Sammanfattande bedömning. Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor iakttas, verksamheten går att förena med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken och med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande kommunala översiktsplanen. Tillstånd kan därför lämnas till verksamheten.
Sammanfattande bedömning. Förbundets ståndpunkt om innebörden av löneöverenskommelserna är, till skillnad från bolagets, väl förenlig med systematiken i byggavtalets lönebe- stämmelser och praxis för hur löneöverenskommelser brukar formuleras. Omständigheterna vid tecknandet av hängavtalen och löneöverenskommel- serna har varit sådana att, även om D.L. vid tiden för avtalsteckningen kan ha haft uppfattningen att överenskommelserna skulle reglera endast yrkesarbetares löner, har bolaget med sina erfarenheter i branschen inte haft fog för denna uppfattning. Under alla omständigheter borde bolaget ha uppmärksammat förbundet om sin uppfattning. Att bolagens ståndpunkt får visst stöd av ordalydelsen i själva överenskommelserna, läst för sig, medför ingen annan bedömning. Arbetsdomstolen finner alltså att löneöverenskommelserna ska tolkas på det sätt som förbundet har gjort gällande, nämligen att av dessa följer att bola- gen åtagit sig att till ”övriga arbetstagare 1” betala lön med 88 procent av den överenskomna yrkesarbetarlönen om 175 kr per timme, med tillkom- mande avtalshöjningar. För att undvika framtida liknande tvister kan det finnas skäl att i löneöver- enskommelser, särskilt med hängavtalsbundna arbetsgivare, tydliggöra vad ett angivande av en yrkesarbetarlön innebär. Bolagen har vid denna bedömning anfört att löneöverenskommelserna är oskäliga och ska jämkas, med stöd av 36 § avtalslagen, till att såvitt avser timlönen omfatta enbart yrkesarbetare. Enligt förbundet finns inga skäl för jämkning. Bolagen har sammanfattningsvis anfört följande. Vid avtalstecknandet befann de sig i en underlägsen ställning gentemot förbundet, då de inte hade stöd från någon arbetsgivarorganisation och var i behov av kollektivavtal för att kunna få nya uppdrag och driva verksamheten vidare. Vidare hade för- bundet formulerat avtalstexterna i förväg, utan möjlighet till påverkan från bolagens sida. I 36 § avtalslagen anges följande. Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänse- ende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager e...
Sammanfattande bedömning. Vid denna bedömning har räddningstjänstförbundet vitsordat att det har brutit mot 25 a § anställningsskyddslagen. Detta innebär att räddningstjänstförbundet är skyldigt att betala skadestånd till de fyra arbetstagarna. Räddningstjänstför- bundet har inte vitsordat något belopp. Arbetsdomstolen anser att yrkat belopp om 75 000 kr till var och en av de fyra arbetstagarna är skäligt.
Sammanfattande bedömning. Uppdraget som lämnats i den politiska kappan handlar om att i närtid, d v s på kort sikt, genom alternativa driftformer öka antalet bostäder med särskild service och därigenom också förutsättningarna för unga med funktionsnedsättning att kunna flytta hemifrån. Med alternativ driftform menas att boendet drivs av någon annan än kommunen, d v s en privat utförare. För att kunna anlita en privat utförare måste kommunen antingen göra en upphandling enligt LOU eller inrätta ett valfrihetssystem enligt LOV. Bostad med särskild service är en insats som är avsedd för personer som har en i de flesta fall medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning som innebär ett livslångt behov av omsorg och stöd. Brukare som tillhör personkrets 1, som är den största målgruppen, är i regel kända av kommunen sedan tidig ålder. Att flytta från föräldrahemmet till en bostad med särskild service är en lång process som kräver god planering. Varje brukare ska ha möjlighet att vara delaktig i planeringen och ha önskemål om var han eller hon vill bo. Eftersom det handlar om ett kollektivt boende under lång tid är det viktigt att matcha en ny brukare mot övriga boenden. Det är också viktigt att ta hänsyn till olika behovskategorier. Boenden har olika inriktningar baserat på behovsgrupper vilket inte gör det möjligt för brukaren att fritt välja boende. Planeringen inför en flytt till bostad med särskild service sker i samråd med brukaren och dennes företrädare. Socialnämndens ansvar som huvudman innebär att bidra till kommunens planering så att behovet av bostäder med särskild service kan tillgodoses. Att gå från planering till färdigställande av exempelvis ett gruppboende är en process som ofta tar lång tid. Inte minst därför att denna typ av beslut ofta överklagas av privatpersoner. Ska antalet boendet öka inom närtid handlar det om att i första hand få tillgång till boenden som redan är färdigställda och/eller redan planerade i till exempel flerfamiljshus. Idag drivs samtliga gruppboenden och serviceboende i Täby kommun i kommunal regi. Många kommuner har en kombination av egen regi och entreprenad. Endast fem av länets kommuner tillämpar LOV för tjänstekategorin bostad med särskild service. Det förefaller som att intresset fortfarande är svagt från marknaden att ingå i valfrihetsystem enligt LOV eftersom det är möjligt att sälja lägenheter på annat sätt (exempelvis genom ram- eller direktupphandlingar). Alternativ drift kan bli aktuellt genom entreprenadupphandling enligt LOU, valfrihet...
