Common use of Tvistlösning Clause in Contracts

Tvistlösning. 1. Tvister om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd av de behöriga institutionerna, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna. 2. Tvister som inte kan lösas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, på begäran av endera avtalsslutande stat, hänskjutas till en skiljedomstol för avgörande. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, inom de tidsfrister som anges i led a i denna punkt, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandena. 3. Skiljedomstolens beslut, som ska vara bindande och slutgiltigt för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstning. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staterna. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.

Tvistlösning. 1Om det uppstår en tvist mellan parterna om detta avtal, ska parterna i god tro försöka lösa tvisten genom direkta förhandlingar mellan företrädare för respektive part. Tvister om tolkningen eller tillämpningen av Om en sådan förhandling inte leder till en lösning inom tjugoåtta (28) dagar efter det att tvisten har anmälts, kommer frågan att lösas genom följande alternativa tvistlösningsförfarande, utom i den utsträckning som detta avtal omfattas av den exklusiva behörigheten för ett lands domstolar enligt vad som uttryckligen anges i avsnitt Error! Reference source not found.. För att inleda ett ADR-förfarande ska en part skriftligen underrätta den andra parten om de frågor som ska lösas genom samråd ADR. Inom fjorton (14) dagar efter mottagandet av de behöriga institutionernameddelandet om ADR får den andra Parten, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna. 2genom skriftligt meddelande, lägga till ytterligare frågor som ska lösas. Tvister Inom tjugoen (21) dagar efter mottagandet av det ursprungliga ADR-meddelandet ska parterna välja en ömsesidigt godtagbar oberoende, opartisk och konfliktfri neutral person som ska leda förfarandet. Om Parterna inte kan lösas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, på begäran av endera avtalsslutande stat, hänskjutas till en skiljedomstol för avgörande. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförandeömsesidigt godtagbar neutral inom denna period, ska vardera Part välja en oberoende, opartisk och konfliktfri neutral och dessa två neutrala parter ska välja en tredje oberoende, opartisk och konfliktfri neutral inom tio (10) dagar därefter. Ingen av de tidsfrister som anges i led a i denna punktutvalda neutrala personerna får vara nuvarande eller tidigare anställda, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i tjänstemän eller styrelseledamöter hos någon av parterna eller dess dotterbolag eller närstående bolag. Parterna ska samlas på en plats som de avtalsslutande staterna gemensamt kommit överens om för att genomföra en utfrågning inför den opartiske senast femtiosex (56) dagar efter valet av den opartiske (om inte annat överenskommits mellan parterna). ADR-förfarandet ska innefatta ett utbyte av bilagor och sammanfattningar av vittnesmål som varje part åberopar, förslag till beslut och åtgärder i varje fråga samt en skrivelse till stöd för varje parts förslag till beslut och åtgärder som inte får överstiga tjugo (20) sidor. Utbytet före förhandlingen måste vara slutfört senast tio (10) dagar före förhandlingsdatumet. Eventuella tvister i samband med utbytet före förhandlingen ska lösas av den opartiske. Ingen bevisupptagning skall tillåtas på något sätt, inklusive vittnesförhör, förhör, begäran om erkännande eller framläggande av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident ellerhandlingar. Det språk som skall användas i ADR-förfarandet skall vara engelska, om vicepresidenten också är förhindrad inte annat överenskommits mellan parterna. Förhandlingen skall genomföras under två (2) på varandra följande dagar och varje part har rätt till fem (5) timmars förhandlingstid för att fullgöra uppgiftenlägga fram sin sak, inklusive korsförhör. Den opartiska parten ska i sin helhet anta en av parternas förslag till avgörande och rättsmedel i varje omtvistad fråga, men får anta en parts förslag till avgörande och rättsmedel i vissa frågor och den äldsta domaren andra partens förslag till avgörande och rättsmedel i Internationella domstolen andra frågor. Den opartiska parten ska fatta beslut inom fjorton (14) dagar efter förhandlingen, får inte utfärda något skriftligt yttrande och får inte hänskjuta någon del av tvisten till medling utan parternas föregående skriftliga medgivande. Den opartiska nämndens beslut skall vara bindande, inte kunna överklagas och får registreras som inte är förhindraden slutlig dom i varje behörig domstol. Den eller de opartiska parterna skall erhålla ett skäligt arvode plus kostnader. Dessa avgifter och kostnader, anmodas att fullgöra utnämnandenatillsammans med skäliga juridiska avgifter och kostnader för den vinnande parten (inklusive alla avgifter och kostnader för expertvittnen), avgifter och kostnader för en domstolsreporter och eventuella kostnader för en förhandlingssal, ska betalas enligt följande: (i) om den neutrala parten dömer till förmån för en part i alla tvistiga frågor i ADR, ska den förlorande parten betala 100 % av sådana avgifter och kostnader. 3(ii) om skiljemannen eller skiljemännen dömer till förmån för den ena parten i vissa frågor och den andra parten i andra frågor, skall skiljemannen eller skiljemännen tillsammans med avgörandena utfärda ett skriftligt beslut om hur sådana arvoden och kostnader skall fördelas mellan parterna. Skiljedomstolens beslutDen eller de opartiska parterna ska fördela arvoden och kostnader på ett sätt som står i rimlig proportion till resultatet av den alternativa tvistlösningen, så att den part som ska vara bindande vinner i fler frågor eller i frågor av större värde eller allvar får tillbaka en relativt sett större andel av sina arvoden och slutgiltigt kostnader för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstningjuridiska tjänster. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staterna. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.

