Dödsbo exempelklausuler

Dödsbo. Om abonnenten avlider ska eventuell uppsägningstid för abonnemanget räknas senast från dagen då abonnenten avled. Eventuella kostnader för återstående bindningstid för abonnemanget ska då tas bort. Operatören har dock rätt till ersättning för hårdvara i enlighet med avtalet. Operatören ska i möjligaste mån medverka till att efterlevande i hushållet, utan extra kostnader, kan behålla telefonnummer som har använts för gemensamt bruk.
Sample 1Sample 2Sample 3See All (6)
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Dödsbo. Genom SPAR adressregistererhåller ES uppgift om avliden kontohavare folkbokförd i Sverige.Härigenominförsuppgiftenautomatiskt på samtligavp-kontonförkontohava- ren. Samtidigt registrerasmed automatik dispositionsförbehållförbehörig företrädare fördödsboet på sådana konton.
Sample 1Sample 2
Dödsbo. Ett dödsbo är en död persons tillgångar och skulder som hen har fram till dödsdagen. Dödsboet är en juridisk person som existerar fram till dess att det upplöses genom arvskifte. Innan det sker ska det förvaltas av dödsboets delägare tillsammans. Om skulderna är större än tillgångarna, ett så kallat bristbo, så ska tillgångarna som finns i boet delas mellan fordringsägarna.
Sample 1Sample 2
Dödsbo. Om giltigt förmånstagarförordnande inte finns eller förmånstagare saknas, utbetalas den resterande behållningen på pensionssparkontot – efter avdrag för skatt och eventuella kostnader och avgifter – som ett engångsbelopp till kontohavarens dödsbo. Sker utbetalning till förmånstagare, vilken avlider, ska behållningen på pensionssparkontot, efter avdrag för skatter och kostnader, härefter – i den mån annan förmånstagare inte finns förordnad – utbetalas som ett engångsbelopp till förmånstagarens dödsbo. Om sparmedel enligt denna punkt ska utbetalas till kontohavarens eller förmånstagarens dödsbo, upphör kontot att vara pensionssparkonto redan i och med kontohavarens respektive förmånstagarens dödsfall. Från tidpunkten för dödsfallet fram till dess att utbetalning sker, förräntas dock inlåningsmedlen enligt samma regler som reglerna för pensionssparkonto. När banken får kännedom om dödsfallet och att sparmedlen ska utbetalas till kontohavarens eller förmånstagarens dödsbo, sker försäljning av samtliga fondandelar eller andra fondpapper som var antecknade på pensionssparkontot när dödsfallet inträffade. Anmälan om dödsfall ska göras skriftligen till banken. Anmälan ska vara åtföljd av registerutdrag från Skatteverket, dödsfallsintyg eller annan handling som styrker dödsfallet. När anmälan utförts på angivet sätt och kommit banken till handa, anses banken ha fått kännedom om dödsfallet. Det åligger inte banken att hålla sig informerat om inträffade dödsfall. Skulle banken emellertid i särskilt fall på eget initiativ inhämta upplysning om inträffat dödsfall, anses banken ha fått kännedom om dödsfallet när sådant inhämtande skett.
Sample 1
Dödsbo. Då dödsboet har förordnats till förmånstagare, eller när förordnandet upphört på grund av att förmånstagare saknas, betalas dödsfallssumman på det konto som försäkringstagarens dödsbo uppger. Om förmånstagarförordnande saknas, utbetalas dödsfallssumman till den försäkrades dödsbo. Dödsfallssumman ingår då i dödsboets medel på samma sätt som den avlidnes övriga egendom och skiftas som en del av arvet. Den tillfaller antingen de lagliga arvingarna eller testamentstagarna.
Sample 1
Dödsbo. I de flesta fall krävs att de efterle- vande dödsbodelägarna själva tar kontakt med elnäts- och elhan- delsföretaget för att meddela att kunden avlidit. Vissa företag får dock automatiskt sådana uppgifter via Svensk person- och adressregis- ter (SPAR). Avtalen med dödsboet upphör i juridisk mening att gälla när dödsboet är skiftat. Enligt huvudregeln tar dödsboet över den avlidnes samtliga skulder och fordringar så länge boet inte är skiftat. I juridisk mening upphör de befintliga avtalen med den avlidne i samband med dödsfallet och nya avtal skall tecknas av dödsboet. Eftersom ett dödsbo är en juridisk person kan elnätsföretaget och elhandelsföretaget kräva att avtals- villkoren för konsument, EL/ NÄT 2012 K, byts ut mot avtalsvillkoren för näringsidkare, EL/ NÄT 2012
Sample 1
Dödsbo. Nr Ärende Delegat 17.1 Beslut i fråga om dödsboanmälan till skattemyndigheten. (20 kap. 8 a § ÄB) Enhetschef Handläggare med ansvar för dödsbohandläggning 17.2 Beslut i fråga om åtgärder vid dödsfall. (18 kap. 2 § 2 st. ÄB) Dödsboförvaltning. Enhetschef Handläggare med ansvar för dödsbohandläggning 17.3 Beslut om gravsättning. (5 kap. 2 § 1 och 2 st. Begravningslag) Enhetschef Handläggare med ansvar för dödsbohandläggning 17.4 Beslut i fråga om internationella dödsbon. Enhetschef (Lag, 1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo) Handläggare med ansvar för dödsbohandläggning
Sample 1

