Gemensam nämnd exempelklausuler

Gemensam nämnd. Samverkan ska ske genom att en gemensam nämnd enligt 9 kap. 21–22 och 37 §§ kommunallagen tillsätts av Regionen. Antalet ledamöter från varje deltagande organisation ska vara 2 med 2 ersättare. Dessa utses av respektive fullmäktige. Vid förfall för en ledamot ska denne ersättas av en ersättare från den organisation som utsett ledamoten. Uppdragen som ordförande och vice ordförande ska för varje mandatperiod växla mellan regionen och Gävle kommun. Ordförande för 2019 ska utses bland de ledamöter som Regionfullmäktige utsett. För samma period utses vice ordförande bland de ledamöter som fullmäktige i Gävle kommun utsett. Nämnden ska börja sin verksamhet den 1 januari 2021.
Gemensam nämnd. − Reglementet för den gemensamma nämnden biläggs denna överenskommelse, bilaga 2.
Gemensam nämnd. Samverkan skall ske under ledning av gemensam nämnd enligt 3 kap § 3 a kommunallagen. Region Uppsala är värdregion och den gemensamma nämnden ingår i Region Uppsalas organisation. Antalet ledamöter i nämnden skall vara fem ordinarie med fem ersättare. Respektive fullmäktige skall välja en ledamot och en ersättare till nämnden. Parterna är överens om att posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera varje mandatperiod mellan de deltagande regionernas företrädare i nämnden.
Gemensam nämnd. Förutsättningarna för en gemensam nämnd är att nämnden ansvarar för en verksamhet och att ledamöterna utses från respektive kommun och arvoderas av dessa. Regionen kan vara värdkommun. Av kommentaren till kommunallagen (Kommunallagen med kommentarer och praxis, femte upplagan, 2011 Dalman m fl., sid 196ff) framgår att förutsättningen för att bilda en gemensam nämnd är: Den gemensamma nämnden skall sköta intressen av gemensamt intresse för samtliga. Det ska vara en kommunal angelägenhet för var och en av de samverkande parterna. Enligt lagen om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet (LGNVO) kan dock landsting och kommuner enligt vad som framgår av lagen samverka om uppgifter som inte behöver gälla gemensamma uppgifter. Däremot krävs att varje samverkande part lämnar över någon uppgift inom det uppräknade enligt § 1 området till den gemensamma nämnden. Av 1§ LGNVO framgår: • enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), • enligt tandvårdslagen (1985:125), • enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, • enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, • enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, • enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m., • enligt smittskyddslagen (2004:168), eller • som i annat fall enligt lag skall handhas av en sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och sjukvårdslagen, och • enligt socialtjänstlagen (2001:453), • enligt hälso- och sjukvårdslagen, • enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, • enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, • enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, • enligt lagen om patientnämndsverksamhet m.m., eller • som i annat fall enligt lag skall handhas av socialnämnd.” Till grund för samverkan i en gemensam nämnd skall det utöver ett nämndreglemente finnas en överenskommelse om samverkan. Det kan också noteras att LOU inte gäller vid bildande av en gemensam nämnd eller när den gemensamma nämnden utför uppgifter enligt avtal nämndreglementen för de samverkande kommunerna. Vidare bör noteras att eftersom det är en nämnd kommer den att få ett verksamhetsansvar enligt 6 kap 7 § kommunallagen.
Gemensam nämnd. Kommunal- förbund
Gemensam nämnd. Kommuner och landsting kan samverka i gemensam nämnd enligt bestämmelserna i 9 kap. 19–36 §§ KL. En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen (den s.k. värdkommunen) och ingår i denna kommuns eller landstings organi- sation. Till skillnad från ett kommunalförbund så är en gemensam nämnd ingen egen juridisk person. Varje kommun eller landsting be- håller sitt huvudmannaskap för de frågor man överlämnar till den gemensamma nämnden. En gemensam nämnd har beskrivits som en kompromiss eller mellanform mellan avtalsbaserad samverkan och den mer avancerade formen kommunalförbund.29 Liksom andra kommunala nämnder ska den gemensamma nämn- den ha ett reglemente. Reglementet ska antas av fullmäktige i samt- liga samverkande kommuner, 9 kap. 33 § KL. Av reglementet ska bl.a. framgå vilka uppgifter som överlåts till den gemensamma nämnden. Enligt 9 kap. 24 § KL väljs ledamöterna och ersättarna i den gemensamma nämnden av de samverkande kommunernas eller lands- tingens fullmäktige. Var och en av de samverkande parterna ska välja minst en ledamot och en ersättare. Genom kravet på representation tillförsäkras de samverkande parterna ett politiskt inflytande över den gemensamma nämndens verksamhet. Fullmäktige i värdkom- munen utser ordförande och vice ordförande i en gemensam nämnd. Det finns dock inget som hindrar att fullmäktige till ordförande utser en nämndledamot från någon annan av de samverkande kom- munerna. Eftersom valfrågor regleras i lag går det inte att i avtal be- stämma eller binda upp hur ett framtida fullmäktige ska utse ord- förande i en gemensam nämnd. Vilka uppgifter som överlåts till nämnden ska framgå av regle- mentet. Vad gäller dessa uppgifter är utgångspunkten enligt 9 kap. 22 § KL att den närmare regleringen av vilka uppgifter som nämn- den har dessutom ska preciseras i en överenskommelse mellan de 29 Bet. 1995/96:KU10. medverkande kommunerna eller landstingen.30 Närmare detaljer om samverkan ska alltså framgå av denna överenskommelse, som emellanåt betecknas ”samverkansavtal”. En gemensam nämnd kan samverka kring i princip alla kom- munala angelägenheter. Den gemensamma nämnden kan dock inte, i likhet med andra nämnder, ges uppgifter som faller inom ramen för fullmäktiges exklusiva beslutanderätt enligt 5 kap. 1 § KL. Enligt 2 kap. 2 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska det i kommuner och landsting finnas en nämnd för ...
Gemensam nämnd. − Befintlig hjälpmedelsnämnds uppdrag utvidgas med uppdrag inom hemsjukvården i den omfattning som beskrivs nedan − Reglementet för hjälpmedelsnämnden anpassas till det utvidgade uppdraget och biläggs denna överenskommelsen, bilaga 2

