Våld i nära relation exempelklausuler

Våld i nära relation. Utföraren ska arbeta förebyggande, samt ha rutiner gällande våld i nära relation. Personal ska ha adekvat kunskap om våld i nära relation. Våld i nära relation kan bland annat: • Vara hedersrelaterat • Yttra sig genom försummelse • Ske fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt Utföraren ska vara uppmärksam och informera beställaren om brukaren är i en situation där hot eller våld förekommer. Utföraren ska även ta kontakt med socialkontorets relationsvåldssamordnare.
Våld i nära relation. Beslut om bistånd i ärenden som rör våld mot närstående och barn som bevittnat våld • Beslut om skyddat boende • Skyddat boende i akuta fall (utanför kontorstid) • Beslut om övriga interna insatser 4:1 SoL VerksamhetschefSociala jouren och/eller SN ordförande Socialsekreterare Enligt rutiner hot och våld och riktlinjer vid våld i nära relationer Xxxxx lydelse finns i 3.4.22, VuxnaOm kostnader för boende och insatser se 2.3.6 och 2.3.7 Sociala jouren: Socialsekreterare i Kristianstads sociala jour under avtalstiden
Våld i nära relation. Leverantören ska vara uppmärksam samt ska ha en skriftlig rutin för hur denne agerar då det finns misstanke om, eller är ett faktum, att den enskilde kunden är utsatt för hot och våld i hemmet. Detta gäller såväl våld i nära relation som hedersrelaterat våld och förtryck. Personalen ska ha kunskap om bemötande och förhållningssätt för dessa situationer samt kännedom om vilket stöd och skydd som finns. Leverantören ska följa kommunens policy för våld i nära relationer och riktlinjer mot våld i nära relation och vid behov stödja den enskilde kunden att ta nödvändiga kontakter för att få stöd och hjälp. Vid brott ska leverantören stödja den enskilde att ta kontakt med polis. Se mer information på kommunens hemsida Våld i nära relationer – Danderyds kommun
Våld i nära relation. Kortsiktiga mål och aktiviteter 2024 • Helsingborgs stad följer Socialstyrelsens handbok ”Våld”. • Socialförvaltningen håller regelbundet utbildning om våld i nära relationer till Helsingborgs stads olika verksamheter. Familjefridsgruppen utbildar chefer och medarbetare inom staden. Samverkan sker med barnskyddsteamet på Helsingborgs lasarett. • Helsingborgs stad håller regelbundna informationsträffar under året. Samverkan finns också med arbetsmarknadsförvaltningen, olika kvinnojourer, polis och Barnahuset. Vi har även etablerat nätverk med andra kommuner i Skåne för att till exempel se om vi kan samverka i boendefrågor – byte av bostäder kommuner emellan för våldsutsatta. Socialnämnden har genom familjefridsgruppen i uppdrag att leda processen i samverkan med övriga verksamheter i staden. • Helsingborgs stad gör en kartläggning om våld i nära relation som ska leda till en stadsgemensam handlingsplan. • Helsingborgs stad använder de standardiserade bedömnings- och riskbedömningsinstrumenten Sara (riskbedömning av våld mot partner), Patriark (hedersrelaterat våld och förtryck) och Xxxxx (socialtjänstens bedömningsmetod mot våld i nära relationer). Familjefridsgruppen har en medarbetare som är utbildare i Freda, vilket innebär att vi är självförsörjande i att kompetensutveckla i denna metod och utbildar kontinuerligt efter behov. • Specialiserade handläggare på socialförvaltningen använder i utredningsverktyg, Eraser, för att bedöma återfallsrisken för barn som utsatt andra barn för sexuella övergrepp. Barnahus Familjen Helsingborg, är en verksamhet som drivs genom samverkan mellan socialtjänsten i kommunerna i Familjen Helsingborg, polis, åklagare, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnkliniken. Samordning av de olika professionernas insatser riktar sig till barn som blivit utsatta för våld eller sexuella övergrepp samt barn som utsatt andra barn för sexuella övergrepp. Xxxxxxxxxxx uppdrag är att hålla ihop och koordinera de olika rättsprocesserna och erbjuda stöd till de barn och familjer som varit aktuella på Barnahuset. Barnahuset erbjuder en trygg och lugn miljö för barnet i samband med förhöret och i den första kontakten med socialtjänsten. Barnahuset samverkar även med bland andra skol- och fritidsförvaltningen och särskilda företrädare. • Hederssamordnare är en nyinrättad tjänst som skol- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen samäger. Uppdraget för hederssamordnare består bland annat av att kartlägga arbetet som staden gör idag, samor...
Våld i nära relation. Avser främst personer där det bedöms finnas behov av skyddat boende. Exempel på insatser i syfte att stödja och hjälpa våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld kan vara till exempel ekonomiskt bistånd, hjälp med tillfälligt boende, rådgivande och stödjande samtal, förmedling av kontakter med myndigheter och frivilligorganisationer, hjälp med att söka efter ny bostad, kontakter med polismyndigheter och övriga rättsväsendet vid polisanmälan. Socialtjänsten ska särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Det är inte bara en personens akuta behov av insatser som är avgörande för om personen ska anses få det stöd och den hjälp personen är i behov av. Även behov av stöd och hjälp på kort och lång sikt bör utredas. Möjligheterna att flytta på förövaren i stället för den som är offer bör beaktas i utredningen.
Våld i nära relation. Kortsiktiga mål och aktiviteter 2020-2022 o Helsingborgs stad följer Socialstyrelsens handbok ”Våld”. o Socialförvaltningen håller regelbundet utbildning om våld i nära relationer till Helsingborgs stads olika verksamheter. Under hösten 2019 och i början av våren 2020 fokuserade familjevåldsgruppen på att utbilda chefer och medarbetare vid vård- och omsorgsförvaltningen (VOF). Ytterligare utbildningstillfällen för VOF planeras framöver.
Våld i nära relation. Personal som arbetar inom vård- och omsorgsnämnden ska ha relevant kunskap om våldets mekanismer och kunna bemöta en person som är våldsutsatt utifrån dennes situation. Alla handläggare ska ha teoretiska kunskaper för att kunna göra en initial bedömning om det föreligger omedelbar risk för våld eller hot om våld. Om det finns risk för hot och våld ska en risk- och säkerhetsbedömning göras. Handläggarna ska använda sig av FREDA-kortfrågor för att kunna identifiera våld. Om barn utsatts eller misstänks vara utsatt för våld/bevittnat våld, eller en vuxen är våldsutsatt och det finns barn i familjen, ska enheten för barn och unga alltid kontaktas omgående och en anmälan enligt 14 kap. 1 § SoL ska i dessa lägen alltid göras. Samverkan sker enligt gällande rutiner. Vård och-omsorgsnämnden ska särskilt uppmärksamma personer med funktionsnedsättning som utsätts för hot och våld, alternativt när det föreligger misstanke om att så sker. Kvinnor med funktionsnedsättning kan till följd av funktionsnedsättningen vara särskilt utsatta när det gäller våld. Brottsförebyggande rådet, Brå har i sin kunskapsöversikt (Våld mot personer med funktionshinder, rapport 2007:26), identifierat tre teman som utmärker våldsutsatthet hos personer med funktionsnedsättning; osynlighet, sårbarhet och beroende. Osynligheten kännetecknar särskilt personer vars kontakter med omvärlden sker via ett fåtal vårdare eller som har funktionsnedsättning som innebär svårigheter att kommunicera och göra sig förstådda. Sårbarheten är delvis beroende av den funktionsnedsättning man har, och därför kan sårbarheten variera med typen och graden av funktionsnedsättning. Personer som saknar fysiska möjligheter att skydda sig mot övergrepp är sårbara, liksom personer som saknar kunskap om eller möjligheter att uttrycka sina rättigheter eller att de utsatts för våld. Många personer med funktionsnedsättning är beroende av andra för sin vardagstillvaro, för stöd och för närhet. I vissa fall är detta beroende mycket stort. Beroendet av vårdare och andra personer kan också innebära en förstärkning av den sårbarhet som funktionsnedsättningen innebär. Vid misstanke om att en enskild i kontakt med vård- och omsorgsnämnden är utsatt för våld av en närstående ska denne erbjudas kontakt med handläggare som särskilt ansvarar för att utreda och följa upp insatser gällande våld i nära relation. Om den våldsutsatta är aktuell inom flera enheter kan samhandläggning vara nödvändig, dvs. att handläggare från olika enheter bedö...