Tvistlösning. 1Den globala kommittén för övervakning av avtalet är det enda organ med behörighet att svara på frågor i samband med tillämpningen av avtalet. Vid tvister avseende tolkning eller bristande efterlevnad av avtalet, åtar sig de avtalsslutande parterna att informera varandra så snart som möjligt för att tillsammans, genom dialog och inom rimlig tid finna en effektiv och konstruktiv lösning i båda parters intresse. Dessa diskussioner måste äga rum innan någon part avslöjar information om tvisten. De är överens om att: I det fall en anställd eller annan relevant person påstår att avtalet inte efterlevts, ska följande gälla: Vid lokala meningsskiljaktigheter ska en lösning sökas så långt som möjligt på lokal nivå. Om han/hon så önskar kan en anställd söka hjälp från den/de fackliga organisationen/erna som representerar de lokala anställda. Koncernen åtar sig att säkerställa en grundlig utvärdering av ärendet i samarbete med lokala fackliga/personalrepresentanter. De avtalsslutande parterna ska hållas informerade. Går ärendet inte att lösa lokalt remitteras det till ledningen och de berörda arbetsmarknadsparterna på lokal nivå, och slutligen till huvudkontoret för koncernens moderbolag. Kan inte ärendet lösas på nationell nivå, trappas det upp till den globala övervakningskommittén, efter en period om minst fyra månader från remissen till huvudkontoret. Tvister om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd av inom tre månader efter att de behöriga institutionerna, uppstått. Har tvisten inte kunnat lösas har de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna. 2. Tvister som inte kan lösas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, på begäran av endera avtalsslutande stat, hänskjutas till en skiljedomstol för avgörande. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska parterna möjlighet att gemensamt utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då medlare för att underlätta en avtalsslutande stat lösning av ärendet. I sista instans har de möjlighet att lägga fram ärendet till behörig domstol på diplomatisk väg den ort där EDF-koncernens har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarandesitt huvudkontor. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna Samtliga upptagna ärenden och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandetantagna lösningar måste rapporteras vid CDRS följande möte. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, inom de tidsfrister som anges i led a i denna punkt, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandena. 3. Skiljedomstolens beslut, som ska vara bindande och slutgiltigt för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstning. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staterna. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.

