Våld i nära relationer. Leverantören ska ha rutiner för att förebygga och upptäcka våld i nära relationer samt stötta och identifiera våldsutsatta, se vårdprogram Våld i nära relationer.
Våld i nära relationer. Höja kunskapen inom området våld i nära relationer i relevanta verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. • I sitt systematiska kvalitetsarbete säkerställa att personal har kännedom om vart de kan hänvisa en vuxen våldsutsatt person som vill ha stöd alternativt om ett barn upplever våld och upprätta lokala rutiner för detta. Föräldrar och gravida med missbruk/beroende samt barn (inklusive det väntade barnet) • Vid upptäckt att en gravid kvinna har ett missbruk/beroende, tillsammans med kvinnan, ta kontakt med beroendevården och socialtjänsten för vidare utredning och bedömning av hjälpbehovet. • Regelbundet och i samverkan anordna utbildning mellan huvudmännen om föräldrastöd och/eller närståendestöd (barn och vuxna) enligt manualbaserad metod. • Identifiera alla minderåriga/väntade och/eller närstående barn till klienter/patienter inom missbruks- och beroendevården, MHV, BHV och primärvården. • Utveckla samverkan mellan de lokala samråden för missbruk/beroende (i vissa kommuner även psykiatri/socialpsykiatri) och de lokala BUS-grupperna (Barn och unga i behov av särskilt stöd). • Informera varandra om hur man inom respektive huvudman låter barn komma tills tals och ger barnen information och stöd. För socialtjänsten gäller det även tillvägagångssätt vid orosanmälningar och barnutredningar. För landstinget till exempel och möjligheten för blivande föräldrar med missbruk/beroende att få rådgivande samtal i specialistmödravården. Ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende • Rutiner ska finnas kring externt samarbete och samverkan i syfte att erbjuda ett sammanhållet och tillgängligt stöd och vård för ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende. • Samordna utbildningsinsatser utifrån rekommendationer i de nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015) kring ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende. • Xxxxx för att tillsammans med SiS ta fram rutin kring LVU och LVM med fokus på avslut, utskrivning och fungerande hemsituation. • Göra en analys av vilka behov av samverkan som finns samt identifiera och genomföra gemensamma kunskapshöjande insatser kring målgrupperna. Vuxna personer med missbruk/beroende av alkohol och droger (inklusive läkemedel) och personer med samsjuklighet • Vara tillgängliga för samverkansparter och bidra till att underlätta för medaktörerna att genomföra nödvändiga insatser. • Prioritera samverkan för att undvika avbrott i behandling/stödinsatser även när den enskilde ej uppnår följsamhet t...
Våld i nära relationer. Vårdenheten ska uppmärksamma fysiska skador samt symtom på fysisk och psykisk ohälsa som skulle kunna ha sin grund i utsatthet för våld i nära relationer och vårdleverantören ska implementera de processer och riktlinjer som behövs för att verksamheten ska uppfylla kraven i SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer. Se vidare regiongemensam rutin Våld i nära relationer. Dokumentation av våldsutsatthet ska ske un- der sökordet Våld i nära relationer som då säkerställer ett sekretesskydd i Journal via nätet. Se VAS- manual Våld i nära relationer.
Våld i nära relationer. Xxxxx det rutiner för hur våld i nära relationer hanteras? JA
Våld i nära relationer. Utföraren ska vara uppmärksam på om en enskild kan vara utsatt för våld av någon form; fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt och kan behöva stöd och skydd. Personalen ska ha kunskap om bemötande och förhållningssätt för dessa situationer. Utföraren ska ha gällande rutiner för hur våld i nära relationer hanteras. Personal ska veta vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få.