Related to Våld i nära relation

  • Tilldelning vid teckning utan företrädesrätt Besked om eventuell tilldelning av aktier tecknade utan företrädesrätt lämnas genom översändande av tilldelningsbesked i form av en avräkningsnota. Likvid ska erläggas senast den dag som framkommer av avräkningsnotan. Något meddelande lämnas ej till den som inte erhållit tilldelning. Erläggs ej likvid i rätt tid kan aktierna komma att överlåtas till annan. Skulle försäljningspriset vid sådan överlåtelse komma att understiga priset enligt detta erbjudande, kan den som ursprungligen erhållit tilldelning av dessa aktier komma att få svara för hela eller delar av mellanskillnaden.

  • Kostnader som inte ersätts eget arbete, förlorad inkomst, resor, uppehälle eller andra kostnader för dig eller annan försäkrad • merkostnad som uppstår genom att du anlitar flera ombud eller byter ombud. • ersättning till skiljemän • verkställighet av dom, beslut eller avtal • dina advokatkostnader, om skadestånd till dig får anses innefatta kompensation för dessa.

  • Ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månads- lön.

  • Allmänna avtalsvillkor Utöver Avtalet tillämpas branschens vid var tid gällande Allmänna Avtalsvillkor för försäljning av el till konsument. Vid eventuell motsättning har Avtalets villkor företräde.

  • Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.