Tvistlösning. 16.1. Alla eventuella tvister som uppstår ur, som ett resultat av eller i samband med dessa villkor eller försäljning eller produkternas användning ska först eskaleras till företagsledningen för lösning. Om företagsledningen inte lyckas lösa tvisten inom sextio (60) dagar efter skriftlig underrättelse om en tvist av endera parten kan endera parten inleda medling. 16.2. Respektive part förbinder sig att medverka vid minst ett medlingstillfälle och att delta i medlingsprocessen i god tro i en period om sextio (60) dagar. Respektive part förbehåller sig dock rätten att inleda rättsliga förfaranden när som helst för att söka förbudsföreläggande eller annan temporär gottgörelse. 16.3. Om en part initierar medling ska parterna medverka i icke-bindande medling inför en enskild medlare (hädanefter benämnd ”medlaren”) som väljs från Judicial Arbitration and Mediation Services, Inc. , eller dess efterträdare, (hädanefter benämnt ”JAMS”). Detta medlingsförfarande ska ske på en neutral plats som bestäms av medlaren. En representant för respektive part med behörighet att lösa tvisten ska delta i medlingen. Parterna ska dela kostnaderna för medlare och medlingsförfarande lika, med undantag för att parterna betalar sina respektive advokatarvoden och - kostnader. 16.4. Om företrädare för parterna inte lyckas lösa tvisten inom en sextiodagarsperiod: 1. Tvister om tolkningen ) För slutanvändare baserade i USA godtar härmed parterna den exklusiva jurisdiktionen hos delstatliga och federala domstolar i Boston, Massachusetts, USA, med hänsyn till eventuella tvister som uppstår ur, är relaterade till eller tillämpningen följer av detta avtal avtal. 2) För slutanvändare baserade utanför USA ska eventuella tvister lösas genom samråd av de behöriga institutionernaslutgiltigt och bindande skiljeförfarande enligt Internationella handelskammarens vid tidpunkten gällande regler för kommersiell skiljedom. Skiljedomsort ska vara London, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna. 2England, och språket vid skiljedomsförhandlingarna ska vara engelska. Tvister Skiljedom som inte meddelas vid ett sådant förfarande skiljedom kan lösas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, på begäran hävdas av endera avtalsslutande statparten i behörig domstol vars jurisdiktion för sådana ändamål båda parter oåterkalleligen samtycker till och fogar sig under. Skiljedomarens beslut är slutgiltigt och kan inte överklagas, hänskjutas till en skiljedomstol för avgörande. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, inom de tidsfrister utöver vad som anges i led a procedurerna för överklagandet i denna punkt, reglerna för kommersiell skiljedom eller tillämplig lag. Xxxxxx eventuella motstridiga lydelser i detta avtal kan endera avtalsslutande stat begära parten när som helst vända sig till en domstol av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna behörig jurisdiktion för ett preliminärt förbudsföreläggande eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandenaannan billighetsrättslig gottgörelse. 3. Skiljedomstolens beslut, som ska vara bindande och slutgiltigt för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstning. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staterna. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.

Tvistlösning. 1. Tvister om tolkningen eller tillämpningen UNOPS ska utfärda bestämmelser för lösning av a) tvister som uppkommer till följd av pri- vaträttsliga avtal och tvister där kontoret är part, b) tvister som berör personer som avses i detta avtal ska lösas genom samråd av de behöriga institutionernaoch som har immunitet, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staternaom inte immuniteten inte har avståtts. 2. Tvister Alla tvister mellan kontoret och värdlan- det som uppkommer till följd av eller som har anknytning till detta avtal eller till ett till- äggsavtal och som inte kan lösas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, genom för- handlingar eller på annat överenskommet sätt ska på någondera partens begäran av endera avtalsslutande stat, hänskjutas lämnas till en skiljedomstol med tre medlemmar för avgörandeav- görande. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat Xxxxxxx parten ska utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg har underrättat medlem och dessa två den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, inom de tidsfrister som anges i led a i denna punkt, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandena. 3. Skiljedomstolens beslutmedlemmen, som ska vara bindande ordförande för skiljedomstolen. Om en part inte har utsett någon medlem inom sextio (60) dagar från begäran om skiljeför- farande eller om den tredje medlemmen inte har utsetts inom trettio (30) dagar från det de två andra medlemmarna utsågs, får endera parten be Internationella domstolen utse medlemmen. Skiljedomstolen beslutar om sina egna förfaranden och slutgiltigt alla beslut kräver enighet mellan minst två medlemmar. Par- terna ska stå för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstningskiljedomstolens avgifter och utgifter enligt vad skiljedomstolen bedö- mer. Skiljedomstolens avgörande ska inne- hålla ett utlåtande med motiveringar för av- görandet och det ska vara slutligt och bin- dande för parterna. 41. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staternaArrangements of an administrative and financial nature concerning the Office may be made by supplemental agreements, as ap- propriate. 52. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfarandereglerThe Parties may enter into any other sup- plemental agreements or arrangements as the Parties may deem appropriate.

