Samhällsekonomisk nytta. Malmö har haft en kraftig befolkningstillväxt och förväntas ha så även i framtiden. Likaså har resandet i, till och från staden ökat. Restidsnyttorna som förväntas uppstå med bussåtgärderna i Malmö i mer kvalitativa termer är att behålla dagens restider även i framtiden trots ett ökat reande, att resenärerna upplever en bibehållen rättidighet och att kapaciteten kan bibehållas samt också delvis ökas på vissa linjer. Det ska också upplevas tryggt, tillgängligt och attraktivt att röra sig i gaturummet till och från hållplatserna. Malmö stad och Region Skåne har analyserat det samhällsekonomiska värdet av den förändrade restiden för prognosåret 2035. Analysen genomfördes under 2017. Parterna bedömer att det inte finns behov av nya nyttoberäkningar förrän vid uppföljningen av projektens effekter efter trafikstart. Vid den tidpunkten kan de faktiska resenärsmängderna användas för att göra uppföljningskalkyler. Beträffande Malmöpendeln – Etapp 2 Lommabanan är den samhällsekonomiska beräkningen (SEB) genomförd av Trafikverket. De prissatta effekterna ger totalt sett ett positivt nuvärde. Även de ej prissatta effekterna bedöms totalt sett vara positiva och förstärker därmed objektets sammanvägda samhällsekonomiska nytta. Åtgärden innebär förbättrade kollektiva förbindelser längs aktuell sträcka på Lommabanan vilket bidrar till bättre tillgänglighet för de som bor i stationssamhällena i stråket och objektet bedöms därmed bidra till ekologisk och social hållbarhet.
Samhällsekonomisk nytta. En samhällsekonomisk kalkyl för projektet genomfördes under 2015 enligt Trafikverkets modell för investeringar. Med den noggrannhet som beräkningsmodellerna medger är det endast större förändringar i antaganden om framtida bebyggelsestruktur, stationslokalisering och trafikutbud som skulle innebära tydliga förändringar i projektens samhällsnytta. Spårvägstrafiken startade i december 2020 och sammanlagt under 2021 gjordes 450 000 resor med spårvagn vilket motsvarade 7 procent av totala resandet med stadsbuss och spårvagnstrafik i Lund. Resandet med kollektivtrafiken har påverkats kraftigt av coronapandemin och även resande med andra färdmedel. För Lunds kommuns del har kollektivtrafikresandet minskat med, i storleksordning, 40 procent, vid en jämförelse mellan åren 2019 och 2021. Detta medför att det är svårt att se vilka effekter och nyttor spårvagnstrafiken har haft under året. Längs spårvägssträckningen pågår en intensiv byggnation vilket medför att resandeunderlaget kommer att förändras samtidigt som påverkan av coronapandemin klingar av och nyttorna och effekterna av spårvägsprojektet kommer att kunna bedömas. Samhällsnyttan för kollektivtrafikobjekten är beroende på såväl kvantifierbara mått som restider, antal byggda bostäder och planering för handel och arbetsplatser men också av kvalité i stadsplanering och utformning samt på placering av hållplatser och utformning av bytespunkter. Samtliga parter är intensivt engagerade i planeringsarbete med syfte att uppnå goda samhällsnyttor.
Samhällsekonomisk nytta. Inga nya samhällsekonomiska nyttoberäkningar har genomförts under perioden.
Samhällsekonomisk nytta. Samlade effektbedömningar tillhandahölls av Västra Götalandsregionen under 2018. För objekt Spårväg Brunnsbo-Linné genomfördes under 2020 en uppdaterad samhällsekonomisk bedömning. Kommunen genomför samhällsekonomiska analyser vid behov.
Samhällsekonomisk nytta. Samtliga parter arbetar för att dels analysera behoven av åtgärder i storstadens transportinfrastruktur på ett sätt som maximerar åtgärdernas samhällsekonomiska lönsamhet dels identifiera kostnadseffektiva åtgärder som leder till en förbättrad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framförallt storstäderna med fokus på resurseffektivitet, hållbarhet och förtätning.