1 november 2020 – 31 mars 2023

TJÄNSTEMÄN

Allmänna anställningsvillkor

Lönebildningsavtal Kompetensutvecklingsavtal

Avtal som inte tagits med i avtalstrycket Avtal om ITP

Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd Överenskommelse om trygghetsförsäkring (TFA) Utvecklingsavtal

Avtal om rätt till tjänstemäns uppfinningar Avtal om konkurrensklausuler Huvudavtal (förhandlingsordning)

Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring

Industriavtalet - Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal (Unionen och Sveriges Ingenjörer)

Avtal om Kompetensutveckling i företagen Avtal om Riktlinjer för arbetsmiljöfrågor

Dessutom finns ytterligare ett antal överenskommelser bland annat av samarbets- och rekommendationskaraktär

Innehåll Allmänna anställningsvillkor

§ 1 Avtalets omfattning 8

Mom 1 Allmänt 8

Mom 2 Undantag 8

Mom 3 Tjänstemän som uppnått pensionsåldern 8

Mom 4 Tjänstgöring utomlands 9

§ 2 Anställning 9

Mom 1 Anställning tills vidare 9

Mom 2 Villkor för tidsbegränsad anställning 9

Mom 2:1 Anställning direkt med tjänstemannen 10

Mom 2:2 Anställning med stöd av lokal överenskommelse 10

Mom 2:3 Avslutande och uppsägning i förtid 11

Mom 3 Företrädesrätt till återanställning 11

§ 3 Allmänna förhållningsregler 12

Mom 1 Lojalitet och förtroende 12

Mom 2 Bisyssla 12

Mom 3 Förtroendeuppdrag 12

§ 4 Lön för del av löneperiod 12

§ 5 Övertid 13

Mom 1 Övertidsarbete 13

Mom 1.1 Definition 13

Mom 1.2 Beräkning av övertid 13

Mom 2 Kompensation för övertid 13

Mom 2.1 Pengar, ledighet, lön, semester 13

Mom 2.2 Pengar eller ledighet 13

Mom 2.3 Högre lön, längre semester 14

Mom 2.4 Förberedelse- och avslutningsarbete 15

Mom 2.5 Underrättelse till tjänstemannaklubb 15

Mom 3 Beräkning av övertidsersättning och kompensationsledighet 15

Mom 3.1 Övertidsersättning 15

Mom 3.2 Kompensationsledighet 15

Mom 3.3 Övertidsarbete som är skilt från ordinarie arbetstid 16

Mom 4 Deltidsanställning 16

Mom 4.1 Mertidsersättning 16

Mom 4.2 Övertidskompensation 17

§ 6 Restidsersättning 17

Mom 1 Restid 17

Mom 2 Rätt till restidsersättning 18

Mom 3 Ersättning 18

§ 7 Semester 19

Mom 1 Allmänna bestämmelser 19

Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår 19

Mom 3 Semesterns längd 19

Mom 3.1 Överenskommelse om längre semester 19

Mom 3.2 Garantiregel 19

Mom 3.3 Tidigare regler 20

Mom 3.4 Samma koncern 20

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m 20

Mom 4.1 Semesterlön 20

Mom 4.2 Semesterersättning 21

Mom 4.3 Obetald semester 22

Mom 4.4 Ändrad sysselsättningsgrad 22

Mom 4.5 Utbetalning 22

Mom 4.6 Avräkning vid sammanfallande semesterår (vid bl. a. anställnings upphörande) 23

