Slutsatser. Mot bakgrund av ovanstående har parterna kommit överens om att genomföra ett partsgemensamt arbete med en översyn av Personskadeavtalet.
Slutsatser. Centrala parter är därför överens om att inleda ett arbete som syftar till att ut- veckla och modernisera avtalet Samverkan för utveckling så det stödjer den stat- liga verksamhetens behov av utveckling. Avtalet ska peka på nya vägar för en samverkan som ställer krav på alla, från arbetsgivare och chefer till medarbetare och fackliga företrädare, att bidra till ständiga förbättringar av verksamhetsproces- serna. Syftet är att inkludera framför allt varje medarbetare så att en möjlighet ges att kunna delta och påverka och därmed stödja verksamheten och dess utveckling. Utgångspunkten är att samverkan/dialog sker på den nivå där beslut fattas – ”på rätt nivå om rätt saker” – och utgör därmed ett stöd för verksamheten. Samver- kansavtalet ska lyfta fram betydelsen av att knyta ihop partssystemets mer for- mella roll och arbetsplatsen mer dagliga dialog mellan chef och medarbetares på ett sådant sätt att det inte innebär någon motsättning mellan dessa två delar. Parterna föreslås mot den bakgrunden att träffa överenskommelse att från den 1 oktober 2012 inleda ett partsgemensamt översynsarbete av Samverkan för ut- veckling med nedanstående uppdragsbeskrivning.
Slutsatser. Arbetsmarknaden i Sverige och i västvärlden har förändrats de senaste decennierna som en följd av struktur- omvandlingar och teknisk utveckling. Även om standardiserade anställnings- former fortfarande är norm i den svenska kontexten (SOU 2017:24) så har olika former av icke-standardiserade anställningar tilltagit i omfattning, fram- för allt bland unga. Outsourcing och mer flexibla organisationsformer har ökat samtidigt som tekniken har fått en mer framträdande roll i arbetslivet och för sättet som arbeten organiseras. Gigekonomins framväxt förstås bäst i ljuset av dessa övergripande förändringar. Den här rapporten visar att det finns delvis överlappande risker bland olika kategorier av icke-standardi- serade anställda inom den reguljära ekonomin och de som arbetar inom gigekonomin. Riskerna inkluderar isolering, bristande stöd och osäkra inkomster för individen. Rapporten visar att dessa risker inte sällan tenderar att bli än mer framträdande för gigarbetare då de vanligtvis saknar anställning och risker därmed på ett mer påtagligt vis förflyttas från arbetsgivaren till den enskilde gigarbetaren. Graden av isolering bland gigarbetare är generellt också högre då arbetet vanligtvis utförs enskilt och med liten möjlighet till kommunikation och möten med andra utförare, plattformen eller beställare. Rapporten visar även att gigarbetare tenderar att bli kontrollerade och övervakade på ett sätt som är mer ovanligt på den reguljära arbetsmarknaden, och att detta är en stark källa till stress för individen. Sättet på vilket arbetet är organiserat inom gigekonomin ger även upphov till utmaningar på yrkesmässiga och organisatoriska plan. I rapporten framkommer att arbetet inom gigekonomin tenderar att påverka graden av professionalism inom framför allt högkvalifice- rade yrken, dels genom att kraven på formell utbildning uppluckras och dels genom att professionellt stöd och fortbildning individua- liseras och åläggs den enskilde gigarbetaren. Det är oklart vilka konsekvenser detta sätt att organisera arbetet får för kompetensutveck- lingen inom specifika yrken på sikt. Resultaten i rapporten indikerar att omsättningen inom gigekonomin är hög och att majoriteten av gigarbetarna har för avsikt att söka sig vidare till reguljära anställningar. Utifrån existerande forskning är det dock oklart i vilken grad detta sker. Den ökade outsourcingen av såväl låg- som högkvalificerade uppgifter leder dock högst troligen till minskad långsiktig kompe- tens inom organisationer. ...
