Kommentar. Vid ett offentligt uppköpserbjudande som, direkt eller indirekt, lämnas av en eller flera styrelseledamöter eller ledande befattningshavare i målbolaget, aktualiseras problem som normalt inte förekommer vid offentliga erbjudanden. Ett sådant problem är att budgivaren i dessa fall ofta kan antas ha ett väsentligt informationsövertag i förhållande till aktieägarna såvitt avser målbolaget och därmed kan göra en mer tillförlitlig värdering av aktierna i bolaget. För att begränsa effekterna av denna obalans i informationsläget har i förevarande avsnitt upptagits bestämmelser som innebär att ett värderingsutlåtande avseende aktierna i målbolaget ska inhämtas om styrelseledamot, ledande befattningshavare i målbolaget, eller med sådan befattningshavare jämställd person, lämnar eller deltar i ett offentligt erbjudande. Bestämmelsen omfattar även personer som nyligen haft en ledande befattning eller som nyligen avgått som styrelseledamot. Bestämmelsen innehåller inte någon bestämning av uttrycket ”nyligen”. Tolkningen får i det enskilda fallet ske mot bakgrund av bestämmelsernas syfte, nämligen att utjämna ett eventuellt informationsövertag. Bestämmelserna är tillämpliga när styrelseledamot eller ledande befattningshavare i målbolaget lämnar eller deltar i ett offentligt erbjudande. Med uttrycket ”lämnar” avses sådana fall då en styrelseledamot eller ledande befattningshavare, ensam eller tillsammans med andra, är huvudagerande på den budgivande sidan. Uttrycket ”deltar” tar primärt sikte på sådana fall då en styrelseledamot eller ledande befattningshavare, utan att vara huvudagerande, har en sådan position i, eller relation till, budgivaren, att han eller hon kan påverka villkoren i erbjudandet. En sådan påverkansmöjlighet kan grundas på aktieinnehav eller annat ekonomiskt engagemang i budgivarbolaget, men kan också vara en följd exempelvis av att personen i fråga också är styrelseledamot eller har en annan framträdande ställning i budgivarbolaget. Möjligheten att påverka kan också vara ett resultat av att han eller hon är rådgivare till budgivaren i samband med erbjudandet. Varje aktieinnehav eller annat ekonomiskt engagemang i budgivarbolaget får emellertid inte till följd att bestämmelserna blir tillämpliga. Ett aktieinnehav av kapitalplaceringskaraktär i ett noterat budgivarbolag innebär knappast att den ledande befattningshavaren ska anses ”delta” i erbjudandet. Det avgörande är om befattningshavaren i fråga, på grund av sitt innehav eller sin ställning, kan p...
Kommentar. Om det i målbolaget finns aktier av olika slag, framgår av första stycket att samma form av vederlag ska erbjudas för aktier av samtliga slag. Det innebär exempelvis att en budgivare inte kan erbjuda aktier i budgivarbolaget till innehavare av ett visst aktieslag och kontanter till innehavare av ett annat aktieslag. Att vederlag av samma form ska erbjudas för aktier av samtliga slag hindrar inte att en budgivare erbjuder aktier med högt röstvärde i budgivarbolaget som vederlag för aktier med högt röstvärde i målbolaget och erbjuder vederlagsaktier med lägre röstvärde för aktier med lägre röstvärde i målbolaget. I andra–fjärde styckena regleras frågan om vederlagets värde. Om erbjudandet avser aktier av olika slag med olika ekonomisk rätt i bolaget (exempelvis stam- och preferensaktier) kan budgivaren erbjuda innehavarna av respektive aktieslag vederlag som skiljer sig åt i fråga om värde. En skillnad i fråga om vederlagets värde skulle kunna aktualiseras exempelvis om något av aktieslagen avser aktier med ingen eller begränsad rätt till andel i bolagets värdetillväxt. Skillnaden i fråga om det erbjudna vederlagets värde får dock inte vara oskälig. För det fall skillnaden mellan aktieslagen är hänförlig endast till aktiernas röstvärde (exempelvis A- respektive B-aktier) görs en skillnad mellan å ena sidan det, i praktiken vanligaste, fallet att aktier av endast ett aktieslag är upptagna till handel på Börsen och å andra sidan det fallet att aktier av båda slag är upptagna till sådan handel. Om aktier av endast ett slag är upptagna till handel på Börsen är regeln att vederlag av samma värde ska erbjudas för aktier av samtliga slag. Om exempelvis B- men inte A-aktien är upptagen till handel, ska vederlag av samma värde erbjudas för såväl A- som B-aktier. Om aktier av samtliga slag är upptagna till handel på Börsen är grundprincipen att budgivaren ska erbjuda vederlag av samma värde för aktier av samtliga slag. Budgivaren kan emellertid också, om börskursen är olika på aktier av respektive slag, hos Aktiemarknadsnämnden hemställa att få erbjuda vederlag av olika värde för aktierna ifråga. Av fjärde stycket framgår att Aktiemarknadsnämnden får medge en sådan hemställan endast när tre angivna förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen rör likviditeten i de berörda aktieslagen. Likviditeten behöver inte vara densamma i de berörda aktieslagen men måste vara tillräcklig för att ge en rättvisande prisbild. Den andra förutsättningen relaterar till stabi...