Related to Dödsbo

  • Livförsäkring Avlider den försäkrade under försäkringstiden utbetalas ett engångsbelopp, dödsfallskapital. Dödsfallskapitalet är försäkringsbeloppet minskat med eventuell åldersreduktion, enligt försäkringsavtalet. Försäkringsbeloppet framgår av försäkringsbeskedet.

  • Ansvarsförsäkring Försäkringen gäller för dig som innehavare av den bostadsrätt som anges i försäkringsbrevet med de regler som är tillämpliga i avsnittet G Ansvarsförsäkring. Försäkringen gäller inte för skada på din bostadsrätt.

  • Ställningstagande Jag anser att bemanningsföretagens utbredning på den svenska arbetsmark- naden för med sig problem som drabbar både de bemanningsanställda och de anställda på kundföretagen. Det bidrar till att splittra arbetstagarna, hotar tryggheten på jobbet, försvårar utveckling av arbetets innehåll på de arbetandes villkor och stärker arbetsgivarnas makt. Jag kan i likhet med utskottet konstatera att vissa ändringar av regelverket vid inhyrning av arbetskraft nyligen har genomförts. Den nya lagstiftningen innebär visserligen en förbättring jämfört med tidigare lagstiftning. Jag menar dock att det krävs helt andra lösningar på de problem som inhyrning av arbetstagare för med sig. Mot bakgrund av de negativa effekter bemannings- företagen har på den svenska arbetsmarknaden finns det skäl till ett antal åtgärder från regeringen. Jag delar alltså inte utskottets avvisande inställning till behovet av förändringar. Jag anser därför att regeringen för att komma till rätta med de nuvarande bristerna på området bör • verka för en ändring av EU:s bemanningsdirektiv så att medlemsstaterna själva kan besluta om bemanningsföretag ska vara tillåtna på den egna arbetsmarknaden • återkomma med ett förslag om att uthyrningslagen ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för permanenta arbetskrafts- behov • återkomma med ett förslag på en tydlig skrivning i anställningsskydds- lagen där det uttryckligen framgår att det inte är tillåtet att hyra in arbetstagare från bemanningsföretag när det finns tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning • återkomma med ett förslag om att stärka den fackliga vetorätten i medbestämmandelagen genom att det för ett fackligt veto mot inhyrning ska räcka att kollektivavtal saknas och att de fackliga organisationerna ska kunna lägga in sitt veto även om det inte hållits någon förhandling enligt 38 § medbestämmandelagen • återkomma med ett förslag om att uthyrningslagen kompletteras med en bestämmelse som ger arbetstagare och avtalsslutande fackförbund rätt att på begäran ta del av bemanningsföretagets affärsavtal.

  • Försäkringstagare Försäkringstagare är den som har avtal om försäkring med länsför- säkringsbolaget.

  • Annan försäkring Försäkringen gäller inte till den del ersättning kan lämnas genom annan försäkring. Försäkringen gäller dock om regressrätt föreligger mot den försäkrade.

  • Ansvarsbegränsningar 9.1 Parts skadeståndsansvar skall inte överstiga faktisk skada. Entreprenören svarar endast för skada som uppstått högst ett år före Kundens skriftliga underrättelse om skadan. Entreprenören svarar inte för indirekta skador såsom produktionsbortfall, utebliven vinst eller annan indirekt skada som drabbar Kunden. 9.2 Entreprenören ansvarar inte för skada hänförlig till avbrott i kommunikation som orsakats av fel i fastighetsnät, telekommunikation, minicalltjänst eller annat system som står utanför Entreprenörens kontroll. 9.3 Entreprenörens åtagande omfattar inte arbeten eller åtgärder som omfattas av garantiåtagande från annan än Entreprenören. 9.4 Entreprenören övertar inte Kundens lagstadgade ansvar såsom fastighetsägare. 9.5 Kunden ansvarar för dolda fel och brister i sin fastighet som påverkar Entreprenörens åtagande och som Entreprenören inte bort upptäcka, såsom brister i konstruktion, utformning och prestanda. 9.6 Ersättning för felavhjälpande underhåll på de tekniska installationerna som förorsakats av eftersatt underhåll ingår inte i den fasta ersättningen. Underhåll betraktas som eftersatt om föreskrivet underhåll inte har utförts inom föreskrivna tidsintervall. Det åvilar Xxxxxx att visa att föreskrivet underhåll utförts. 9.7 I Entreprenörens ansvar för planerat och felavhjälpande underhåll ingår endast reparationer. Entreprenören ansvarar inte för reinvesteringar i fastigheten.

