Rapportering och uppföljning. Bolaget ska hålla Ytornet väl informerat om sin verksamhet. Bolaget ska därför snarast efter det att handlingarna upprättats till moderbolaget översända bolagets affärsplan/verksamhetsplan, protokoll från styrelsemöte och bolagsstämma samt övriga handlingar som Ytornet respektive kommunstyrelsen begär. Bolaget ska dessutom, i ett så tidigt skede som möjligt, informera Ytornet om viktigare händelser och risker som påverkar eller kan komma att påverka bolagets och/eller kommunens anseende, ekonomi eller utveckling. Ordföranden i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller Ytornet kan kalla bolagets styrelseordförande och vd till respektive organ för att informera och besvara frågor om bolagets verksamhet. Kommunstyrelsen i Ystads kommun och Ytornet äger rätt att när som helst ta del av bolagets handlingar och räkenskaper och att även i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska i förvaltningsberättelsen redogöra för hur den verksamhet som bolaget bedrivit under året har förverkligat det kommunala ändamålet. Denna redogörelse ligger till grund för kommunstyrelsens prövning enligt 6 kap. 1 a § kommunallagen av om den verksamhet som bolaget har bedrivit har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
Rapportering och uppföljning. Rapportering och uppföljning ska ske i enlighet med Vinnovas beslut och anvisningar. Projektpart ska även efter att projektet upphört tillhandahålla uppgifter i enlighet med Vinnovas anvisningar och förfrågningar, dock högst tre gånger inom tio (10) år från dagen då slutrapporten ska vara inlämnad.
Rapportering och uppföljning. Borås Stad följer varje år upp data om energi och klimat i arbetet med klimatrapporten. Nämnder och bolagsstyrelser ska arbeta med strategin i respektive verksamhet och ansvarar för att följa upp respektive åtgärder. Resultatet av detta arbete redovisas också i den årliga klimatrapporten. Xxx arbetet med strategierna fortlöper övergripande följs upp i samband med uppföljningen av Borås Stads miljömål eller motsvarande som Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för. Det finns ett behov av att sprida och tillgängliggöra informationen från uppföljningen och rapporteringen. Just nu är målgruppen begränsad; Borås Stad når inte ut till invånare i den utsträckning och omfattning som skulle behövas för att öka takten i omställningen. Uppföljningen av Klimatkontraktet kommer att ske i enlighet med de riktlinjer som Viable Cities sätter.
Rapportering och uppföljning. Stockholms stad gör en årlig uppföljning av Miljöprogram 2020-2023 utifrån nämn- ders och bolags rapportering i stadens integrerade ledningssystem (ILS). Stockholms stad rapporterar årligen uppgift om utsläpp och andra relevanta data till CDP (Carbon Disclosure Project) vilket även är erkänd rapporteringsplattform till Global Covenant of Mayors. I Norra Djurgårdsstaden – som ska bli fossilfri till 2030 – följs resultaten upp systema- tiskt i en årlig hållbarhetsredovisning och i en särskild uppföljningsportal.
Rapportering och uppföljning. Locum ska i tertial- delårs- och årsrapport redovisa måluppfyllnad, ekonomi och uppföljning av risker i intern kontrollplan i enlighet med regionens anvisningar. Rapporterna tas upp för beslut i nämnden. Rapportering av fastighetsverksamheten i övrigt, innefattande status i fastighets- strategiska frågor, projektverksamheten och försäljningsverksamheten samt status gällande NKS, ska ske regelbundet.
Rapportering och uppföljning. Varje år följs miljömålsindikatorerna upp av kommunstyrelsen och redovisas i kommunens årsredovisning. Indikatorerna utvärderas årligen och kan revideras vid behov. En Agenda-2030- modul har implementerats i kommunens mål- och resultatstyrningsverktyg Stratsys för planering och uppföljning av hållbarhetsarbetet. Arbetet inom satsningen Klimatneutrala Nacka 2030 planeras årligen rapporteras genom en lägesrapport till kommunstyrelsen. Under 2022 har ett arbete inletts med att kartlägga Nacka kommuns klimatpåverkan från den egna verksamheten, i enlighet med metodiken från GHG-protokollet (greenhouse gas protocol). Kommunens avsikt med kartläggningen är att få bättre översyn av kommunens samtliga utsläpp samt vilka åtgärder kommunen kommer behöva fokusera på framöver för att nå uppsatta klimatmål.
Rapportering och uppföljning. Parterna ska gemensamt sammanställa en årlig uppföljning i form av skriftlig årsberättelse som innehåller information om arbetet under året. Uppföljning för helåret ska göras vid ordinarie uppföljningstillfälle hos respektive huvudman. Årsberättelsen ska minst innehålla ärendestatistik, information om drogutveckling, belastning, ekonomi, avvikelser samt utveckling i övrigt. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden följer upp avtalet i dialog med Mölndals stad en gång årligen.
Rapportering och uppföljning. Stockholms stad gör en årlig rapportering av Miljöprogrammet utifrån nämnders och bolags rapportering i stadens integrerade ledningssystem (ILS). Rapporteringen stöttas med särskilda analyser och beräkningar av växthusgasutsläpp i Stockholm. (sammanfattande text)
Rapportering och uppföljning. Sibbo som tjänsteleverantör och de övriga kommuner som är avtalsparter församlas regelbundet för att diskutera hur tjänsten producerats och hur den ska utvecklas. Ett kommunspecifikt månadssammandrag av hur tjänsten producerats (antal klienter och annan nödvändig information) ska skickas till alla parter en gång i månaden till exempel i samband med faktureringen. Klientrespons begärs och behandlas en gång om året.
Rapportering och uppföljning. Innehållet i detta klimatkontrakt ska utvärderas årligen, inför att kontraktet ska revide- ras. Arbetet kommer att följa kommunens övriga processer för planering och uppfölj- ning av verksamhet. Bild. Kommunens processer för planering och uppföljning i förhållande till styrmodellen För att utvärdera resultatet av klimatkontraktet används kommunens analysmetod, som är en anpassad och utvecklad variant av Sveriges kommuner och regioners metod för uppföljning och analys. Metoden utgår från att förstå vilket resultat som genereras, vad som orsakat resultatet och vilka åtgärder som behövs för att förändra eller behålla ett resultat. Bild. Metod för utvärdering i fem steg I uppföljningen redovisas kommunens utsläpp av växthusgaser, i förhållande till de effektmål som angivits i projektplanen för Klimatneutrala Karlstad 2030. Bild. Utsläppsutrymme, geografiskt respektive konsumtionsbaserat år 1990 – 2045 (ton Co2ekv/person) Uppföljningen av klimatkontraktet ska årligen rapporteras till kommunstyrelsen, i samband med information om det reviderade kontraktet för nästkommande period.