Tvistlösning. 1Den globala kommittén för övervakning av avtalet är det enda organ med behörighet att svara på frågor i samband med tillämpningen av avtalet. Vid tvister avseende tolkning eller bristande efterlevnad av avtalet, åtar sig de avtalsslutande parterna att informera varandra så snart som möjligt för att tillsammans, genom dialog och inom rimlig tid finna en effektiv och konstruktiv lösning i båda parters intresse. Dessa diskussioner måste äga rum innan någon part avslöjar information om tvisten. De är överens om att: I det fall en anställd eller annan relevant person påstår att avtalet inte efterlevts, ska följande gälla: - Vid lokala meningsskiljaktigheter ska en lösning sökas så långt som möjligt på lokal nivå. Om han/hon så önskar kan en anställd söka hjälp från den/de fackliga organisationen/erna som representerar de lokala anställda. Koncernen åtar sig att säkerställa en grundlig utvärdering av ärendet i samarbete med lokala fackliga/personalrepresentanter. De avtalsslutande parterna ska hållas informerade. - Går ärendet inte att lösa lokalt remitteras det till ledningen och de berörda arbetsmarknadsparterna på lokal nivå, och slutligen till huvudkontoret för koncernens moderbolag. - Kan inte ärendet lösas på nationell nivå, trappas det upp till den globala övervakningskommittén, efter en period om minst fyra månader från remissen till huvudkontoret. Tvister om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd inom tre månader efter att de uppstått. - Har tvisten inte kunnat lösas har de avtalsslutande parterna möjlighet att gemensamt utse en medlare för att underlätta en lösning av ärendet. - I sista instans har de behöriga institutionerna, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna. 2möjlighet att lägga fram ärendet till behörig domstol på den ort där EDF- koncernens har sitt huvudkontor. Tvister som inte kan lösas Samtliga upptagna ärenden och antagna lösningar måste rapporteras vid CDRS följande möte. ▪ Slutliga bestämmelser Avtalets ikraftträdande och löptid Avtalet träder ikraft dagen efter att det registrerats vid ett datum fastställt i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, på gällande lagstiftning. Avtalet har slutits för en period om fyra år från ikraftträdandet. Revidering av avtalet På begäran av endera avtalsslutande stat, hänskjutas till ledningen eller en skiljedomstol för avgörande. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, inom de tidsfrister som anges i led a i denna punktflera representerade fackliga organisationer, kan endera avtalsslutande stat begära förhandlingar om revidering av Internationella domstolens president att fullgöra avtalet överenskommas i enlighet med de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon villkor och former som föreskrivs av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandenafranska arbetsbalken. 3. Skiljedomstolens beslut, som ska vara bindande och slutgiltigt för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstning. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staterna. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.

Tvistlösning. 1. Tvister Varje tvist mellan parterna om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd av de behöriga institutionerna, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna. 2. Tvister avtalet som inte kan lösas lö- sas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel skagodo skall, på begäran av endera avtalsslutande staten av parterna i tvisten, hänskjutas till en skiljedomstol för avgörandebestå- ende av tre ledamöter. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska part skall utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat skiljedomare, och de två på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska i samråd så sätt utsedda skil- jedomarna skall gemensamt utse en tredje skiljedomare skil- jedomare som ordförande för skiljedomstolen, som sin ordförande. 2. Om en av parterna inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna kan utse sin skilje- domare och som ska utses senast trettio dagar inte har påbörjat förfarandet inom två månader efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, inom de tidsfrister som anges i led a i denna punktpartens anmodan, kan endera avtalsslutande stat begära av den senare parten inbjuda Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandenagöra nödvändigt utse- ende. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl två skiljedomarna inom två måna- der efter att de har utsetts inte kan fullgöra utnämnandena enas om va- let av den tredje skiljedomaren, kan vardera parten i tvisten inbjuda Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad domsto- lens president att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandenagöra nödvändigt utseende. 3. Skiljedomstolens beslutOm posten som Internationella domsto- lens president är vakant eller presidenten inte kan utöva sitt ämbete som president, eller om presidenten är medborgare i en av parterna i tvisten, skall domstolens vice-president göra det utseende som ska vara bindande och slutgiltigt för de båda avtalsslutande staternaavses i punkt 2, fattas genom majoritetsomröstningeller om han eller hon inte kan göra detta, skall den av Inter- nationella domstolens domare som är äldst i tjänst göra det. 4. Såvida Skiljedomstolen skall besluta om sin egen arbetsordning, om inte skiljedomstolen parterna beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staternaannat. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfarandereglerskall fatta beslut med röstmajoritet. Besluten skall vara slutliga och bindande för parterna i tvisten.

