Finansiering och framtida kapitalbehov exempelklausuler

Finansiering och framtida kapitalbehov. Bolaget kan, beroende på verksamhetens utveckling i stort, komma att behöva ytterligare kapital för att förvärva tillgångar eller för att vidareutveckla tillgångarna på för Bolagets godtagbara villkor. Om Bolaget inte kan erhålla tillräcklig finansiering kan omfattningen på Bolagets verksamhet begränsas, vilket i längden kan medföra att Bolaget inte kan verkställa sin framtidsplan.
Finansiering och framtida kapitalbehov. Bolaget bedriver riskkapitalverksamhet vilket till sin natur är en kapitalintensiv verksamhet. Oavsett framtida behov eller situation, är vid var tid, gällande villkor på riskkapitalmarknaden av stor betydelse för Bolagets finansiering om sådant behov skulle uppstå. Det är inte säkert att Xxxxxxx kommer att kunna anskaffa externt riskvilligt kapital när det behövs och det finns inte någon garanti att anskaffningen av kapital kan ske på fördelaktiga villkor för Bolagets aktieägare. En sådan utveckling skulle väsentligt kunna påverka Bolagets utveckling, finansiella ställning och resultat negativt.
Finansiering och framtida kapitalbehov. Transiros utveckling av IT-tjänster innebär ökande kostnader för Bolaget. Eventuella förseningar i produktutvecklingen kan kom- ma att innebära att kassaflöde genereras senare än planerat. Bolaget kan, beroende på verksamhetens utveckling i stort, kom- ma att behöva ytterligare kapital för att för- värva tillgångar eller för att vidareutveckla tillgångarna på för Bolagets godtagbara villkor. Om Bolaget inte kan erhålla tillräcklig finansiering kan omfattningen på Bolagets verksamhet begränsas, vilket i längden kan medföra att Bolaget inte kan verkställa sin framtidsplan.
Finansiering och framtida kapitalbehov. Bolaget har per dagen för Memorandumet ett negativt kassaflöde och har inte haft någon historisk intjäningsförmåga varpå det inte kan uteslutas att det tar längre tid än beräknat, innan Bolagets kassaflöde blir positivt. Per dagen för Memorandumet bedöms Zoomabilitys befintliga rörelsekapital vara otillräckligt givet Bolagets framtida tillväxtplaner. Företrädesemissionen beräknar att finansiera Bolagets tillväxtplaner, men beroende på dess utfall finns det risk att Bolagets rörelsekapital inte kommer vara tillräckligt för att täcka behoven, varför Zoomability kan tvingas söka framtida extern finansiering för att kunna fortsätta bedriva verksamheten i den tillväxttakt som Bolaget planerar. Det finns en risk att nytt kapital inte kan anskaffas när behov uppstår, att det inte kan anskaffas på fördelaktiga villkor, eller att sådant anskaffat kapital inte skulle vara tillräckligt för att finansiera verksamheten enligt planerna. Ett misslyckande med att anskaffa kapital vid viss tidpunkt innebär risk att Bolaget måste skjuta upp en etablering på fler marknader samt dra ner expansionstakten på befintliga marknader. Vidare skulle ett misslyckande innebära en risk att inte kunna vidareutveckla sina befintliga produkter i önskvärd omfattning.
Finansiering och framtida kapitalbehov. Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas och är till viss del beroende av tillförsel av externt kapital. Det är inte säkert att Xxxxxxx kommer att kunna anskaffa externt kapital när det behövs och det finns inte någon garanti att anskaffningen av kapital kan ske på fördelaktiga villkor för Bolagets aktieägare. En sådan utveckling skulle väsentligt kunna påverka Bolagets utveckling, finansiella ställning och resultat negativt.
