag.
8. Friskrivning
Utöver vad som i övrigt framgår av villkoren gäller följande friskrivningar i förhållande till Västerbottens-Kurirens ansvar.
Västerbottens-Kuriren lämnar inga garantier beträffande innehåll, information, produkter, tjänster m m som tillhandahålls av eller genom Västerbottens-Kuriren på Västerbottens- Kurirens webbplats. Västerbottens-Kuriren lämnar inte heller några garantier beträffande webbplatsens eller tjänsternas funktion, tillgänglighet, kvalitet, användbarhet eller säkerhet.
Västerbottens-Kuriren ansvarar inte för obehörig åtkomst till eller ändring av material eller information som du skickar in till Västerbottens-Kuriren eller material eller information som du tar emot. Vidare ansvarar inte Västerbottens-Kuriren för brottsliga gärningar som begås med användning av Västerbottens-Kurirens medlemstjänster såsom exempelvis hot eller förtal, eller för obsceniteter eller störande, kränkande, olämpligt eller olagligt innehåll eller uppförande från någon användares sida. Västerbottens-Kuriren svarar inte heller för intrång i andras immateriella rättigheter i anledning av användning av Västerbottens-Kurirens medlemstjänster.
Västerbottens-Kuriren svarar inte under några omständigheter för direkta eller indirekta skador orsakade av användandet av, eller oförmågan att använda, Västerbottens-Kurirens medlemstjänster och/eller dess material eller information. Detta gäller dock inte om Västerbottens-Kuriren orsakat dig skada uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet.
Friskrivningarna i detta avsnitt gäller i den mån annat inte följer av tvingande lag.
9. Ändring av villkor
Västerbottens-Kuriren har rätt att ändra dessa allmänna villkor utan att i förväg få ditt godkännande. Västerbottens-Kuriren informerar om ändringen minst en vecka innan den träder i kraft.
Informationen lämnas på webbplatsen. Genom att fortsätta att nyttja Västerbottens-Kurirens medlemstjänster efter att ändringen trätt i kraft godkänner du ändringen.
10. Kontakt
Mejla oss eller skicka brev till:
Kundcenter
Västerbottens-Kuriren AB VK, 901 70 Umeå
Det här avtalet skrevs ursprungligen på amerikansk engelska. I den utsträckning som en eventuell översättning av avtalet strider mot den engelska versionen ska den engelska versionen anses gällande. Observera att avsnitt 17 innehåller vissa ändringar av de allmänna villkoren för användare utanför USA.
Senast ändrad: 8 juni 2012.
Facebooks redogörelse för rättigheter och skyldigheter
De här rättigheterna och skyldigheterna ("Redogörelsen", "Villkoren" eller "SSR-dokument") härrör ifrån Facebooks regler och de användarvillkor som reglerar vår relation med användare och andra som interagerar med Facebook. När du använder eller loggar in på Facebook godkänner du den här Redogörelsen som ibland uppdateras i enlighet med avsnitt 14 nedan. I slutet av det här dokumentet hittar du dessutom information som hjälper dig förstå hur Facebook fungerar.
1. Sekretess
Din sekretess är mycket viktig för oss. Vår Policy för dataanvändning ger dig viktig information om hur du kan använda Facebook för att dela med dig av innehåll till andra, och hur vi samlar in och får använda ditt innehåll och dina uppgifter. Vi rekommenderar att du läser policyn för dataanvändning och använder den som underlag när du fattar beslut.
2. Dela med dig av innehåll och uppgifter
Du äger allt innehåll och alla uppgifter som du publicerar på Facebook och du kan reglera hur det ska delas med hjälp av dina sekretess- och applikationsinställningar. Dessutom gäller följande:
1. För innehåll som skyddas av immateriella rättigheter, t.ex. foton eller filmklipp (Skyddat innehåll) ger du oss uttryckligen följande behörighet, i enlighet med dina sekretess- och applikationsinställningar: du beviljar oss en icke-exklusiv, överföringsbar, vidarelicensierbar, royaltyfri, global licens att använda allt Skyddat innehåll som du publicerar på eller i anslutning till Facebook (Innehållslicens). Den här Innehållslicensen upphör att gälla när du tar bort ditt Skyddade innehåll eller ditt konto, förutsatt att innehållet inte delats med andra som inte tagit bort det.
2. När du tar bort Skyddat innehåll, tas det bort på ett sätt som liknar det när du tömmer datorns papperskorg. Du är dock införstådd med att borttaget innehåll kan finnas kvar i säkerhetskopior under en rimlig tid (men inte är tillgängligt för andra).
