Slutsatser. Mot bakgrund av ovanstående har parterna kommit överens om att genomföra ett partsgemensamt arbete med en översyn av Personskadeavtalet.
Slutsatser. Centrala parter är därför överens om att inleda ett arbete som syftar till att ut- veckla och modernisera avtalet Samverkan för utveckling så det stödjer den stat- liga verksamhetens behov av utveckling. Avtalet ska peka på nya vägar för en samverkan som ställer krav på alla, från arbetsgivare och chefer till medarbetare och fackliga företrädare, att bidra till ständiga förbättringar av verksamhetsproces- serna. Syftet är att inkludera framför allt varje medarbetare så att en möjlighet ges att kunna delta och påverka och därmed stödja verksamheten och dess utveckling. Utgångspunkten är att samverkan/dialog sker på den nivå där beslut fattas – ”på rätt nivå om rätt saker” – och utgör därmed ett stöd för verksamheten. Samver- kansavtalet ska lyfta fram betydelsen av att knyta ihop partssystemets mer for- mella roll och arbetsplatsen mer dagliga dialog mellan chef och medarbetares på ett sådant sätt att det inte innebär någon motsättning mellan dessa två delar. Parterna föreslås mot den bakgrunden att träffa överenskommelse att från den 1 oktober 2012 inleda ett partsgemensamt översynsarbete av Samverkan för ut- veckling med nedanstående uppdragsbeskrivning.
Slutsatser. Målet för den nuvarande lagen, nämligen att förbättra närbutikernas lönsamhet och konkur- renskraft jämfört med stora affärer och kiosker, har nåtts. Dagligvaruhandeln har i princip positiva erfarenheter av och en positiv syn på den liberali- sering av öppethållningen på söndagar som skett tills vidare. Fackhandelns Förbund har fortfarande en negativ syn på det. För specialvaruhandeln har öppethållandet på söndagar visat sig vara lönsamt endast under veckorna före jul. Det har inte varit svårt att hitta arbetskraft för öppethållni ng på söndagar. Enligt de anställda varierar de största svårigheterna med söndagsarbete allt efter livssituationen. I fråga om enspersonshushåll handlar dessa om att kunna ha ett socialt liv och i fråga om barnfamiljer om att tillbringa tid tillsammans med familjen. Personalen inom detaljhandeln har ökat med ca 9 000 årsverken åren 2001– 2004. Det är svårt att uppskatta vilken inverkan det utvidgade öppethållandet på söndagar har haft i detta hänseende. Det nuvarande systemet för reglering gör att en viss form av handeln alltid favoriseras. Det- ta kan inte anses motiverat ur konkurrensneutralitetssynvinkel. Lagens syfte var å andra si- dan att stärka små dagligvarubutikers verksamhetsbetingelser så att handeln inte skall ko n- centreras till stora butiker eller att dagligvaruhandeln i allt större utsträckning skall styras till kiosker och servicestationer. De tillfrågades åsikter om öppettiderna varierar stort: en del vill ha helt fria öppettider me- dan det finns andra som vill minska öppethållandet. Inom specialvar uhandeln anser man att de nuvarande öppettiderna är tillräckliga medan aktörerna inom dagligvaruhandeln anser att det är motiverat att utvidga handeln på söndagar. Konsumenterna understöder förslaget att utvidga öppethållandet. Nästan alla parter är dock eniga om att det nuvarande systemet för öppettider är svå rbegripligt.