Slutsatser. 103 Referenser 106 Bilaga 1: Index Dokument 113 Bilaga 2: Tabeller Kapitel 7 124 Bilaga 3: Förslag till övervakningsprogram för fritidsbåtshamnar 138 SAMMANFATTNING Fritidsbåtar har stor miljöpåverkan på kustnära miljöer. Ett uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön, enligt havsmiljöförordningen (2010:1341), ska fastställas av Havs- och vattenmyndigheten senast i december 2021. Syftet med åtgärdsprogrammet är att uppnå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön och att miljökvalitetsnormerna enligt föreskrifterna HVMFS 2012:18 uppnås. I arbete med att identifiera och formulera nya möjliga åtgärder har Havsmiljöinstitutet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram ett underlag för att utreda om ett miljömärkningssystem kan användas som ett styrinstrument för att minska påverkan från fritidsbåthamnar. Syftet med ett sådant system skulle vara att stödja fritidsbåtshamnar och båtägare att agera mer miljövänligt. Det långsiktiga målet är att miljömärkningen ska bidra till att skapa modellhamnar längs kusten som aktivt arbetar för hållbar utveckling där nya metoder, tekniker och samarbetsformer testas och utvecklas. Projektet har sammanfattat de aktiviteter inom fritidsbåtshamnar som påverkar havsmiljön på olika sätt och sammanställt de tekniker som finns tillgängliga för fritidsbåtar och hamnar för att minska deras miljöpåverkan. En genomgång av befintliga styrinstrument för ovanstående aktiviteter har även gjorts baserat på information från Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, och andra nationella myndigheter och internationella regelverk. Projektet har även kartlagt hur olika typer av fritidsbåtshamnar arbetar med miljöfrågor idag. Efter en genomgång av kriterier för befintliga miljömärkningar för fritidsbåtshamnar identifierades en del miljöområden som saknades, var otydligt beskrivna eller inriktade enbart mot vissa typer av fritidsbåtshamnar. Därför togs ett förslag till ett nytt miljöindex fram, baserat på en bedömning av både skadlighet och omfattning av olika miljöpåverkansfaktorer. Utifrån indexet definierades kriterier inom flera olika områden, inklusive förslag till obligatoriska och poänggrundande krav. Dessutom gjordes en analys av hur en miljömärkning kan bidra till att minska belastning på miljön med avseende på bland annat miljökvalitetsnormer och indikatorer enligt Havsmiljöförordningen samt översiktligt avseende miljökvalitetsmålen och Agenda 2030. Utredningen har även tittat på hur ett miljömärkningssy...
Slutsatser. Vi kunde inte härleda några systematiska skillnader i utfallen av sena betal- ningar och kreditförluster till att företagen gjorde eller inte gjorde kalkyler vid kreditprövningen. Däremot hade ett företag en större andel sena betal- ningar och en högre volym osäkra fordringar jämfört med andra företag. Detta företag gjorde varken en kalkyl över betalningsförmågan eller arbetade med credit scoring. Företagen ska alltid pröva kredittagarens återbetalningsförmåga. Vår under- sökning visar att vid mindre krediter bör denna prövning kunna göras med en mer schabloniserad metod än genom att upprätta en fullständig hushållskal- kyl. Med anpassade policyregler och credit scoring kan hänsyn tas till sådana faktorer som inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Oavsett vilken metod som används anser vi att det är viktigt att företagen tar hänsyn till konsumentens totala skuldsituation. Det är också viktigt att före- tagen vid bedömningen av återbetalningsförmågan beaktar att konsumenten har andra levnadskostnader än kostnader för krediter. För den enskilde konsumenten har hushållskalkylen sannolikt betydelse även vid mindre krediter. Kalkylen är ett bra, men inte fullständigt beslutsunder- lag, när denne överväger om han eller hon ska ansöka om en kredit. Det måste beaktas att denna undersökning är gjord på en generell nivå. Många olika faktorer förutom kreditprövningen kan påverka utfallet av sena betalningar och förluster.10 Konsumentverket och Kronofogdemyndig- heten har under flera år arbetat med problemet med överskuldsättning på individnivå. En eventuell fördjupad undersökning för att klargöra kalkylens betydelse (jämfört med andra metoder) för att förhindra alltför långtgående skuldsättning i enskilda fall, bör ledas av en annan myndighet än Finans- inspektionen. Vi är självfallet behjälpliga i en sådan undersökning. Granskningen har inte inneburit påpekanden gentemot enskilda företag.
