Rumänien exempelklausuler

Rumänien a) För användare som har sin vanliga vistelseort i Rumänien gäller följande: b) Avsnitt 16. (Ansvar) Avsnitt 16.2 utgår och ersätts med följande lydelse: "16.2 Vid vårdslöst orsakad egendomsskada och ekonomisk förlust ska leverantören endast vara ansvarig i händelse av brott mot en väsentlig avtalsförpliktelse men begränsat till beloppet till den avgift som ska betalas av användaren för en period av ett kalenderår; väsentliga avtalsförpliktelser är de vars fullgörande kännetecknar avtalet och som användaren kan förlita sig på." c) Avsnitt 21. (Uppdateringar, Tjänsteändringar, Prisändringar) Avsnitt 21.3e) utgår och ersätts med följande lydelse:‌ "21.3e) Om någon prisändring avsevärt överstiger det ursprungliga priset, ska avsnitt 20.2 gälla i enlighet med detta." d) Avsnitt 19. (Online tvistlösningsplattform, tvistlösningsprocedur, klagomål) Avsnitt 19.2 utgår och ersätts med följande lydelse:‌ "19.2 Utöver ovanstående, om Användaren är en konsument och är bosatt i Rumänien, kan hen också lämna in ett klagomål till European Consumer Centre – ECC Romania som verkar inom den rumänska nationella myndigheten för konsumentskydd.(xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/sesizari/)." e) Avsnitt 22. (Tillämplig lag, jurisdiktionsort)
Rumänien. Energiförsörjningen i Rumänien är diversifierad och bygger på värmekraftverk som eldas med kol och naturgas, kärnkraft, vattenkraft samt ett utvecklat fjärrvärmesystem med en stor andel kombinerad värme- och kraftproduktion. Den mesta av tekniken i Rumäniens värmekraftverk är från 1960-talet och tidigt 1970-tal, och upprustningsbehoven ökar. Ungefär 60 procent av anläggningarna är över 20 år gamla. Vidare har man identifierat ungefär 35 storskaliga vattenkraftprojekt med en totalkapacitet på runt 1 400 MW som har stoppats på grund av brist på finansiering. Dessutom har en potential på 1 060 MW småskalig vattenkraft identifierats, av vilka runt 332 MW nyttjas och 125 MW är under uppbyggnad. De statligt ägda företagen som ansvarar för värmekraftverk och vattenkraftverk söker aktivt efter investerare. Ett vattenkraft- projekt håller på att avslutas som ett JI-projekt inom ramen för det holländska programmet Erupt. Projektet indikerar att vattenkraftprojekt till ett pris av 5 öre per kg koldioxid kan vara konkurrenskraftiga. Den totala potentiella utsläppsreduktionen från vattenkraftprojekt kan vara så hög som 4 miljoner ton årligen. Renovering av fjärrvärmenät och effektivisering av värmeverk är andra möjliga JI-projekt. Nederländerna och Norge är redan inblandade i projekt som rör effektivitetsförbättringar i hela fjärrvärmenätet. Kostnaderna uppges ligga på ca 9 öre per kg koldioxid. Om Rumänien beviljas den begärda övergångsperioden på 10 år för EG-direktivet om deponering av avfall kan projekt för utvinning av deponigas bli ett betydelsefullt alternativ för gemensamt genomförande med årliga utsläppsminskningar på upp till 3–4 miljoner ton. Uppmärksamhet bör också riktas på användning av biomassa, förbättrad energieffektivitet inom industrin, minska förluster i elnätet och begränsa metanutsläpp från naturgasnät och i kolgruvor.
Rumänien. Rumänien var det första industriland som ratificerade Kyotoprotokollet. Rumänerna har byggt upp en särskild enhet för gemensamt genomförande, först med stöd från nederländerna och sedan i egen regi. Rumänerna har slutit samarbetsavtal med flera västeuropeiska länder om gemensamt genomförande. Man har dock haft svårigheter att lämna in en fullgod rapportering om utsläpps- inventeringar, vilket klimatkonventionen stadgar, och gransknings- teamet har haft flera synpunkter på luckor i materialet. När det gäller den institutionella kapaciteten återstår mycket arbete innan Rumänien uppfyller det samlade regelverket. Takten i reformarbetet behöver därför öka.