3. När du använder en applikation kan det hända att applikationen ber om tillstånd att komma åt ditt innehåll och din information, samt innehåll och information som andra har delat med dig. Vi kräver att din sekretess ska respekteras i dessa applikationer, och ditt avtal med den applikationen kommer att styra hur applikationen får använda, lagra och överföra innehållet och informationen. (Om du vill veta mer om plattformen, bland annat om hur du kan styra vilken information andra personer kan dela med applikationer, kan du läsa vår Policy för dataanvändning och plattformssida.)
4. När du publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig innebär det att du tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och använda uppgifterna samt associera dem till dig (d.v.s. till ditt namn och din profilbild).
5. Vi uppskattar alltid dina synpunkter och andra förslag rörande Facebook, men du är införstådd med att vi kan använda dem utan att därmed vara förpliktigade att ge dig kompensation för det (precis som du inte är förpliktigad att lämna in dem).
3. Säkerhet
Vi gör vårt bästa för att hålla Facebook säkert, men vi kan inte garantera det. Vi behöver din hjälp för att Facebook ska fortsätta vara säkert, och det innebär att du förbinder dig till följande:
1. Du får inte skicka obehöriga kommersiella meddelanden (t.ex. skräppost) på Facebook.
2. Du får inte samla in användares innehåll eller uppgifter, eller på annat sätt skaffa åtkomst till Facebook, via automatiserade metoder (t.ex. harvester-robotar, robotar, spindlar eller scrapers) utan vårt tillstånd.
3. Du får inte bedriva olaglig nätverksförsäljning, t.ex. pyramidspel, på Facebook.
4. Du får inte ladda upp virus eller annan skadlig programkod.
5. Du får inte försöka samla in inloggningsuppgifter eller skaffa dig åtkomst till konton som tillhör andra.
6. Du får inte mobba, trakassera eller hota någon användare.
7. Du får inte publicera innehåll som: är hatiskt, hotfullt eller pornografiskt, som uppmanar till våldshandlingar eller som innehåller nakenhet eller grovt eller godtyckligt våld.
8. Du får inte utveckla eller driva en tredjepartsapplikation med innehåll som relaterar till alkohol, dejting eller annat barnförbjudet material (inklusive reklam) utan att ange korrekt åldersgränser.
9. Du ska följa våra kampanjregler och alla tillämpliga lagar om du marknadsför eller erbjuder någon tävling, utdelning eller utlottning ("kampanj") på Facebook.
10. Du får inte använda Facebook för att utföra någon olaglig, vilseledande, skadlig eller diskriminerande handling.
11. Du får inte göra någonting som kan inaktivera, överbelasta eller försämra Facebooks funktionalitet, t.ex. en DoS-attack, intrång i sidåtergivning eller andra Facebook-funktioner.
12. Du får inte medverka eller uppmuntra till några brott mot villkoren i den här Redogörelsen eller i vår policy.
4. Registrering och kontosäkerhet
Facebook-användare uppger sina riktiga namn och riktiga uppgifter, och vi behöver din hjälp med att se till att det förblir så. Här är några åtaganden som du accepterar gentemot oss när det gäller registrering av och underhåll av säkerheten för ditt konto:
1. Du får inte uppge några falska personuppgifter till Facebook eller skapa ett konto för någon annan än dig själv utan deras tillstånd.
2. Du får inte skapa fler än ett personligt konto.
3. Om vi inaktiverar ditt konto får du inte skapa ett nytt konto utan vårt tillstånd.
4. Du får inte använda din personliga tidslinje för din egen kommersiella vinning (t.ex. genom att sälja din statusuppdatering till en annonsör).
5. Du får inte använda Facebook om du är under 13 år.
6. Du får inte använda Facebook om du är en dömd sexualförbrytare.
7. Du ska hålla dina kontaktuppgifter aktuella och korrekta.
8. Du får inte dela ut ditt lösenord (eller för utvecklare, din hemliga nyckel), ge någon annan åtkomst till ditt konto eller göra något annat som kan hota ditt kontos säkerhet.
9. Du får inte överföra ditt konto (inklusive eventuella sidor eller applikationer som du administrerar) till någon utan att först få skriftligt tillstånd från oss.
10. Om du väljer ett användarnamn eller ett liknande ID för ditt konto förbehåller vi oss rätten att ta bort det eller återta det om vi finner det lämpligt (t.ex. om en ägare till ett varumärke klagar över ett användarnamn som inte liknar användarens riktiga namn).
