Jour och beredskap. 8. Organisatoriska och andra åtgärder bör vidtas så att jouruttag begränsas till vad som sägs i ATL.
Jour och beredskap. Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete.
Jour och beredskap. Mom. 1 Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.
Jour och beredskap. MOMENT 5:1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på arbets- stället för att vid behov omedelbart utföra arbete.
Jour och beredskap. För kommunsektorn gäller
Jour och beredskap. (Bestämmelserna om jour gäller inte förare.) Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande utanför arbetsstället, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Verksamhetens behov styr vilka krav som ställs på arbetstagaren under beredskapen. Bilaga 2 till BÖK 23 Branschbestämmelser
Jour och beredskap. Mom. 1 Jour och beredskap bör endast förekomma i undantagsfall och om arbetstagare följer en medarbetare där uppdraget är utformat så att jour och beredskap kan ingå. Jour och beredskap utförs således ej självständigt.
Jour och beredskap. 5. Ersättning för jour och beredskap utges enligt Specialbestämmelser för läkare, punkterna 14–21, bilaga 3 till HÖK 20.
Jour och beredskap. Moment 5:1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande på arbets- ställlet för att vid behov omedelbart utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivares förfogande i bostaden eller på annan godkänd plats, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är nödvändig. Valet mellan jour och beredskap ska av arbetsgivare göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver. För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tid- punkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap. Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, fullgör tjänstgöring under jour eller beredskap äger arbetstagaren bibehålla jour- eller beredskapsersättningen. (Bestämmelserna om förskjuten arbetstid gäller inte förare.) TILLÄGG Momenτ G:1 Beordras arbetstagare, som tjänstgör enligt visst schema, att tjänstgöra enligt annat schema, ska den i sistnämnda schema fastställda arbetstiden utgöra ordinarie arbetstid. Det- samma gäller då arbetstiden i schemat förskjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridags- förläggning. Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen. LÖNETILLÄGG Momenτ G:2 Tillägg till lönen utges under tio dagar från till- sägelsen– för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle ha varit fritid– med belopp som framgår av lönebilaga. Avser ändringen av den ordinarie arbetstiden att gälla för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema. Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensa- tion eller om olika lång ordinarie arbetstid avtalas för olika delar av året.
Jour och beredskap. Ersättning utges inte samtidigt som övertidsersättning