Kommentar. Det förekommer att budgivaren inför erbjudandets framläggande begär att målbolaget ska åta sig vissa förpliktelser gentemot budgivaren. Det kan exempelvis handla om åtaganden som begränsar målbolagets rätt att under viss tid föra diskussioner med eller söka andra potentiella budgivare. Det kan också handla om åtaganden att informera budgivaren för den händelse målbolaget skulle få propåer från konkurrerande budgivare. Ett annat exempel är avtal enligt vilket målbolaget under vissa förutsättningar helt eller delvis ska ersätta budgivaren för nedlagda kostnader om affären inte skulle bli av. Enligt första stycket får målbolaget inte binda sig till några sådana budrelaterade arrangemang. Förbudet syftar i första hand till att begränsa utrymmet för arrangemang som försämrar förutsättningarna för att konkurrerande erbjudanden ska lämnas eller fullföljas. I andra stycket anges att ett budrelaterat arrangemang är varje sådant arrangemang som innebär en förpliktelse för målbolaget gentemot budgivaren. Arrangemang där målbolaget inte har några förpliktelser faller således utanför bestämmelsen. Bestämmelsen hindrar enligt andra stycket inte heller att målbolaget åtar sig sekretessförpliktelser eller gör åtaganden att inte värva budgivarens anställda, kunder eller leverantörer. Åtaganden som tar sikte på den sammanslagna koncernen efter att ett erbjudande fullföljts är inte ett budrelaterat arrangemang. Aktiemarknadsnämnden kan med stöd i punkten I.2 lämna dispens från bestämmelsen eller uttala sig om hur den ska tillämpas. Det är inte ett tillräckligt skäl för dispens att budgivaren krävt ett visst budrelaterat arrangemang och att målbolaget inte motsätter sig det. I enskilda fall kan dock omständigheterna vara sådana att undantag från regeln kan medges. Så kan t.ex. vara fallet i fråga om ömsesidiga åtaganden i samgåendeöverenskommelser mellan jämbördiga parter. Dispens skulle också kunna komma i fråga beträffande arrangemang med en konkurrerande budgivare, när målbolagsstyrelsen inte rekommenderar den första budgivarens erbjudande, eller beträffande arrangemang med den budgivare vars erbjudande rekommenderas av styrelsen efter en av målbolaget initierad försäljningsprocess. Dispensskäl kan även tänkas föreligga i andra fall när ett visst arrangemang förbättrar snarare än försämrar utsikterna till en konkurrensutsatt erbjudandesituation. Vid dispensprövningen ska en helhetsbedömning göras, varvid vissa arrangemang kan bedömas godtagbara medan andra inte godtas.
Kommentar. Om det i målbolaget finns aktier av olika slag, framgår av första stycket att samma form av vederlag ska erbjudas för aktier av samtliga slag. Det innebär exempelvis att en budgivare inte kan erbjuda aktier i budgivarbolaget till innehavare av ett visst aktieslag och kontanter till innehavare av ett annat aktieslag. Att vederlag av samma form ska erbjudas för aktier av samtliga slag hindrar inte att en budgivare erbjuder aktier med högt röstvärde i budgivarbolaget som vederlag för aktier med högt röstvärde i målbolaget och erbjuder vederlagsaktier med lägre röstvärde för aktier med lägre röstvärde i målbolaget. I andra–fjärde styckena regleras frågan om vederlagets värde. Om erbjudandet avser aktier av olika slag med olika ekonomisk rätt i bolaget (exempelvis stam- och preferensaktier) kan budgivaren erbjuda innehavarna av respektive aktieslag vederlag som skiljer sig åt i fråga om värde. En skillnad i fråga om vederlagets värde skulle kunna aktualiseras exempelvis om något av aktieslagen avser aktier med ingen eller begränsad rätt till andel i bolagets värdetillväxt. Skillnaden i fråga om det erbjudna vederlagets värde får dock inte vara oskälig. För det fall skillnaden mellan aktieslagen är hänförlig endast till aktiernas röstvärde (exempelvis A- respektive B-aktier) görs en skillnad mellan å ena sidan det, i praktiken vanligaste, fallet att aktier av endast ett aktieslag är upptagna till handel på Börsen och å andra sidan det fallet att aktier av båda slag är upptagna till sådan handel. Om aktier av endast ett slag är upptagna till handel på Börsen är regeln att vederlag av samma värde ska erbjudas för aktier av samtliga slag. Om exempelvis B- men inte A-aktien är upptagen till handel, ska vederlag av samma värde erbjudas för såväl A- som B-aktier. Om aktier av samtliga slag är upptagna till handel på Börsen är grundprincipen att budgivaren ska erbjuda vederlag av samma värde för aktier av samtliga slag. Budgivaren kan emellertid också, om börskursen är olika på aktier av respektive slag, hos Aktiemarknadsnämnden hemställa att få erbjuda vederlag av olika värde för aktierna ifråga. Av fjärde stycket framgår att Aktiemarknadsnämnden får medge en sådan hemställan endast när tre angivna förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen rör likviditeten i de berörda aktieslagen. Likviditeten behöver inte vara densamma i de berörda aktieslagen men måste vara tillräcklig för att ge en rättvisande prisbild. Den andra förutsättningen relaterar till stabi...
