Uppehållstillstånd. DCA-avtalet ger vissa personkategorier en rätt att komma in till Sverige och reglerar den verksamhet som får bedrivas här. Avtalet ger även dessa personer tillgång till vissa anläggningar och områden inom svenskt territorium. Detta innebär att Sverige samtycker till att de personkategorier som omfattas av DCA-avtalet får vistas inom svenskt territorium under den tid som syftet med vistelsen pågår. Frågan om tillstånd för utländska truppers vistelse i Sverige har tidigare behandlats i samband med införandet av PFF SOFA. Regeringen uttalade då att övningar som kommer att hållas i Sverige inom ramen för PFF-samarbetet kommer vara få till antalet och omfatta högst någon vecka per övning. Vid dessa förhållanden bedömdes det inte finnas skäl för särskilda bestämmelser i utlänningsförordningen. Det ansågs i stället som mer ändamålsenligt att regeringen skulle fatta beslut i frågan då tillträdesfrågan avgjordes (prop. 1995/96:37 s. 27 f.). Vid översynen i samband med en utvidgad tillämpning av avtalet behandlades frågor om uppehållstillstånd och arbetstillstånd inte särskilt (prop. 2004/05:7). I syfte att möjliggöra ett ändamålsenligt samarbete med USA inom ramen för DCA-avtalet finns behov av en mer reglerad och tydlig ordning i fråga om de rättsliga förutsättningarna för de utländska personernas vistelse här. Ett sådant undantag kan genomföras i svensk rätt genom reglering i förordning.
Uppehållstillstånd. Högskolan ska ge råd till studerande som deltar i Erasmus+-utbyten i frågor som rör uppe- hållstillstånd. Man bör särskilt uppmärksamma denna rådgivning, eftersom det bland ut- bytesdeltagarna även kan finnas medborgare i så kallade tredje länder, alltså länder utan- för EU och EES. Högskolorna ska också ge råd till inkommande Erasmus+-studerande om vilka uppehållstillstånd som krävs för att komma till Finland och vilka sjukförsäkringar dessa kräver. I regel måste personer som inte är medborgare i EU eller Norden ansöka om uppehållstillstånd innan de kommer till Finland, om utbytet är mer än tre månader långt. För kortare utbyten än så kan man använda visum. Mer information finns på Migrations- verkets webbplats: xxxxx://xxxxx.xx/xx/xxxxxxx-x-xxxxxxx. Mer information om visum: xxxxx://xx.xx/xxxxx-xxxx-xxxxxxx. Medborgare i EU-länder kan resa inom EU utan att ansöka om uppehållstillstånd i desti- nationslandet innan utbytesperioden börjar. Om utbytet är mer än tre månader långt måste uppehållstillståndet dock registreras i destinationslandet efter att man kommit till landet. De nordiska länderna har ett inbördes avtal om pass- och uppehållstillståndsfrihet, så en medborgare i Finland eller ett annat nordiskt land behöver inget uppehållstillstånd för att åka på utbyte till ett annat nordiskt land. De registreras med ett dokument om flytt mellan de nordiska länderna av den lokala myndigheten. – I regel måste man alltid ansöka om ett separat uppehållstillstånd för en utbytespe- riod. Uppehållstillståndet söks före utbytesperioden hos destinationslandets närmaste konsulat. – Om utbytet går till ett annat land som omfattas av Schengenavtalet och varar högst tre månader, kan man vistas i destinationslandet med det uppehållstillstånd som beviljats för Finland. Om utbytet är mer än tre månader långt måste man ansöka om ett separat uppehållstillstånd för destinationslandet. Om en högskolestu- derande som är medborgare i ett tredje land har ett gällande uppehållstillstånd för studerande i ett Schengenland, kan hen i vissa fall resa till ett annat EU-land för tillfälliga studier med en så kallad underrättelse om rörlighet. Se Underrättelse om rörlighet till Finland (Migri). – Följande länder som hör till Erasmus+-programmet omfattas inte av Schengenav- talet: Bulgarien, Irland, Kroatien, Cypern, Nordmakedonien, Rumänien, Turkiet och Serbien. Studerande som reser till dessa länder ska i regel alltid ansöka om ett se- parat uppehållstillstånd före utbytesperioden. – Man...
Uppehållstillstånd. Se bilaga Tabell 1 Enligt migrationsverkets prognos från oktober 20123 väntas 54 0004 personer söka asyl i Sverige år 2013. Det är en kraftig höjning jämfört med prognosen från juli 2012. Bakgrunden till höjningen är framför allt den svåra situationen i Syrien där fler flyr från en eskalerande konflikt som riskerar att bli långdragen och spridas i regionen. Samtidigt fortsätter det komma många asylsökande från bland annat Somalia, Afghanistan och västra Balkan. Nivåerna är de högsta sedan Balkankriget för 20 år sedan och eftersom en stor andel av de sökande har behov av skydd, behövs det fler platser i kommunerna för dem som får uppehållstillstånd. Analyser och bedömningar av de största asylsökandegrupperna i Sverige inbegriper även asylsökande ensamkommande barn/ungdomar. Antalet ensamkommande barn och unga bedöms öka något jämfört med den prognos som lämnade i slutet av juli. Antalet ensamkommande barn och unga har under januari till september 2012 ökat med cirka 43 procent jämfört med samma period förra året, till ca 3 800. Mot bakgrund av den förhöjda prognosen höjs även prognosintervallet för 2013 med ett spann mellan 3 900 – 4 500. Det är den högsta nivån hittills, när det gäller ensamkommande barn/ungdomar. För år 2014-2015 tillämpas en framskrivning av prognosantagandet för år 2013. Migrationsverkets handläggningstid har förkortats och allt fler får beslut inom ett par månader. Genomsnittstiden för handläggning av asylärenden hos Migrationsverket är 109 timmar. Migrationsverkets syfte är att flyktingar som får uppehållstillstånds ska beredas möjlighet till etablering så fort som möjligt. Boendeplatser i kommunerna utgör en viktig del för snabb etablering.
Uppehållstillstånd. Vem som har rätt till uppehållstillstånd