5. Skydda andras rättigheter
Vi respekterar andras rättigheter och vi väntar oss detsamma av dig.
1. Du får inte publicera innehåll eller utföra någon handling på Facebook som gör intrång på eller kränker någon annans rättigheter eller på annat sätt bryter mot lagen.
2. Vi kan ta bort innehåll och uppgifter som du publicerar på Facebook om vi uppfattar att de strider mot villkoren i den här Redogörelsen eller i vår policy.
3. Vi ger dig verktyg som hjälper dig skydda dina immateriella rättigheter. Du kan läsa mer på vår sida Hur man anmäler immaterialrättsligt intrång.
4. Om vi tar bort ditt innehåll för att det inkräktar på någon annans upphovsrätt, och du upplever att vi gjort det av misstag, får du möjlighet att överklaga vårt beslut.
5. Om du upprepade gånger gör intrång på andras immateriella rättigheter kommer vi att inaktivera ditt konto om vi finner det lämpligt.
6. Du får inte använda våra upphovsrättsskyddade material eller varumärken (inklusive Facebook, logotyperna Facebook och F, FB, Face, Poke, Book och Wall), eller några intill förvirring lika varumärken, utan vårt skriftliga tillstånd eller om det uttryckligen anges som tillåtet i våra riktlinjer för varumärkesanvändning.
7. Om du samlar in uppgifter från användare ska du göra följande: få deras medgivande, göra klart för dem att det är du (och inte Facebook) som samlar in uppgifterna samt publicera en sekretesspolicy som redogör vilka uppgifter du samlar in och hur de ska användas.
8. Du får inte publicera någons id-handlingar eller känsliga ekonomiska uppgifter på Facebook.
9. Du får inte tagga användare eller skicka inbjudningar till icke-användare via e-post utan deras samtycke. Facebook har verktyg för social anmälan som gör det möjligt för användare att ge feedback om taggning.
6. Mobiltelefon och andra enheter
1. Vi tillhandahåller för närvarande våra mobiltjänster kostnadsfritt, men ber dig att observera att leverantörens ordinarie taxor och avgifter för t.ex. sms fortfarande gäller.
2. Om du ändrar eller inaktiverar ditt mobiltelefonnummer ska du uppdatera dina kontouppgifter hos Facebook inom 48 timmar för att säkerställa att dina meddelanden inte skickas till den person som får ditt gamla nummer.
3. Du ger tillstånd och alla nödvändiga rättigheter för att möjliggöra för användare att synkronisera (inklusive via en applikation) sina enheter med all information som visas för dem på Facebook.
7. Betalningar
Om du gör en betalning på Facebook eller använder Facebook-krediter innebär det att du accepterat våra betalningsvillkor.
8. Särskilda bestämmelser för sociala insticksprogram
Om du visar våra sociala insticksprogram, t.ex. knapparna Dela och Xxxxx på din webbplats, gäller följande villkor:
1. Vi ger dig tillstånd att använda Facebooks sociala insticksprogram så att användare kan publicera länkar eller innehåll från din webbplats på Facebook.
2. Du ger oss tillstånd att använda och tillåta andra att använda den här typen av länkar och innehåll på Facebook.
3. Du får inte visa ett socialt insticksprogram på en sida med innehåll som skulle strida mot den här Redogörelsen om det publicerades på Facebook.
9. Särskilda villkor för utvecklare/administratörer av applikationer och webbplatser
Om du är utvecklare eller administratör för en plattformsapplikation eller en webbplats omfattas du av följande ytterligare villkor:
1. Du är ansvarig för din applikation och dess innehåll och all din användning av plattformen. Detta omfattar att säkerställa att din applikation eller användning av plattformen följer våra riktlinjer för Facebooks plattform och våra annonseringsregler.
2. Din åtkomst till och användning av de data du får från Facebook begränsas enligt följande:
1. Du får bara begära de data som du behöver för att driva din applikation.
2. Du ska ha en sekretesspolicy där du meddelar användarna vilka användaruppgifter du tänker använda och hur du tänker använda, visa, dela eller överföra dessa data, och du ska ta med URL-adressen till din sekretesspolicy i utvecklarapplikationen.
3. Du får inte använda, visa, dela eller överföra en användares data på ett sätt som strider mot din sekretesspolicy.
4. Du ska ta bort alla data du får från oss angående en viss användare om användaren ber dig att göra det, och du ska tillhandahålla en metod för användare att lämna in en sådan begäran.
