Sammanfattande analys. Resan började egentligen med att de centrala parterna i organisationen tog emot idén om att jobba med det nya avtalet från 2014 genom att integrera det nya avtalet med de arbetsformer som de hade för tidigare avtal, RALS bilaga 3 (Xxxxxxxx, 2003:194). Det var alltså myndighetens sätt att packa upp och anpassa avtalet om lokala omställningsmedel till sin organisatoriska kontext, vad som av Xxxxxxxx och Xxxxxxxxxxxxx (2005) anses nödvändigt för att kunna omsätta idén till handling (Ibid:32). Den centrala partsgemensamma gruppen kom sedan överens om att utvecklingen av de nya riktlinjerna, som ska styra arbetssättet med lokala omställningsmedel, borde kopplas ihop med de lokala enheternas erfarenheter kring sådant som fungerat tidigare (Xxxxxxxx & Xxxxxxxxxxxxx, 2005:31). Med andra ord att idébärarna använde sig av idéanvändarnas erfarenhetskunskaper då mandatet med att jobba med dessa frågor legat på enheterna sedan 2001. Ett sätt som de från centralt håll även idag förhåller sig till för att se vad som fungerar och inte fungerar. Utformningen av riktlinjerna kopplas alltså till det som författarna kallar för så kallade ”master ideas”, ett sätt som Xxxxxxxx och Xxxxxxxxxxxxx (2005) menar att organisationer förhåller sig till för att se vad som fungerar eller inte (Ibid:31). Ovanstående aspekter som uppkommit i studiens resultat blir här problematiskt då det fortfarande blir utifrån den centrala gruppens uppfattning av de lokala praktikernas erfarenheter av vad som fungerat som de centrala riktlinjerna utformas. Då riktlinjerna som den centrala gruppen satt upp är tänkt som en form av styrning och hjälpmedel för de lokala enheterna att förhålla sig till, har detta istället försvårat mottagningen av idén på lokal nivå. Idén har således inte packats upp eller anpassats i varje lokal kontext vilket visats bero på att idén, i och med att riktlinjerna paketerats på ett otydligt sätt, gör att arbetet med lokala omställningsmedel upplevs luddigt och osäkert bland flera håll i verksamheten i enlighet med informanterna. Precis som Xxxxxxx (2008) presenterar som en slutsats i hennes forskning tenderar översättningen av riktlinjerna även i detta fall resultera i att myndighetens arbete med avtalet om lokala omställningsmedel delvis hamnar utanför arbetet för proaktiv omställning, det centrala avtalet, då det bland flera håll i myndigheten råder en osäkerhet i vad riktlinjerna betyder (Ibid:3,178). Flertalet enheter har inte kunnat omsätta idén till handling och på så sä...
Sammanfattande analys. Vid våra besök i de olika verksamheterna är det samlade intrycket att det finns en mycket hög am- bition för att ge kunderna ett så kvalitativt boende som möjligt. I det vardagliga arbetet finns många goda exempel på hur detta engagemang ger en bättre tillvaro för kunderna. Det är viktigt att fastslå att det är verksamheter som i många avseenden är välfungerande. Över tid finns alltid olika faktorer som påverkar en verksamhet, där ledarskap och kontinuitet är mycket viktiga faktorer. Merparten av de brister som har påtalats är av förebyggande/ administrativ karaktär vilka ökar riskerna i verk- samheten men som inte har någon direkt kundpåverkan i stunden. Nedan beskrivs några av de områden som identifierats som förbättringsområden för samtliga eller merparten av utförare. • Brister i kunskap om vad genomförandeplan ska innehålla och hur den upprättas. Verksam- heterna behöver generellt också arbeta med mall och innehåll för genomförandeplaner, där fokus ska vara på kundens perspektiv, egna mål och vardag. • Informationsöverföring mellan arbetspass och yrkeskategorier. • Lokala rutiner behöver revideras eller upprättas inom vissa områden så som skydds- och begränsningsåtgärder, delegering, lex Xxxxx, vård i livets slutskede och fallprevention. • Utvärdering av effekt vid givna behovsläkemedel. • Brister i kunskap om social dokumentation så som anteckning om att avvikelserapport är upprättad, kunna följa den röda tråden från genomförandeplan till aktiviteter i kundens vardag. • I den kommunala verksamheten, ser vi att lokala rutiner behöver upprättas så att hela flö- det finns med, nu är rutinerna upprättade utifrån insatser enligt SoL eller HSL. I privat regi finns ofta mycket bra centrala rutiner, dock saknas i vissa fall lokala rutiner.