Kommentar. Bestämmelsen, som i sak motsvarar 3 kap. 4 § LUA, reglerar Aktiemarknadsnämndens befogenhet att besluta vem som ska fullgöra budplikten i vissa fall. Budplikt uppkommer bl.a. om någon förvärvar aktier i sådan utsträckning att hans eller hennes aktieinnehav tillsammans med en närståendes aktieinnehav når över gränsen för budplikt. Det kan i ett sådant fall förekomma att den som förvärvar aktierna även efter förvärvet innehar endast en mindre del av aktierna i bolaget. Aktiemarknadsnämnden kan då besluta att budplikten ska fullgöras av någon som är närstående till förvärvaren. Detta kan bli aktuellt om exempelvis ett dotterbolag förvärvar en mindre aktiepost i ett bolag i vilket moderbolaget sedan tidigare innehar en betydande aktiepost och dotterbolagets förvärv innebär att koncernens sammanlagda innehav når över gränsen för budplikt. Nämnden kan i ett sådant fall besluta att budplikten ska fullgöras av moderbolaget trots att punkten III.1 ger vid handen att den ska fullgöras av dotterbolaget. En snarlik situation är att två närståendes sammanlagda aktieinnehav kommer att överstiga gränsen för budplikt till följd av åtgärder som bolaget eller annan aktieägare vidtar. Om en av dem sedan förvärvar ytterligare aktier uppkommer enligt punkten III.2 första stycket 1 budplikt för den som har genomfört det senaste förvärvet. Aktiemarknadsnämnden kan enligt förevarande punkt besluta att budplikten i stället ska fullgöras av dennes närstående. På motsvarande sätt kan nämnden i fall som avses i punkten III.2 första stycket 2, dvs. när gränsen för budplikt passeras genom etablerandet av ett närståendeförhållande, besluta att någon annan närstående än den som pekas ut i punkten III.2 andra stycket ska fullgöra budplikten. Det kan exempelvis handla om att två eller flera parter som tillsammans innehar aktier representerande minst tre tiondelar av röstetalet i bolaget ingår en sådan överenskommelse som avses i punkten I.3 d). Ett exempel på skäl som skulle kunna motivera en avvikelse från huvudregeln är att parterna överenskommit att någon av dem ska fullgöra budplikten och detta inte synes äventyra ett fullgörande av budplikten. Ett annat exempel är att den grundläggande överenskommelsen mellan parterna reglerar frågan om hur rösträtten för aktierna ska utnyttjas på ett sätt som inte återspeglar parternas röstandelar i bolaget. Om parterna innehar lika röstandelar är var och en av dem budpliktig. I sådana fall kan Aktiemarknadsnämnden enligt förevarande punkt besluta at...