Våld i nära relationer. Det är vanligt att våldssituationer utspelar sig i miljöer där alkohol och droger är förekommande. Upplevelsen av våld, vare sig det gäller att se våld eller själv vara utsatt för våld, har visat sig höja sårbarheten för både fysisk och psykisk ohälsa. Våld i nära relationer kan ta sig många olika uttryck. WHO har fastställt en definition av våld utifrån fyra olika våldstyper. Det handlar om fysiskt, sexuellt och psykiskt våld samt försum- melse. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOFS 2014:4) innefattar både SoL och HSL. Att motverka våld i nära relationer är en folkhälso- fråga och ett prioriterat område för flera myndighe- ter. På uppdrag av regeringen stödjer länsstyrelsen i Stockholms län utvecklingen av kvinnofrid på lokal, regional och nationell nivå. Operation Kvinnofrid är en samverkansplattform som drivs gemensamt av Stockholms stad och Stockholm läns övriga kommuner, Polisen, länsstyrelsen, SLL, Kriminal- vården och KSL. Länets myndigheter har i samarbete byggt upp ett resurscentrum (Origo) mot hedersrelaterat våld och förtryck. Insatser som riktar sig till våldsutövare är även en viktig del i arbetet för att bekämpa och förebygga våld. Socialnämnden bör kunna erbjuda våldsutö- vare insatser som syftar till att de förändrar sitt beteende och upphör med att utöva våld. Insatserna bör genomföras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. • Höja kunskapen inom området våld i nära relatio- ner i relevanta verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. • I sitt systematiska kvalitetsarbete säkerställa att personal har kännedom om vart de kan hänvisa en vuxen våldsutsatt person som vill ha stöd alternativt om ett barn upplever våld och upprätta lokala rutiner för detta.
Våld i nära relationer. Utförare ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Xxxxx det rutiner för hur våld i nära relationer hanteras? Vissa förbättringsåtgärder krävs. Nej.
Våld i nära relationer. Stockholms stad har ett övergripande handlingsprogram för kvinnofrid, det nuvarande gäller för perioden 2007 – 2010. I handlingsprogrammet slås fast att mäns våld mot kvinnor i nära relatio- ner är ett folkhälsoproblem, som orsakar stort lidande både för de våldsutsatta kvinnorna och för de barn som lever i dessa familjer. Vidare uppmanas stadsdelsnämnderna att ta fram egna hand- lingsprogram för kvinnofridsfrågor. Socialtjänstlagen slår fast (5 kap 11 §) att ”socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan var i behov av stöd och hjälp att förändra sin situation”. Föräldrabalken stadgar (6kap 2a §) att ”Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och um- gänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid - risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovli- gen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och - barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad”. Lagstiftaren har i den nya lagtexten från 1 juli 2006 tydliggjort att risken för att barnet ska fara illa går före barnets behov av en god kontakt med sina båda föräldrar. Man har alltså vänt på ord- ningen och menar att risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld är överord- nad kontakten med båda föräldrarna. Det ingår inte i familjerättens uppgift att avgöra om det har förekommit våld i föräldrarnas rela- tion. Vanligtvis står ord emot ord. Däremot är det en signal om att det kan finnas ett skyddsbehov för barnet och att barnet kan ha bevittnat våld. Genom att låta både barn och föräldrar komma till tals var för sig och vara tydlig med att uppgifter om våld och förmågan att skydda barnet från att bevittna våld är faktorer som väger tungt i bedömningen av föräldraförmågan kan en bedömning av skyddsbehovet göras. Den som har utövat/är anklagad för att ha utövat våld bör också få in- formation om vad som krävs av honom (henne) för att skyddsbehovet ska anses vara uppfyllt. Man behöver också vara uppmärksam på eventuell förekomst av våld i samkönade relationer.
Våld i nära relationer. Våld i nära relationer kan handla om våld som är ● psykiskt ● fysiskt ● sexuellt ● materiellt ● ekonomiskt. Socialnämnden/utskottet ansvarar för stöd och insatser till personer som utsätts för våld i nära relationer. Ett samarbete är viktigt med andra berörda nämnder och verksamheter. Äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning är extra utsatta grupper för våld i nära relationer. Verksamheten ska uppmärksamma, stödja och vägleda enskilda personer i att få stöd och eller information när den enskilde vill, när man misstänker att det förekommer våld.
Våld i nära relationer. Vårdenheten ska uppmärksamma tecken på våld i nära relationer och vårdleverantören ska implementera de processer och riktlinjer som behövs för att verksamheten ska uppfylla kraven i SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer. Se vidare även regiongemensam riktlinje Våld i nära relationer. Dokumentation av våldsutsatthet ska ske under sökordet Våldsutsatthet som då säkerställer ett sekretesskydd i Journal via nätet. Se VAS-manual – Våldsutsatthet.