5. Du får inte ta med data som du fått från oss angående en användare i någon reklamtext.
6. Du får inte, varken direkt eller indirekt, överföra data som du fått från oss till (eller använda sådana data i anslutning till) något annonsnätverk, annonsbörs, datamäklare eller annat marknadsföringsrelaterat system, ens om användaren ger medgivande för sådan överföring eller användning.
7. Du får inte sälja användardata. Om du köps upp av eller går samman med en tredje part så kan du fortsätta att använda användardata i din applikation, men du får inte använda användardata utanför applikationen
8. Vi kan kräva att du ska ta bort användardata om du använder dem på ett sätt som vi bedömer strider mot användarnas förväntningar.
9. Vi kan begränsa din åtkomst till data.
10. Du ska följa alla andra begränsningar i våra riktlinjer för Facebook-plattformen.
3. Du får inte ge oss uppgifter som du samlat in på egen hand från en användare eller från användarens innehåll utan samma användares tillstånd.
4. Du ska göra det enkelt för användarna att ta bort eller koppla från din applikation.
5. Du ska göra det enkelt för användarna att kontakta dig. Vi kan dessutom dela din e-postadress med användare och andra som hävdar att du har gjort intrång i eller på annat sätt kränkt deras rättigheter.
6. Du ska erbjuda kundsupport för din applikation.
7. Du får inte visa annonser eller webbsökningsfält från tredje part på xxx.xxxxxxxx.xxx.
8. Vi ger dig alla nödvändiga rättigheter för att använda den programkod, de API:er, de data och de verktyg som vi förser dig med.
9. Du får inte sälja, överföra eller vidarelicensiera vår programkod, våra API:er eller våra verktyg till någon.
10. Du får inte ge andra en felaktig bild av din relation till Facebook.
11. Du får använda logotyperna som vi gör tillgängliga för utvecklare eller utfärda ett pressmeddelande eller ett annat offentligt meddelande, så länge du följer våra riktlinjer för Facebooks plattform.
12. Vi kan utfärda ett pressmeddelande som beskriver vårt samarbete med dig.
13. Du ska följa all gällande lagstiftning. Med det avses särskilt följande (där det är tillämpligt):
1. du ska ha en policy för borttagning av upphovsrättsskyddat material och för att stänga av användare som bryter mot regeln upprepade gånger, allt i enlighet med den amerikanska lagen Digital Millennium Copyright Act.
2. efterleva den amerikanska lagen Video Privacy Protection Act (VPPA), och skaffa det medgivande som behövs från användare för att användardata som omfattas av VPPA ska kunna delas på Facebook. Du intygar att eventuella avslöjanden till oss inte sker som en följd av den ordinarie verksamhetens moment.
14. Vi garanterar inte att plattformen alltid kommer vara kostnadsfri.
15. Du ger oss alla nödvändiga rättigheter för att aktivera din applikation så att den ska fungera med Facebook, inklusive rätten att ta med innehåll och uppgifter som du förser oss med i strömningar, tidslinjer och historiker över användarnas åtgärder.
16. Du ger oss rätten att länka till eller rama in din applikation samt placera innehåll, inklusive annonser, runt din applikation.
17. Vi har rätt att analysera din applikation, ditt innehåll och dina data oavsett syfte, även om vårt syfte är kommersiellt (t.ex. att rikta leveranser av annonser eller indexera innehåll för sökningar).
18. Vi har rätt att granska din applikation i syfte att säkerställa att den är säker för användarna.
19. Vi har rätt att skapa applikationer som erbjuder liknande funktioner eller tjänster som, eller på annat sätt konkurrerar med, din applikation.
10. Om annonser och annat kommersiellt innehåll som levereras eller aktiveras av Facebook
Vårt mål är att leverera annonser och kommersiellt innehåll som är av värde för våra användare och annonsörer. För att hjälpa oss åstadkomma detta ger du ditt medgivande till följande:
1. Du kan använda dina sekretessinställningar om du vill begränsa möjligheterna för ditt namn och din profilbild att kopplas till kommersiellt, sponsrat eller relaterat innehåll (t.ex. ett varumärke du gillar) som vi levererar eller aktiverar. Du ger oss ditt tillstånd att använda ditt namn och din profilbild i anslutning till sådant innehåll i enlighet med de begränsningar som du anger.