Slutsatser. Sverige har kommit långt inom digitalisering och enligt Riksbanken så sker idag 98,6 procent av alla betalningstransaktioner digitalt. Men, vi har också en lång väg kvar att vandra inom digitalisering av alla flöden i ett samhälle och i våra bolag och verksamheter. Det är av största vikt att klara av att hantera de digitala verksamhetsriskerna parallellt med att bygga den robusta infrastruktur och de digitala tjänster som ger oss ett digitalt suveränt Sverige. Lämpliga steg för att starta denna resa på rätt sätt är: • Klassificera din data och minimera all risk för känsliga och kritiska data • Om du inte redan har det, skapa en roll i din organisation som hanterar dessa frågor, exempelvis en “Chief Data Privacy Officer” eller “Data Guardian” • Förstå hur din data flödar åt olika håll och genomför en “Data Protection Impact Assessment” (DIPA) innan du flyttar data till molnet • Tänk Cloud Smart, inte Cloud First – flytta rätt data till rätt moln • Ta hjälp av en pålitlig multicloud partner som kan hjälpa Radars verksamhet bygger på data, nyckeltal och analyser på respektive nordiska marknader vilket också är basen för den databaserade rådgivning inom IT-styrning, strategi och verksamhetsutveckling som bolaget driver. Fokus är att skapa värde och tack vare nöjda och lojala kunder har verksamheten växt till att idag vara den oberoende aktör som har flest kunder inom rådgivning på den lokala marknaden. Radars tjänster skapar möjlighet för dig som IT-beslutsfattare att styra verksamheten baserad på lokalt insamlade fakta hur svenska och nordiska IT-chefer levererar, planerar och genomför sin IT- verksamhet. Genom tusentals datapunkter i ekosystemet samt genom närhet och kunskap om den lokala marknaden, levererar Radar ett värdeskapande som är ledande på såväl operativ som strategisk nivå. Radar levererar produkter och tjänster till såväl leverantörer som köpare av IT, vilket skapar en unik position att kunna följa en krona genom ekosystemet. Radar kan därför erbjuda en unik detaljnivå för en IT-verksamhet som genom våra olika erbjudanden stärker Radars kunders förmåga, lönsamhet och effektivitet efter lokala förutsättningar.
Slutsatser. Utgångspunkten för detta arbete är att ‘väsentlig följd av avvikelse’ enligt 2 kap 3a§ ÅRL kan ses som ett mellanbegrepp med såväl rättsliga följder som grunder och dessa utgör tillsammans ett normativt system. Det finns ingen mätmetod i tradition- ell mening för väsentlighet och det går inte att logiskt härleda begreppet ‘väsentlig följd av avvikelse’ utan det är ett grundöppet mellanbegrepp för vilket det krävs en normativ bedömning för att avgöra när begreppet och således även dess följd är till- lämpligt. Det kan illustreras i en kedja av mellanbegrepp, grunder och följder som i figur 3, avsnitt 4.5. Bedömningen är kontextberoende avseende vilket företag som ska upprätta en finan- siell rapport och därigenom vilket behov av information som finns hos dess intres- senter; användarna, samt relativiserad till en viss avvikelse x från en viss redovis- ningsbestämmelse i ÅRL. Med avvikelse ska därmed förstås avvikelse för ett visst fö- retag från en viss bestämmelse. Grunden för ‘väsentlig följd av avvikelse x’ är att ‘avvikelse x rimligen kan förväntas påverka användares beslut’, vilket utgör ytterli- gare ett mellanbegrepp. Följden av ‘väsentlig följd av avvikelse’ är att ‘avvikelse x inte är tillåten’. Vid bedömningen att följden av en avvikelse inte är väsentlig såväl enskilt som tillsammans med andra relaterade avvikelser så gäller följden att den av- vikelsen är tillåten för företaget i fråga. Här är det dock viktigt att klargöra att rätten att avvika enbart innebär att posten inte behöver behandlas i full överensstämmelse med de principer och regler som gäller för den aktuella posten. Med avvikelse ska således förstås en ej fullständig tillämpning av aktuell redovisningsbestämmelse för posten i fråga. Att bedöma om en avvikelse väsentligt påverkar en användares beslut handlar i prak- tiken om att bedöma huruvida den ger en annan bild av företaget, dvs. huruvida den påverkar den rättvisande bilden, som är en grundläggande princip inom redovisning (2 kap 3§ första stycket ÅRL). Grunden för ‘avvikelse x kan rimligen förväntas påverka användares beslut’ i nätverket har således benämnts ‘avvikelse x leder till väsentlig påverkan på rättvisande bild’. För att bedöma vilken grad av enskild påverkan på användares beslut en avvikelse har vid upprättande av finansiell rapport enligt K3 ges ett förslag på strukturering av ett aggregationsträd som i figur 4 . Möjliga grunder för ‘grad av påverkan på rättvisande bild’ som definierats där är ‘påverkan utifrån poste...