Finansiering och framtida kapitalbehov. VideoBursts utveckling av IT-tjänster innebär ökande kostnader för Bolaget. Eventuella förseningar i produktutvecklingen kan komma att innebära att kassaflöde genereras senare än planerat. Bolaget kan, beroende på verksamhetens utveckling i stort, komma att behöva ytterligare kapital för att förvärva tillgångar eller för att vidareutveckla tillgångarna på för Bolagets godtagbara villkor. Om Bolaget inte kan erhålla tillräcklig finansiering kan omfattningen på Bolagets verksamhet begränsas, vilket i längden kan medföra att Bolaget inte kan verkställa sin framtidsplan.
Finansiering och framtida kapitalbehov. Eolagsl kan, bsíosnds p¾ vsíksamkslsns ulvsckling i sloíl, komma all bsköva yllsíligaís kapilal däísrlsí röí all röíväíva lillg¾ngaí sllsí röí all vidaísulvsckla lillg¾ngaína p¾ röí Eolagsls godlagbaía villkoí. Om Eolagsl inls kan sík¾lla lillíäcklig rinansisíing kan omrallningsn p¾ Eolagsls vsíksamksl bsgíänsas, vilksl i längdsn kan msdröía all Eolagsl inls kan vsíkslälla sin ríamlidsplan.
Finansiering och framtida kapitalbehov. BellPals intäktsmodell. I och med att BellPal bedriver en tillväxtstrategi finns risk för att ytterligare kapital kan komma att behövas för att finansiera verksamheten och den fortsatta expansionen. Om Det Nya Bolaget erhåller finansiering genom att emittera aktier eller aktierelaterade instrument kan Det Nya Bolagets aktieägare komma att drabbas av utspädning. En emission av ytterligare värdepapper kan sänka aktiernas marknadsvärde och därmed försvaga aktieägarnas ekonomiska rättigheter och rösträttigheter om den utförs utan att ge aktieägarna teckningsrätter. Eftersom frågan om när Det Nya Bolaget eventuellt emitterar värdepapper i framtiden är beroende av marknadsförhållanden, kan Bolaget inte förutsäga eller uppskatta belopp, tidpunkt eller karaktär av sådant erbjudande. Därför bär aktieägarna risken att framtida erbjudanden minskar aktiernas marknadspris och/eller späder ut deras aktieägande. Vidare finns det en risk att Det Nya Bolaget i framtiden inte har möjlighet att erhålla externt kapital genom emissioner. Det Nya Bolaget kan då komma att behöva finansiera viss del av verksamheten genom att ta upp lån från kreditinstitut. Belåning innebär risker för Det Nya Bolaget aktieägare, bland annat att en stor del av Det Nya Bolagets kassaflöde måste användas till att betala räntor och amorteringar och att villkoren för lånen kan komma att bli ofördelaktiga för Det Nya Bolaget bland annat på grund av den allmänna konjunkturen eller försämringar av denna och störningar på kapital- och kreditmarknaden. Detta skulle påverka Det Nya Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.
Finansiering och framtida kapitalbehov. Classic Livings verksamhet är kapitalintensiv och binder relativt mycket kapital i de projekt som genomförs. Det finns ingen garanti att banker och andra kreditgivare ställer upp och lånar ut nödvändigt kapital. I och med att Classic Living bedriver en tillväxtstrategi finns risk för att ytterligare kapital kan komma att behövas för att finansiera verksamheten och den fortsatta expansionen. Om Bolaget erhåller finansiering genom att emittera aktier eller aktierelaterade instrument kan Bolagets aktieägare komma att drabbas av utspädning. En emission av ytterligare värdepapper kan sänka aktiernas marknadsvärde och därmed försvaga aktieägarnas ekonomiska rättigheter och rösträttigheter om den utförs utan att ge aktieägarna teckningsrätter. Eftersom frågan om när Bolaget eventuellt emitterar värdepapper i framtiden är beroende av marknadsförhållanden, kan Bolaget inte förutsäga eller uppskatta belopp, tidpunkt eller karaktär av sådant erbjudande. Därför bär aktieägarna risken att framtida erbjudanden minskar aktiernas marknadspris och/eller späder ut deras aktieägande. Vidare finns det en risk att Bolaget i framtiden behöver finansiera verksamheten på försämrade villkor till följd av den allmänna konjunkturen eller försämringar av denna och störningar på kapital- och kreditmarknaden, vilket skulle påverka Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt.