2. Vi ger inte ditt innehåll eller dina uppgifter till annonsörer utan ditt medgivande.
3. Du förstår att vi inte alltid identifierar betalda tjänster och meddelanden som sådana.
11. Särskilda bestämmelser för annonsörer
Du kan rikta dig till din utvalda målgrupp genom att köpa annonser på Facebook eller vårt publiceringsnätverk. Följande ytterligare villkor gäller för dig om du gör en beställning genom vår portal för onlineannonsering (Beställning):
1. När du gör en Beställning berättar du för oss vilken typ av annons du vill köpa, hur mycket du vill spendera samt vad ditt bud är. Om vi godtar din Beställning levererar vi dina annonser allteftersom utrymme blir tillgängligt. När vi levererar din annons gör vi vårt bästa för att den ska nå din angivna målgrupp, men vi kan inte garantera att din annons når det avsedda målet i varenda enskilt fall.
2. I fall där vi tror att det kan göra din marknadsföringskampanj mer effektiv kan vi komma att bredda målgruppen som du anger.
3. Du betalar för dina Beställningar i enlighet med våra betalningsvillkor. Summan som du ska betala beräknas efter våra spårningsfunktioner.
4. Dina annonser ska efterleva våra annonseringsregler.
5. Vi avgör storleken, placeringen och positionen för dina annonser.
6. Vi ger inga garantier angående den aktivitet dina annonser får, t.ex. det antal klickningar som dina annonser får.
7. Vi kan inte styra hur klickningar genereras i dina annonser. Vi har system som försöker upptäcka och filtrera vissa klickningar, men vi tar inget ansvar för klickningsbedrägerier, tekniska problem eller potentiellt ogiltiga klickningar som kan påverka annonskostnaden.
8. Du kan avbryta din Beställning när som helst via vår onlineportal, men det kan ta upp till 24 timmar innan annonsen slutar visas. Du är ansvarig för att betala de annonserna.
9. Vår licens att visa din annons upphör när vi har slutfört din Beställning. Du är dock införstådd med att om användare har interagerat med din annons, kan den visas för dem tills de tar bort den själva.
10. Vi har rätt att använda dina annonser och tillhörande innehåll och uppgifter i marknadsföringssyfte.
11. Du får inte utfärda något pressmeddelande eller göra offentliga uttalanden om din relation till Facebook utan vårt skriftliga tillstånd.
12. Vi har rätt att neka eller ta bort en annons oavsett skäl.
13. Om du köper annonser för någon annans räkning måste du ha behörighet att köpa de annonserna, inklusive följande:
1. Du intygar att du har fullmakt att binda annonsören till det som står i den här Redogörelsen.
2. Du medger att du kan hållas ansvarig om annonsören som du representerar bryter mot det som står i den här Redogörelsen.
12. Särskilda bestämmelser för Facebook-sidor
Om du skapar eller administrerar en sida på Facebook innebär det att du accepterar våra villkor för Facebook-sidor.
13. Särskilda bestämmelser för programvara
1. Om du laddar ned vår programvara, t.ex. en fristående programvaruprodukt eller ett insticksprogram för webbläsaren, godkänner du att programvaran ibland laddar ned uppgraderingar, uppdateringar och andra funktioner från oss för att förbättra och vidareutveckla programvaran.
2. Du får inte modifiera, skapa härledningar av, dekompilera eller på annat sätt extrahera källkod från oss, såvida du inte uttryckligen har fått tillstånd till att göra detta enligt en licens med öppen källkod eller om vi ger dig tillstånd skriftligen.
14. Tillägg
1. Vi har rätt att ändra den här Redogörelsen om vi meddelar detta (genom att publicera ändringen på sidan om styrning av Facebooks webbplats) och ger dig möjlighet att kommentera ändringen. Om du vill bli meddelad om eventuella framtida ändringar av den här Redogörelsen kan du besöka sidan om styrning av Facebooks webbplats och "Gilla" den sidan.
2. Ändringar i avsnitt 7, 8, 9 och 11 (avsnitt som berör betalningar, applikationsutvecklare, webbplatsoperatörer och annonsörer) meddelas minst tre dagar innan de träder i kraft. Alla andra ändringar meddelas minst sju dagar innan de träder i kraft. Alla sådana kommentarer måste göras på sidan om styrning av Facebooks webbplats.
3. Om fler än 7 000 användare kommenterar en viss föreslagen ändring får du även möjlighet att delta i en omröstning där du får olika alternativ att rösta på. Omröstningen är bindande för oss om fler än 30 % av alla aktiva registrerade användare (räknat den dag då meddelandet publiceras) röstar.
4. Om vi gör några ändringar i policyn som hänvisas till eller ingår i den här Redogörelsen meddelas detta eventuellt på sidan om styrning av Facebooks webbplats.
5. Vi har rätt att göra ändringar av juridiska eller administrativa skäl, eller för att korrigera ett felaktigt påstående, utan föregående meddelande och utan möjlighet att kommentera ändringen.
