Teori. Relational contract theory har sitt ursprung i USA och kan på svenska översättas till relationsorienterad kontraktsteori. Relationsorienterad kontraktsteori är inte helt lätt att definiera. Det kan anses vara ett samlingsnamn som rymmer flera olika teorier med den minsta gemensamma nämnaren att de betonar avtalsparternas relation. Det är vidare svårt att utröna en samsyn på vilka inriktningar eller teoretiker som faktiskt tillhör teorin. Några olika typer av relationsorienterad kontraktsteori kan anses vara
Teori. 16 4.1 Strategi 16 4.2 Hyresförhållandet 17 4.3 Hyreskontraktet 18 4.4 Investeringsbedömningen 20 4.5 Risker 21 4.6 Sammanfattning 23
Teori. I avsnittet presenteras den teori som är grunden för det empiriska materialet i uppsatsen. De områden som berörs i avsnittet är dels uthyrningsprocessen, strategier, hyresförhållande som tar upp förhållandet mellan fastighetsägare och hyresgäst. Fortsättningsvis tar hyreskontrakt upp vad som ingår i ett avtal och därefter beskrivs investeringsbedömningen och risker, som tar upp vad som påverkar investeringsvalet.
Teori. I detta kapital går jag igenom det teoretiska ramverket som avhandlingen är byggd kring. Pris är ett grundläggande ekonomiskt koncept och därmed ;inns det ett antal teoretiska aspekter som min avhandling kommer att fokusera på. Dessa är pristeori (eng. Price Theory), xxxxxxxx, priselasticitet, prisupptäckt (eng. Price Discovery). Slutligen ser jag på teorin bakom prognostisering och att försöka förutspå priser.
Teori. Svar inför riksdagsvalet 2014
Teori opportunistiska ”rörelsen är allt, må- let intet” som enbart handlar om att fokusera på dagsaktuella frågor och hänskjuta det kommunistiska (socia- listiska/kommunistiska) slutmålet till en avlägsen framtid som den inte har något intresse av att realisera. Citatet är snarare dess antites och beskriver reformens inre och yttre karaktär. Den yttre är resultatet och den inre kampen för dess tillblivelse. Medan reformis- terna fokuserar enbart på resultatet oavsett vad det blir (och gör allt för att desarmera protesterna och ser till att reformen blir harmlös och godtag- bar för kapitalet), ser kommunisterna arbetet som det viktigaste, oavsett hur behjärtansvärd reformen är. Genom ar- betet skaffar sig de arbetande nödvän- dig erfarenhet och medvetenhet som organisations- och stridsvana, vem som står på deras sida i klasskampen, vilka opportunisterna är och så vidare. Varje seger och förlust i kampen för reformer kommer därför vara ovärderliga i kam- pen för den socialistiska revolutionen.
Teori gater, överlöpare, klassförrädare och imperialistlakejer (en i och för sig helt korrekt verklighetsbeskrivning!) för att sedan när det närmar sig val gå ut och skrika ”rösta mot högern”, alternativt ”lägg en kritisk röst på oppositionen”. Har det någonsin funnits något mer löjeväckande och kontraproduktivt? Är det detta som är den s.k. radikala linjen? Att i en specifik historisk situa- tion där oppositionen går till val med en fråga som t.ex. gäller krig eller fred eller en ny folkomröstning gällande EU och/eller NATO-medlemskapets vara eller icke vara vore det helt korrekt att avstå från att ställa upp i ett riks- dagsval. Men att uppmana att rösta på en opposition som är ett stöd till im- perialismen under parollen ”rösta mot högern” (för att man inte får tillräck- ligt med röster, att man inte kan lägga ut valsedlar i hela landet och annat), måste betecknas vara en handling som går emot partiets roll som revolutionär förtrupp, en reducering till borgerlig svanspolitik liksom ett erkännande av den borgerliga parlamentarismen och dess röstfixering? Nu finns det kanske de som invän- der och säger att vårt parti har min- sann en gång i tiden uttalat orden att vi kommer aldrig att fälla en social- demokratisk regering. Problemet är att f.d. maoister, trotskister, anarkister och diverse internetaktivister inte har förstått att det var ett ställningstagan- de som gjordes i en historiskt konkret situation. Det betydde inte att partiet var en svans till socialdemokraterna, att det fanns en varaktig enhet mel- lan oss där vi stödde reformismen. Tvärtom, denna period kännetecknas av konstant kamp mot socialdemo- kraterna i alla massorganisationer och kampförbund. Till och med socialde- mokraterna när de skriver sin historia berättar om hur de gjorde allt för att krossa oss och reducera vårt inflytande hos det arbetande folket. Ställningsta- gandet som gjordes då grundade sig på vår styrka, nationellt och internatio- nellt, Sovjetunionens enorma prestige efter andra världskriget och borgerlig- hetens försvagade ställning. Allt detta ledde till skapandet av välfärdstaten där vi spelade en viktig roll. Skulle vi i en sådan situation säga att det kvittar vem som regerar? Självklart inte, soci- aldemokratin spelade trots allt en pro- gressiv roll under den tiden och därav gavs vårt stöd till dem. Innebar det att vi slutade prata om socialism och bara pratade reformer? Inte alls, men under denna tid fördes det en rasande kamp i partiet mot högeropportunister och likvid...
Teori. Materialadministration (MA) definieras som de beslut och aktiviteter som med- vetet görs för att påverka resultatet av MA-verksamheten, exempelvis inom driftsekonomi, service, varukapitalbindning och administrativa kostnader (Sö- dahl 1984). Nordén (1989) är tämligen överens med Södahl (1984) och definierar MA som strategiska, taktiska och operativa styraktiviteter rörande materialflö- desresurser. Nordén fortsätter med att definiera lagerstyrning som de operativa besluts-, beordrings- och styraktiviteter rörande lager. Lagerkostnad uttrycks ofta som en lagerhållningsränta i procent av varje artikels värde. Framtagning- en av ett företags lagerränta sker sällan genom en matematisk modell med data om kostnaden. Istället tas den fram genom antingen kopiering av liknande före- tags lagerhållningsränta alternativt används den som en policyvariabel för att genomföra en förändring (Mattsson 2003). För att enklare kunna förstå fortsättningen av teorin som i huvudsak fokuserar på lagerstyrning och lagerkostnad presenteras några definitioner om olika system och lagertyper. Xxxxxx (1989) sammanfattar de såhär; Oregelbundna system innebär materialflöden där exempelvis produktionen pro- ducerar mindre serier mot order eller legotillverkning mot korttidskontrakt. Det kan också vara större system av engångsprojekt, exempelvis broar och kraftverk. Dessa system är situationsspecifika och därmed svåra att generalisera inom ma- terialadministration. Rapporten kommer framöver att fokusera på den andra typen, kontinuerliga system, eftersom de är tillämpbara på Kronborstens lager- hållning. Ett kontinuerligt system kan vara rena lagersystem hos en grossist eller detaljist. Det väsentliga är att efterfrågan är jämn och därmed blir deras uppgift i huvudsak att samordna produkter från olika leverantörer. Även ett kombine- rat produktions- och lagerstyrningssystem ses som kontinuerligt om de är höga flödesvolymer, produktionen är standardiserad och den sker kontinuerligt mot lagernivåer, det vill säga inte specifikt vid inkommen order.
Teori