  • Grupplivförsäkring Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna så som det har avtalats om mellan centralorganisationerna.

  • Utskottets ställningstagande Utskottet noterar inledningsvis att samtliga motionärer i detta avsnitt ser behov av att ändra regelverket som möjliggör undantag från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Motionärerna skiljer sig dock åt i fråga om i vilken riktning de menar att förändringarna av regelverket bör gå. Medan motio- närerna i partimotion 2021/22:461 yrkande 8 (V) anser att möjligheten för vissa arbetsgivare att göra undantag från turordningen helt ska tas bort ur lagen har motionärerna kommittémotionerna 2021/22:2565 yrkande 3 (SD) och 2021/22:4198 yrkande 27 (KD) samt motionerna 2021/22:1466 (M) och 2021/22:4043 yrkande 1 (M) förslag om att utöka arbetsgivarnas möjlighet till undantag. Utskottet anser att anställningsskyddslagens utformning är central för att skapa en rimlig balans mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utformningen av regelverket för turordningsreglerna spelar en viktig roll i sammanhanget. Det är lagstiftarens uppgift att tillsammans med parterna finna en lämplig nivå i balansen mellan arbetsgivarnas intresse av flexibilitet och arbetstagarnas intresse av trygghet. Det är viktigt att både arbetsrätten i stort och just turordningsreglerna utvecklas i takt med förändringar på arbetsmark- naden. Även om det är viktigt att det arbetsrättsliga regelverket är stabilt över tid är det inte immunt mot behovet av förändringar om situationen på arbetsmarknaden motiverar det. Vi har i dag ett mer globaliserat samhälle där bl.a. ny teknik sprider sig snabbt, och där krav på stor anpassningsförmåga och ständig utveckling följer i spåren av detta. Det uppstår ibland situationer där företag och andra verksamheter behöver kunna behålla nyckelkompetens i samband med omstruktureringar för att klara av konkurrensen och för att verksamheter ska kunna växa. Med det ovan anförda som utgångspunkt är det viktigt att både lagstiftaren och parterna på arbetsmarknaden bevakar utvecklingen och agerar om och när det är nödvändigt. Utskottet konstaterar att det är just vad såväl regeringen som arbetsmarknadens parter har gjort. Parterna förde under en längre tid konstruktiva förhandlingar som genererade en principöverenskommelse med förslag på hur det arbetsrättsliga regelverket bör reformeras. Ett centralt inslag i parternas förslag är en utökad möjlighet att göra undantag från turordningen i anställningsskyddslagen. Regeringen har på uppmaning från parterna gått vidare med att behandla förslaget och har aviserat att en proposition på området kommer att avlämnas till riksdagen under våren 2022. Utskottet kan således konstatera att turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen har fått den ordentliga översyn som motionärerna i detta avsnitt efterfrågar. Utskottet kommer också att få tillfälle att återkomma till frågan under riksmötet i samband med att regeringen lämnar sin proposition. Den tillämpade ordningen där parterna har gått före genom konstruktivt förhandlingsarbete är enligt utskottet en välkommen ordning för förändringar på området. Det visar också styrkan i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet kommer med stort intresse att följa det fortsatta arbetet med att genomföra parternas principöverenskommelse. I sammanhanget finns det också skäl att framhålla att det är möjligt att göra avvikelser från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen genom kollektivavtal. Det är i praktiken vanligt förekommande att de inblandade parterna kommer överens om sådana avvikelser i form av en s.k. avtalsturlista när en arbetsbristsituation uppstår på en arbetsplats. Utskottet konstaterar således att avsteg från anställningsskyddslagens regler om sist in, först ut redan i dag görs på relativt bred front på den svenska arbetsmarknaden. Enligt parternas förslag ska det även fortsättningsvis vara tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelser från turordningsreglerna. Utskottet noterar att samma ordning föreslås i den lagrådsremiss som regeringen har tagit fram och således kan förväntas återkomma i den proposition som är aviserad till mars i år. Mot bakgrund av det pågående förändringsarbetet ser utskottet inget behov av att vidta åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås. Företrädesrätten till återanställning‌

  • Betalningsplan Kontohavaren har rätt att på begäran och utan avgift under kreditens löptid få en sammanställning över när kapital, ränta och avgifter ska betalas (betalningsplan).

  • Brandförsäkring Brandförsäkringen omfattar skadehändelserna enligt följande punkter. Beträffande säkerhetsföreskrif- ter och påföljd se 1.9.