6. Om du fortsätter att använda Facebook efter att ändringar i våra villkor gjorts, innebär det att du godkänner de ändrade villkoren.
15. Avslut
Om du bryter mot innehållet eller andemeningen i den här Redogörelsen, eller om du på annat sätt orsakar risker eller potentiella juridiska problem för oss, har vi rätt att sluta leverera hela eller delar av Facebook till dig. Vi meddelar dig per e-post eller nästa gång du försöker få åtkomst till ditt konto. Du kan även ta bort ditt konto eller inaktivera din applikation när som helst. I samtliga sådana fall upphör innehållet i den här Redogörelsen att gälla, med undantag för följande bestämmelser: 2.2, 2.4, 3–5, 8.2, 9.1–9.3, 9.9, 9.10,
9.13, 9.15, 9.18, 10.3, 11.2, 11.5, 11.6, 11.9, 11.12, 11.13 och 15-19.
16. Tvister
1. Du ska lösa alla anspråk, fordringar eller tvister som uppstår gentemot oss på grund av eller i anknytning till den här Redogörelsen eller Facebook i en delstatsdomstol eller en federal domstol belägen i Santa Clara County. Lagarna i delstaten Kalifornien styr den här Redogörelsen, samt eventuella anspråk som kan uppstå oss emellan, utan hänsyn till internationell privaträtt. Du samtycker till att underkasta dig domsrätten och jurisdiktionen hos domstolarna i Santa Clara County i Kalifornien vad gäller processande av alla sådana anspråk.
2. Om någon kommer till oss med skadeståndsanspråk som rör dina handlingar, ditt innehåll eller dina uppgifter på Facebook, ska du ersätta oss för alla skador, förluster och kostnader av alla slag (inklusive rimliga juridiska avgifter och kostnader) som uppstår ur sådant anspråk. Även om vi anger regler för hur användarbeteende, kan vi inte styra eller kontrollera vad användarna gör på Facebook. Vi ansvarar inte för något innehåll eller information som användare överför till eller delar på Facebook. Vi ansvarar inte för någon information eller något innehåll som är stötande, olämpligt, obscent eller olagligt som visas på Facebook. Vi ansvarar inte för någons uppträdande på Facebook, varken online eller offline.
3. VI FÖRSÖKER ATT HÅLLA FACEBOOK UPPE, FELFRITT OCH SÄKERT, MEN DU ANVÄNDER WEBBPLATSEN PÅ EGEN RISK. VI TILLHANDAHÅLLER FACEBOOK I BEFINTLIGT SKICK, UTAN UTTRYCKLIGA ELLER UNDERFÖRSTÅDDA GARANTIER SOM OMFATTAR, MEN INTE BEGRÄNSAS TILL, UNDERFÖRSTÅDDA GARANTIER RÖRANDE SÄLJBARHET, LÄMPLIGHET FÖR ETT VISST ÄNDAMÅL, OCH ICKE-INTRÅNG. VI GARANTERAR INTE ATT FACEBOOK ALLTID ÄR TRYGGT, SÄKERT ELLER FELFRITT ELLER ATT FACEBOOK ALLTID FUNGERAR UTAN AVBROTT, FÖRDRÖJNINGAR ELLER BRISTER. FACEBOOK ANSVARAR INTE FÖR TREDJE PARTERS HANDLINGAR, INNEHÅLL, UPPGIFTER ELLER DATA, OCH DU FRISKRIVER OSS, VÅR STYRELSE, VÅRA CHEFER, VÅRA ANSTÄLLDA OCH VÅRA OMBUD FRÅN ALLA ANSPRÅK OCH SKADESTÅND, KÄNDA OCH OKÄNDA, SOM UPPSTÅR PÅ GRUND AV ELLER SOM PÅ NÅGOT SÄTT ÄR KOPPLADE TILL ETT ANSPRÅK SOM DU HAR PÅ SÅDAN TREDJE PART. OM DU ÄR BOENDE I KALIFORNIEN AVSÄGER DU DIG CALIFORNIA CIVIL CODE §1542, DÄR DET STÅR FÖLJANDE: EN ALLMÄN FRISKRIVNING GÄLLER INTE ANSPRÅK SOM FORDRINGSÄGAREN INTE KÄNNER TILL ELLER MISSTÄNKER FÖRELIGGA TILL SIN FÖRDEL VID DEN TIDPUNKT DÅ FRISKRIVNINGEN SKER, OCH SOM OM FORDRINGSÄGAREN KÄNT TILL DEM SKULLE HA HAFT EN AVGÖRANDE PÅVERKAN PÅ FÖRLIKNINGEN MED GÄLDENÄREN. VI SKA INTE ANSES ANSVARIGA FÖR EVENTUELLA UTEBLIVNA VINSTER ELLER ANDRA FÖLJD-, SÄRSKILDA, INDIREKTA ELLER TILLFÄLLIGA SKADOR SOM UPPSTÅR UR ELLER I ANKNYTNING TILL DEN HÄR REDOGÖRELSEN