Slutsatser. Riksrevisionen bedömer att såväl ägarförvaltningen som bolagsledningen, under perioden 1997–1999 undvek sådana affärsmässiga strategier och investeringar som inte också bedömdes bidra till de svenska miljö- och energipolitiska målen. Under perioden 2000–2003 har ägarförvaltningens och bolagsledningens prioritering liksom bolagets agerande väsentligt mer fokuserat på affärs- mässighet än att bidra till de miljö- och energipolitiska målen. En tänkbar förklaring till denna ändrade inriktning var framväxten av synen att ett svenskt statligt företag som verkar på en internationell marknad inte kan åläggas hårdare krav än andra företag som verkar på samma mark- nad. Andra faktorer som kan ha spelat roll är t.ex. den ansträngda balansräk- ning som uppstod i samband med expansionen i Tyskland, den ökade kon- kurrensen på den europeiska elmarknaden samt Vattenfalls relativt dåliga lönsamhet under perioden 1998–2000. Inte heller balanserades fokusering- en på affärsmässighet under den senare perioden av existensen av några ägardirektiv eller andra formella direktiv som mer tydligt preciserade vilka bidrag som förväntades av Vattenfall inom miljö- och energiområdet Enligt propositionen och utskottsbetänkandet från 1997 skulle bolaget – inom ramen för kravet på affärsmässighet – ha en ”strategisk roll i energi- 38 2003/04:KU10 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning omställningen” genom utveckling av bl.a. ny elproduktionsteknik. De resurser som genererades i Vattenfall förväntades också bli av stor betydelse för energisystemets omställning. Det kan konstateras att Vattenfalls egna insatser för utveckling av ny elproduktionsteknik under de senaste åren utgör en ringa andel av bolagets omsättning i Norden. Riksrevisionen anser det är förklarligt att bolaget har prioriterat affärs- mässighet under perioden 2000 - 2003. I frånvaro av formella förtydliganden av bolagets roll inom ramen för svensk miljö- och energi politik, är det inte orimligt att bolagets koncernledning i första hand fokuserar på ökad lön- samhet. Konstitutionsutskottet har med utgångspunkt i den s.k. formlösa styr- ningen pekat på betydelsen av att styrningen av statliga bolag sker på ett sätt som skapar möjlighet att följa upp regeringens agerande. Vidare har utskottet framfört att det ska vara möjligt att följa upp viktigare händelse- förlopp och att granska vilka kontakter som förevarit mellan bolagsledningar och berörda departement i frågor av större betydelse. ...
Slutsatser. Slutsatserna från utredningen visar att Ett kultur- och kongresshus i Eskilstuna: 🡪 Skapar arbetstillfällen, ger ökade skatteintäkter och bidrar till bruttoregionprodukten. 🡪 Ökar omsättningen inom besöksnäringen. 🡪 Xxxx Xxxxxxxxxxx attraktivitet bland boende, arbetande och besökare. 🡪 Ökar invånarnas stolthet över staden. 🡪 Ökar kännedomen om Eskilstunas kvaliteter. 🡪 Kan locka fler människor med högre utbildningsnivå att bosätta sig i Eskilstuna, vilket kan stimulera näringslivet. 🡪 Är positivt för centrala Eskilstunas attraktivitet och utveckling. 🡪 Valet av område för lokalisering av kultur- och kongresshus har mycket begränsad betydelse för centrala Eskilstuna. INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 EKONOMISKA EFFEKTER 4 ÖVRIGA EFFEKTER 4 SLUTSATSER 5 INLEDNING 7 BAKGRUND 7
Slutsatser. Utgångspunkten för detta arbete är att ‘väsentlig följd av avvikelse’ enligt 2 kap 3a§ ÅRL kan ses som ett mellanbegrepp med såväl rättsliga följder som grunder och dessa utgör tillsammans ett normativt system. Det finns ingen mätmetod i tradition- ell mening för väsentlighet och det går inte att logiskt härleda begreppet ‘väsentlig följd av avvikelse’ utan det är ett grundöppet mellanbegrepp för vilket det krävs en normativ bedömning för att avgöra när begreppet och således även dess följd är till- lämpligt. Det kan illustreras i en kedja av mellanbegrepp, grunder och följder som i figur 3, avsnitt 4.5. Bedömningen är kontextberoende avseende vilket företag som ska upprätta en finan- siell rapport och därigenom vilket behov av information som finns hos dess intres- senter; användarna, samt relativiserad till en viss avvikelse x från en viss redovis- ningsbestämmelse i ÅRL. Med avvikelse ska därmed förstås avvikelse för ett visst fö- retag från en viss bestämmelse. Grunden för ‘väsentlig följd av avvikelse x’ är att ‘avvikelse x rimligen kan förväntas påverka användares beslut’, vilket utgör ytterli- gare ett mellanbegrepp. Följden av ‘väsentlig följd av avvikelse’ är att ‘avvikelse x inte är tillåten’. Vid bedömningen att följden av en avvikelse inte är väsentlig såväl enskilt som tillsammans med andra relaterade avvikelser så gäller följden att den av- vikelsen är tillåten för företaget i fråga. Här är det dock viktigt att klargöra att rätten att avvika enbart innebär att posten inte behöver behandlas i full överensstämmelse med de principer och regler som gäller för den aktuella posten. Med avvikelse ska således förstås en ej fullständig tillämpning av aktuell redovisningsbestämmelse för posten i fråga. Att bedöma om en avvikelse väsentligt påverkar en användares beslut handlar i prak- tiken om att bedöma huruvida den ger en annan bild av företaget, dvs. huruvida den påverkar den rättvisande bilden, som är en grundläggande princip inom redovisning (2 kap 3§ första stycket ÅRL). Grunden för ‘avvikelse x kan rimligen förväntas påverka användares beslut’ i nätverket har således benämnts ‘avvikelse x leder till väsentlig påverkan på rättvisande bild’. För att bedöma vilken grad av enskild påverkan på användares beslut en avvikelse har vid upprättande av finansiell rapport enligt K3 ges ett förslag på strukturering av ett aggregationsträd som i figur 4 . Möjliga grunder för ‘grad av påverkan på rättvisande bild’ som definierats där är ‘påverkan utifrån poste...