Kommentar. Förvärvar budgivaren inom sex månader från det att utbetalning av vederlaget i ett offentligt erbjudande har påbörjats aktier på villkor som för överlåtaren är förmånligare än villkoren i erbjudandet, ska budgivaren enligt första stycket utge ett kompenserande kontant vederlag till dem som accepterat erbjudandet. En jämförelse måste alltså göras mellan villkoren i erbjudandet och villkoren i efteraffären. Likviden i erbjudandet ska normalt värderas efter marknadsförhållandena vid tidpunkten för offentliggörande av att erbjudandet fullföljs medan likviden i förvärven normalt ska värderas efter marknadsförhållandena vid tidpunkten för förvärven. Villkoren i en efteraffär får alltså inte vara förmånligare för säljaren i efteraffären än villkoren i erbjudandet var vid tidpunkten för offentliggörande av att erbjudandet fullföljs. Bestämmelsen tar sikte på affärer som görs sedan erbjudandet genomförts. Den hindrar således inte att budgivaren, i samband med en eller flera förlängningar av acceptfristen i ett erbjudande där vederlaget helt eller delvis består av aktier, erlägger vederlag vid olika tidpunkter enligt det ursprungliga utbytesförhållandet, trots eventuell kursuppgång i vederlagsaktien. Bestämmelsen gäller oavsett om efteraffären görs som en affär på aktiemarknaden eller på annat sätt. Med ett genomfört förvärv jämställs avtal om framtida förvärv. Detsamma gäller utfärdande av option för budgivaren att förvärva aktier i målbolaget. Bestämmelsen ska inte tillämpas på förvärv som sker inom ramen för en tvångsinlösenprocess, när frågan om inlösen har prövats av skiljenämnd. Bestämmelsen ska inte heller tillämpas på ett av budgivaren, i samband med tvångsinlösen, lämnat s.k. underhandserbjudande i vilket budgivaren erbjuder sig att förvärva aktier till ett pris motsvarande vad denne yrkar i tvångsinlösenprocessen. Detta gäller dock inte om den inlösenberättigade i syfte att kringgå bestämmelsen om efteraffärer fört saken till skiljeförfarande för att där medge motpartens talan, träffa förlikning på villkor som för moderbolaget uppenbarligen avviker från praxis i tvångsinlösenmål eller eljest efterge sin rätt.
Kommentar. Acceptfristen i erbjudandet ska enligt första stycket vara minst tre (eller, vid erbjudanden som omfattas av avsnitt IV, fyra) veckor och högst tio veckor. Den får inte börja löpa förrän erbjudandehandlingen har offentliggjorts. Bestämmelsen anger inte någon senaste tidpunkt vid vilken fristen måste börja löpa. I linje med bl.a. den i reglernas inledning angivna principen att ett erbjudande inte får hindra bolaget från att bedriva sin verksamhet under längre tid än vad som är skäligt bör fristen normalt börja löpa i nära anslutning till erbjudandehandlingens offentliggörande, men omständigheterna kan i ett enskilt fall vara sådana att det är motiverat att låta fristen börja löpa först vid en senare tidpunkt. Vid bestämmande av acceptfristens längd ska budgivaren beakta de fullföljandevillkor som uppställs för erbjudandet. Uppställer budgivaren exempelvis ett fullföljandevillkor avseende myndighetstillstånd, måste acceptfristen åtminstone vara så lång att det finns en rimlig möjlighet att erforderliga tillstånd erhålls i sådan tid att erbjudandet kan fullföljas i anslutning till offentliggörandet av utfallet efter den initiala acceptfristens utgång. Budgivaren ska inte förespegla aktieägarna en kortare acceptfrist än vad som realistiskt kan förväntas bli fallet till följd av myndighetens handläggning. Budgivaren behöver inte ta höjd för den maximala handläggningstiden, men om en kortare initial acceptfrist bestäms är budgivaren skyldig att vid behov förlänga acceptfristen om handläggningen skulle dra ut på tiden. I fråga om fullföljandevillkor som avser tillstånd av konkurrensmyndighet, får den initiala acceptfristen bestämmas utan beaktande av den fördröjning som uppkommer om myndigheten skulle inleda en särskild undersökning eller ett motsvarande fördjupat granskningsförfarande (s.k. fas 2-undersökning). Om budgivaren bestämmer en kortare initial acceptfrist än myndighetens längsta handläggningstid i fas 1, men beslutet likväl dröjer, är dock budgivaren skyldig att förlänga acceptfristen till dess att beslutet fattats i fas 1 (men inte längre än så även om en fas 2-undersökning skulle inledas). Av andra stycket framgår att acceptfristen får förlängas om budgivaren förbehållit sig rätten att göra detta eller om utbetalningen av vederlag till dem som redan har accepterat erbjudandet inte fördröjs av förlängningen. Fristen får inte förlängas på obestämd tid. I andra stycket föreskrivs också att utbetalning av vederlaget i erbjudandet får senareläggas endast ...
Kommentar. Budgivaren ska enligt punkten II.6 upprätta en erbjudandehandling. Om budgivaren är ett svenskt aktiebolag ansvarar normalt styrelsen för att så sker och för att erbjudandehandlingen får det innehåll som följer av lag, annan författning och andra regler. Undantagsvis kan emellertid tänkas föreligga situationer där erbjudandet avser ett så marginellt förvärv att ansvaret för erbjudandehandlingen kan åvila verkställande direktören. Erbjudandehandlingen ska bl.a. innehålla information om målbolaget och ska därför, om det är möjligt, upprättas i samråd med målbolagets styrelse. Om sådan medverkan från målbolagets sida inte kunnat erhållas, ska upplysning därom lämnas i erbjudandehandlingen. Då ska också upplysas om hur den i erbjudandehandlingen lämnade informationen om målbolaget har inhämtats. Budgivaren kan därvid ha varit hänvisad till offentliga handlingar, utgivna av målbolaget. Om budgivaren, för att uppfylla de här uppställda kraven, fogar egna kommentarer till beskrivningen av målbolaget, ska detta framgå. Bristande medverkan från målbolagets sida får inte medföra att erbjudandet senareläggs eller återkallas.
