Derivatinstrument Derivatinstrument såsom optioner, terminer, med flera, förekommer med oli- ka underliggande tillgångsslag, till exempel aktier, obligationer, råvaror och valutor. Derivatinstrument kan utnyttjas för att minska risken i en placering. Kursen i ett derivatinstrument är beroende av kursen i det underliggande instrumentet. En särskild omständighet är att prisutvecklingen på deri- vatinstrumentet oftast är kraftigare än prisutvecklingen på den under- liggande egendomen. Prisgenomslaget kallas därför hävstångseffekt och kan leda till större vinst på insatt kapital än om placeringen hade gjorts direkt i den underliggande egendomen. Å andra sidan kan hävstångsef- fekten lika väl medföra större förlust på derivatinstrumenten jämfört med värdeförändringen på den underliggande egendomen, om prisutveckling- en på den underliggande egendomen blir annorlunda än den förväntade. Hävstångseffekten varierar beroende på derivatinstrumentets konstruk- tion och användningssätt. Stora krav ställs därför på bevakningen av prisutvecklingen på derivatinstrumentet och på den underliggande egen- domen. Investeraren bör i eget intresse vara beredd agera snabbt, ofta under dagen, om placeringen i derivatinstrument skulle komma att ut- vecklas i ofördelaktig riktning. Det är också viktigt att i sin riskbedömning beakta att möjligheten att avveckla en position/ett innehav kan försvåras vid en negativ prisutveckling. För ytterligare information om derivatinstrument, se INFORMATION OM HANDEL MED OPTIONER, TERMINER OCH ANDRA DERIVATINSTRUMENT.
Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och låne- fordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leveran- törss- kulder, låneskulder samt derivat, långfristiga skulder och räntebärande långa och korta skulder. Finansiella instrument redo- visas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde via resultaträkningen med tillägg för transaktions- kostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. En finansiell tillgång eller finan- siell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till in- strumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när mot- parten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att be- tala, även om faktura ännu inte har mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk- ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt ut- släcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Vid varje rapport- tillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndigheten för bankens verksamhet är Finansinspektionen, Box 7821, 103 97 Stockholm.
Tillsyn Driftåtgärd som omfattar observation och rapportering av funktionen hos ett förvaltningsobjekt.
Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.
Förstariskförsäkring Ersättning betalas enligt gällande skadeersättningsregler upp till försäkringsbeloppet utan att underförsäkring åberopas. Anges i försäkringsbrevet – utöver förstariskbeloppet – även ett försäkringsvärde (helvärde) och detta värde vid skadetillfället är lägre än det verkliga försäkringsvärdet föreligger underförsäkring. Ersättning betalas då endast med så stor del av skadan som svarar mot förhållandet mellan betald premie och den premie som skulle ha betalats med hänsyn till försäkringsvärdet vid skadetillfället, dock högst med försäkringsbeloppet.
Tillämplig lagstiftning Aktierna ges ut under aktiebolagslagen (2005:551) och regleras av svensk rätt.
Teckningsrätter Aktieägares företrädesrätt utövas med stöd av teckningsrätter. Den som är registrerad som aktieägare på avstämningsdagen den 8 januari 2010 erhåller en (1) teckningsrätt för varje befintlig aktie. För teckning av fyra (4) aktier erfordras nio (9) teckningsrätter.
Valutarisk Valutakursförändringar kan direkt och indirekt påverka avkastningen. Avkastningen påverkas direkt av valutakursföränd- ringar till exempel när investeringen görs i annan valuta än den i vilken underliggande tillgång är uttryckt. I de fall exem- pelvis direkt valutapåverkan neutraliserats med så kallat fast växelkursförfarande kan eventuell indirekt valutapåverkan fortfarande föreligga. Indirekt valutapåverkan kan till exempel uppstå om underliggande tillgång utgörs av ett index, en fond eller en korg som uttrycks i en annan valuta än de tillgångar som ingår i indexet, fonden eller korgen. En investering kan således påverkas av valutakursförändringar såväl direkt som indirekt, i kombination eller var för sig.
Förhandlingsordning Ifall det uppstår oklarhet eller meningsskiljaktighet om en arbetstagares lön eller om tillämpningen av lagar eller avtal som ansluter sig till arbetsförhållandet, skall förtroendemannen ges alla de uppgifter som påverkar utredningen av fallet. En arbetstagare bör utreda en fråga som ansluter sig till hans arbetsförhållande med sin förman. Om arbetstagaren inte har lyckats reda ut nämnda ärende direkt med sin förman, kan han föra ärendet vidare till förhandlingar mellan avdelningens eller motsvarande enhets förtroendeman och arbetsgivarens representant. Om ärendet inte kan utredas på detta sätt kan ovan nämnda förtroendeman överföra ärendet till huvudförtroendemannen. När de lokala parterna gemensamt kräver det har de förbund som omfattas av kollektivavtalet rätt att sända sin representant till den lokala tvisteförhandlingen. Om en meningsskiljaktighet som uppkommit på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt, iakttas förhandlingsordningen enligt kollektivavtalet. Om meningsskiljaktigheten gäller upphörande av arbetsförhållandet för en sådan förtroendeman som avses i detta avtal, skall dessutom lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inledas och föras omedelbart efter att grunden för indragningen har bestridits.
