Miljörisker exempelklausuler

Miljörisker. Fastigheter påverkar miljön vid uppförande, löpande skötsel och den verksamhet som bedrivs i dem. Enligt miljöbalken har den som bedrivit en verksamhet som har bidragit till föroreningen ett ansvar för efterbehandling. Om inte verksamhetsutövaren kan utföra eller bekosta efterbehandling är den som förvärvat fastigheten, och som vid förvärvet känt till, eller borde känt till, föroreningen ansvarig för efterbehandlingen. Detta innebär att krav under vissa förutsättningar kan riktas mot Bolaget för sanering av föroreningen för att ställa fastigheten i sådant skick som följer av miljöbalken. Om Bolaget skulle åläggas ett sådant ansvar kan det ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Miljörisker. Enligt svensk lagstiftning är huvudregeln att den nuvarande eller tidigare verksamhetsutövaren är ansvarig för saneringen av en förorenad fastighet. Det kan finnas, eller kan tidigare ha funnits, hyresgäster på de fastigheter som ägs direkt eller indirekt av Koncernen som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, d.v.s. verksamhetsutövare i miljöbalkens mening. Om verksamhetsutövaren inte kan utföra eller betala för saneringen av en förorenad fastighet kan den part som har förvärvat fastigheten hållas ansvarig för saneringen om parten kände till, eller vid tidpunkten borde ha upptäckt, föroreningarna. Eftersom Koncernen äger 87 fastigheter finns det en risk att krav på sanering eller efterbehandling kan komma att riktas mot Koncernen under vissa omständigheter på grund av förekomst av, eller misstanke om, föroreningar i marken, vattenområden eller grundvatten, i syfte att säkerställa att fastigheten är i ett sådant skick som krävs enligt miljöbalken. Dessutom kan tidigare verksamhetsutövare ha utfört efterbehandling av en fastighet på ett godartat sätt, i enlighet med vad som krävdes för användningen av fastigheten vid den aktuella tidpunkten.Till följd av att användningen av en fastighet ändras till bostadsändamål kan kraven som ställs på Koncernen bli högre, vilket innebär att Koncernen kan uppbära kostnader för efterbehandling och sanering för att kunna använda en fastighet på det sätt som har avsetts. Om ändringar i lagstiftning och myndighetsföreskrifter skulle inträffa kan detta leda till ökade kostnader för sanering eller efterbehandling av nuvarande eller framtida förvärvade fastigheter. Alla ovan risker kan, om de inträffar, få en väsentlig negativ effekt på Koncernens kostnader och konsoliderade resultat.
Miljörisker. Fastighetsförvaltning och fastighetsutveckling medför miljöpåverkan. Enligt miljöbalken har den som bedrivit verksamhet som bidragit till förorening även ett ansvar för efterbehandling av fastigheten. Om inte verksamhetsutövaren kan utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är den som förvärvat fastigheten, och som vid förvärvet känt till eller då borde ha upptäckt föroreningarna, ansvarig. Det innebär att krav under vissa förutsättningar kan riktas mot Gruppen för marksanering eller efterbehandling avseende förekomst eller misstanke om förorening i mark, vattenområden eller grundvatten för att ställa fastigheten i sådant skick som följer av vad som regleras i miljöbalken. Det finns en risk att fastigheter som Gruppen äger är föremål för miljöföroreningar vilket kan leda till kostnader för Gruppen och negativt påverka Emittentens och Garantigivarnas verksamhet, resultat och finansiella ställning.
Miljörisker. Skogsfastigheterna kan komma att påverkas negativt av t ex skadedjursangrepp, extrem väderlek och brand. Fastigheterna kommer att ha en geografisk spridning och skulle en eller några fastigheter påverkas negativt är inverkan på det totala beståndet begränsat. Riskerna är således störst för de fastigheter som ligger i direkt anslutning till varandra. Skulle en större andel av Bolagets fastighetstillgångar påverkas kan detta ha väsentlig inverkan på Bolagets resultat, värdering och framtidsutsikter.
Miljörisker. Fastighetsförvaltning och fastighetsutveckling medför miljöpåverkan och miljöansvar. Enligt miljöbalken (1998:808) har den som bedrivit verksamhet som bidragit till förorening ett ansvar för efterbehandling av fastigheten. Om verksamhetsutövaren inte kan utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är det den som förvärvat fastigheten, och som vid förvärvet känt till eller då borde ha upptäckt föroreningarna, som bär detta ansvar. Detta innebär att krav, under vissa förutsättningar, kan riktas mot Stenvalvet avseende sanering eller efterbehandling avseende förekomst eller misstanke om förorening i mark, vattenområden eller grundvatten för att säkerställa att den relevanta fastigheten uppfyller sådant skick som krävs enligt miljöbalken. Koncernen äger ett stort antal fastigheter varav ett fåtal är belägna inom tidigare industrimark och det kan förekomma att Koncernen inom sin projektutvecklingsverksamhet sanerar industrimark för konvertering till bostäder och samhällsfastigheter. Utöver fastigheter inom tidigare industrimark, vilka Stenvalvet bedömer vara mer förknippade med risk jämfört med andra fastigheter, kan inte uteslutas att miljörelaterade problem uppstår inom andra fastigheter. Med hänsyn till att Stenvalvet har ett stort fastighetsbestånd bedöms risken för eventuellt miljöansvar som väsentlig, vilket kan komma att få betydande effekt på Stenvalvets ekonomiska ställning i form av ökade kostnader, förlorade intäkter och minskade fastighetsvärden.