Mom 5 Sparande av semester 24

Mom 5.1 Antal dagar 24

Mom 5.2 Uttag 24

Mom 5.3 Semesterlön för sparade semesterdagar 24

Mom 6 Semester för nyanställda m fl 24

Mom 7 Semester vid anställning kortare än 3 månader 25

Mom 8 Intyg om uttagen semester 25

Mom 9 Semester för intermittent deltidsarbetande 25

Mom 9.1 Antal dagar 25

Mom 9.2 Ersättning och avdrag 26

§ 8 Sjuklön m m 27

Mom 1 Rätten till sjuklön 27

Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivaren 27

Mom 3 Skriftlig försäkran och läkarintyg 27

Mom 4 Sjuklönens storlek 28

Mom 4.1 Sjukdom t o m 14: e kalenderdagen 28

Mom 4.2 Ny sjukperiod inom fem kalenderdagar 28

Mom 4.3 När tio karensavdrag gjorts 28

Mom 4.4 Sjuklön om 80 % under hela perioden 29

Mom 4.5 Sjukdom fr o m den 15: e kalenderdagen 29

Mom 4.6 Definition av månadslön och veckoarbetstid 30

Mom 5 Sjuklönetidens längd 30

Mom 6 Vissa samordnings- och inskränkningsregler 31

Mom 6.1 Tjänstemannen får annan ersättning 31

Mom 6.2 Tjänsteman som vid anställning uppnått den ordinarie pensionsåldern

enligt ITP-planen 31

Mom 6.3 Förtigande av sjukdom 31

Mom 6.4 Nedsatta sjukförmåner 31

Mom 6.5 Olycksfall m m 32

Mom 7 Ledighet med tillfällig föräldrapenning 32

Mom 8 Smittbärare 32

§ 9 Ledighet 33

Mom 1 Permission 33

Mom 2 Ledighet utan lön 33

Mom 3 Avdrag vid ledighet utan lön 33

Mom 3.1 Tjänstledighet del av dag 33

Mom 3.2 Tjänstledighet högst fem arbetsdagar 34

Mom 3.3 Tjänstledighet längre än fem arbetsdagar 34

Mom 3.4 Intermittent deltidsarbete 34

Mom 3.5 Ledighet hel månad 35

§ 10 Föräldraledighetstillägg 36

Mom 1 36

Mom 2 37

Mom 3 37

Mom 4 37

§ 11 Uppsägning 38

Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida 38

Mom 1.1 Uppsägningstid 38

Mom 1.2 Skriftlig uppsägning 38

Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida 39

Mom 2.1 Uppsägningstid 39

Mom 2.2 Förlängd uppsägningstid 40

Mom 2.3 Turordning vid personalinskränkning 40

Mom 2.4 Varsel 44

Mom 2.5 Lön under uppsägningstid 44

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning 45

Mom 3:1 Överenskommelse om annan uppsägningstid 45

Mom 3:2 Uppnådd pensionsålder 45

Mom 3:3 Förkortning av tjänstemannens uppsägningstid 45

Mom 3:4 Skadestånd 46

Mom 3:5 Anställningsintyg/-betyg 46

Mom 3:6 Intyg om uttagen semester 46

§ 12 Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte 46

Mom 1 Deltid i Pensioneringssyfte (Deltidspension) 46

Mom 2 Ansökan och underrättelse 47

Mom 3 Förhandlig och tvist 47

§ 13 Tjänstemäns skyldigheter och rättigheter vid

konflikt mellan arbetsgivare och arbetare 48

Mom 1 Arbetsskyldighet 48

Mom 2 Skyddsarbete 48

Mom 3 Överläggning om visst arbete 49

Mom 4 Olovlig konflikt 49

Mom 5 Uppsägning m m 49

§ 14 Förhandlingsordning 50

§ 15 Giltighetstid 50

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 52

Överenskommelser om förskjuten arbetstid, beredskapstjänst 66

och jourtid mellan IKEM och Ledarna

Överenskommelse om ersättning för förskjuten arbetstid, 71

beredskapstjänst och jourtid mellan IKEM och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna

Överenskommelse om ersättning för veckovila mellan IKEM och 78

Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna respektive Ledarna

Överenskommelse om arbetstidsförkortning 80

Överenskommelse om nationaldagen 82

Bilaga 1 83

Postdoktoranställning

Bilaga 2 85

Arbetstidsbestämmelser vid arbete under jord

Lönebildning i företagen 88

AVTAL OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

Avtalet om allmänna anställningsvillkor innehåller bland annat bestämmelser angående anställningens ingående och upphörande, ersättningsregler vid övertid, restid, semester, sjuklön och föräldraledighetstillägg samt delpension.

Avtalets omfattning

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 1 Allmänt

Avtalet gäller för företag som är medlemmar i ”IKEM - Innovations- och kemiarbetsgivarna i Sverige” (IKEM).

Avtalet gäller för alla tjänstemän med de undantag och inskränkningar som anges nedan.

Avtalet kan utgöra utgångspunkt för diskussioner om likartade regler för samtliga anställda i företaget. Lokala parter kan komma överens om så- dana gemensamma regler utan hinder av detta avtal. Reglerna ska i så fall godkännas av alla berörda centrala parter. Om så inte sker ska avtalspar- terna verka för att central förhandling kommer till stånd i frågan mellan samtliga parter.

Mom 2 Undantag

Avtalet gäller inte

• tjänstemän som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvill- kor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning.

• tjänstemän vars anställning utgör en bisyssla.

Upplysning:

Av Sjuklönelagen följer att en anställd som är undantagen från avtalet har rätt till sjuklön under sjuklöneperioden.

Mom 3 Tjänstemän som uppnått pensionsåldern

För tjänsteman som uppnått den ålder som anges i § 32 a lagen om anställ- ningsskydd (LAS)* eller som anställts vid företaget efter att ha uppnått den för tjänstemannen gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen gäller särskilda regler om anställning och sjuklön i § 2 Mom 2:1 och § 8 Mom 6:2.

Arbetsgivaren och tjänsteman enligt ovan kan därutöver komma överens om anställningsvillkor som avviker från avtalet.

*68 år, 69 år fr o m den 1 januari 2023.

Avtalets omfattning Anställning

Mom 4 Tjänstgöring utomlands

Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom ett särskilt utlandsreglemente eller liknande vid företaget.

Vid utlandstjänstgöring gäller ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.

Med avtalsfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses ITP, TGL, TFA och förmåner enligt omställningsavtalet.

Med lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses förmåner enligt Lagen om arbetsskadeförsäkring samt sjukpenning och ATP-förmåner en- ligt Socialföräkringsbalken.

§ 2 Anställning

För anställningsavtal som träffas senast den 31 maj 2017 gäller tidigare reglering i Tjänstemannaavtalet 2016/2017 för den avtalade anställnings- perioden. För anställningsavtal som träffas från och med den 1 juni 2017 gäller nedanstående reglering.