Rumänien. Som nämnts tidigare är Rumänien ett land med stor potential för gemensamt genomförande och ett kandidatland som inte kommer att bli medlemmar i EU förrän år 2007. Det är därför möjligt att genomföra JI-projekt under en längre period än för de kandidatländer som blir medlemmar redan år 2004. Vi tog en skriftlig kontakt med Rumänien via den svenska ambassaden i Bukarest, vilket ledde till ett första möte i början mitten av augusti 2002. Den rumänska sidan visade ett stort intresse för ett svenskt-rumänskt samarbete och Sverige överlämnade ett första avtalsförslag. Vi har sedan vid två ytterligare möten gått igenom texten och gjort vissa smärre tillrättalägganden. Den rumänska sidan önskade se att Sverige kunde påta sig att ge visst bistånd vad gäller genomförandet av Kyotoprotokollet. Det gäller främst metodiken och system för utsläppsinventeringar. Sverige har förklarat sig berett att stödja sådana insatser, och en allmän skrivning om detta ingår i avtalet. I övrigt följer avtalet de ursprungliga intentionerna. Vid ett avslutande möte med Rumänien den 26 november 2002 kunde vi enas om en avtalstext. Detta förslag till avtal kommer att överlämnas till regeringen i slutet av januari 2002 efter översättning till svenska och juridisk/lingvistisk granskning.
Rumänien. Consiliul Concurenței (Rumäniens konkurrensråd)
Rumänien. Ungern Sverige Danmark Frankrike Norge Österrike Vitryssland 0,00%
Rumänien. Konventionen om fastställande av vissa gemensamma bestäm­ melser om assistans och bärgning i sjönöd och protokoll om undertecknande, Bryssel den 23 september 1910. Föreningsrätt (jordbruk) konvention nr 11, Genève den 12 november 1921.
Rumänien. 17.22.1. I största möjliga utsträckning som tillåts enligt tillämpliga lagar och utan att det påverkar (i) det lagstadgade ansvaret för defekter, (ii) de obligatoriska rättsliga garantierna och relaterade skyldigheter, (iii) ansvaret för hälsoskador och skador på den fysiska och psykiska integriteten, samt (iv) allt annat ansvar som inte kan begränsas eller uteslutas enligt lag, ska Kia inte vara ansvarig på något sätt för förlust, påverkan eller skador som orsakas av ringa vårdslöshet, oförsiktighet eller en force majeure/oförutsebar omständighet. Xx är skyldig att vidta rimliga åtgärder för att förhindra eller begränsa skador. För att undvika missförstånd innebär force majeure en extern, oförutsägbar och helt oövervinnerlig och oundviklig händelse, medan en oförutsebar omständighet är en händelse som inte kan förutses eller förhindras av personen som annars skulle ha varit ansvarig om händelsen inte hade inträffat. 17.22.2. Kia ansvarar inte för affärsförluster. Vi tillhandahåller tjänsterna enbart för privat bruk. I alla händelser ska Kia inte vara ansvarig för oförutsebara förluster, eller för indirekta skador eller följdskador, utebliven vinst, utebliven användning av vinst, utebliven möjlighet eller framtida förluster.
Rumänien. Konventionen om internationell järnvägsbefordran av gods (CIM), Bern den 25 februari 1961. Konventionen om internationell järnvägsbefordran av resande och resgods (CIV), Bern den 25 februari 1961. Protokoll A till CIM och CIV från 1961, undertecknat i Bern den 26 februari 1966. Tilläggskonventionen till konventionen om internationell järn­ vägsbefordran av resande och resgods (CIV) av den 25 februari 1961 med avseende på järnvägsföretagets ansvarighet då rese­ närer dödas eller skadas, undertecknad i Bern den 26 februari 1966. Tilläggsprotokoll till konventionen om internationell järnvägs­ befordran av gods (CIM) och järnvägsbefordran av resande och resgods (CIV), undertecknat i Bern den 7 februari 1970. Andra protokollet av den 7 februari 1970 upprättat vid den diplomatiska konferensen för att sätta i kraft de tilläggsprotokoll till konventioner som rör internationell järnvägsbefordran av gods (CIM) och järnvägsbefordran av resande och resgods (CIV) om förlängning av giltighetsperioden för tilläggskonventionen till CIV från 1961 om järnvägsföretagets ansvarighet då resenä­ rer dödas eller skadas, undertecknat den 26 februari 1966, Bern den 9 november 1973. Avtal mellan Rumänien och Ungern om gränsöverskridande järnvägstrafik, Budapest den 12 mars 1997. Konventionen av den 5 oktober 1973, München, om beviljande av europeiska patent (Europeiska patentkonventionen) liksom ändringsakten till denna konvention antogs i München den 29 november 2000. Multilateralt avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, Republiken Albanien, Bosnien och Hercegovina, Republiken Bulgarien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Republiken Island, Republiken Kroatien, Republiken Monte­ negro, Konungariket Norge, Rumänien, Republiken Serbien och Förenta nationernas övergångsförvaltning i Kosovo om in­ rättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum, Luxemburg den 9 juni 2006.
Rumänien. Ungern Tjeckien Polen Slovenien