Arbetstidens fördelning. Fördelningen av årsarbetstiden för lärare ska fastställas i lokala avtal. Sådant avtal gäller tills vidare under Villkorsavtal-T:s giltighetstid med tre månaders uppsägningstid. Utgångspunkter för de lokala förhandling- arna ska vara att utnyttja tillgängliga resurser på för verksamheten bästa sätt, att skapa en god balans mellan en lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare. Fördelningen ska ske i ett flerårsperspektiv där omfattningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Utöver undervisningsuppgifter ska utrymme ges för kompetensutveckling, såsom att följa forskningen. I ve- tenskapligt kompetenta lärares uppgifter ska normalt ingå forskning. Lärare inom konstnärlig verksamhet ska normalt ges utrymme för konstnärligt utvecklingsarbete. Särskild hänsyn ska tas till ledande uppgifter för utbildning och forskning såväl inom ämnet som i övrigt. Detsamma gäller för ansvar som huvudhandledare eller biträdande handledare för studerande i forskarutbildningen. Om de lokala parterna inte kommer överens om ett avtal om arbetstidens fördelning ska frågan överlämnas till en lokal skiljenämnd. Skiljenämnden ska bestå av en opartisk ordförande som parterna enas om samt en företrädare för arbetsgivarsidan respektive arbetstagarsidan. De av skiljenämnden fastställda bestämmelserna ska därefter gälla som lokalt kollektivavtal.
Arbetstidens fördelning. Fördelningen av lärarnas arbetstid regleras i det centrala avtalet om löne- och anställningsförmåner (bilaga 5, § 4 Arbetstidens fördelning). En strävan ska vara att fördela arbetsbelastningen så jämnt som möjligt under året. För den aktuella planeringsperioden gäller det nedan angivna för fördelning av lärares årsarbetstid mellan FoU-arbete, utbildning, administrativt arbete och övriga uppgifter. Arbetstid för övriga administrativa arbetsuppgifter ska avsättas. Denna ska inrymma all tid som behövs för att deltaga i möten på arbetsplatsen såsom informationsmöten för personalen, arbetsplatsträffar m.m., dock lägst 10% av årsarbetstiden. • Professor En professor ska ägna merparten av sin arbetstid åt forskning. Utbildning inom grund- och forskarutbildning ska i normalfallet omfatta lägst 25 % av årsarbetstiden under en flerårsperiod1. • Forskarassistent och biträdande lektor En forskarassistent eller en biträdande lektor ska huvudsakligen ägna sig åt forskning. Utbildningsvolymen inom grund- och forskarutbildning ska omfatta högst 20 % av årsarbetstiden. • Universitetslektor En universitetslektor ska ägna sig åt både utbildning och forskning. En lektor ska bedriva forsknings- och utvecklingsarbete och kompetensutveckling, såsom att följa forskningen, till minst 30 % av årsarbetstiden. Under en flerårsperiod1 ska utbildningsvolymen inom grund- och forskarutbildning i normalfallet omfatta lägst 25 % av årsarbetstiden • Universitetsadjunkt En universitetsadjunkt ska under en flerårsperiod1 ägna sig åt både utbildning och kompetensutveckling. Under en flerårsperiod1 ska utbildningsvolymen inom grund- och forskarutbildning i normalfallet omfatta lägst 25 % av årsarbetstiden. En adjunkt ska bedriva kompetensutveckling, såsom att följa forskningen, till minst 30 % av årsarbetstiden. En adjunkt som så önskar bör beredas möjlighet att genomgå forskarutbildning inom anställningen. • Postdoktor, doktorand och assistent med utbildningsbidrag med flera Årsarbetstiden för postdoktorer, doktorander med anställning som doktorand eller assistent med utbildningsbidrag samt övriga arbetstagare som omfattas av avtalet är densamma som för lärare. Vad som ovan sägs om planering av arbetstiden och upprättande av tjänstgöringsplaner ska, för doktorander och assistent med utbildningsbidrag tillämpas i de delar som inte berör egen forskarutbildning. Den maximala omfattningen av sådant arbete framgår av Högskoleförordningen. Vad gäller doktorander ska därvid annat arbete än egen forsk...