Kommentar. Den grundläggande informationen om ett offentligt uppköpserbjudande ska alltid lämnas i en erbjudandehandling. För att underlätta informationsspridningen och göra innehållet i erbjudandet mera lättillgängligt kan budgivaren, som ett komplement till erbjudandehandlingen, upprätta en mindre omfattande informationsbroschyr. Informationsbroschyren ersätter inte erbjudandehandlingen och får inte ge intryck av att så är fallet. Det innebär t.ex. att broschyren inte får betecknas som ”minierbjudandehandling” eller liknande. Det ska också på broschyrens framsida tydligt framgå hur erbjudandehandlingen kan erhållas. Införskaffandet ska kunna ske på ett enkelt sätt och utan kostnad. Det är tillräckligt att budgivaren hänvisar till att erbjudandehandlingen kan hämtas på bolagets webbplats eller erbjuder sig att överbringa erbjudandehandlingen i elektronisk form. Broschyren ska innehålla grundläggande information från erbjudandehandlingen om budgivaren, målbolaget och erbjudandet samt vara utformad på ett sakligt och balanserat sätt. Det innebär bl.a. att om det erbjudna vederlaget består av aktier eller andra värdepapper, och dessa värdepapper är förenade med särskilda risker, ska riskerna framgå av broschyren. Broschyren får inte innehålla uppgifter som inte ingår i erbjudandehandlingen. Detta hindrar inte att i broschyren kan tas in grafiska illustrationer eller liknande för att underlätta förståelsen av erbjudandets tekniska utformning.
Kommentar. När en budgivare har fattat beslut om att lämna ett offentligt erbjudande ska budgivaren enligt punkten II.3 så snart som möjligt offentliggöra erbjudandet genom ett pressmeddelande. Om erbjudandet omfattas av reglerna i avsnitt IV ska budgivaren upplysa om detta i pressmeddelandet. Det ska därvid framgå dels vilka befattningshavare som det handlar om och på vilket sätt de deltar i erbjudandet, dels att målbolaget är skyldigt att inhämta och offentliggöra ett värderingsutlåtande enligt punkten IV.3. Motsvarande gäller om ett moderbolag lämnar eller deltar i ett erbjudande avseende aktier i ett dotterbolag.
Kommentar. Om ett moderbolag lämnar eller deltar i ett offentligt erbjudande avseende aktier i ett dotterbolag är situationen oftast den att en ledande befattningshavare i dotterbolaget har en sådan position i moderbolaget att han eller hon kan anses ”delta” i erbjudandet. Så behöver dock inte vara fallet. Icke desto mindre har ett moderbolag ett informationsövertag i förhållande till övriga aktieägare. Denna obalans i informationshänseende motiverar att kraven i punkterna IV.2 och
Kommentar. En budgivare kan genom en sidoaffär förvärva aktier i målbolaget, både på och utanför Marknadsplatsen. Ett sådant förvärv kan ske med vederlag i samma form som i erbjudandet men det kan också ske med vederlag i annan form. Om villkoren i sidoaffären är förmånligare för överlåtaren än villkoren i erbjudandet, ska enligt första stycket en motsvarande ändring av villkoren i erbjudandet göras. En jämförelse måste alltså göras mellan villkoren i erbjudandet och villkoren i sidoaffären. Likviden i erbjudandet och likviden i sidoaffären ska normalt värderas efter marknadsförhållandena vid tidpunkten för sidoaffären. Det innebär bland annat att om vederlaget i erbjudandet helt eller delvis består av aktier, eller om aktier utgör en av flera alternativa vederlagsformer, och aktierna stigit i värde, kan sidoaffärer göras till den nya kursen, utan att erbjudandet behöver anpassas. Bestämmelserna gäller oavsett om sidoaffären görs som en affär på aktiemarknaden eller på annat sätt. Med ett genomfört förvärv jämställs avtal om framtida förvärv. Detsamma gäller utfärdande av option för budgivaren att förvärva aktier i målbolaget. Beträffande indirekta förvärv, se kommentaren till punkten II.13.