Tvistlösning. 1. Tvister Om det uppstår en tvist mellan parterna om tillämpningen eller tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas de i första hand försöka lösa den genom formella samråd av de behöriga institutionernai gemensamma kommittén. Sådana formella samråd ska in- ledas så snart som möjligt och trots artikel 17.4 högst 30 dagar efter det att en part har tagit emot en skriftlig begäran från den andra parten, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staternamed hänvisning till den här artikeln, såvida parterna inte har beslutat något annat. 2. Tvister som Om tvisten inte kan lösas i enlighet har lösts inom 60 dagar från och med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, på mottagandet av begäran av endera avtalsslutande stat, om formellt samråd får tvisten hänskjutas till en person eller instans för beslut i samförstånd mellan parterna. Om parterna inte kan kom- ma överens om detta ska tvisten på en parts begäran hänskjutas till skiljeförfarande i en skiljedomstol för avgörande. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska bestående av tre skiljemän i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, inom de tidsfrister en- lighet med vad som anges i led a i denna punkt, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandenanedan. 3. Skiljedomstolens beslutVarje part i tvisten ska utse en obero- ende skiljeman inom 30 dagar efter det att begäran om skiljeförfarande togs emot. De två skiljemän som parterna har utsett ska inom 45 dagar tillsammans utse en tredje skiljeman. Om en av parterna inte utser en skiljeman inom den angivna tiden, eller om den tredje skiljemannen inte utses inom den angivna tiden, får någondera av parterna be- gära att ordföranden i Internationella civila luftfartsorganisationens råd gör utnämningen av en skiljeman, eller skiljemän om så är fal- let. Om ordföranden är av samma nationalitet som någon av parterna ska utnämningen gö- ras av den vice ordförande som har flest tjänsteår och som inte är jävig av samma an- ledning. Den tredje skiljemannen ska i alla händelser vara bindande medborgare i en tredje stat, vara skiljedomstolens ordförande och slutgiltigt för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstningbe- stämma var skiljeförfarandet ska äga rum. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden Skiljedomstolen ska fastställa sin egen arbetsordning och tidsplanen för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staternaförfarandet. 5. Skiljedomstolen får på den ena partens begäran be den andra parten i tvisten att vidta tillfälliga skyddsåtgärder i väntan på domsto- lens slutgiltiga avgörande. 6. Skiljedomstolen ska själv sträva efter att lämna ett skriftligt avgörande inom 180 da- gar efter mottagandet av skiljedomsbegäran. Skiljedomstolen fastställer sitt avgörande med majoritet. 7. Om skiljedomstolen kommer fram till att någon av parterna har brutit mot detta av- tal, och denna part inte rättar sig efter dom- stolens beslut och hädanefter följer avtalet el- ler inte kan enas med den andra parten i tvis- ten om en lösning som båda parter kan ac- ceptera inom 30 dagar efter det att domsto- lens beslut meddelades, får den andra parten neka denna part jämförbara avtalsenliga för- måner till dess att parterna har enats om hur tvisten ska lösas. 8. Domstolens utgifter ska delas lika mel- lan parterna i tvisten. 9. Vid tillämpning av denna artikel ska Europeiska gemenskapen och medlemssta- terna besluta sina förfarandereglertillsammans.