Sammanfattande analys. De många olika moment som kan föranleda ett avtal att slutas i samband med en offentlig upphandling kan göra att en tjänsteman vid en upphandlande myndighet xxxxx en leverantör, kan stressas in i ett avtal av en motpart som är mer insatt i regelverk och förhållanden xxxxx offentlig upphandling.
Sammanfattande analys. Av nämnda NJA fall följer att även fast ett sådant avtal blir ogiltigt så kan godtroende leverantörer xxxxx xxxxx parter som berörs av avtalets följder komma att få antingen ersättning av motsvarande kvalitet xxxxx bibehållna avtalsföljder. Avgörande bör i så fall bli påvisad god tro. Om ond tro föreligger bör avtalet ogiltigförklaras i sin helhet, utan ersättningar xxxxx bibehållna avtalsföljder. Om en leverantör är väl insatt i aktuellt regelverk och utnyttjar ett kunskapsmässigt övertag mot en sämre insatt tjänsteman vid den upphandlande myndigheten kan det visserligen bli svårt att påvisa ond tro, men om sådan föreligger bör rättsverkningarna återgå till fullo. Det torde vara något lättare att påvisa ond tro xxxx den upphandlande myndighetens sida genom att den förmodligen har genomfört en offentlig upphandling vid något tidigare skede och därför bevisligen xxxxxx till regelverket. Om myndigheten inte använder tjänstemän med samma kunskap om aktuellt regelverk som vid tidigare upphandlingar kan det vara att anses culpöst. På samma sätt bör en leverantör som tidigare varit med om en offentlig upphandling därmed kunna bevisas känna till reglerna därom. En variant xxx xxxx att det lagstadgas att parterna vid offentlig upphandling lär sig reglerna som omgärdar offentlig upphandling. Genom att giltigt avtal endast får ingås av leverantör respektive representant för upphandlande myndighet som är insatt i aktuellt regelverk. Annars gäller inte avtalet, varken civilrättsligt xxxxx offentligrättsligt. En nyans av detta xxx xxxx att ersättning endast utgår vid negativt kontraktsintresse, inte vid positivt kontraktsintresse. Den allmänna utgångspunkten avseende omfattningen av ersättningsskyldighet är vanligtvis att den som utsatts för kontraktsbrott har rätt till ersättning för det s.k. positiva kontraktsintresset. Det positiva kontraktsintresset innebär att xxxxxx xxxxx xx xxxxx ekonomiska ersättning som han skulle ha fått om avtalet hade fullgjorts, inklusive beräknad vinst. Det negativa kontraktsintresset innebär att xxxxxx xxxxx xx xxxxx ekonomiska ersättning som han skulle ha fått om avtalet inte ingåtts, dvs. ingen vinst men xxxxxx ingen förlust.63 Skillnaden blir i så fall om leverantören bara ersätts för de kostnader xxx xxxx, xxxxx xx han xxxx xxxxx ersättas för beräknad vinst. Avslutningsvis åtnjuter enskilda ett förvaltningsrättsligt rättssäkerhetsskydd av regeln om att gynnande beslut vid myndighetsutövning inte får återkallas. Samma princip kan anse...
