Universitetsadjunkt. En universitetsadjunkt ska normalt ägna huvudparten av sin årsarbetstid åt utbildning. Den del av årsarbetstiden som används för utbildning ska normalt uppgå till i genomsnitt högst 80 % för planeringsperioden. Övriga arbetsuppgifter ska normalt uppgå till minst 20 % av arbetstiden varav minst 10 % ska avse kompetensutveckling, vari forskarutbildning kan ingå där så är relevant.
Universitetsadjunkt. Behörig att anställas som universitetsadjunkt är den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt examen på avancerad nivå eller på annat inhämtat motsvarande kunskaper samt har annan kompetens som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinriktning och de arbetsuppgifter som ingår i anställningen. Som bedömningsgrunder vid anställning av en universitetsadjunkt ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Vid anställning som universitetsadjunkt ska följande bedömningsgrunder gälla: • goda ämneskunskaper av relevans för anställningens innehåll och de arbetsuppgifter som ingår. • god pedagogisk förmåga, vilket innebär god förmåga att bedriva och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet på olika nivåer och med varierande undervisningsmetoder. • mycket god yrkeserfarenhet eller annan erfarenhet av relevans för anställningen.
Universitetsadjunkt. Utbildningsvolymen skall i normalfallet omfatta 70% - 80 % av årsarbetstiden. En adjunkt skall i normalfallet beredas möjlighet att bedriva egen forskarutbildning eller annan kompetensutveckling till 10 % - 20% av årsarbetstiden.
Universitetsadjunkt. Huvudprincipen är att minst 15 % av årsarbetstiden för en universitetsadjunkt ska disponeras för kompetensutveckling, samverkan och egen administration. Inbördes fördelning är beroende av högskolans förutsättningar och prioriteringar. Omfattningen kan öka beroende på den enskildes förmåga att attrahera extern finansiering. Undervisning ska omfatta lägst 50 % av årsarbetstiden under en flerårsperiod, dock kan undantag göras vid kollegiala uppdrag. Beslut om arbetstidens fördelning fattas av berörd chef efter samråd med medarbetaren.
Universitetsadjunkt. Rektor fattar beslut om anställning. Detta beslut kan rektor delegera.
Universitetsadjunkt. Anställningen universitetsadjunkt är en tillsvidareanställning. Universitetsadjunkt ska huvudsakligen ägna sig åt undervisning.
Universitetsadjunkt. Adjunkt ägnar merparten av sin tid åt grundutbildning. Adjunkt skall normalt beredas utrymme för egen forskarutbildning, utvecklingsarbete eller annan kompetensutveckling till ca 20 % av årsarbetstiden. Administrativa arbetsuppgifter kan normalt omfatta ca 10 % av årsarbetstiden.
Universitetsadjunkt. Göteborgs universitets anställningsordning
Universitetsadjunkt. En universitetsadjunkt vid SLU är i huvudsak en lärare som undervisar på grundnivå.
Universitetsadjunkt. En universitetsadjunkt skall huvudsakligen ägna sig åt utbildning. Utbildningsvolymen uppgår normalt till högst 80% av tiden för adjunktskollektivet. Utrymmet för forskarutbildning eller annan kompetensutveckling utgör minst 10% av tiden för adjunktskollektivet. Universitetsadjunkter anställda efter den 1 januari 1999 skall ges möjlighet att genomgå en eller flera etapper i forskarutbildning. Universitetsadjunkter anställda före den 1 januari 1999 bör ges möjlighet att genomgå magisterutbildning och om möjligt en eller flera etapper i forskarutbildning. Varje enskild tillsvidareanställd lärare skall under en flerårsperiod garanteras viss tid för egen forskning/eget utvecklingsarbete, och kompetensutveckling. Denna tid kan sammanföras till längre sammanhängande perioder (ex forskningstermin) eller läggas ut mera kontinuerligt under perioden. I fråga om kompetensutveckling gäller att en kompetensutvecklingsplan normalt skall finnas för varje lärare. I medarbetarsamtal sker avstämning och revidering av planen. Planeringen av årsarbetstiden skall ske i samtal mellan prefekt och berörd lärare utifrån institutionens verksamhetsmål samt utbildnings- och forskningsuppdrag och en helhetssyn på lärarens samlade vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens och att denna kompetens skall utvecklas inom ramen för anställningen. För lärare som befordras p g a behörighetsbedömning skall undervisnings- delen inte automatiskt ändras i förhållande till den generella reglering som gällde före den 1 januari 1999 för den befattning läraren hade före befordran. På sikt skall fördelningen av arbetsuppgifter för den som befordrats ske utifrån samma utgångspunkter som för den som erhållit motsvarande anställning på annat sätt.