Tvistlösning. 1. Tvister Parterna ska i gemensamma kommittén utan dröjsmål diskutera eventuella tvister mellan dem om tillämpningen, tolkningen eller tillämpningen genomförandet av detta avtal ska lösas i syfte att lösa tvisten genom samråd av de behöriga institutionerna, de behöriga myndigheterna förhandlingar. Sådana diskussioner eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staternaförhandlingar kan också hållas genom skriftväxling. 2. Tvister Varje sådan tvist som inte kan lösas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, löses genom förhandling och obligatoriskt samråd inom ramen för gemensamma kommittén ska på begäran av endera avtalsslutande stat, parten hänskjutas till en skiljedomstol för avgörandesom ska bestå av tre skiljemän. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat Vardera parten ska utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna skiljeman, och de två utsedda skiljemännen ska i samråd utse välja en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, skiljeman som inte ska vara är någondera partens medborgare i någon av de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en vara ordförande, inom de tidsfrister som anges i led a i denna punkt, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandena. 3. Skiljedomstolens beslutOm endera parten inom 30 dagar efter begäran om ett skiljeförfarande inte har utsett en skiljeman, kan den andra parten begära att ordföranden i Internationella domstolen utser en skiljeman för den part som ska vara bindande och slutgiltigt inte har utsett en skiljeman. Om den tredje skiljemannen inte har utsetts inom 30 dagar från det att skiljemännen för de båda avtalsslutande staternaparterna utsågs, fattas genom majoritetsomröstningkan endera parten begära att ordföranden i Internationella domstolen utser den tredje skiljemannen. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare Domstolen är beslutför om majoriteten av ledamöterna är närvarande, och för sin representation alla beslut fattas med majoritet bland ledamöterna i skiljedomstolen, b) kostnaderna . Skiljeförfarandet ska fastställas av domstolen. Domstolens beslut ska vara bindande för ordföranden båda parter och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staternaverkställas av dem. Ersättningen till skiljemännen ska bestämmas på samma grund som för tillfälligt utsedda domare vid Internationella domstolen. Alla skiljedomsbeslut eller skiljedomar ska verkställas i enlighet med all för parterna tillämplig lagstiftning och internationell rätt. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.

Tvistlösning. 1. Tvister Parterna ska vidta alla allmänna eller särskilda åtgärder som krävs för fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal, på grundval av principerna om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd av de behöriga institutionernaömsesidig respekt, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staternajämlikt partnerskap och respekt för internationell rätt. 2. Tvister som Om tvist uppkommer avseende tolkningen, tillämpningen eller genomförandet av detta avtal, ska parterna öka sina ansträngningar för att samråda och samarbeta med varandra för att lösa tvisten inom lämpliga tidsramar och i vänskaplig anda. 3. Om en tvist inte kan lösas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska2, på begäran av får endera avtalsslutande stat, hänskjutas parten begära att tvisten hänskjuts till en skiljedomstol gemensamma kommittén för avgörande. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna ytterligare diskussion och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, inom de tidsfrister som anges i led a i denna punkt, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandena. 3. Skiljedomstolens beslut, som ska vara bindande och slutgiltigt för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstningundersökning. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden Parterna anser att en särskilt allvarlig och väsentlig överträdelse av de skyldigheter som beskrivs i artiklarna 2.1 och 5.1 – vilka utgör en väsentlig del av grunden för sin skiljedomare samarbetet enligt detta avtal – vars allvar och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden karaktär är av exceptionellt slag som hotar fred och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staternasäkerhet och har internationella återverkningar kan behandlas som ett särskilt brådskande fall. 5. Skiljedomstolen För den osannolika och oväntade händelse att ett särskilt brådskande fall i den mening som avses i punkt 4 äger rum inom endera partens territorium, ska själv den gemensamma kommittén hålla ett brådskande samråd inom 15 dagar på begäran av den andra parten. Om den gemensamma kommittén inte kan nå en ömsesidigt godtagbar lösning ska den snarast sammanträda på ministernivå i denna fråga. 6. Om ingen ömsesidigt godtagbar lösning i ett särskilt brådskande fall nås på ministernivå, får den part som framförde den begäran som avses i punkt 5 besluta sina förfaranderegleratt tillfälligt upphäva bestämmelserna i detta avtal i enlighet med folkrätten. Parterna noterar vidare att den part som framfört den begäran som avses i punkt 5 får vidta andra lämpliga åtgärder utanför ramen för detta avtal i enlighet med folkrätten. Parten ska utan dröjsmål skriftligen underrätta den andra parten om sitt beslut och tillämpa beslutet för den minimiperiod som krävs för att lösa frågan på ett sätt som är godtagbart för parterna. 7. Parterna ska fortlöpande följa upp utvecklingen av det särskilt brådskande fall som föranledde beslutet att tillfälligt upphäva bestämmelserna i detta avtal. Den part som åberopar det tillfälliga upphävandet av bestämmelserna i detta avtal ska återkalla detta så snart det är befogat, och under alla omständigheter så snart ett särskilt brådskande fall inte längre föreligger. 8. Detta avtal ska inte påverka tolkningen eller tillämpningen av andra avtal mellan parterna. Framför allt ska bestämmelserna om tvistlösning i detta avtal inte ersätta eller på något sätt påverka bestämmelserna om tvistlösning i andra avtal mellan parterna.