Slutsatser. Industrin har en viktig roll att spela i en omställning till ett långsiktigt hållbart sam- hälle. I detta kapitel har vi fokuserat på en aspekt för långsiktig hållbarhet; att minska klimatpåverkan från industrin. Svensk industri är energiintensiv och är den sektor i ekonomin som står för störst del av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Om Sverige ska nå målet om ett fossilfritt samhälle krävs en omställning av industrin i Sverige för att minska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt vill vi betona hur viktigt det är att styr- medel används på rätt sätt då risken finns att produktion flyttas till andra länder där motsvarande produktion har högre utsläpp. Statistiken visar att svensk industri har en relativt låg växthusgasinstensitet jämfört med motsvarande industrisektorer i andra länder. Svensk industri är bra, men inte bäst, inom många sektorer. Vi har också visat att det är stor skillnad i hur långt olika bran- scher har kommit i omställningen. De relativt enkla förändringar som kan göras mot minskade utsläpp är redan gjorda. De branscher, som stål och cement, med process- relaterade utsläpp som står för en stor del av utsläppen från industrin, kan inte ställa om utan tekniska innovationer. Här finns dock intressanta initiativ som projektet HYBRIT som syftar till att framställa fossilfritt stål. Regeringen introducerade 2017 Industriklivet55, en satsning som syftar till att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser via stöd till innovativa projekt och ny teknik. 300 miljoner kronor per år satsas under perioden 2018 - 2040 för att stödja svensk industri i omställningen mot netto noll-utsläpp av växthusgaser. Stödet kan bli en viktig katalysator för att utveckla ny teknik för industrier med processrelaterade utsläpp. Det bidrar dock inte automatiskt till minskade utsläpp av växthusgaser inom EU, givet rådande utformning av EU ETS, och givet att processindustrin ingår i systemet för EU:s utsläppshandelssystem. Vi delar dock konjunkturinstitutets bedömning (Konjunktur- institutet 2017) att det är viktigt att processen för stödbeviljande är konsekvent, och innefattar regelbunden kontroll och uppföljning. Det kan öka kostnadseffektiviteten och de additiva effekterna. Det underlättar också utvärdering av styrmedlet. 54 SOU 2016:47 55 xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxx/0000/00/xxxxxxxxxx-xxxxxxxx-xxx-xxx-xxxxxx-xxxxxxxxxx-xxxxxxx-xx- vaxthusgaser/
Slutsatser. Bygg- och miljöförvaltningen gör bedömningen att deltagande i Edsviken vattensamverkan bör fortsätta. Samarbetet sker helt i linje med EG:s ramdirektiv för vatten. Miljöövervakning, inventeringar och utredningar är viktiga insatser som behövs för att kunna prioritera rätt åtgärder på rätt plats.
Slutsatser. Sammanfattningsvis bedömer förvaltningsrätten att kommunen i vissa avse- enden har brutit mot LUK och att det har medfört att JCDecaux riskerat att lida skada. Förutsättningarna för att ingripa mot upphandlingen är alltså uppfyllda, varför ansökan om överprövning ska bifallas. Då bristerna i fråga har påverkat upphandlingens konkurrensuppsökande skede måste upphandlingen göras om. Förvaltningsrättens interimistiska beslut från den 1 juli 2021 upphör i och med detta avgörande att gälla.
Slutsatser. Bygg- och miljöförvaltningen föreslår att tilldelningsbeslut för byggentreprenad för Ålstaskolan delegeras till tekniska nämndens arbetsutskott. Förslag på datum för extra arbetsutskott är den 25 mars 2020. Bygg- och miljödirektören föreslås ges i uppdrag att teckna avtal med vinnande anbudslämnare. Xxxxx Xxxxxxx Bygg- och miljödirektör Xxxx Xxxxxxxx Avdelningschef Projektledning Barn- och ungdomsnämnden Upphandlingsenheten