Mom 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överenskommit om annat enligt mom 2 nedan.

Mom 2 Villkor för tidsbegränsad anställning

Tidsbegränsad anställning på avtalsområdet kan enbart ske enligt detta moment, som helt ersätter reglerna om tidsbegränsad anställning i lagen om anställningsskydd. Avtal om tidsbegränsad anställning ska ske skrift- ligen. Vid tidsbegränsad anställning ska arbetsgivaren underrätta tjänste- mannaklubb.

Anställning

Mom 2:1 Anställning direkt med tjänstemannen

Arbetsgivare och tjänsteman kan träffa avtal om tidsbegränsad anställ- ning för minst en månad och högst 24 månader under en treårsperiod.

För skolungdom, studerande och tjänsteman som anställs efter att ha upp- nått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen, kan avtal även träf- fas om tidsbegränsad anställning som är kortare än en månad.

För anställning av doktorander och postdoktorer gäller bilaga 1.

Mom 2:2 Anställning med stöd av lokal överenskommelse

Med stöd av lokal överenskommelse kan arbetsgivare och tjänsteman träffa avtal om tidsbegränsad anställning som medför att tjänstemannen kommer att vara tidsbegränsat anställd under kortare tid än en månad eller längre tid än 24 månader under en treårsperiod.

Xxxxxx tjänstemannaklubb kan arbetsgivaren och tjänstemannen avtala om sådan längre tidsbegränsad anställning utan stöd av överenskommelse med den fackliga organisationen, som dock ska underrättas om varje sär- skilt fall. För anställning under kortare tid än en månad krävs överens- kommelse med den fackliga organisationen.

Om den fackliga organisationen anser att möjligheten att avtala om tids- begränsad anställning enligt föregående stycke missbrukas kan den på- kalla lokal respektive central förhandling i ärendet. Löses inte tvisten för det företag som tvisten avser, gäller i fortsättningen att överenskommelse med den fackliga organisationen krävs för anställningar under längre tid än 24 månader under en treårsperiod.

Anmärkning:

Med facklig organisation avses i andra och tredje stycket central fack- lig organisation avseende Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Ledarna samt regional facklig organisation avseende Unionen.

Anställning

Mom 2:3 Avslutande och uppsägning i förtid

Fram till den tidpunkt tjänstemannen har en sammanlagd anställningstid om sex månader vid företaget kan tjänstemannen respektive arbetsgiva- ren genom en skriftlig underrättelse avsluta en tidsbegränsad anställning i förtid. Anställningen upphör då en månad efter underrättelsen. Om det är arbetsgivaren som avslutar anställningen ska berörd tjänstemannaklubb underrättas. Tjänstemannen har rätt att på begäran få information om orsaken till att anställningen avslutades.

En tidsbegränsad anställning som inte avslutas enligt ovan kan därefter bringas att upphöra i förtid genom uppsägning från tjänstemannens eller arbetsgivarens sida. I så fall gäller uppsägningstider enligt § 11 i detta av- tal. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida krävs sakliga skäl.

När tjänstemannen uppnått den ålder som anges i 32 a § lagen om an- ställningsskydd (LAS)* kan en tidsbegränsad anställning istället avbrytas enligt §11 mom 3:3. Xxxxxxx skäl krävs då inte.

*68 år, 69 år fr o m den 1 januari 2023.

Mom 3 Företrädesrätt till återanställning

Företrädesrätt till återanställning gäller enligt lag med följande kollektiv- avtalsreglering.

Vid konflikt mellan bestämmelserna i 25–27 §§ lagen om anställnings- skydd och kravet på lokal överenskommelse i § 2 mom 2:2 kan företrä- desrätten inte göras gällande, om konflikten beror på att arbetstagarpar- ten inte vill träffa sådan överenskommelse.

Ytterligare kollektivavtalsreglering avseende turordning finns i § 11 mom 2:3.

Allmännaförhållningsregler Lönfördelavlöneperiod

Allmänna förhållningsregler Lön för del av löneperiod

§ 3 Allmänna förhållningsregler

Mom 1 Lojalitet och förtroende

Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion när det gäller företagets angelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt.

Mom 2 Bisyssla

En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva eko- nomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka menligt på arbetet i tjänsten. Den som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör därför först samråda med arbetsgivaren.

Mom 3 Förtroendeuppdrag

En tjänsteman har rätt att inneha statliga, kommunala och fackliga för- troendeuppdrag.

§ 4 Lön för del av löneperiod

Till tjänstemän som börjar eller slutar sin anställning under löpande ka- lendermånad betalas en dagslön för varje kalenderdag som anställningen omfattar under en sådan månad.

För beräkning av dagslön – se § 9 Mom 3:3.

§ 5 Övertid

Mom 1 Övertidsarbete

Mom 1:1 Definition

Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbete som en heltidsanställd utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för anställningen, om arbetsgivaren beordrat övertidsarbetet eller godkänt det i efterhand.

Om arbetstiden under en viss del av året är förkortad utan motsvarande förlängning under annan del av året, uppkommer övertid först när tjänste- mannen fullgjort den längre dagliga arbetstid som gäller under resten av året.

Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändiga för- beredelse- och avslutningsarbeten som normalt ingår i befattningen.

Mom 1:2 Beräkning av övertid

Vid beräkning av övertid tas endast fulla halvtimmar med. Om övertids- arbete utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda tidsperioderna räknas ihop.

Mom 2 Kompensation för övertid

Mom 2:1 Pengar, ledighet, lön, semester

Övertidsarbete kompenseras med

• pengar

• ledighet

• högre lön

• längre semester

• enligt reglerna nedan

Mom 2:2 Pengar eller ledighet

Tjänstemannen har rätt till övertidskompensation antingen i pengar (övertidsersättning) eller i form av ledig tid (kompensationsledighet), om inte annat följer av Mom 2:3 eller Mom 2:4 nedan.

Kompensationsledighet ges om tjänstemannen så önskar och arbetsgiva- ren efter samråd med tjänstemannen finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten i företaget. Vid samrådet bör arbetsgivaren så långt det är möjligt, beakta tjänstemannens önskemål om när ledigheten ska tas ut.

Mom 2:3 Högre lön, längre semester

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att tjänsteman- nen i stället för pengar eller ledighet får högre lön och/eller tre eller fem se- mesterdagar utöver lagstadgad semester. Sådana överenskommelser träf- fas med tjänstemän i chefsställning eller sådana tjänstemän vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att själva förlägga sin arbetstid.

Överenskommelsen ska vara skriftlig och avse ett semesterår om inte ar- betsgivaren och tjänstemannen kommer överens om annat. Sådan annan överenskommelse kan inför varje nytt semesterår omförhandlas.

Anmärkning:

Sådan överenskommelse bör utformas så att dess innebörd tydligt framgår och regelbundet utvärderas i dialog med tjänstemannen.

Det förutsätter att arbetsgivaren och tjänstemannen inför en överenskom- melse gör en bedömning av befattningens karaktär och/eller den mängd arbete som kan förväntas att tjänstemannen har att utföra samt att de anpassar kompensationen i form av lön och/eller semester till den bedöm- ningen. Särskilt inför en nyanställning är det viktigt att en överenskom- melse föregås av en sådan bedömning. Vid behov kan den anställde vända sig till sin fackliga organisation för diskussion om bedömning.

Under de första sex månaderna av en tidsbegränsad anställning är det i fall där tjänstemannen är oprövad på arbetsmarknaden inte lämpligt att träffa överenskommelse enligt denna bestämmelse.

En överenskommelse enligt detta moment innebär inte att arbetsgivaren avhänder sig ansvaret för att omfattningen av tjänstemannens arbetstid hålls på en rimlig nivå. En överenskommelse innebär inte heller att tjäns- temannen får en utökad skyldighet att arbeta utöver det ordinarie arbets- tidsmåttet enligt kollektivavtalet.

Mom 2:4 Förberedelse- och avslutningsarbete

Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen kommit överens om att förberedelse- och avslutningsarbete dagligen ska utföras och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn till detta, ska tjänstemannen kompenseras för förhållandet genom att få 28 dagars semester.

Mom 2:5 Underrättelse till tjänstemannaklubb

Om överenskommelse har träffats enligt Mom 2:3 eller Mom 2:4 ska ar- betsgivaren, när det sker, underrätta berörd tjänstemannaklubb om detta. Efter underrättelse ska arbetsgivaren om tjänstemannaklubben så begär uppge de motiv som ligger till grund för överenskommelsen.

Mom 3 Beräkning av övertidsersättning och kompensationsledighet

Mom 3:1 Övertidsersättning

Månadslönen

Övertidsarbete på annan tid

Övertidsarbete kl 06.00 - 20.00 helgfria måndagar-fredagar

Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Med övertidsarbete på ”annan tid” jämställs övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde tjänstemannen samt på midsommar-, jul- och nyårsafton.

Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppen.

Mom 3:2 Kompensationsledighet

2 timmar

1,5 timmar

Övertidsarbete på annan tid

Övertidsarbete kl 06.00 - 20.00 helgfria måndagar-fredagar

Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:

Mom 3:3 Övertidsarbete som är skilt från ordinarie arbetstid

Övertidsarbete som är skilt från ordinarie arbetstid ersätts enligt lokalt avtal. Kan avtal enligt ovan inte träffas utges ersättning enligt följande:

• Vid övertidsarbete som medfört inställelse; övertidsersättning eller kompensationsledighet utges som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om övertidsarbetet är skilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.

• Vid övertidsarbete som inte medfört inställelse; övertidsersättning utges för faktiskt arbetad tid.

Arbetsgivaren ska ersätta eventuella resekostnader vid övertidsarbete enligt ovan. Detta gäller även för tjänstemän som inte har rätt till över- tidsersättning eller kompensationsledighet.

Mom 4 Deltidsanställning

Mom 4:1 Mertidsersättning

Om en deltidsanställd tjänsteman utfört arbete utöver den ordinarie dag- liga arbetstid som gäller för deltidsanställningen (mertid), betalas ersätt- ning per överskjutande timme med

Månadslönen

3,5 x veckoarbetstiden

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Med veckoarbetstiden avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppet.