Related to Finansiering och framtida kapitalbehov

  • Framtida kapitalbehov Styrelsen för Dicot bedömer att Bolaget efter föreliggande nyemission inte kommer att behöva förstärka rörelsekapitalet under det närmaste året, givet nuvarande planer på utvecklingstakten. För att ta projektet ända fram till klinisk prövning kommer det att behövas ytterligare kapital till Bolaget. Dicot arbetar löpande på möjligheten att erhålla mjuk finansiering genom bidrag från EU och svenska myndigheter, som när Dicot under 2017 – 2018 beviljats bidrag från Vinnova med 1,2 MSEK. Dicot AB‌ Dicot AB är ett svenskt publikt aktiebolag och bedriver verksamhet under denna associationsform, vilken regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Bolaget bildades den 5 mars 2015 och registrerades hos Bolagsverket med organisationsnummer 559006-3490. Den ursprungliga firman var Grundbulten 12330 AB. Nuvarande firma Dicot AB registrerades den 1 april 2015. Bolaget ska, direkt eller indirekt, bedriva forskning, utveckling, marknadsföring och försäljning av läkemedel och därmed förenlig verksamhet. Bolaget är under anslutning till Euroclear, vilket innebär att det är Euroclear Sweden AB som kommer att föra Bolagets aktiebok. Bolagets säte är Upplands län, Uppsala kommun. Bolaget har inte varit part i några rättsliga förfaranden eller skiljedomsförfaranden (inklusive ännu ej avgjorda ärenden eller sådana som Bolaget är medvetet om kan uppkomma), och som nyligen haft eller skulle kunna få betydande effekter på Bolagets finansiella ställning eller lönsamhet. Teckningsanmälan, årsredovisningar och bolagsordning kan hämtas från Bolagets och AktieTorgets hemsidor. Adress: Xxx Xxxxxxxxxxxxx väg 00 000 00 Uppsala Telefon: +46 (0) 00-000 00 00 E-post: xxxx@xxxxx.xx Hemsida: xxx.xxxxx.xx Bolagets historik‌ » Företaget grundades som dotterbolag till Xxxx Xxxxxxxx holdingbolag Dicotyledon, baserat på Xxxx Xxxxxxxx tidigare forskning kring Libiguin. Samtliga immateriella rättigheter kring LibiguinTM överfördes i samband med det till Dicot AB. » Uppsala universitet Holding AB gick in som delägare i Dicot AB. » Dicot erhöll ett mindre bidrag från UU Innovation för affärsutveckling. » Affärsutvecklingsprojekt påbörjas med syfte att finna en tidig partner. » Substanspatentet för LibiguinTM beviljas i Europa (EOP) » Syntespatentet för LibiguinTM beviljas i USA » Bolaget genomför en nyemission på 2,6 MSEK. » Bolaget knyter till sig Xxxxx Xxxxxx som projektledare. » Bolaget beslutar att tills vidare utveckla LibiguinTM helt i egen regi. » Bolaget erhåller finansiering från Vinnova Innovativa startups Fas I. » Råmaterialkedjor etableras för produktion av prekursor för Libiguin API-syntes. » Avtal sluts med etablerat CRO-företag inom processteknikområdet för utveckling av metoder att ta fram startmaterial för Libiguin API-syntes. » Avtal sluts med etablerat CRO-företag för optimering av metoder för framrening av prekursor för Libiguin API-syntes. » Prekliniskt utvecklingsarbete rörande LibiguinTM för att komplettera de av Xxxx Xxxxxxx tidigare utförda studierna initieras. » Substanspatentet för LibiguinTM beviljas i Australien. » Divisional för LibiguinTM-substans inlämnas i Indien. » Syntespatentet för LibiguinTM beviljas i Australien. » Substanspatentet för LibiguinTM beviljas i Kanada. » Syntespatentet för LibiguinTM beviljas i Kina. » Bolaget beviljas finansiering från Vinnova Innovativa startups Fas II. » Positiva resultat erhålls för 7-dagars toxicitetstest av LibiguinTM på råtta.

  • Finansieringsbehov och kapital PHIAB:s expansion och marknadssatsningar innebär ökade kostnader för Bolaget. En försening av marknadsgenombrott på nya marknader kan innebära resultatförsämringar för Bolaget. XXXXX har för avsikt att genomföra ytterligare emissioner framöver. Bolaget kan dock inte garantera att eventuellt ytterligare kapital kan anskaffas.