Arbetstidens fördelning. Utgångspunkten för lärarnas arbetsuppgifter är högskolans uppdrag att i samverkan med det omgivande samhället bedriva kvalitativ forskning och utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Arbetsuppgifterna för lärare är angivna i 3 kap 1 § högskolelagen. Utgångspunkter för fördelning av årsarbetstiden för lärare skall vara att utnyttja tillgängliga resurser på för verksamheten bästa sätt och skapa en god balans mellan en lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare Om en lärare erhåller externa forskningsmedel ska den i avtalet föreskrivna forskningstiden inte minskas. Överenskommelse kan dock träffas kring förändrad tjänstgöringsplan. Fördelningen av arbetstiden skall normalt ske i ett flerårsperspektiv på högst tre år då omfattningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Alla lärare förutsätts i ett sådant perspektiv kunna medverka i grundutbildningen. Utöver utbildningsinsatser skall utrymme ges för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete, kompetensutveckling samt att följa utvecklingen inom egna ämnet. Lärare som så önskar bör stimuleras att meritera sig för befordran. I den mån detta är ekonomiskt möjligt bör sådana lärare beredas utrymme för återkommande sammanhängande perioder för forskning, forskarutbildning eller annan kompetensutveckling. Denna tid kan sammanföras till längre sammanhängande perioder eller läggas ut kontinuerligt under perioden.
Arbetstidens fördelning. Fördelningen av lärares arbetstid regleras i det centrala avtalet om löne- och anställningsförmåner (bilaga 5 § 4 Arbetstidens fördelning). Utöver vad som sägs i det centrala avtalet regleras arbetstidens fördelning enligt följande. Arbetsfördelningen mellan lärarna skall grundas på förhållandena på institutionen och avvägningar göras utifrån institutionens verksamhetsplanering. Detta kräver att institutionens verksamhet och lärarnas arbetsuppgifter planeras i ett flerårsperspektiv. En viktig utgångspunkt vid institutionens personal- och bemanningsplanering är att samtliga lärare skall ges möjlighet och ha skyldighet att kontinuerligt följa utvecklingen inom aktuellt ämne/vetenskapsområde och dessutom i ett flerårsperspektiv beredas möjlighet till forskning- och utvecklingsarbete. Med hänsyn till verksamhetens krav och berörd lärares önskemål kan tiden för forskning och utvecklingsarbete förläggas till längre sammanhängande perioder eller läggas ut kontinuerligt under den planeringsperiod, t ex tre år, som prefekten fastställt. Årsarbetstiden bör vara jämt fördelad över läsåret. I årliga planeringssamtal mellan prefekt och den enskilde läraren skall en långsiktig plan för lärarens kompetensutveckling utarbetas, liksom uppföljning av arbetsuppgifter och tjänstgöringsförhållandena i övrigt göras. För den aktuella planeringsperioden bör nedanstående ramar för fördelning av årsarbetstiden vara vägledande.
Arbetstidens fördelning. Vid fördelning av arbetsuppgifter enligt § 1 skall utgångspunkten vara att utbildning (inklusive för- och efterarbete), forskning, samverkan med det omgivande samhället, övriga arbetsuppgifter samt egen kompetensutveckling fördelas över tid inom ramen för nedanstående lägsta respektive högsta procentuella andel av årsarbetstiden. Om särskilda skäl föreligger får avvikelser från avtalet vad gäller fördelningen av lärarnas arbetstid göras efter anvisningar som kan komma att lämnas av rektor. Om så sker skall detta föregås av information till och förhandling med berörd personalorganisation. Alla lärare skall ägna minst 10% av årsarbetstiden till kompetensutveckling.
Arbetstidens fördelning. Fördelningen av årsarbetstiden för lärare ska fastställas i lokala avtal. Sådant avtal gäller tills vidare under Villkorsavtal-T:s giltighetstid med tre månaders uppsäg- ningstid. Utgångspunkter för de lokala förhandlingarna ska vara att utnyttja till-
Arbetstidens fördelning. Upplysning: I 4 § bilaga 5 till ALFA finns bestämmelser om arbetstidens fördelning. (Paragrafen ändrad fr.o.m april 2007.)
Arbetstidens fördelning. Fördelningen av lärarnas arbetstid regleras i Villkorsavtal/Villkorsavtal-T bilaga 5, 4 §. Utöver vad som sägs i det centrala avtalet regleras arbetstidens fördelning enligt nedan. Arbetsfördelningen mellan lärarna ska grundas på förhållandena på institutionen och avvägningar göras utifrån institutionens utbildnings- och forskningsuppdrag, ekonomiska riktlinjer samt övriga mål och riktlinjer som fastställts i institutionens verksamhetsplan. Vid fastställande av undervisningsvolymens omfattning ska hänsyn tas till ämnets karaktär, undervisningsform, kursens svårighetsgrad, lärarens erfarenhet och kompetens, för- och efterarbete, antal studenter och övriga relevanta faktorer. Alla lärare vid högskolan förväntas i normalfallet att i någon form delta i undervisning på grund- eller avancerad nivå.
Arbetstidens fördelning. ALFA bil 5: 4 §, 1-2 stycket
Arbetstidens fördelning. Utgångspunkten för fördelning av årsarbetstiden ska vara att tillgängliga resurser används på för verksamheten bästa sätt. En god balans mellan lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare ska eftersträvas. (Villkorsavtal-T/Villkorsavtal)