Höjd beredskap. Totalförsvaret regleras i Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar. Det civila försvaret skall värna civilbefolkningen, säkerställa viktiga samhällsfunktioner och bidra till Försvarsmaktens förmåga. Kommunal räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) ingår i det civila försvaret. Kommunkoncernen genomför utbildning, övning och andra nödvändiga förberedelser för ökad förmåga i civilförsvaret. Utöver normala fredstida uppgifter ska räddningstjänsten även anpassas att ansvara för: • utmärkning och röjning av farliga områden • indikering, xxxxxxxx och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel • lokalisering av instängda personer samt utföra räddningsinsats i rasområden, skyddsrum mm. Detta görs t ex tillsammans med räddningshundgrupper • deltagande i åtgärder för första hjälpen och transport av skadade samt allmänt befolkningsskydd. Räddningstjänsten ska delta i åtgärder för första hjälp och transport av skadade och för befolkningsskydd. Enligt LSO 8 kap. 4§ kan dessutom personal inom räddningstjänsten tas i anspråk för uppgifter som inte berör den egna kommunen. Organisationen vid höjd beredskap bygger på den fredstida organisationen och dess ansvarsområden. Utifrån planeringsinriktningar från centrala myndigheter inriktas planeringsarbetet på att säkerställa förmåga och uthållighet i händelse av fredstida kriser. Planeringsarbete genomförs utifrån den nu gällande kommunöverenskommelsen för civilt försvar som omfattar arbete med krigsorganisation, kompetenshöjande åtgärder samt säkerhetsskydd.
Höjd beredskap. För att höja Sveriges förmåga att försvara sig kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen, antingen till skärpt beredskap eller högsta beredskap. Beredskapshöjningen syftar till att snabbt ställa om det fredstida samhällets administration och organisation för att fungera i krigsfara eller krig. Kommuner ska ha planer för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska inne- hålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap med information om bland annat krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen. • • • • att drabbade får stöd av anhöriga, skolpersonal, arbetskamrater och arbets- givare. att arbetsgivare och verksamhetsansvariga i förväg planerar för omhänder- tagande vid kriser och har etablerade kontakter med företagshälsovård och andra liknande resurser. att kommunen samordnar behov av krisstöd vid omfattande händelser. att kommunen upprättar informations- och stödcentrum samt samverkar med de övriga organisationer som finns i nätverket.