  • Fakturering och betalning 8.1. Nätinnehavaren debiterar användaren för nättjänsten i enlighet med nätavtalet och gällande prislistor. Ändringar av prislistor och andra avtalsvillkor behandlas i kapitel 15. 8.1.1. Om det finns en timmätningsapparat eller någon annan fjärravläst mätapparat på elförbrukningsplatsen, grundar sig faktureringen på den uppmätta (med beaktande av 7.4) elförbrukningen, om inte annat avtalats. Om elmätningen på förbrukningsplatsen sker med en mätapparat som inte är fjärravläst, grundar sig faktureringen på användarens uppskattade elförbrukning, om inte annat avtalats. Den uppskattade faktureringen utjämnas enligt meddelad eller avläst (7.5) mätarställning minst fyra gånger per år (avläsnings- eller utjämningsfaktura). 8.1.2. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning eller på en fast mängd, om faktureringen grundar sig på slutanvändarens avläsning av mätapparaturen och denna inte har meddelat mätarställningen för ifrågavarande faktureringsperiod, eller om elförbrukningsplatsen inte är utrustad med mätapparatur. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte har kunnat mätas på grund av ett fel i mätapparaturen eller om mätdata inte finns att tillgå på grund av ett fel i dataöverföringen från en fjärravläst mätapparat. 8.1.3. Nätinnehavaren är skyldig att på användarens begäran justera den fakturering som grundar sig på uppskattad elförbrukning, när de förhållanden som den uppskattade faktureringen grundar sig på har ändrats väsentligt eller när en justering annars är motiverad. Nätinnehavaren underrättar en öppen leverantör om ändringen i enlighet med praxis inom branschen. 8.2. I fakturans innehåll följs elmarknadslagen och föreskrifter och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 8.3. Xxxxxx den dag då fakturan avsänds och förfallodagen ska det vara minst två veckor. Om användaren inte är en konsument kan avtalsparterna också avtala om kortare förfallotid. 8.4. Användaren är skyldig att betala faktura som nätinnehavaren sänt senast på den förfallodag som står på fakturan. Fakturan sänds till den faktureringsadress som användaren har uppgett. Användaren svarar för att fakturan blir betald oberoende av vart han har bett att få fakturan sänd. 8.5. För eventuella försenade betalningar har nätinnehavaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen. Om fakturans förfallodag och det belopp som ska betalas har bestämts i förväg, debiteras dröjsmålsränta från och med förfallodagen. Om förfallodagen och/eller beloppet som ska betalas på en faktura till en konsument inte har bestämts i förväg, kan dröjsmålsränta debiteras tidigast 30 dagar efter att fakturan sänts. För skriftlig påminnelse och avbrottsvarsel kan dessutom en skälig avgift tas ut i enlighet med gällande prislista. 8.6. Till följd av fel i faktureringen, mätningen eller mätaravläsningen har nätinnehavaren rätt till tilläggsdebitering och användaren rätt till kreditering i enlighet med följande punkter: 8.6.1. Om mätfelet har konstaterats vara större än vad som är acceptabelt enligt 6.6, beaktas detta i faktureringen så att krediteringen eller tilläggsdebiteringen betalas på basis av nätinnehavarens uppskattning som är grundad på kontroll av mätapparaturen, användarens konstaterade elförbrukning vid olika tider och andra uppgifter. 8.6.2. Avtalsparterna kan kräva sina fordringar som grundar sig på fel som nämns under 8.6 för de tre senaste åren. Tidsfristen på tre år räknas från den tidpunkt då en part meddelade den andra om felet. 8.6.3. En konsument kan dock kräva sina fordringar som nämns under 8.6 för felets hela verkningstid – dock inte för mer än tio år – om tidpunkten då felet uppkom och dess inverkan på faktureringen kan konstateras i efterhand. 8.6.4. Nätinnehavaren svarar i stället för säljaren för att rätta till användarens fakturering, om • det har gått mer än tre år sedan felet i faktureringen inträffat och kunden meddelats om det; eller om • kundrelationen mellan kunden och säljaren har upphört tidigare än sex veckor innan felet upptäcktes, och de uppgifter om elförbrukningen som nätinnehavaren har gett säljaren som grund för faktureringen är oriktiga jämfört med den faktiska elförbrukningen på grund av fel i mätningen eller mätaravläsningen eller fel i ett meddelande från nätinnehavaren (dock inte på grund av avvikelse i uppskattningen). Som försäljningspris vid kreditering enligt denna punkt används den offentliga elprodukt eller eltariff som den i distributionsnätets ansvarsområde leveransskyldiga säljaren tillhandahåller och som bäst passar användaren. Om det emellertid är fråga om ett fel från nätinnehavarens sida och användaren inom rimlig tid företer en utredning av de priser som hade tillämpats på hans elanskaffning under ifrågavarande tid, används dessa priser. 8.6.5. Ingen ränta utgår för tilläggsdebiteringen eller krediteringen enligt de föregående punkterna för den tid som räntan skulle ha influtit. Användaren ska beviljas skälig betalningstid för betalning av tilläggsdebiteringen. Om inte användaren inom den beviljade tiden betalar räkningen för tilläggsdebiteringen, kan dröjsmålsränta enligt räntelagen tas ut för den överskridna tiden. 8.7. Användaren är skyldig att betala också för sådan uppmätt eller konstaterad nättjänst som har orsakats av fel i elinstallationer, elektrisk utrustning eller elanläggningar inom användarens ansvarskrets.