  • Nyckeltal Fondens utveckling 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Fondförmögenhet, msek 11 527 9 515 7 892 7 499 8 195 7 162 8 629 7 834 5 549 5 005 -andelsklass A SEK 11 311 9 491 7 892 7 499 8 195 7 162 8 629 7 834 5 549 5 005 -andelsklass A EUR 190 23 – – – – – – – – -andelsklass C EUR 26 1 – – – – – – – – Andelsvärde, kr andelsklass A SEK 169,58 159,82 154,12 123,06 132,56 107,86 91,34 101,08 84,96 88,79 Andelsvärde, kr andelsklass A EUR 1 426,67 1 344,57 – – – – – – – – Andelsvärde, kr andelsklass C EUR 1 431,71 1 346,61 – – – – – – – – Antal utestående andelar, tusental 66 848 59 400 51 210 60 935 61 823 66 398 94 473 77 506 65 309 56 369 -andelsklass A SEK 66 697 59 381 51 210 60 935 61 823 66 398 94 473 77 506 65 309 56 369 -andelsklass A EUR 133 17 – – – – – – – – -andelsklass C EUR 18 1 – – – – – – – – Utdelning per andel – – – – – – – – – 0,86 Total avkastning, % 6,11 3,70 25,20 –7,20 22,90 18,10 –9,60 19,00 –4,30 9,60 Index inkl. utdelning % 7,44 3,79 25,00 –7,50 23,70 19,80 –8,40 19,20 –3,80 12,20

  • Stoppa betalning (återkallelse av betalningsorder) Betalaren får stoppa en betalning genom att kontakta antingen betalningsmottagaren senast två bankdagar före förfallodagen eller sin betaltjänstleverantör senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören. Om betalaren stoppar en betalning enligt ovan innebär det att den aktuella betalningen stoppas vid ett enskilt tillfälle. Om betalaren vill att samtliga framtida betalningar som initieras av betalningsmottagaren ska stoppas måste betalaren återkalla medgivandet.

  • Avbrytande av överföring av el (frånkoppling) samt återinkoppling 6.1 Försummar kunden att betala förfallna avgifter, ställa säkerhet eller lämna förskottsbetalning och är försummelsen inte ringa, får elnätsföretaget frånkoppla kundens anläggning från nätet. Frånkoppling får också ske om kunden gör sig skyldig till annan väsentlig försummelse enligt dessa villkor och vad som i övrigt avtalats. 6.2 Innan elnätsföretaget vidtar åtgärder med stöd av bestämmelserna i punkten 6.1 ska kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. Avser försummelsen betalning ska kunden ges skälig tid, minst 15 dagar räknat från anmaning, att betala innan frånkoppling får ske. 6.3 Frånkoppling får även ske när kunden åsidosätter villkor i avtal beträffande den el som elnätsföretaget överför till kunden och åsidosättandet medför rätt för elhandelsföretaget att begära frånkoppling. Ansvaret för att rätten till frånkoppling föreligger åligger alltid den som begärt åtgärden. Har kunden, efter frånkoppling som skett enligt första stycket, bytt elhandelsföretag får elnätsföretaget inte vägra kunden återinkoppling. 6.4 Frånkoppling får inte ske för fordran till den del den är föremål för tvist. 6.5 Återinkoppling sker först då kunden uppfyllt samtliga sina förpliktelser enligt avtalet, erlagt ersättning för elnätsföretagets kostnader som föranletts av åtgärder för frånkoppling och återinkoppling samt erlagt eventuellt begärd säkerhet eller förskottsbetalning.

  • Ändring av avtalsvillkor Arrangören har rätt att göra ändringar i avtalet förutsatt att arrangören informerar resenären om ändringen på ett klart, begripligt och tydligt sätt på ett varaktigt medium. Om ändringen är obetydlig, till exempel mindre ändringar av flygtider, har resenären inte rätt till prisavdrag eller skadestånd. Vid väsentliga ändringar av resan ska resenären, om möjligt, erbjudas en alternativ resa eller rätt att säga upp avtalet utan avbeställningsavgift.

  • Semester för intermittent deltidsarbetande Om tjänsteman är deltidsanställd och det för honom gällande arbetstids- schemat innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent del- tidsarbetande) gäller följande: Antalet bruttosemesterdagar enligt mom. 3 vilka skall utläggas under semesteråret skall proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsva- rande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemesterda- gar) skall förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen. Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar skall utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande = antal semesterdagar som skall förläggas till dagar som annars skulle ha ut- gjort arbetsdagar (nettosemesterdagar). Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmast heltal. Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggnings- cykel). Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat skall arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka skall den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen. Tjänstemannens deltid är förlagd Antal nettosemesterdagar till i genomsnitt följande xxxxx (vid 25 dagar bruttosemester) arbetsdagar per vecka 4 20 3,5 18 3 15 2,5 13 2 10 Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" förändras, skall antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden. Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) skall ske med utgångspunkt från antalet bruttosemester- dagar.