Vid beräkning av utfört mertidsarbete tas endast fulla halvtimmar med. Om mertidsarbete har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen en viss dag ska de båda tidsperioderna räknas ihop.

Övertid Restidsersättning

Mom 4:2 Övertidskompensation

Om mertidsarbete utförts före eller efter de klockslag som gäller för den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för motsvarande heltidsanställ- ning i företaget, ges övertidskompensation.

Vid beräkning av övertidsersättning enligt Mom 3:1 ska tjänstemannens lön räknas upp till heltidslön.

§ 6 Restidsersättning

Mom 1 Restid

Med restid som ger rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som ligger inom tjänstemannens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid tas därför endast sådana tjänste- resor med som ligger utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med. Restid såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska räknas ihop.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 22.00 - 08.00 inte räknas med.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbets- givaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos arbetsgivaren.

Restid bör planeras så att den inte oskäligt belastar tjänstemannen avse- ende natt-, dygns- och veckovila.

Restidsersättning

Mom 2 Rätt till restidsersättning

Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag:

Huvudregel

• Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertids- arbete föreligger rätt till restidsersättning enligt Mom 3 nedan.

• Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för över- tidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt Mom 3 såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen ska vara undantagen från bestämmelserna om restidsersättning.

Undantag

• Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompen- sation för restid ska utges i annan form, t ex att förekomsten av restid ska beaktas vid fastställande av lön.

• Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om detta.

Mom 3 Ersättning

Restidsersättning betalas per timme med

Månadslönen

240

När resan har företagits under tiden från kl 18.00 fredag fram till kl 06.00 måndag eller från kl 18.00 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06.00 dag efter helgdag är ersättningen i stället

Månadslönen

190

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppen.

Vid beräkning av restidsersättning ska deltidsanställd tjänstemans lön räknas upp till heltidslön.

§ 7 Semester

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt lag med i Mom 2, Mom 3, Mom 5:1, Mom 5:2, Mom 6 och Mom 7 angivna tillägg, och i Mom 4 och Mom 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen fram- går i nämnda punkter.

Anmärkning:

Det är nödvändigt att huvudsemestern kan förläggas så att störningar i verksamheten inte uppkommer.

Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren kan komma överens med en enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaorganisationen om att semesterår och/eller intjänan-

deår ska förskjutas.

Mom 3 Semesterns längd

Mom 3:1 Överenskommelse om längre semester

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan enligt § 5 Mom 2:3 komma överens om att tjänstemannen får tre eller fem semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.

Upplysning:

För tjänstemän med fler semesterdagar än de lagstadgade fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § Semesterlagen.

Mom 3:2 Garantiregel

Om en tjänsteman på grund av ett kollektivt eller enskilt avtal har rätt till fler semesterdagar än detta avtal ger, behåller tjänstemannen sin längre semester.

Denna garantiregel gäller dock inte när en tjänsteman fått längre semester som övertidskompensation eller inte längre är skyldig att utföra förbere- delse- och avslutningsarbete enligt § 5 Mom 2:4.

Mom 3:3 Tidigare regler

Tidigare regler om antal semesterdagar per år ska fortsätta att gälla vid ett företag om detta avtal skulle innebära att semestern förkortas.

Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelserna vid ett företag ska meddelande lämnas till tjänstemannaparten. Innan ett avgörande träffas, ska förhandlingar äga rum, om tjänstemannaparten så önskar.

Mom 3:4 Samma koncern

En tjänsteman som går över från ett företag till ett annat inom samma koncern, får tillgodoräkna anställningstiden hos den tidigare arbetsgiva- ren när antalet betalda semesterdagar beräknas, om semesterersättning inte har betalats ut i den tidigare anställningen.

Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m

Mom 4:1 Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertill- fället och semestertillägg enligt nedan

Semestertillägget för varje betald semesterdag är

• 0,8 % av tjänstemannens månadslön som är aktuell vid semestertill- fället. Med aktuell månadslön avses här fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se Mom 4:4.

• 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänande året.

Anmärkning:

Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget justeras upp genom att 0,5 % multipliceras med det antal semesterdagar tjänste- mannen är berättigad till enligt Mom 3 och divideras med antalet be- talda semesterdagar som tjänstemannen har tjänat in.

Med rörlig lönedel avses här

• provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar,

• premielön och ersättning för förskjuten tid, jour- och beredskapser- sättning eller liknande rörlig lönedel om den inte räknats in i månads- lönen.

Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga ar- betsinsats.

Till ”summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjä- nandeåret” ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semester- lönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rör- liga lönedelar. Den beräknas på följande sätt:

Rörliga lönedelar som betalats under intjänandeåret

Antal anställningsdagar minus semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret

Upplysning:

Antal anställningsdagar definieras i 7 § Semesterlagen.

Ersättning för förskjuten tid, jour- och beredskapsersättning eller lik- nande ska inte tas med i ovanstående genomsnittsberäkning om tjäns- temannen under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.

Upplysning:

Övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsan- ställning och restidsersättning tas inte med vid beräkning av semester- tillägg (se § 5 Mom 3:1 och § 5 Mom 4:1 respektive § 6 Mom 3).

Mom 4:2 Semesterersättning

Semesterersättningen är 5,4 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag plus eventuellt semestertillägg om 0,5 % enligt Mom 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den spa- rade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se Mom 4:4.