Sammanfattande bedömning. Arbetsdomstolen har ovan funnit att av EU-domstolens praxis får anses följa att det är i överensstämmelse med arbetslivsdirektivet att i den nationella rättsordningen ha en åldersgräns för när en anställning upphör eller kan upp- höra om det vid den uppnådda åldern föreligger en rätt till ålderspension. Mot den bakgrunden har Arbetsdomstolen funnit att det av arbetsgivarpar- terna åberopade syftet – att i en arbetsbristsituation trygga försörjningen för samtliga kabinanställda – skulle kunna vara ett berättigat syfte som en del av den nationella sysselsättningspolitiken, att främja tillgången till sysselsätt- ning genom att denna tillgång fördelas bättre mellan generationerna. Arbetsdomstolen har därefter kommit till slutsatsen att åtgärden att i enlighet med avtalsturlistan säga upp samtliga pensionsberättigade, inte varit en lämplig åtgärd för att nå det åberopade syftet. Arbetsdomstolen har nämligen gjort bedömningen att avtalsturlistan måste anses vara i strid mot syftet bakom och innebörden av den tvingande s.k. 67-årsregeln i 32 a § anställ- ningsskyddslagen. Avtalsturlistan har, enligt vad domstolen kommit fram till, i realiteten haft samma innebörd som ett kollektivavtal om avgångsskyl- dighet vid viss ålder. Ett sådant avtal hade varit ogiltigt. Arbetsdomstolen har även funnit att åtgärden att säga upp samtliga pensionsberättigade får anses ha varit en allt för ingripande åtgärd. Slutsatsen av det anförda är att särbehandlingen, avtalsturlistan i sig och upp sägningarna vidtagna i enlighet med listan, inte kan rättfärdigas med stöd av 2 kap. 2 § 4 diskrimineringslagen. Arbetsdomstolen finner därmed att upp- sägningarna av de 25 arbetstagarna varit i strid mot förbudet mot ålders- diskriminering i diskrimineringslagen.
Sammanfattande bedömning. Socialförvaltningen bedömer att Skolberga HVB bedriver hem för vård eller boende inom verksamhetsområdet socialpsykiatri i enlighet med gällande avtal. Xxxxxxxxxx ledning och personal bedöms möta ställda krav avseende utbildning och erfarenhet. Bemanningen bedöms rimlig, i synnerhet när den tjänst, som för närvarande är vakant blir tillsatt. Dokumentationen beträffande de boende på Skolberga bedöms vara tillräcklig, väsentlig och korrekt. Verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är utvecklat med relevanta rutiner och processer och det finns rutiner för att följa upp verksamheten. Skolbergas lokaler och rum/lägenheter håller god standard, är välhållna och hemlikt inredda. Det finns träningslägenheter samt rum och lägenheter som är anpassade för fysiskt funktionshindrade. Skolberga erbjuder sysselsättning av olika slag såväl intern som extern sådan och det finns tillgång till strukturerad arbetsträning och studier åtskilt från ordinarie verksamhet. Skolberga har kontinuerlig tillgång till arbetsterapeut i verksamheten.