Tvistlösning. 1. Tvister Om en tvist uppstår mellan två eller flera parter om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska reglementet, skall de tvistande parterna först söka uppnå en lösning genom förhandlingar eller med andra fredliga medel som de väljer, inbegripet bona officia, medling eller förlikning. Om en tvist inte kan lösas genom samråd av skall det inte befria de behöriga institutionerna, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staternatvistande parterna från ansvaret att fortsätta att söka en lösning. 2. Tvister som Om tvisten inte kan lösas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, på begäran av endera avtalsslutande stat, hänskjutas till en skiljedomstol för avgörande. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska utse en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av genom de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, inom de tidsfrister medel som anges i led a i denna punktpunkt 1, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president de tvistande parterna enas om att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident ellerhänskjuta tvisten till generaldirektören, om vicepresidenten också är förhindrad som skall anstränga sig för att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandenasöka lösa den. 3. Skiljedomstolens beslut, En part får när som ska vara helst till generaldirektören skriftligen förklara att den godtar förlikning som obligatorisk med avseende på alla tvister om tolkningen eller tillämpningen av reglementet i vilka den är part eller med avseende på en särskild tvist i förhållande till en annan part som gjort samma åtagande. Skiljeförfarandet skall genomföras i enlighet med Permanenta skiljedomstolens fakultativa regler för skiljedom avseende tvister mellan två stater som gäller vid tiden för begäran om skiljedom. De parter som har gått med på att godta förlikning som obligatorisk skall godta skiljeförfarandebeslutet såsom bindande och slutgiltigt för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstningslutgiltigt. Generaldirektören skall i förekommande fall informera hälsoförsamlingen om en sådan åtgärd. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation Ingenting i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och reglementet skall inverka på parternas rättigheter enligt andra utgifter delas lika mellan internationella avtal som de båda avtalsslutande staternaär bundna av att utnyttja tvistlösningsmekanismer i andra mellanstatliga organisationer eller tvistlösningsmekanismer som upprättats enligt något internationellt avtal. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfarandereglerOm en tvist skulle uppstå mellan WHO och en eller flera parter om tolkningen eller tillämpningen av reglementet skall ärendet hänskjutas till hälsoförsamlingen.

Tvistlösning. 1. Tvister Om en tvist skulle uppstå mellan parterna om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas av- tal, skall parterna i första hand söka lösa den genom samråd av de behöriga institutionerna, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna i de båda avtalsslutande staternaförhandlingar. 2. Tvister som Om parterna inte lyckas lösa tvisten ge- nom förhandlingar, kan lösas i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, de komma överens om att hänskjuta tvisten till en skiljedomare för av- görande; tvisten kan alternativt på endera par- tens begäran av endera avtalsslutande stat, hänskjutas för avgörande till en skiljedomstol för avgörandebestående av tre skiljedomare, varav parterna utser varsin och den tredje utses av de båda på så sätt utsedda skiljedomarna. Skiljedomstolen ska sammansättas för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska Xxxxxxx parten skall utse en skiljedomare senast sextio inom 60 dagar efter det datum från den dag då en avtalsslutande stat endera parten från den andra parten på diplomatisk väg har underrättat den andra avtalsslutande staten om motta- git en begäran om ett skiljedomsförfarandeatt lösa tvisten med skilje- förfarande; den tredje skiljedomaren skall utses inom en därpå följande tidsfrist av 60 dagar. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolen, som inte ska vara medborgare i någon av de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna endera parten underlåter att utse en skiljedomare skilje- domare inom utsatt tid, eller om de skiljedomare som den tredje skil- jedomaren inte utses av de avtalsslutande staterna inte enas om inom utsatt tid, får ordfö- randen i Internationella civila luftfartsorganisa- tionens råd på endera partens begäran anmodas att utse en ordförandeeller flera skiljedomare, inom de tidsfrister som anges allt efter omständigheterna. Under alla förhållanden skall den tredje skiljedomaren vara medborgare i led a tredje land, vara ordförande i denna punkt, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandenaskiljedomstolen och bestämma var skiljeförfarandet skall äga rum. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl ordföranden anser sig vara medbor- gare en stat som inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident ellerbetraktas som neutral i tvisten, skall den till tjänsteåren äldste vice ordföranden, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som han inte är förhindradjävig av samma anledning, anmodas att fullgöra utnämnandenagöra utseendet. Skiljedomarna skall fatta beslut med en majoritet av rösterna. 3. Skiljedomstolens beslut, som ska vara bindande och slutgiltigt för de båda avtalsslutande staterna, fattas genom majoritetsomröstning. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staterna. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.