Kommentar. Bestämmelsen, som i sak motsvarar 3 kap. 4 § LUA, reglerar Aktiemarknadsnämndens befogenhet att besluta vem som ska fullgöra budplikten i vissa fall. Budplikt uppkommer bl.a. om någon förvärvar aktier i sådan utsträckning att hans eller hennes aktieinnehav tillsammans med en närståendes aktieinnehav når över gränsen för budplikt. Det kan i ett sådant fall förekomma att den som förvärvar aktierna även efter förvärvet innehar endast en mindre del av aktierna i bolaget. Aktiemarknadsnämnden kan då besluta att budplikten ska fullgöras av någon som är närstående till förvärvaren. Detta kan bli aktuellt om exempelvis ett dotterbolag förvärvar en mindre aktiepost i ett bolag i vilket moderbolaget sedan tidigare innehar en betydande aktiepost och dotterbolagets förvärv innebär att koncernens sammanlagda innehav når över gränsen för budplikt. Nämnden kan i ett sådant fall besluta att budplikten ska fullgöras av moderbolaget trots att punkten III.1 ger vid handen att den ska fullgöras av dotterbolaget. En snarlik situation är att två närståendes sammanlagda aktieinnehav kommer att överstiga gränsen för budplikt till följd av åtgärder som bolaget eller annan aktieägare vidtar. Om en av dem sedan förvärvar ytterligare aktier uppkommer enligt punkten III.2 första stycket 1 budplikt för den som har genomfört det senaste förvärvet. Aktiemarknadsnämnden kan enligt förevarande punkt besluta att budplikten i stället ska fullgöras av dennes närstående. På motsvarande sätt kan nämnden i fall som avses i punkten III.2 första stycket 2, dvs. när gränsen för budplikt passeras genom etablerandet av ett närståendeförhållande, besluta att någon annan närstående än den som pekas ut i punkten III.2 andra stycket ska fullgöra budplikten. Det kan exempelvis handla om att två eller flera parter som tillsammans innehar aktier representerande minst tre tiondelar av röstetalet i bolaget ingår en sådan överenskommelse som avses i punkten I.3 d). Ett exempel på skäl som skulle kunna motivera en avvikelse från huvudregeln är att parterna överenskommit att någon av dem ska fullgöra budplikten och detta inte synes äventyra ett fullgörande av budplikten. Ett annat exempel är att den grundläggande överenskommelsen mellan parterna reglerar frågan om hur rösträtten för aktierna ska utnyttjas på ett sätt som inte återspeglar parternas röstandelar i bolaget. Om parterna innehar lika röstandelar är var och en av dem budpliktig. I sådana fall kan Aktiemarknadsnämnden enligt förevarande punkt besluta at...
Kommentar. Budgivaren ska enligt punkten II.6 upprätta en erbjudandehandling. Om budgivaren är ett svenskt aktiebolag ansvarar normalt styrelsen för att så sker och för att erbjudandehandlingen får det innehåll som följer av lag, annan författning och andra regler. Undantagsvis kan emellertid tänkas föreligga situationer där erbjudandet avser ett så marginellt förvärv att ansvaret för erbjudandehandlingen kan åvila verkställande direktören. Erbjudandehandlingen ska bl.a. innehålla information om målbolaget och ska därför, om det är möjligt, upprättas i samråd med målbolagets styrelse. Om sådan medverkan från målbolagets sida inte kunnat erhållas, ska upplysning därom lämnas i erbjudandehandlingen. Då ska också upplysas om hur den i erbjudandehandlingen lämnade informationen om målbolaget har inhämtats. Budgivaren kan därvid ha varit hänvisad till offentliga handlingar, utgivna av målbolaget. Om budgivaren, för att uppfylla de här uppställda kraven, fogar egna kommentarer till beskrivningen av målbolaget, ska detta framgå. Bristande medverkan från målbolagets sida får inte medföra att erbjudandet senareläggs eller återkallas.
Kommentar. Den grundläggande informationen om ett offentligt uppköpserbjudande ska alltid lämnas i en erbjudandehandling. För att underlätta informationsspridningen och göra innehållet i erbjudandet mera lättillgängligt kan budgivaren, som ett komplement till erbjudandehandlingen, upprätta en mindre omfattande informationsbroschyr. Informationsbroschyren ersätter inte erbjudandehandlingen och får inte ge intryck av att så är fallet. Det innebär t.ex. att broschyren inte får betecknas som ”minierbjudandehandling” eller liknande. Det ska också på broschyrens framsida tydligt framgå hur erbjudandehandlingen kan erhållas. Införskaffandet ska kunna ske på ett enkelt sätt och utan kostnad. Det är tillräckligt att budgivaren hänvisar till att erbjudandehandlingen kan hämtas på bolagets webbplats eller erbjuder sig att överbringa erbjudandehandlingen i elektronisk form. Broschyren ska innehålla grundläggande information från erbjudandehandlingen om budgivaren, målbolaget och erbjudandet samt vara utformad på ett sakligt och balanserat sätt. Det innebär bl.a. att om det erbjudna vederlaget består av aktier eller andra värdepapper, och dessa värdepapper är förenade med särskilda risker, ska riskerna framgå av broschyren. Broschyren får inte innehålla uppgifter som inte ingår i erbjudandehandlingen. Detta hindrar inte att i broschyren kan tas in grafiska illustrationer eller liknande för att underlätta förståelsen av erbjudandets tekniska utformning.
