Luft. Internationella samarbeten och utbyten skall inriktas mot att skapa förutsättningar för ökad interoperabilitet, där svenska luftstridskrafter skall kunna verka interna- tionellt likväl som nationellt. Förmågan utvecklas bäst genom bi- och multilate- rala samarbeten inom flera områden, både materiellt, operationellt och personellt, samt genom att skapa förutsättningar för en utvecklad interoperabilitet. Kunskapsutbyte skall ske avseende interoperabilitet, metodik och teknik för ut- veckling av efterfrågade förmågor för internationella flygoperationer. Samarbeten skall etableras för genomförande av internationella operationer. Vidare skall möj- ligheter skapas för växeltjänstgöring, utbildning, kurser och skolor för personal inom luftoperativ verksamhet, samt övningsutbyten av flygoperativ karaktär eta- bleras. Bilaterala och multilaterala kompetensutbyten, ”User Groups”, skall initieras och etableras mellan användare av gemensamma flygsystem och funktioner som JAS 39, NH 90 strategisk transport och lufttankning .m.fl. Teknologiutbyte och samarbete fokuseras mot prioriterade områden genom delta- gande i internationellt forsknings- och teknikutvecklingssamarbete, studier och arbetsgrupper.
Luft. Utsläpp till luft sker dels i samband med transporter till och från anläggningen, dels från arbetsmaskiner och bearbetningsprocesser inne på anläggningen. De lokala utsläppen till luft kommer att öka något i takt med att verksamheten expanderar. Utöver park- och trädgårdsavfall kommer avvattnat VA-slam samt organisk fraktion från gatubrunnsslam att komposteras. Vid kompostering av organiskt material avgår ammoniak och koldioxid till luften. Avgången kan dock begränsas genom optimering av kol-kväve-kvoten i det behandlade avfallet. Andra ämnen som riskerar att bildas i komposteringsprocessen är metan och lustgas, som är potenta växthusgaser. Metan uppstår dock inte i en välskött och fungerande komposteringsprocess, men kan bildas vid driftstörningar och så kallad surjäsning. Det är således av vikt även vad avser klimatgaser att komposteringsprocesserna drivs optimalt i alla delar. Vidare kan flisstackar ge upphov till utsläpp av terpener och förorenade jordar utsläpp av flyktiga organiska kolväten, beroende på föroreningstyp.
Luft. Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) fastställer miljökvalitetsnormer för utomhusluft för kvävedioxid (NO2), och kväveoxider, kolmonoxid, svaveldioxid, vissa tungmetaller, partiklar (PM10, PM 2.5), bensen, bens(a)pyren och ozon. Längs de stora infarterna till Stockholm är halterna av luftföroreningar ohälsosamt höga. Inom Östra Sveriges Luftvårdsförbund övervakas luftföroreningar och meterologi i bl.a. Stockholms län. Enligt spridningssimuleringen som redovisas i tabellen nedan så klarades miljökvalitetsnormerna för både kvävedioxid (NO2) och PM 10 (partiklar) i planområdet. Även miljökvalitetsmålen klarades.
Luft. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen bedöms inga miljökvalitetsnormer överskri- das inom hamnområdet eller i dess närhet. Beräkningar har gjorts under anlägg- ningstiden, efter att hamnen är utbyggd samt längs med transportvägar till och från hamnen. Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx vill påpeka att förekomsten av miljökvalitetsnormer inte innebär en rätt för en verksamhetsutövare att förorena upp till normen. Striktare krav kan därför ställas på sökanden vad gäller utsläpp till luft. Inga beräkningar på trafikflöden i anläggningsskedet har utförts och därav heller inga luftberäkningar över byggtransporter. Miljökonsekvensbeskrivningen bör därför kompletteras med en uppskattning av hur mycket trafik som alstras i byggskedet och hur luftkvaliteten påverkas. I miljökonsekvensbeskrivningen konstateras att damning kan uppstå i samband med hantering av schakt- och bergmassor och vid transporter av massorna i anslutning till anläggningsarbetena på land. Damningen skall begränsas genom olika skyddsåt- gärder (t.ex. bevattning) och bedöms därmed inte påverka omgivningen. Med tanke på att vindriktningen under större delar av året (förutom vintertid) fördelar sig jämnt åt olika riktningar förutsätter Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx att åtgärder vidtas för att minska damning vid närliggande fastigheter. Åtgärderna bör specificeras i kommande do- kument. Miljökonsekvensbeskrivningen nämner inte något om luktspridning från hamnom- rådet, framförallt med avseende på fartygstrafikens avgaser eller annan verksamhet i hamnområdet som kan medverka till spridning av lukt. Detta bör redovisas inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen.
Luft. Enligt beräkningar; Emissioner och luftkvalitet i Skånes kommuner, rapport från Skånes luftvårdsförbund och Malmö stad (2009); innehålls riktvärdena för miljökvalitetsnormen för luft (kvävedioxider och PM 10) i Lomma kommun.
Luft. Trafiktillskottet som planförslaget innebär bedöms inte leda till överskridande av riktvärdena för miljökvalitetsnormerna för luft vid befintlig bebyggelse. Industrin förväntas inte ge några emissioner som påverkar mängden luftföroreningar.
Luft. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den sökta verksamhetens begränsade utsläpp till luft inte kommer att leda till att miljökvalitets- normerna inte kan följas. Även om överskridande skulle kunna komma att ske av kvävedioxider vid längre tids nöddrift ändrar detta inte Miljöprövningsdelegationens bedömning. Det krävs, enligt 5 kap. 5 § miljöbalken, att en ökad förorening ska antas bidra till att en miljökvalitetsnorm inte följs på ett inte obetydligt sätt. Miljöprövningsdelegationen bedömer det inte troligt att en sådan omfattning av nöddrift kommer att uppkomma.
Luft. Enligt 3 kap 4 § plan- och bygglagen ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen anser att miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet miljöbalken ska följas. I dag finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster samt omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormer för luft regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). I förordningen anges både gräns- och målvärden för luftkvalitet. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Luftföroreningar som gör att miljökvalitetsnormer överskrids uppstår framför allt i tätorter, där det i huvudsak är trafiken som bidrar med höga utsläpp, men även vedeldning i till exempel braskaminer bidrar till utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Enligt de luftkvalitetsmodelleringar som har gjorts för Nynäshamns kommun av Östra Sveriges luftvårdsförbund är luftkvalitén i kommunen bra och under miljökvalitetsnormernas gränsvärden vad gäller föroreningar av kväveoxider och PM10 (SLB analys, 2024). I dessa modelleringar är utsläpp från sjöfarten inräknade.