Utredningens uppdrag. Utredningens uppdrag omfattar tre olika delar. Den första delen, som utredningen delredovisade i augusti 2015, gäller de svenska lag- ändringar som behövs för att komplettera Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/751 av den 29 april 2015 om för- medlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner (EU:s förordning om förmedlingsavgifter). Den andra delen av uppdraget delredovisades i januari 2016 och avser genomförandet i svensk rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktion- er (betalkontodirektivet). Utredningen hänvisar till delrapporterna för redovisningen av det arbete och de överväganden som gjorts i dessa delar (bilagorna 4 och 5 till detta betänkande). Den sista delen av uppdraget avser genomförandet av det andra betaltjänstdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upp- hävande av direktiv 2007/64/EG.
Utredningens uppdrag. Uppdraget (se bilaga 1) har inneburit att utreda förutsättningarna för staten som ägare att kräva att samtliga bolag med statligt ägande, dvs. även de bolag som inte är upphandlande myndigheter eller enheter, ska ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i alla sina inköp, dvs. när bolaget ingår kontrakt med leverantörer för köp av varor eller tjänster. I uppdraget har huvudsakligen ingått att analysera i vilken utsträckning det är legalt möjligt för staten som ägare att kräva att samtliga bolag med statligt ägande ska ställa krav på kollektiv- avtalsliknande villkor i sina inköp, genomföra en nulägesbeskrivning avseende vilka krav bolagen med statligt ägande ställer på sina respektive leverantörer avseende arbetsvillkor, mot bakgrund av befintlig reglering och bestämmelser i statens ägarpolicy samt nulägesbeskrivningen analysera behovet för staten att ställa sådant krav på bolagen med statligt ägande, analysera huruvida sådant krav kan anses förenligt med regeringens bolagsstyrningsprinciper enligt vad som framgår av statens ägarpolicy, analysera konsekvenserna för bolagen med statligt ägande av införandet av sådant krav och bolagens uppföljning av dess efterlevnad, analysera de eventuella riskerna förenade med införandet av sådant krav, särskilt med avseende på om det kan innebära en snedvridning av konkurrens- förutsättningarna för bolagen med statligt ägande, samt om så bedöms lämpligt, lämna förslag till hur sådant krav bör formaliseras, i statens ägarpolicy eller på annat sätt. I uppdraget har också ingått att samråda med Upphandlingsmyndigheten. Uppdraget ska ses mot bakgrund av den nya upphandlings- lagstiftning som trädde i kraft under 2017. I de nya upphandlings- lagarna finns bl.a. förtydligade bestämmelser om miljö- och arbetsrättslig och social hänsyn i upphandling. Bland annat ska upphandlande myndigheter och enheter i upphandlingar som överskrider tröskelvärdena ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt, om det är behövligt och villkoren går att fastställa.
Utredningens uppdrag. 2.2.1 Behovet av en utredning En enskild har i vissa fall rätt till ett juridiskt biträde som bekostas av allmänna medel, t.ex. offentlig försvarare, rättshjälpsbiträde, målsägandebiträde och offentligt biträde. Möjligheten till juridiskt biträde syftar ytterst till att säkerställa att den enskilde får en rätt- vis rättegång. I statsbudgeten finansieras statens kostnader för rättsliga bi- träden genom anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. Anslaget om- fattar ersättning till offentliga försvarare, rättshjälpsbiträden, måls- ägandebiträden och vissa offentliga biträden. På anslaget finansieras också utgifter för särskilda företrädare för barn samt utgifter för bevisning, parter, tolk och konkursförvaltare. Som framgår av av- snitt 3 är det en mängd olika kostnadsslag som sorterar under an- slaget. Statens kostnader för de utgifter som omfattas av anslaget har ökat under den senaste tioårsperioden och förväntas göra det även framöver. Kostnaderna uppgick till nästan 2,3 miljarder kronor år 2013 vilket innebär en ökning med 1,3 miljarder kronor sedan år 2000. Det finns flera orsaker till kostnadsökningarna. Den enskilt vik- tigaste orsaken är sannolikt den målutveckling som skett i dom- stolarna under samma tid. Antalet inkomna mål till de svenska domstolarna har ökat under lång tid. Sedan år 2000 har antalet ökat från cirka 277 000 mål per år till cirka 385 000 mål år 2013. Brottmålen har ökat från cirka 61 000 mål till nästan 95 000 mål, vilket är en ökning med nästan 56 procent. Förutom att antalet mål har ökat har målen också ändrat karaktär. Det är en allmän uppfattning att målen blivit mer om- fattande och komplicerade. Målutvecklingen är delvis en direkt följd av de satsningar som gjorts hos polis och åklagare vilket har lett till en ökad lagföring. Den största utgiftsposten på anslaget är kostnaderna för offent- liga försvarare. Under år 2013 utgjorde den utgiftsposten mer än hälften av kostnaderna eller nästan 1,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 719 miljoner kronor eller 180 procent sedan år 2000. De faktorer som styr kostnaderna för offentliga försvarare är fram- för allt antalet förordnanden och förekomsten av omfattande mål. Den näst största posten är utgifter för målsägandebiträden. Kost- naden för målsägandebiträden uppgick till 259 miljoner kronor år 2013. Det är en ökning med 186 miljoner kronor eller över 200 pro- cent sedan år 2000. Utgifter för rättshjälpsbiträden är den tredje största utgiftsposten. Kostnaden för rättshjälpsbiträden...
Utredningens uppdrag. Ursprungligt direktiv och utredningens första delbetänkande
Utredningens uppdrag. Utredningen ska enligt direktiven analysera behovet av postförord- ningens reglering av övernattbefordran och prisreglering samt ut- arbeta nödvändiga författningsförslag. Analysen ska innefatta en bedömning av behovet av övernattbefordran av brev som en del av den samhällsomfattande posttjänsten med en särskild analys av behovet i gles- och landsbygd. Utredningen ska även identifiera vilka grupper i samhället som har behov av övernattbefordran och beskriva konsekvenserna av en eventuell avveckling av övernatt- befordran av brev som en del av den samhällsomfattande post- tjänsten, särskilt i förhållande till prisregleringen av enstaka över- nattbefordrade postförsändelser. Ett författningsförslag avseende övernattbefordrad post ska innefatta en posttjänst tillhandahållen på marknadsmässiga villkor där basnivån för den gränsöverskrid- ande posten upprätthålls. Utredningen ska också undersöka om det finns grupper i sam- hället som saknar alternativ till Postnord, beskriva konsekvenserna av en eventuell avveckling av pristaket samt analysera marknads- situationen och möjligheterna för konkurrerande företag att träda in och uthålligt verka på marknaden. Om det finns behov av ett pristak ska utredningen föreslå en ändamålsenlig pristakskonstruk- tion i ett författningsförslag.