Kommentar. När en budgivare har fattat beslut om att lämna ett offentligt erbjudande ska budgivaren enligt punkten II.3 så snart som möjligt offentliggöra erbjudandet genom ett pressmeddelande. Om erbjudandet omfattas av reglerna i avsnitt IV ska budgivaren upplysa om detta i pressmeddelandet. Det ska därvid framgå dels vilka befattningshavare som det handlar om och på vilket sätt de deltar i erbjudandet, dels att målbolaget är skyldigt att inhämta och offentliggöra ett värderingsutlåtande enligt punkten IV.3. Motsvarande gäller om ett moderbolag lämnar eller deltar i ett erbjudande avseende aktier i ett dotterbolag.
Kommentar. Om ett moderbolag lämnar eller deltar i ett offentligt erbjudande avseende aktier i ett dotterbolag är situationen oftast den att en ledande befattningshavare i dotterbolaget har en sådan position i moderbolaget att han eller hon kan anses ”delta” i erbjudandet. Så behöver dock inte vara fallet. Icke desto mindre har ett moderbolag ett informationsövertag i förhållande till övriga aktieägare. Denna obalans i informationshänseende motiverar att kraven i punkterna III.2 och III.3 avseende utökad acceptfrist och värderingsutlåtande tillämpas på motsvarande sätt i de fall ett moderbolag lämnar eller deltar i ett offentligt erbjudande avseende aktierna i ett dotterbolag.
Kommentar. Om en styrelseledamot, ledande befattningshavare i målbolaget, eller med sådan befattningshavare jämställd person, lämnar eller deltar i ett offentligt erbjudande är styrelsen enligt punkten III.3 skyldig att inhämta minst ett värderingsutlåtande till underlag för sitt eget uttalande och aktieägarnas ställningstagande till erbjudandet. I ljuset därav och med hänsyn till de komplikationer för styrelsearbetet som kan uppkomma om en eller flera ledamöter eller annan befattningshavare i bolaget deltar i erbjudandet, föreskrivs i förevarande punkt att acceptfristen ska vara minst fyra veckor. I övrigt gäller i fråga om acceptfristen vad som föreskrivs i punkten II.7.
Kommentar. En budgivare kan genom en sidoaffär förvärva aktier i målbolaget, både på och utanför Börsen. Ett sådant förvärv kan ske med vederlag i samma form som i erbjudandet men det kan också ske med vederlag i annan form. Om villkoren i sidoaffären är förmånligare för överlåtaren än villkoren i erbjudandet, ska enligt första stycket en motsvarande ändring av villkoren i erbjudandet göras. En jämförelse måste alltså göras mellan villkoren i erbjudandet och villkoren i sidoaffären. Likviden i erbjudandet och likviden i sidoaffären ska normalt värderas efter marknadsförhållandena vid tidpunkten för sidoaffären. Det innebär bland annat att om vederlaget i erbjudandet helt eller delvis består av aktier, eller om aktier utgör en av flera alternativa vederlagsformer, och aktierna stigit i värde, kan sidoaffärer göras till den nya kursen, utan att erbjudandet behöver anpassas. Bestämmelserna gäller oavsett om sidoaffären görs som en affär på aktiemarknaden eller på annat sätt. Med ett genomfört förvärv jämställs avtal om framtida förvärv. Detsamma gäller utfärdande av option för budgivaren att förvärva aktier i målbolaget. Beträffande indirekta förvärv, se kommentaren till punkten II.13.
Kommentar. Bestämmelsen går tillbaka på de lagregler som gäller för sådana fusionsförfaranden som träffas av aktiebolagslagen (jfr 23 kap. 17 § första, andra och fjärde styckena aktiebolagslagen). I de avseenden som behandlas i bestämmelsen ska motsvarande ordning tillämpas även i andra fall. Bestämmelsen innebär att ett bolagsstämmobeslut i målbolaget om godkännande av en fusion eller ett fusionsliknande förfarande ska fattas med kvalificerad majoritet och att det övertagande bolagets aktier i målbolaget därvid inte ska beaktas. Om målbolaget är utländskt blir det fråga om att tillämpa bestämmelsen utöver vad som må följa av tillämpliga associationsrättsliga regler i det landet. Aktiemarknadsnämnden kan med stöd i punkten I.2 lämna dispens från bestämmelsen eller uttala sig om hur den ska tillämpas.