Mom 4:3 Obetald semester

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön - se Mom 4:1.

Mom 4:4 Ändrad sysselsättningsgrad

Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semester- tillfället proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av full or- dinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad gäl- ler den sysselsättningsgrad som tjänstemannen haft under det övervägan- de antalet kalenderdagar av månaden.

Beträffande begreppet månadslön - se Mom 4:1.

Mom 4:5 Utbetalning

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

Semestertillägget om 0,8 % betalas ut vid den ordinarie löneutbetalningen i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut.

Anmärkning:

Där så är möjligt kan de lokala parterna överenskomma om att semester- tilläggen ska utbetalas före huvudsemesterledigheten.

Undantag 1

Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar har tjänstemannen rätt att vid ordinarie löneutbetalning i samband med semestern få utbetalt ett av arbetsgivaren preliminärt beräknat semestertillägg som avser den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång beta- la ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt Mom 4:1.

Undantag 2

Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön för rörliga lönedelar efter semesterårets utgång. Detta ska i så fall göras vid första ordinarie löneutbetalning på det nya semesteråret.

Mom 4:6 Avräkning vid sammanfallande semesterår (vid bl. a. anställ- nings upphörande)

När sammanfallande intjänande- och semesterår tillämpas ska erhållen semesterlön betraktas som a´-contoutbetalning och får avräknas från så- väl semesterersättning som lön. Tjänsteman som erhållit fler betalda se- mesterdagar än intjänade ska återbetala för mycket utbetald semesterlön/ tillägg. Motsvarande lönekorrigering görs om sysselsättningsgraden änd- rats under året.

Avräkning ska inte göras vid anställningens upphörande om det sker på grund av:

1) tjänstemannens sjukdom eller

2) förhållanden som avses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller

3) uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till tjänstemannen personligen.

4) underrättelse från arbetsgivarens sida enl §11 mom 3:3

Anmärkning:

Det är viktigt att överenskommelser om förskjutning av semesteråret en- ligt mom 2 är tydliga och kända av berörda parter.

Mom 5 Sparande av semester

Mom 5:1 Antal dagar

Om en tjänsteman har rätt till fler semesterdagar med semesterlön än 25 kan tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande semesterdagar. Detta gäller under förutsättning att tjänstemannen inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

Arbetsgivaren och tjänstemannen ska komma överens om vilket semes- terår de sparade dagarna ska tas ut och när under året.

Mom 5:2 Uttag

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt Mom 5:1 under samma år.

Mom 5:3 Semesterlön för sparade semesterdagar

Semesterlön för sparade semesterdagar beräknas enligt Mom 4:1 (exklusi- ve anmärkningen). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % ska dock all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Samtliga sparade semesterdagar som tas ut ska betraktas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se Mom 4:4.

Mom 6 Semester för nyanställda m fl

Om en nyanställds betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om den nyanställde i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänste- mannen komma överens om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under det antal dagar som behövs.

Sådana överenskommelser ska vara skriftliga.

Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör

inom fem år från den dag den började görs avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänst- ledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av att tjänstemannen

• är sjuk eller

• har frånträtt sin anställning enligt 4 § tredje stycket första meningen Lagen om anställningsskydd, eller

• har sagts upp på grund av arbetsbrist.

Upplysning:

För tjänstemän som har fått fler betalda semesterdagar än de han tjänat in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 a § Semester- lagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats.

Mom 7 Semester vid anställning kortare än 3 månader

Vid anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid har, om inte annat överenskommits, tjänstemannen endast rätt till semesterersättning. Detta gäller inte då tjänstemannen har flera på var- andra följande korta anställningar inom samma koncern.

Mom 8 Intyg om uttagen semester

Tjänstemannen har rätt att få ett intyg om uttagen semester när anställ- ningen upphör - se § 11 Mom 3:8.

Mom 9 Semester för intermittent deltidsarbetande

Mom 9:1 Antal dagar

Om en tjänsteman är deltidsanställd och har ett arbetstidsschema, som inte innebär arbete varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbete) gäl- ler följande. Antalet semesterdagar enligt Mom 3 (bruttosemesterdagar) som ska läggas ut under semesteråret ska proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsan- ställda i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar för tjänstemannen.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska läggas ut under semesteråret proportione- ras de var för sig enligt följande:

Antal arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar som ska läggas ut = 5

= antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar

Om det uppstår ett brutet tal vid beräkningen avrundas detta uppåt till närmaste heltal.

Med ”antal arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som enligt ar- betstidsschemat är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningsperiod).

Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta samman- hang räknas som hel dag. När semester läggs ut för en sådan tjänsteman går det åt en hel semesterdag även för den dag då tjänstemannen endast skulle ha arbetat en del av dagen.

Exempel:

Deltiden är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka

3,5

2,5

Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester)

Om arbetstidsschemat ändras så att antalet ”arbetsdagar per vecka” för- ändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om så att de sva- rar mot den nya arbetstiden.

Mom 9:2 Ersättning och avdrag

Semestertillägg, semesterersättning och löneavdrag (vid obetald semester) beräknas med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

§ 8 Sjuklön m m

Mom 1 Rätten till sjuklön

Tjänsteman har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i detta kapitel. I övrigt gäller Lagen om sjuklön.

Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivaren

En tjänsteman som inte kan arbeta på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada ska snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren eller den arbetsgivaren anvisat. Föreligger godtagbara skäl som hinder för sjuk- anmälan, ska anmälan ske så snart hindret upphört. Vidare ska tjänste- mannen meddela arbetsgivaren när arbetet beräknas kunna återupptas. Samma gäller om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta.

Någon rätt till sjuklön finns inte för tiden innan en sådan anmälan gjorts.

Mom 3 Skriftlig försäkran och läkarintyg

Tjänstemannen ska styrka i vilken omfattning arbetsförmågan varit ned- satt med en skriftlig försäkran som lämnas till arbetsgivaren. Någon rätt till sjuklön finns inte innan en sådan försäkran lämnats.

Från den åttonde kalenderdagen ska tjänstemannen alltid styrka nedsätt- ningen av arbetsförmågan och dess omfattning med läkarintyg, som ock- så visar sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får begära att tjänstemannen även ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan och dess omfattning med läkarintyg för de första sju kalenderdagarna.

Arbetsgivaren kan anvisa läkare för att utfärda läkarintyg och står därvid kostnaden för intyget. Om arbetsgivaren har anvisat läkare för att utfärda läkarintyg, är det en förutsättning för rätt till sjuklön att nedsättningen i arbetsförmågan styrks av intyget från den anvisade läkaren.

Någon rätt till sjuklön finns inte om tjänstemannen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden som är av betydelse för rätten till sjuklön.

Anmärkning:

Det är av ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannen - i re- habiliteringssyfte - att orsaken till sjukdomen kan klarläggas så tidigt som möjligt. Detta gäller särskilt vid upprepade sjukdomsfall.

Mom 4 Sjuklönens storlek

Mom 4:1 Sjukdom t o m 14: e kalenderdagen

För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag enligt följande:

KARENSAVDRAG

För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden

AVDRAG EFTER XXXXXX

För sjukfrånvaro överstigande 20 %

av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

20 % x månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten ar- betstid betalas med undantag för karenstiden dessutom sjuklön med 80 % av den ersättning som tjänstemannen gått miste om.

Mom 4:2 Ny sjukperiod inom fem kalenderdagar

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det att en tidi- gare sjukperiod avslutats, betraktas denna som en fortsättning på föregå- ende sjukperiod. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukpe- rioden.

Mom 4:3 När tio karensavdrag gjorts

Om tjänstemannen under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio tillfällen med karensavdrag görs inget karensavdrag vid ny sjukperiod. Alla karensavdrag inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar.

Mom 4:4 Sjuklön om 80 % under hela perioden

För tjänstemän, som enligt försäkringskassans beslut är berättigade till sjuklön om 80 % under hela sjuklöneperioden tillämpas mom 4:1 utan karensavdrag..

Upplysning:

Innebörden av Mom 4:2, Mom 4:3 och Mom 4:4 är hämtad ur Sjuklönelagen.

Mom 4:5 Sjukdom fr o m den 15: e kalenderdagen Sjukavdrag per dag

Månadslönen x 12

90% x

365

För tjänstemän med månadslön om högst 10 x prisbasbelopp 12

För varje sjukdag inklusive arbetsfria dagar görs sjukavdrag enligt följande:

10 x prisbasbeloppet (Månadslönen x 12) - (10 x prisbasbeloppet) 90% x +10% x

365 365

För tjänstemän med månadslön över 10 x prisbasbelopp 12

Om lönen ändras görs sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lö- nen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

Högsta sjukavdrag per dag

Sjukavdraget per dag får inte överstiga

Månadslönen x 12

365

Med månadslön jämställs vid beräkning av högsta sjukavdrag per dag

• fasta lönetillägg per månad (t ex ersättning för förskjuten arbetstid eller övertidstillägg)

• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats

• garanterad minimiprovision eller liknande.

Mom 4:6 Definition av månadslön och veckoarbetstid Månadslön

Med månadslön avses i Mom 4:1 och Mom 4:5 följande

• Aktuell fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad

• Beräknad genomsnittsinkomst per månad av provision, tantiem, bo- nus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. Om tjänsteman till vä- sentlig del är avlönad med sådana rörliga lönedelar bör arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om det lönebelopp som sjukav- draget ska göras från.

Vid sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen avses med månadslön även förmåner i form av kost och bostad värderade enligt Skatteverkets scha- blonbelopp.

Veckoarbetstid

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Vid oregelbunden arbetstid beräknas veckoar- betstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningsperiod.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Anmärkning:

Med tjänstemannens genomsnittliga veckoarbetstid avses veckoarbetsti- den i timmar för en normalvecka utan helgdag. För tjänstemän med inter- mittent eller oregelbunden tjänstgöring beräknas ett genomsnitt över en representativ period.

Mom 5 Sjuklönetidens längd

Rätten till sjuklön upphör efter sjukfrånvaro i 90 kalenderdagar i följd. För tjänstemän som varit sammanhängande anställda mindre än ett år, och som inte gått över direkt från anställning där de haft rätt till 90 dagars sjuklön, gäller i stället 45 kalenderdagar i följd.