  • Fakturering och betalningsvillkor Om inte något annat särskilt avtalats i Upp- dragsbrevet ska följande gälla. Uppdragstagaren fakturerar Uppdragsgivaren löpande baserat på det arbete som utförts och de utlägg som gjorts. Uppdragstagaren kan alternativt fakturera Upp- dragsgivaren a conto baserat på uppskattat ar- vode för Uppdraget. Uppdragsgivaren ska betala senast tio (10) dagar från fakturadatum. Vid för- senad betalning tas dröjsmålsränta ut enligt rän- telagen (1975:635).

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • ERSÄTTNINGAR OCH KOSTNADSANSVAR Nedanstående förutsättningar avseende ekonomi gäller för år 2022 och kan genom politiskt beslut, komma att ändras i enlighet med § 5 i Kontraktet. Sådan ändring sker i regel en gång per år.

  • NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.

  • Betalningsansvar vid obehöriga transaktioner Kontohavaren/Kortinnehavaren är skyldig att 1. skydda de personliga behörighetsfunktionerna som kontohavaren/kortinnehavaren fått, se punkten 8 "Ansvar för att skydda personliga behörighetsfunktioner", 2. vid vetskap om att kortet kommit bort eller obehörigen använts snarast anmäla detta till SEB Kort, se punkten 10 "Förlustanmälan m.m.", och 3. i övrigt följa villkoren för användning av kortet enligt avtalet, se punkten 7 "Villkor för användning av kort”. Om obehöriga transaktioner har genomförts till följd av att kortinnehavaren inte har skyddat sin personliga behörighetsfunktion ansvarar kontohavaren för högst 400 SEK per kort. Om obehöriga transaktioner har kunnat genomföras till följd av att kortinnehavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket genom grov oaktsamhet, ansvarar kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 SEK per kort. Har kontohavaren/kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska kontohavaren stå för hela beloppet. Kontohavaren ansvarar inte för något belopp som har belastat kontot till följd av att kortet använts efter det att kontohavaren/kortinnehavaren anmält att kortet ska spärras. Detta gäller dock inte om kontohavaren/kortinnehavaren genom svikligt förfarande har bidragit till de obehöriga transaktionerna. Kontohavaren ansvarar inte för något belopp som har belastat kontot om stark kundautentisering inte har använts när den obehöriga transaktionen godkändes. Detta gäller dock inte om kontohavaren/kortinnehavaren genom svikligt förfarande har bidragit till de obehöriga transaktionerna. Kontohavaren ansvarar för hela beloppet om kontohavaren/kortinnehavaren inte underrättar SEB Kort utan onödigt dröjsmål efter att ha fått kännedom om en obehörig transaktion (reklamation). Detsamma gäller om SEB Kort har lämnat kontohavaren information om transaktionen och kontohavaren/kortinnehavaren inte underrättar SEB Kort inom tretton (13) månader från det att beloppet belastat kontot, se punkten 14 ”Reklamation”. Om kortet har disponerats av en kortinnehavare, ansvarar kontohavaren under de förutsättningar som anges ovan som om kortet disponerats av kontohavaren själv.

  • Giltighet, ändringar och tillägg 9.1 Avtalet gäller tills vidare. Om inte annat avtalats upphör avtalet senast en månad efter skriftlig uppsägning från kunden. 9.2 Om inte annat avtalats får elnätsföretaget ändra sina priser. Vid sådana prisändringar ska elnätsföretaget underrätta kunden om ändringarna. Sådan underrättelse ska ske minst 15 dagar före ikraftträdandet, antingen genom ett särskilt meddelande till kunden eller genom annonsering i dagspressen och information på elnätsföretagets webbplats. Med dagspress avses den dagstidning som har störst spridning i den kommun där överföringen sker. Prisändringar till följd av ändrade särskilda skatter eller avgifter får ske och kan genomföras utan föregående underrättelse. Av efterföljande faktura ska framgå när prisändring skett samt dennas storlek. 9.3 Vid prisändring får det nya priset tillämpas med utgångspunkt antingen från insamlat mätvärde, om insamlingen sker inom skälig tid från ändringstidpunkten, eller från en på skälig grund uppskattad mätarställning. 9.4 Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet enligt ellagen och kan bl.a. utöva tillsyn över elnätsföretagens nättariffer för överföring av el. Vidare kan villkor och pris för anslutning prövas av Energimarknadsinspektionen.