Sammanfattande bedömning. BRG har i syfte att skapa en allsidig beskrivning av sitt beslutsunderlag samverkat med Stadshus och stadsledningskontoret. BRG:s beslutsunderlag ger en tydlig bild över bakgrund, resultat, överväganden, förslag och ställningstagande varför Stadshus inte har något ytterligare att tillföra i ärendet. Stadshus delar BRG:s bedömning att kommunfullmäktige behöver lämna sitt ställningstagande till förlängning av avtalet. Stadshus ser inga hinder för att BRG förlänger avtalet med Mikrofonden Väst och föreslår att styrelsen tillstyrker BRG:s hemställan till kommunfullmäktige. Xxx Xxxxxxx Vd, Göteborgs Stadshus AB Business Region Göteborg AB Utdrag ur ProtokollSammanträdesdatum: 2020-10-26
Sammanfattande bedömning. Arbetsgivarparterna har visat sannolika skäl för att lokalavtalet inte hindrar att bolaget för arbete i kontinuerligt treskift tar ut en ordinarie arbetstid om 36 timmar per helgfri vecka och en årsarbetstid om 1 616,04 timmar, när driften inte sker i form av året runt-drift utan uppehåll görs för storhelger. Det kan enligt Arbetsdomstolens mening, skäligen befaras att avdelningens tolkningsföreträde försvårar utövningen av bolagets rätt eller väsentligt förringar dess värde. Förutsättningar föreligger därför att, enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken, bifalla arbetsgivarparternas interimistiska yrkande.
Sammanfattande bedömning. Förutsatt att de föreskrivna villkoren iakttas anser Miljöprövningsdelegationen sammanfattningsvis att den ändrade verksamheten går att förena med målen för miljöbalken, de allmänna hänsynsreglerna och en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna. Därför ska ändringstillstånd ges. Om verksamheten ska ändras kan det krävas ett helt nytt tillstånd, ändringstillstånd eller anmälan till tillsynsmyndigheten (se 1 kap. 4 och 11 §§ miljöprövningsförordningen [2013:251]). Om verksamheten överlåts till någon annan fysisk eller juridisk person ska den nya verksamhetsutövaren snarast möjligt upplysa tillsynsmyndigheten om det (se 32 § förordningen [1998:899] om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Om det behövs en säkerhet för att tillståndet ska vara giltigt, måste den nya verksamhetsutövaren ställa en egen säkerhet som Miljöprövningsdelegationen ska godkänna. Om verksamheten medför miljöskador, till exempel föroreningar, eller olägenheter för miljön är det i första hand verksamhetsutövaren som är ansvarig för att avhjälpa skadorna eller olägenheterna. Den som äger eller brukar en fastighet ska genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (Se 2 kap. 8 § och 10 kap. miljöbalken) Detta tillstånd innebär inte att verksamhetsutövaren slipper krav som följer av andra bestämmelser, exempelvis enligt 11 kap. miljöbalken om vattenverksamhet, kulturmiljölagen (1988:950) eller plan- och bygglagen (2010:900). Det kan handla om att det också är nödvändigt med tillstånd till eller anmälan av vattenverksamhet, eller bygglov. Exempel på andra förordningar och föreskrifter som gäller vid sidan av detta tillstånd är • förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket • Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring • Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) • djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66) • Myndigheten för samhäll...
Sammanfattande bedömning. Sammanfattningsvis görs bedömningen att Sverige lever upp till de krav som anges i konventionen gällande anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare med undantag för artikel 7. Inte heller bedöms konventionen strida mot EU-rätten. När det gäller rätten till information behöver ändringar göras i lagen om husligt arbete för att Sverige ska kunna ratificera konventionen. Rekommendationen tillför ytterligare skydd för hushållsarbetare i flera delar men bedöms inte föranleda några särskilda åtgärder. Som tidigare nämnts har rekommendationen inte den bindande verkan som konventionen efter att den har ratificerats.