Behov. Alla anställda bör ges möjlighet att genom olika insatser utveckla den kompetens som behövs i nya eller förändrade arbetsuppgifter. Det bör också beaktas att enskilda anställda har idéer utifrån sina perspektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget. Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens.
Behov. Kunskap är färskvara, vilket gör att alla anställda har behov av åter- kommande kompetensutveckling. Alla anställda, oavsett utbild- ningsbakgrund, bör ges möjlighet till personlig utveckling så att de kan åta sig mer kvalificerade och ansvarskrävande uppgifter. Det bör också beaktas att enskilda anställda har idéer utifrån sina perspektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget. Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens.
Behov. Alla anställda ska ges möjlighet att genom olika insatser utveckla den kompetens som behövs i nya eller förändrade arbetsuppgifter. Ett kontinuerligt förändringsarbete förutsätter att såväl företagets som de anställdas utvecklingsbehov identifieras. Det bör också beaktas att enskilda anställda har idéer utifrån sina perspektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget. Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens.
Behov. Alla medarbetare ges möjlighet att genom olika insatser utveckla den kom- petens som behövs i nya eller förändrade arbetsuppgifter. Det bör också beaktas att enskilda medarbetare har idéer utifrån sina per- spektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget. Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens. I samband med medarbetares återgång i arbetet efter föräldraledighet, samråder arbetsgivaren med medarbetaren om de insatser och den kompetensutveckling som behövs med hänsyn till ledighetens omfattning. Utgångspunkten för dialogen är medarbetarens fortsatta yrkes-, lön- och karriärutveckling
Behov. Kunskap är färskvara, vilket gör att alla anställda har behov av åter- kommande kompetensutveckling. Alla anställda, oavsett utbild- ningsbakgrund, bör ges möjlighet till personlig utveckling så att de kan åta sig mer kvalificerade och ansvarskrävande uppgifter. Det bör också beaktas att enskilda anställda har idéer utifrån sina perspektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget. Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens. Ansvar Det är företagens ansvar att genomföra utvecklingsinsatser av per- sonal, organisation och teknik och att erforderliga resurser avsätts. Samtidigt åvilar det den enskilde anställde att ta initiativ och känna engagemang och ansvar för sin kompetensutveckling.
Behov. Gemensamt är att alla anställda måste ges möjlighet och utrymme för den kompetensutveckling i arbetet som behövs på kort och lång sikt. De anställda bör t ex ges tillfälle att genom olika insatser utveckla den kom- petens som krävs i nya eller förändrade arbetsuppgifter, bl a för intern rör- lighet p g a förändringar i arbetsinnehåll, arbetsorganisation och teknik.
Behov. Krav på flexibilitet, en god arbetsmiljö och utvecklingen mot målstyr- ning, kvalitetssäkring och ny teknik ställer ofta krav på en förändrad arbetsorganisation. Vid förändring av arbetsorganisationen bör särskilt uppmärksammas kompetens och kompetensutveckling. En bra arbetsor- ganisation ger möjlighet till variation i arbetet så att förslitningsskador och utslagning från arbetslivet motverkas. En bra arbetsorganisation tillgo- doser även företagets behov av framförhållning, förmåga till snabba om- ställningar och ökat kapacitetsutnyttjande. Det betyder t.ex. att gränserna för avtalsområdena kan behöva överskridas t.ex. genom att tjänstemanna- betonat arbete tillförs arbetarbefattningar och omvänt och att system för arbetsrotation införs. Sammantaget innebär detta att alla anställda måste ges möjlighet att genom olika insatser utveckla den kompetens som krävs i nya eller förändrade arbetsuppgifter p.g.a. förändringar i arbetsinnehåll, arbetsorganisation och teknik. Det bör också beaktas att enskilda anställda har idéer utifrån sina perspektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget. Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens. Det bör också beaktas att enskilda anställda har idéer utifrån sina perspektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget. Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens.