Related to Gemensam nämnd

  • Gemensam utbildning Den gemensamma utbildning som förutsätts i samarbetsavtalen ges i allmänhet på de enskilda arbetsplatserna. Samarbetsutbildning ordnas även av arbetsmarknadens centralorganisationer eller gemensamt av deras medlemsorganisationer eller av olika samarbetsorgan såsom Arbetarskyddscentralen. Man kommer lokalt överens om deltagande i utbildningen i samarbetsorganen på arbetsplatserna eller, om sådana inte finns, så kan arbetsgivaren och förtroendemannen avtala om deltagande. Deltagande i gemensam utbildning ersätts såsom utbildning enligt 2 §.

  • Gemensamma utgångspunkter Det är parternas gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet och utveck- lingskraft i företagen är avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Därigenom skapas bättre förutsättningar för de anställdas löneutveckling i företaget.

  • Gemensamma bestämmelser 2.1. Leverantören bestämmer tryck, temperatur, andra dimensioneringsdata för fjärrvärmeleverans samt tekniskt utförande för fjärrvärmecentral och leverantören har rätt att förändra dessa. Om sådana förändringar skulle medföra behov av åtgärder för att bibehålla fjärrvärmecentralens funktion ska kostnaderna ersättas av leverantören, med avdrag för den värdestegring som utbytet medför, beräknat på skillnaden i värde för den utbytta och nyanskaffade utrustningen.

  • Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

  • UPPGIFTSLÄMNANDE FÖR KREDITUPPLYSNINGSÄNDAMÅL Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.

  • Allmänna reklamationsnämnden (ARN) ARN är en statlig myndighet som kostnadsfritt prövar tvister mellan privatpersoner och näringsidkare. Nämnden prövar inte tvister som rör lägre belopp än 2 000 kro- nor och gör inga medicinska bedömningar: Allmänna reklama- tionsnämnden, Box 174, 101 23 Stockholm. Telefon: 08-508 860 00.

  • Effektiv ränta Med effektiv ränta avses, ränta, avgifter och andra kostnader som ska betalas med anledning av krediten angiven som en årlig ränta beräknat på kreditbeloppet. Den effektiva räntan är uträknad utifrån förutsättningen att krediten är återbetald på 12 månader och att 39 räntefria dagar har utnyttjats samt att krediten nyttjas utan avgift för kontantuttag eller liknande.

  • Beslutsgång Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.

  • Valutarisk Valutakursförändringar kan direkt och indirekt påverka avkastningen. Avkastningen påverkas direkt av valutakursföränd- ringar till exempel när investeringen görs i annan valuta än den i vilken underliggande tillgång är uttryckt. I de fall exem- pelvis direkt valutapåverkan neutraliserats med så kallat fast växelkursförfarande kan eventuell indirekt valutapåverkan fortfarande föreligga. Indirekt valutapåverkan kan till exempel uppstå om underliggande tillgång utgörs av ett index, en fond eller en korg som uttrycks i en annan valuta än de tillgångar som ingår i indexet, fonden eller korgen. En investering kan således påverkas av valutakursförändringar såväl direkt som indirekt, i kombination eller var för sig.

  • Allmänna reklamationsnämnden Box 174 101 23 Stockholm telefon 00-000 000 00 fax 00-000 000 00.