ELLER FACEBOOK, ÄVEN OM VI HAR MEDDELATS OM MÖJLIGHETEN ATT SÅDANA SKADOR KAN UPPSTÅ. VÅR TOTALA SKADEPLIKTIGHET I SAMBAND MED DEN HÄR REDOGÖRELSEN ELLER FACEBOOK SKA INTE ÖVERSKRIDA ETTHUNDRA DOLLAR ($ 100), ELLER DEN SUMMA DU HAR BETALAT TILL OSS DE SENASTE TOLV MÅNADERNA. TILLÄMPLIGA LAGAR KANSKE INTE MEDGER DEN HÄR BEGRÄNSNINGEN ELLER UTESLUTNINGEN AV ANSVAR ELLER TILLFÄLLIGA SKADOR ELLER FÖLJDSKADOR, VILKET GÖR ATT BEGRÄNSNINGEN ELLER UTESLUTANDET OVAN KANSKE INTE GÄLLER DIG. I SÅDANA FALL BEGRÄNSAS FACEBOOKS ANSVAR I DEN STÖRSTA UTSTRÄCKNING SOM TILLÅTS AV TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING.
17. Särskilda bestämmelser för användare utanför USA
Vi strävar efter att skapa en global gemenskap med konsekventa standarder för alla, men vi strävar också efter att respektera lokal lagstiftning. Följande bestämmelser gäller användare och icke-användare som interagerar med Facebook utanför USA:
1. Du samtycker till att dina personuppgifter överförs till och behandlas i USA.
2. Om du befinner dig i ett land som ålagts handelsembargo av USA, eller om du finns på listan "Specially Designated Nationals" som upprättats av U.S. Treasury Department, kommer du inte att kunna bedriva kommersiella aktiviteter på Facebook (t.ex. annonser eller betalningar) eller driva en plattformsapplikation eller en webbplats.
3. Vissa specifika villkor som endast gäller tyska användare visas här.
18. Begrepp
1. Med "Facebook" avser vi de funktioner och tjänster som vi tillhandahåller, inklusive genom (a) vår webbplats på xxx.xxxxxxxx.xxx och eventuella andra Facebook-webbplatser eller webbplatser som drivs av Facebook i samarbete med andra (inklusive underdomäner, internationella versioner, verktyg och mobilversioner), (b) vår plattform, (c) sociala insticksprogram som Gilla-knappen, Dela-knappen och andra liknande erbjudanden, samt (d) andra medier, program (t.ex. ett verktygsfält), enheter eller nätverk som redan finns eller utvecklas i framtiden.
2. Med "Plattformen" avser vi en uppsättning med API:er och tjänster (som t.ex. innehåll) som gör att andra, bl.a. applikationsutvecklare eller webbplatsadministratörer, ska kunna hämta data från Facebook eller skicka data till oss.
3. Med "information" avser vi fakta och annan information om dig, inklusive åtgärder som vidtagits av användare och icke- användare som interagerar med Facebook.
4. Med "innehåll" avser vi allt som du eller andra användare publicerar på Facebook som inte omfattas av definitionen Uppgifter.
5. Med "data", "användardata" eller "användarens data" avser vi data inklusive en användares innehåll eller information som du eller tredje part kan hämta från Facebook eller uppge på Facebook via plattformen.
6. Med "inlägg" avser vi inlägg på Facebook eller som på annat sätt görs tillgängligt via Facebook.
7. Med "använda" avser vi handlingen att använda, kopiera, offentligt framföra eller visa, sprida, ändra, översätta och skapa bearbetningar av någonting.
8. Med "aktiv registrerad användare" avser vi en användare som har loggat in på Facebook minst en gång de 30 senaste dagarna.
9. Med "applikation" avser vi en applikation eller webbplats som använder eller kommer åt plattformen, eller annat som tar emot eller har tagit emot data från oss. Om du inte längre använder plattformen, men inte har tagit bort alla data du fått från oss, gäller termen Applikation tills du tar bort alla data.