Behov. Stadsfullmäktige har 13.3.2019 (§ 102) godkänt projektplanen för ut- byggnad och ombyggnad av Mäkelänrinteen lukio. Stadsfullmäktige har 9.10.2019 (§ 300) beslutat att höja maximipriset för projektet till 20 800 000 euro. Ombyggnaden av Mäkelänrinteen lukios skolhus och uppförandet av tillbyggnaden är en del av byggandet av Urhea-campus, som knyter samman studier, idrott och boende i Backasbrinken. Urhea-hallen har uppförts Mellan Mäkelänrinteen lukios skolhus och Backasbrinkens simhall. I hallen finns träningsmöjligheter för idrottare i ett flertal grenar. Möjligheten att hyra hallen och personal- och undervisningslokaler i Urhea-hallen åt Mäkelänrinteen lukio har utgjort en utgångspunkt och PB 1 Norra esplanaden 11-13 +000 0 000 0000 0000000-0 XX0000000000000000 00000 XXXXXXXXXXX XXXX Xxxxxxxxxxx 00 Telefax Moms nr förutsättning för Urhea-campushelheten. Tack vare att idrottslokalerna uppförts i anslutning till gymnasiet kan Mäkelänrinteen lukio sörja för sin uppgift som specialgymnasium och lokalerna kan användas mångsidigt. Mäkelänrinteen lukio nyttjar lokalerna i den intilliggande Urhea-hallen för ledd och självständig träning samt för gymnastikundervisning. Dessutom nyttjar åtminstone Helsingin aikuislukio, utbildningen som leder till dubbelexamen vid Perho Liiketalousopisto, Brändö gymnasium och Pasilan peruskoulu idrottslokalerna i Urhea-hallen. Framför allt används Urhea-hallen av medlemmarna i Huvudstadsregi- onens idrottsakademi Urhea, det vill säga utsedda topp- och tävlingsid- rottare i sportgrenar, studerande vid Mäkelänrinteen lukio och stude- rande vid övriga av stadens skolor enligt separat avtal. Även det natio- nella olympiska träningscentret ska vara verksamt på Urhea-campus. När staden hyr in sig i Urhea-hallen avstår den från de flesta idrottslo- kaler som den hyrt av utomstående, såsom lokaler för judo, brottning, friidrott, basket, volleyboll, redskapsgymnastik, rytmisk gymnastik och innebandy samt gym. Dessutom säger staden upp avtalet om lokalan- vändning med Backasbrinkens simhall. Hyresavtalet mellan Urhea-halli Oy och staden Syftet med avtalet är att i Urhea-hallen hyra de idrottslokaler som be- hövs av utsedda läroanstalter i staden för gymnastiklektioner under skoldagen och av läroanstalter med idrott som specialuppdrag för id- rottsträning. Dessutom innebär avtalet att staden hyr kontors- och mö- tesrum för skolornas gymnastiklärare och tränare. I avtalet avtalas om att överlåta enskilda idrottslokaler i Urhea-hallen till sk...
Behov. I 2019 års Liv och hälsa ung, som genomförs av Regionen i samarbete med länets kommuner vartannat år, visar att barn och unga mår allt sämre. Samtidigt ser vi att alla barn och unga inte har en jämlik tillgång till fritidsaktiviteter, där fler flickor än pojkar svarar att de inte har råd att delta i en fritidsaktivitet. Personer med funktionsnedsättning har i större grad sämre hälsa än övriga befolkningen. De har även en genomgående lägre fysisk aktivitetsnivå jämfört med övriga befolkningen. Majoriteten av hbtq-personer mår bra men jämfört med befolkningen som helhet blir hbtq-personer i högre grad utsatta för kränkande bemötande, trakasserier, hot och våld vilket ofta leder till att unga hbtq-personers psykiska hälsa är sämre än unga heterosexuella personers hälsa. Det finns därmed ett stort behov av tillgängliga och trygga mötesplatser och aktiviteter för barn och unga vilket KFUM som aktör kan hjälpa till att fylla.
Behov. Behovet av nya eller reviderade gemensamma styrdokument kan aktualiseras genom t.ex. politiska initiativ, nya eller förändringar i lagar eller föreskrifter som behöver regleras i avtal eller överenskommelse, vid identifierade behov av vägledning för tolkning av lag eller avtal eller annat. Behovet kan initieras av följande funktioner: • Politisk nämnd, Regionala samverkansrådet, Politisk samverkan vård och omsorg (PSVO) • Regionchefsgruppen • Ordförande, sekreterare, ledamot och tjänsteperson i LSVO och länssamverkansgrupp • Dokumentansvarig • Kommunikatör Behovsinventering av gemensamt styrdokument • Behovet beskrivs i ett dokument som kan användas för behovsinventering och senare utvecklas till en uppdragsbeskrivning för framtagandet. • Behovet presenteras i lämpliga forum hos respektive part som återkopplar behovet utifrån sitt ansvarsområde. • LSVO eller länssamverkansgrupp identifierar efter behovsinventering ett behov av ett nytt eller reviderat styrdokument.