Sammanfattande analys. Min åsikt xx xxx lagstiftningen borde vara utformad stämmer till stor del överens med aktuellt EG-direktiv och innebär att utrymmet för ökade kostnader och xxxxx komplikationer i samband med rättsstridiga avtal kommer att minska när xxxxx xxxxxx i enlighet med direktivet. I mina analyser lägger jag vikt vid parternas motiv till handlandet, dvs. om de var i ond respektive god tro. Jag kan tycka att lagstiftaren också xxxxx xx hänsyn till om någon av parterna var i ond respektive god tro, och knyta en vitesbestämmelse till det. Dvs. lägga kostnaderna för felaktigt ingånget avtal
Sammanfattande analys. Nyckeltalet i form av direktavkastningskravet, vilket bedömts och analyserats fram ur tidigare genomförda försäljningar, samt med ledning av vår kunskap och erfarenhet om fastighetsmarknaden i stort har för med värderingsobjektet jämförbara objekt i normalfallet bedömts för vårdbostäderna med korta avtal med kommunen och LSS i detta läge ligga mellan 4,75 - 5,50 procent. För bostäder bedöms direktavkastningskravet till ca 4,0 procent som rimligt. Sammantaget uppgår direktavkastningskravet till 4,6 procent. Se även avkastningsmetoden nedan där fastighetens marknadsvärde har bedömts/beräknats med hjälp av det avkastningskrav som bedömts med ledning av jämförelseköpen, vilka analyserats i ortsprismetoden ovan. Ordernummer: 162 637 Fastighetsbeteckning: Del av fastigheten Norrtälje Grindskolan 2
Sammanfattande analys. Denna rapport presenteras resultatet från djupintervjuer med företrädare för myndigheter, civilsamhället, skyddade boenden och andra aktörer som arbetar mot människohandel i Sverige. Aktörerna har lyft sina erfarenheter kring vad som fungerar och inte fungerar bra gällande bekämpande av människohandel och hjälp till människohandelsoffer och särskilt utsatta barn. De primära SLUTSATSERNA ÄR ATT SVERIGE INTE LEVER UPP TILL SINA INTERNATIONELLA ÅTAGANDEN GÄLLANDE BEKÄMPANDE AV MÄNNISKOHANDEL ENLIGT INTERNATIONELLA KONVENTIONER. rättighetsdokumenten för att stärka barns rättigheter på området, är FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen och konventionens fakultativa protokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Det centrala rättighetsdokumenten för att stärka skyddet för offer för människohandel i Europa, är Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Genom konventionen klargjordes att människohandel är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en kränkning av människans värdighet och integritet. Utgångspunkten för djupintervjuerna har varit Barnkonventionens rättighetsperspektiv, Europarådets konvention om bekämpande av människohandel och de punkter som Europarådets expertgrupp mot människohandel, GRETA lyft fram i sin senaste rapport om Sverige. Slutsatserna är att Sverige inte lever upp till sina internationella åtaganden gällande bekämpande av människohandel enligt internationella konventioner. Foto: Xxxxxxx Xxxxxxxx De åtgärder som krävs är många: • Det behövs omfattande utbildningsinsatser, en större kunskap och samarbete inom samhällets alla funktioner för att kunna se och identifiera alla barn och unga som är potentiella offer för människohandel. Samverkan måste även till på ett nationellt plan där myndigheter underlättar för samarbete med olika aktörer från civilsamhället. • Bristen på kunskap och rutiner hos myndigheter gällande att identifiera offer för människohandel, är stor. Myndigheterna behöver vara mer medvetna om hur trauma påverkar en persons möjligheter att återberätta sina erfarenheter. Vidare är det brist på rutiner i hur socialtjänsten och myndigheter inom rättsväsendet bemöter barn. Det finns en brist på förståelse och kunskap i att bemöta barn och deras sätt att utrycka sig. Det måste finnas fler handläggare och yrkesverksamma som är utbildade i att bemöta barn. Vidare får inte barn som är medföljande målsägandestatus trots att de är i behov av det. • I nuläget har inte barn som ...
Sammanfattande analys. För 2021 bedömer kontoret inriktningsmål ett och tre som helt uppfyllt. För inriktningsmålen två görs bedömningen att målet är delvis uppfylld. Det baseras på att KFs verksamhetsmål "2.5 Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö" bedöms som delvis uppfylld. Covid- 19 pandemin har inneburit fortsatt stora utmaningar för kontoret under verksamhetsåret med en negativ inverkan på hyresintäkterna. I jämförelse med budget har intäkterna för 2021 minskat med 1,3 mnkr och verksamhetens kostnader har för motsvarande period ökat med 8,7 mnkr. Kapitalkostnaderna har minskat med 16,1 mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgår till 187,8 mnkr, vilket är 6,1 mnkr högre än det av kommunfullmäktige uppsatta överskottskravet på 181,7 mnkr. Förändringen jämfört med budget är också hänförbar till den rådande pandemin med minskade hyresintäkter och ökade befarade kundförluster som följd. Jämfört med utfallet 2020 har kontoret ett förbättrat driftnetto med 87,8 mnkr.