Inledande kommentarer. Som framgår av utredningen, som redovisas i avsnitt 6 och 7, har Finansin- spektionen inlett sin utredning av NGM med anledning av uppgifter om att bo- laget inte följt gällande regelverk. Finansinspektionen har med anledning av dessa uppgifter ställt frågor till NGM som vid upprepade tillfällen har förnekat all kännedom om att någon annan ak- tör skulle kontrollera de aktier som Contact Marketing AG är registrerad ägare till. Finansinspektionen har därför begärt in en omfattande dokumentation och har hört ett flertal personer. Xx Xxxxxxxxx har förnekat alla kopplingar till Contact Marketing AG. Contact Marketing AG har i detta ärende intygat att Xx Xxxxxxxxx inte äger några aktier i Contact Marketing AG. NGM har, sedan Finansinspektionens utredning presenterats för bolaget, gjort en egen utredning. NGM har uppgett att det finns motstridiga uppgifter och att börsen därför inte kan dra några slutsatser. Finansinspektionens utredning har främst kretsat kring tidpunkten för NGM Holdings förvärv av det handelssystem de använde och finansieringen av detta om 30 miljoner kronor. Den som kom att låna ut denna summa, genom förvärv av ett av NGM Holding utfärdat konvertibelt skuldebrev, var Contact Marke- ting AG. Sedermera begärde Contact Marketing AG förtida konvertering vilket innebar att bolaget kom att förvärva 10 miljoner B-aktier i NGM Holding.
Inledande kommentarer. 1. JSB har blivit ombedd att avge ett yttrande över utkastet till det avtal som skall undertecknas mellan Europol och Republiken Litauen, dokumentet 3710-83, som lades fram av Europol i april 2003.
2. I artikel 3.3 i bestämmelserna om överföring av personuppgifter till tredje länder och utomstående organ och i artikel 2.4 i bestämmelserna avseende information som Europol erhåller från tredje parter fastställs klart och tydligt att JSB skall yttra sig under den procedur då Europeiska unionens råd skall besluta huruvida avtal som förhandlats fram mellan Europol och tredje länder, till exempel Republiken Litauen, skall godkännas.
3. JSB påpekar att detta yttrande grundar sig på rapporten i dokument 2641-29, JSB:s yttrande inför avtalet om överföring av personuppgifter från Europol till Republiken Litauen i dokument 02/54, samt avtalsutkastet mellan Europol och Republiken Litauen, i dokument 3710-83.
4. JSB betonar att detta yttrande enbart avser avtalsutkastet mellan Europol och Republiken Litauen. Yttrandet är på intet sätt bindande för JSB då JSB skall utarbeta yttranden över avtalsutkast mellan Europol och andra tredje länder.
Inledande kommentarer. Såsom i många branscher är det även i scenkonstbranschen svårt att överblicka och förutse vilka förändringar som kommer att ske ens på kort sikt i tider av snabb teknisk utveckling. De ståndpunkter som här förs fram ska ses i ljuset av svårigheten att förutse hur den framtida scenkonsten kommer att utformas och hur kommande krav på tillgängliggörande kan se ut. Våra medlemmars målsättning är att på ett ändamålsenligt sätt verka i en miljö som i allt högre tempo ändrar sina villkor. Scenkonstbranschen är annars av tradition en bransch som i sitt hantverk varit jämförelsevis oföränderligt under lång tid. Numera sker en anpassning till de snabba tekniska förändringarna. Trots inverkan av den tekniska utvecklingen är emellertid många av de upphovsrättsliga frågorna alltjämt ”traditionella”, men då det ofta är ett stort antal upphovsmän och utövande konstnärer som är inblandade i våra medlemmars produktioner kan även små lagändringar på området få långtgående konsekvenser i det enskilda fallet. Svensk Scenkonst har tillsammans med de fackliga motparterna genom kollektivavtal reglerat flertalet av de upphovsrättsliga frågor som i normalfallet gör sig gällande under arbetet med en scenkonstproduktion. Detsamma kan sägas gälla även på områden där anställningar inte är lika vanliga. Då ingås istället branschavtal med aktuella branschföreträdare, såsom Sveriges Dramatikerförbund. Som huvudregel försöker vi med andra ord att hitta branschspecifika lösningar, något som också i flertalet fall fungerar väl. Innehållet i lagregler påverkar emellertid utformningen av avtalsregleringarna och bestämmer även i viss mån styrkeförhållandena i avtalsförhandlingarna. Utformningen av de lagregler som diskuteras i betänkandet är därför, trots den relativt täckande avtalsreglering vi redan har, av stor vikt även för oss.
Inledande kommentarer. Jordbruket har drabbats av en kostnads- och lönsamhetskris till följd av Ukrainakrisen och de efterföljande konsekvenser som uppstått bl.a. till följd av det omfattande sanktionspaket gentemot Ryssland som EU-länderna infört. Insatsvaror som konstgödsel, bränslen, oljor och reservdelar har stigit kraftigt i pris. Samtidigt har spannmålspriserna till följd av detta stigit vilket orsakat en kraftig prisutveckling gällande kraftfoder vilket drabbat sådana djurhållande gårdar särskilt hårt där kraftfoderanvändningen är viktigt för produktionen och där marknaden ännu inte anpassat sig prismässigt till rådande förhållanden. Ökade kostnader och en marknad som ännu inte har kunnat kompensera kostnaderna genom ökade priser riskerar att påverka företagens kortsiktiga likviditet och för de hårdast drabbade företagen som redan före krisen var påverkade av den låga lönsamhetsnivån inom branschen riskeras nästa års produktion om likviditet för inköp av insatsvaror saknas i företagen. En minskad produktion i detta läge kan i förlängningen äventyra livsmedelsberedskapen i det åländska samhället som helhet. Beviljande av garantier för lån för finansiering av projekt eller för likviditetsskäl har tillämpats två gånger tidigare inom jordbruksområdet på Åland. I samband med det oroliga marknadsläget med anledning av Rysslands-embargot och de stora konsekvenser detta fick inom marknaderna för främst mjölkprodukter infördes under år 2017 ett system för landskapsgarantier för likviditetslån. Systemet baserade sig på landskapslagen (2017:76) om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017 som antogs av lagtinget i brådskande ordning och trädde i kraft den 1 oktober 2017. Under 2018 togs motsvarande regelverk i bruk med anledning av den svåra torka som drabbade lantbruket under sommaren 2018. Systemet då baserade sig på landskapslagen (2018:81) om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018 som trädde i kraft den 14 december 2018. Landskapsgarantin är att betrakta som en krisåtgärd för att säkra likviditeten i normalt annars lönsamma lantbruksföretag. Rent allmänt kan landskapsgarantin sägas vara ett åtagande från landskapets sida att överta betalningsskyldigheten för någon annan. I korthet innebär landskapsgarantin således att landskapet tar på sig ett betalningsansvar. Ett ansvar uppstår dock först om och när den egentliga betalningsansvarige inte kan fullgöra sina åtaganden. Garantin har i regel formen av ett privaträtt...
Inledande kommentarer. Formaten, koderna och, om tillämpligt, strukturen på de dataelement som anges i denna bilaga är tillämpliga i fråga om de uppgiftskrav för deklarationer, underrättelser, anmälningar och meddelanden samt bevis för tullstatus som unionsvaror som föreskrivs i bilaga B till [delegerad förordning (EU) 2015/… om komplettering av förordning (EU) nr 952/2013].