Tvistlösning. 1132. Tvister Parterna kommer att basera sina arrangemang för tvistlösning och verkställighet på de arrangemang som föreskrivs i utträdesavtalet. Parterna bör i detta syfte först göra alla ansträngningar för att lösa alla frågor gällande de framtida förbindelsernas tillämpning genom diskussion och samråd. Om någon av parterna anser det nödvändigt bör den kunna hänskjuta frågan till den gemensamma kommittén för formell lösning. 133. Om inte annat föreskrivs kan den gemensamma kommittén närhelst enas om att hänskjuta tvisten till en oberoende skiljenämnd och endera parten bör kunna göra detsamma om den gemensamma kommittén inte kommer fram till en ömsesidigt tillfredsställande lösning inom en fastställd tidsperiod. Den oberoende skiljenämndens beslut kommer att vara bindande för parterna. 134. Om en tvist ger upphov till en fråga om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd unionsrätten, vilket även kan anges av de behöriga institutionernanågon av parterna, de behöriga myndigheterna eller de relevanta myndigheterna bör skiljenämnden hänskjuta frågan till Europeiska unionens domstol som är ensam skiljedomare för unionsrätten, för ett bindande avgörande. Skiljenämnden bör fatta beslut i de båda avtalsslutande staterna. 2. Tvister som inte kan lösas tvisten i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska, på begäran av endera avtalsslutande stat, hänskjutas till en skiljedomstol för domstolens avgörande. Skiljedomstolen ska sammansättas Om en part anser att skiljenämnden borde ha hänskjutit en fråga om tolkning av unionsrätten till Europeiska unionens domstol kan den begära att skiljenämnden omprövar och motiverar sin bedömning. 135. Om en part underlåter att vidta de åtgärder som krävs för varje enskilt ärende på följande sätt: a) Varje avtalsslutande stat ska utse att efterleva ett bindande avgörande i en skiljedomare senast sextio dagar efter det datum då en avtalsslutande stat på diplomatisk väg tvist inom rimlig tid har underrättat den andra avtalsslutande staten om begäran om ett skiljedomsförfarande. De båda skiljedomarna ska i samråd utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomstolenparten rätt att begära ekonomisk ersättning eller att vidta proportionerliga och tillfälliga åtgärder, som inte ska vara medborgare i någon inbegripet upphävande av de avtalsslutande staterna och som ska utses senast trettio dagar efter det datum då den avtalsslutande stat som sist utsåg sin skiljedomare underrättade den andra avtalsslutande staten om utnämnandet. b) Om någon av staterna underlåter att utse en skiljedomare eller om de skiljedomare som utses av de avtalsslutande staterna inte enas om en ordförande, sina skyldigheter inom de tidsfrister som anges i led a i denna punkt, kan endera avtalsslutande stat begära av Internationella domstolens president att fullgöra de nödvändiga utnämnandena. Om Internationella domstolens president är medborgare i någon av de avtalsslutande staterna eller av andra skäl inte kan fullgöra utnämnandena kan Internationella domstolens vicepresident eller, om vicepresidenten också är förhindrad att fullgöra uppgiften, den äldsta domaren i Internationella domstolen som inte är förhindrad, anmodas att fullgöra utnämnandena. 3. Skiljedomstolens beslut, som ska vara bindande och slutgiltigt ramen för de båda avtalsslutande staternaframtida förbindelserna. Inom ramen för de framtida förbindelserna kommer det också anges enligt vilka villkor skyldigheter som följer av delar av varje avtal mellan unionen och Förenade kungariket kan upphävas, fattas genom majoritetsomröstninginbegripet i enlighet med artikel 178 i utträdesavtalet. Parterna kan hänskjuta frågan om dessa åtgärders proportionalitet till den oberoende skiljenämnden. 4. Såvida inte skiljedomstolen beslutar annat ska a) varje avtalsslutande stat bära kostnaden för sin skiljedomare och för sin representation i skiljedomstolen, b) kostnaderna för ordföranden och andra utgifter delas lika mellan de båda avtalsslutande staterna. 5. Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.