Slutsatser. Mot bakgrund av vad som nu har anförts finner tvistlösaren
Slutsatser. Riksrevisionen bedömer att såväl ägarförvaltningen som bolagsledningen, under perioden 1997–1999 undvek sådana affärsmässiga strategier och investeringar som inte också bedömdes bidra till de svenska miljö- och energipolitiska målen. Under perioden 2000–2003 har ägarförvaltningens och bolagsledningens prioritering liksom bolagets agerande väsentligt mer fokuserat på affärs- mässighet än att bidra till de miljö- och energipolitiska målen. En tänkbar förklaring till denna ändrade inriktning var framväxten av synen att ett svenskt statligt företag som verkar på en internationell marknad inte kan åläggas hårdare krav än andra företag som verkar på samma mark- nad. Andra faktorer som kan ha spelat roll är t.ex. den ansträngda balansräk- ning som uppstod i samband med expansionen i Tyskland, den ökade kon- kurrensen på den europeiska elmarknaden samt Vattenfalls relativt dåliga lönsamhet under perioden 1998–2000. Inte heller balanserades fokusering- en på affärsmässighet under den senare perioden av existensen av några ägardirektiv eller andra formella direktiv som mer tydligt preciserade vilka bidrag som förväntades av Vattenfall inom miljö- och energiområdet Enligt propositionen och utskottsbetänkandet från 1997 skulle bolaget – inom ramen för kravet på affärsmässighet – ha en ”strategisk roll i energi- 38 2003/04:KU10 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning omställningen” genom utveckling av bl.a. ny elproduktionsteknik. De resurser som genererades i Vattenfall förväntades också bli av stor betydelse för energisystemets omställning. Det kan konstateras att Vattenfalls egna insatser för utveckling av ny elproduktionsteknik under de senaste åren utgör en ringa andel av bolagets omsättning i Norden. Riksrevisionen anser det är förklarligt att bolaget har prioriterat affärs- mässighet under perioden 2000 - 2003. I frånvaro av formella förtydliganden av bolagets roll inom ramen för svensk miljö- och energi politik, är det inte orimligt att bolagets koncernledning i första hand fokuserar på ökad lön- samhet. Konstitutionsutskottet har med utgångspunkt i den s.k. formlösa styr- ningen pekat på betydelsen av att styrningen av statliga bolag sker på ett sätt som skapar möjlighet att följa upp regeringens agerande. Vidare har utskottet framfört att det ska vara möjligt att följa upp viktigare händelse- förlopp och att granska vilka kontakter som förevarit mellan bolagsledningar och berörda departement i frågor av större betydelse. ...
Slutsatser. Den svenska industrins koldioxidutsläpp och energianvändning minskar. Den svenska industrins relativt begränsade klimatavtryck är en konkurrensfördel i en framtid av grön omställning. Men vi kan konstatera att utvecklingen inom den svenska industrin inte på något sätt är unik. I de flesta länder minskar utsläppen och energianvändningen, men det kan liksom i andra länder till viss del förklaras med industrins minskade pro- duktion under perioden. Utmaningen förefaller vara att kombinera en minskad energi- användning med hög tillväxt, så kallad grön tillväxt. Att jämföra industrins koldioxid- och energiproduktivitet i Europa är komplext. Det är många olika faktorer som påverkar utvecklingen och det är svårt att urskilja vad som är strukturella förändringar, konjunkturförändringar och vad som är att hänföra till strategiskt energieffektiviseringsarbete och investeringar i miljöförbättrande åtgärder inom respektive land. En central utmaning för industrins framtida konkurrenskraft är utformningen av klimat- och energipolitiken. De energipolitiska styrmedlen för att uppnå grön tillväxt kan delas upp i två olika typer. Å ena sidan, beskattning av energianvändning så att den industriella tillväxten sker inom områden som använder mindre energi och med mindre utsläpp. Å andra sidan, genom att understödja miljöinvesteringar, så att de energiintensiva delbranscherna minskar sin energianvändning och sina utsläppsnivåer. I budgetpropositionen 2018 föreslog reger- ingen ökade anslag om 6 400 miljoner kronor till det så kallade Klimatklivet, ett investe- ringsstöd som syftar till att stimulera utvecklingen av ny konkurrenskraftig teknik som bidrar till att minska växtgasutsläppen inom processindustrin. Båda styrformerna har positiva och negativa konsekvenser. Eftersom industriell till- verkning kan flyttas, riskerar energiskatter att begränsa den energiintensiva industrins konkurrenskraft och driva den ur landet, vilket i sin tur får till följd att produktionen flyttas till andra länder där energianvändningen är mindre effektiv, resurssnål och med högre utsläpp. Det utbyggda Klimatklivet kan bidra till att miljömålen uppnås, men det förutsätter också att investeringarna prioriteras till industriella verksamheter som har potential att minska utsläpp och energianvändning på ett effektivt sätt45. Men liksom andra former av investeringsstöd tar ofta den administrativa processen överhanden, snarare än att prioritera investeringar som bidrar till att skapa positiva miljöeffekte...