19. Övrigt
1. Om du är boende i eller har din huvudsakliga yrkesverksamhet i USA eller i Kanada, utgör den här Redogörelsen ett avtal mellan dig och Facebook, Inc. I annat fall utgör den här Redogörelsen ett avtal mellan dig och Facebook Ireland Limited. Med orden "oss", "vi" och "vår" avses antingen Facebook, Inc. eller Facebook Ireland Limited, efter vad som är lämpligt.
2. Den här Redogörelsen utgör hela avtalet mellan parterna avseende Facebook, och det åsidosätter eventuella tidigare avtal.
3. Om någon del av den här Redogörelsen upptäcks vara ogiltig förblir återstoden giltig och i full kraft.
4. Om vi misslyckas med att tillämpa någon del av Redogörelsen ska det inte betraktas som en avsägelse.
5. Eventuella ändringar av eller avsägelser rörande den här Redogörelsen måste göras skriftligen och undertecknas av oss.
6. Du får inte överföra några av dina rättigheter eller förpliktelser enligt den här Redogörelsen till någon annan utan vårt medgivande.
7. Alla våra rättigheter och förpliktelser enligt den här Redogörelsen kan överlåtas fritt av oss i händelse av fusion, förvärv eller försäljning av tillgångar, med eller utan stöd i lagen.
8. Ingenting i den här Redogörelsen ska hindra oss från att följa gällande lagar.
9. Den här Redogörelsen tilldelar inga tredjepartsrättigheter.
10. Vi förbehåller oss alla rättigheter som inte uttryckligen beviljas dig.
11. Du ska följa alla gällande lagar när du använder eller kommer åt Facebook.
Du kan även läsa följande dokument, som ger ytterligare information om din Facebook-användning:
• Policy för dataanvändning: Policyn för dataanvändning innehåller information om hjälper dig förstå hur vi samlar in och använder information.
• Betalningsvillkor: De här ytterligare villkoren gäller för alla betalningar som görs på eller genom Facebook.
• Plattformssidan: Den här sidan hjälper dig få en bättre förståelse för vad som händer när du lägger till en tredjepartsapplikation eller använder Facebook Connect, samt redogör för hur de kan få åtkomst till och använda dina data.
• Riktlinjer för Facebooks plattform: Här beskrivs de regler som gäller för applikationer, inklusive Connect-webbplatser.
• Annonseringsregler: Här beskrivs de regler som gäller för annonser som visas på Facebook.
• Kampanjregler: Här beskrivs vilka regler som gäller om du erbjuder tävlingar, lotterier och andra typer av kampanjer på Facebook.
• Facebooks resurscenter för varumärken: De här reglerna gäller om du ska använda Facebooks varumärken, logotyper och skärmdumpar.
• Hur man anmäler immaterialrättsligt intrång
• Villkor för Facebook-sidor: De här reglerna gäller för dig som använder Facebook-sidor.
• Gemenskapsregler: Här beskrivs vad vi förväntar oss angående innehåll som du lägger upp på Facebook och din aktivitet Facebook.
Om du vill visa Redogörelsen för rättigheter och skyldigheter på olika språk kan du ändra språket för din Facebook-session genom att klicka på språklänken längst ned till vänster på de flesta sidor på Facebook. Om Redogörelsen inte är tillgänglig på det språk du har valt, visas den engelska versionen som standard.
11 Bilaga 2, Undersökningen
Totala enkätstart: | 35 |
Avslutade enkäter totalt | 35 (100%) |
Sammanfattning svar
SIDA: 1
Ladda nerSkapa diagram1. Kön | ||
35 | ||
besvarade frågor | ||
0 | ||
överhoppade frågor | ||
Xxxxx svar i procent | Xxxxx svar | |
Man | 42,9% | 15 |
Kvinna | 57,1% | 20 |
vill inte svara | 0,0% | 0 |
Ladda nerSkapa diagram2. Ålder | ||
35 | ||
besvarade frågor | ||
0 | ||
överhoppade frågor | ||
Xxxxx svar i procent | Xxxxx svar | |
Ladda nerSkapa diagram1. Kön | ||
0-16 år | 0,0 % | 0 |
16-? år | 100,0% | 35 |
Ladda ner Skapa diagram3. Brukar du läsa igenom avtalsvillkor på internet innan du börjar använda en tjänst eller köper en produkt | ||
35 | ||
besvarade frågor | ||
0 | ||
överhoppade frågor | ||
Xxxxx svar i procent | Xxxxx svar | |
Ja | 22,9% | 8 |
Nej | 42,9% | 15 |
Delvis | 34,3% | 12 |