Miljörisker. Löpande skötsel och drift av transformatorer kan påverka miljön, bland annat vid oljeläckage. Enligt miljöbalken har den som bedrivit verksam- het som har bidragit till föroreningen ett ansvar för efterbehandling. Elnätsägaren är enligt miljöbalken och lagen om egenkontroll ansvarig för att vid underhållstömning av regnvatten ur transformatorgropen mäta, dokumentera och arkivera varje tömningsprocess. Vid produktionsfel kan det innebära att krav under vissa förutsättning- ar kan riktas mot Bolaget för sanering av föroreningen för att ställa fastigheten i sådant skick som följer av miljöbalken. Om Bolaget skulle åläggas ett sådant ansvar kan det ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställning och resultat.
Miljörisker. Utgångspunkten för ansvaret avseende föroreningar och andra miljöskador är enligt gällande miljölagstiftning att den eller de verksamhetsutövare som bidragit till förore- ningen eller skadan bär ansvaret. Om inte någon sådan verksamhetsutövare kan utföra eller bekosta efterbe- handling av en fastighet kan fastighetsägaren komma att hållas ansvarig. Det innebär att krav under vissa förut- sättningar kan riktas mot Xxxxxxxx Xxxx.
Miljörisker. Några av Fastigheterna är registrerade som förorenade i EBH-portalen (tidigare det så kallade MIFO-registret, metodik för inventering av förorenade områden) av Länsstyrelsen. Det faktum att vissa Fastigheter inte är inkluderade i EBH-portalen innebär dock inte nödvändigtvis att den relevanta fastigheten inte är förorenad utan det ska istället ses som en indikation på att den aktuella fastigheten inte är förorenad. Fastigheterna Södra Stockholm Västra Skogen 1:15, Södra Stockholm Västra Skogen 1:17, Länna 4:7 och Länna 4:8 är klassificerade med branschklass 2 på, grund av avfallsdeponin i det närliggande området, vilket innebär att risken för att föroreningar uppstår på fastigheter för sådan verksamhet anses vara stor. Fastigheten Länna 4:9 är även klassificerad med riskklass 1, främst på grund av PCB, vilket innebär att risken för föroreningar på fastigheten anses vara väldigt hög. Fastigheterna Knivsta Ängby 1:17 och Knivsta Ängby 1:21 är klassificerade med riskklass 3 på grund av en bensinstation, oljeförvaringstankar och garage som finns på fastigheten vilket innebär att risken för föroreningar på fastigheterna anses vara måttlig. I enlighet med svensk miljölagstiftning kan en verksamhetsutövare som har bidragit till förorening och miljöskador eller en förvärvare av en fastighet som borde ha upptäckt föroreningarna på fastigheten vara ansvariga för att sanera fastigheten. Om förorenaren inte kan identifieras eller lokaliseras finns det dock en risk att fastighetsägaren i sin tur är ansvarig för avhjälpandet samt hänförliga kostnader. Om en fastighets användningsområde ändras till bostadssyften kan kraven på Koncernen vara högre vilket innebär att Koncernen kan ha kostnader för efterbehandling och uppstädning för att kunna använda fastigheten på önskat sätt. Följaktligen finns det en risk att bolagen inom Koncernen, i egenskap av fastighetsägare, kan bli ansvariga för att avhjälpa eventuella föroreningar på Fastigheterna och på andra fastigheter som ägs av Koncernen vilket kan innebära en väsentligt negativ effekt på Koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning vilket kan påverka Emittentens förmåga att betala tillbaka Obligationerna. Vidare, om särskilda miljörisker skulle upptäckas finns det en risk att relevanta Projekt måste avbrytas eller blir mer kostsamma och därmed genera lägre vinst än beräknat vilket kan innebära en väsentlig negativ inverkan på Emittentens verksamhet, resultat och finansiella ställning vilket kan påverka Emittente...
Miljörisker. Sveaskog äger betydande markarealer i stora delar av landet. Genom att Sveaskog äger betydande markarealer finns det en risk att Bolagets fastigheter i någon mån är förorenade. En sådan befintlig förorening kan exempelvis härröra från verksamheter som bedrevs under en tid då regelverk för miljöutsläpp och föroreningar saknades eller då lagstiftningen på miljöområdet var mindre omfattande eller strikt i förhållande till nuvarande regelverk. Förorenad mark utgör en risk då Bolaget kan ha ett ansvar som fastighetsägare eller tidigare verksamhetsutövare att avhjälpa föroreningen i form av att bland annat hindra och motverka skador samt olägenheter i miljön. Eftersom Sveaskog äger betydande markarealer i stora delar av landet kan Sveaskogs översyn över samtliga fastighetstillgångar vara utmanande och komplex. Föroreningar och ofrivilliga utsläpp som härrör från Sveaskogs skogsbruk eller befintliga föroreningar på, av Sveaskog ägda, fastigheter kan leda till kostnader i form av saneringsarbete, rättsliga och andra anspråk från myndigheter, privatpersoner, bolag eller andra parter som begär ersättning för personskada, sakskada eller övrig skada på naturen som påstås orsakats av Sveaskog eller som Sveaskog har ansvar för i egenskap av verksamhetsutövare eller fastighetsägare. Risker för miljöskador föreligger därmed direkt och indirekt för Sveaskog vid skogsbruk och markägande och kan därmed utgöra en väsentlig risk för Sveaskog genom att orsaka kostnader som påverkar Sveaskogs lönsamhet.
Miljörisker. Landshypoteks kunder är utsatta för miljörisker. Miljörisker är här definierat som naturkatastrofer (så som torka, stormar och föroreningar) och epidemier. Utbrott eller förekomst av naturkatastrof eller epidemi kan ha en negativ inverkan på värdet av land eller verksamhet som bedrivs inom det drab- bade området vilket för Landshypoteks del skulle kunna innebära minskade värden på säkerheterna och/eller att kunderna blir mindre kreditvärdiga.