Rätten till sjuklön upphör även efter det att tjänstemannen under den se- naste tolvmånadersperioden varit sjukfrånvarande sammanlagt 105 (res-

pektive 45) kalenderdagar under perioden. När tjänstemannen får sjuk- pension enligt ITP-planen upphör rätten till sjuklön.

Upplysning:

Bestämmelserna i Mom 5 inskränker inte rätten till sjuklön enligt lag un- der sjuklöneperioden.

Mom 6 Vissa samordnings- och inskränkningsregler

Mom 6:1 Tjänstemannen får annan ersättning

Om en tjänsteman får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta att minska eller dra in sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Detta gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal.

Mom 6:2 Tjänsteman som vid anställning uppnått den ordinarie pen- sionsåldern enligt ITP-planen

Tjänsteman som anställs efter att ha uppnått den ordinarie pensionsål- dern enligt ITP-planen har inte någon rätt till sjuklön fr o m 15:e kalen- derdagen i sjuklöneperioden om inte särskild överenskommelse om det har träffats.

Mom 6:3 Förtigande av sjukdom

Tjänstemän som vid anställningen har undanhållit att de lider av viss sjuk- dom, har inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden som beror på sjukdomen. Detsamma gäller om arbetsgivaren vid anställ- ningen begärt friskintyg men tjänstemannen på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant.

Mom 6:4 Nedsatta sjukförmåner

Om tjänstemannen helt eller delvis har undantagits från sjukvårdsförmåner enligt Socialförsäkringsbalken reduceras sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 6:5 Olycksfall m m

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under arbete för någon an- nan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren be- tala sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgi- varen särskilt har åtagit sig detta. Detsamma gäller om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder.

Om arbetsoförmågan är självförvållad har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen.

Mom 7 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Löneavdrag görs för varje frånvarotimme med

Månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen. Definition av månadslön och veckoarbetstid, se Mom 4:6.

Mom 8 Smittbärare

Om en tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta och tjänstemannen har rätt till smittbärarpenning, görs avdrag enligt följande:

Till och med 14:e kalenderdagen:

För varje frånvarotimme görs avdrag med

Månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Från och med 15:e kalenderdagen:

Avdrag görs enligt Mom 4:5.

Definition av månadslön och veckoarbetstid, se Mom 4:6.

§ 9 Ledighet

Mom 1 Permission

Med permission avses kort ledighet med lön.

Permission beviljas i regel endast för en del av arbetsdagen. I särskilda fall kan dock permission beviljas för en eller flera dagar, t ex vid hastigt på- kommande sjukdomsfall inom tjänstemannens familj eller nära anhörigs dödsfall.

Om påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton inte är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar, om det kan ske utan olägenhet för verksamheten.

Upplysning:

För företag som redan tillämpar lediga påsk-, midsommar-, jul- och nyårsaft- nar innebär inte denna bestämmelse någon förkortning av årsarbetstiden.

Mom 2 Ledighet utan lön

Med ledighet utan lön avses tjänstledighet hel dag eller del av dag.

Ledighet utan lön beviljas om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.

När tjänstledigheten beviljas ska arbetsgivaren ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den börjar eller slutar på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för tjänstemannen.

Mom 3 Avdrag vid ledighet utan lön

Mom 3:1 Tjänstledighet del av dag

Vid ledighet del av dag görs avdrag för varje full halvtimme. Avdraget per timme utgör

Aktuell månadslön (uppräknad till heltidslön)

175

Ledighet

Mom 3:2 Tjänstledighet högst fem arbetsdagar

Vid tjänstledighet under en period om högst fem arbetsdagar görs för var- je tjänstledig arbetsdag avdrag med

Aktuell månadslön

Anmärkning:

Vid sexdagarsvecka ändras siffran 21 till 25.

Mom 3:3 Tjänstledighet längre än fem arbetsdagar

Vid tjänstledighet under en period längre än fem arbetsdagar görs för varje tjänstledig kalenderdag avdrag med dagslönen.

Den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Med fast kontant månadslön jämställs

• fasta lönetillägg per månad (t ex ersättning för förskjuten arbetstid eller övertidstillägg),

• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats,

• garanterad minimiprovision eller liknande.

Mom 3:4 Intermittent deltidsarbete

Om en tjänsteman är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete), ska avdrag göras för varje tjänstledighetsdag som skulle ha utgjort arbets- dag för tjänstemannen enligt följande:

Månadslönen divideras med

Antal arbetsdagar per helgfri vecka (i genomsnitt/månad) x 21 5

Anmärkning:

Vid sexdagarsvecka ändras siffran fem till sex.

Antal arbetsdagar/vecka i genomsnitt/månad

Avdrag/arbetsdag

3,5

2,5

Månadslönen 16,8

Månadslönen 14,7

Månadslönen 12,6

Månadslönen 10,5

Månadslönen

8,4

Exempel på tjänstledighetsavdrag vid intermittent deltidsarbete

Mom 3:5 Ledighet hel månad

Om tjänstemannen är tjänstledig en hel kalendermånad, dras hela må- nadslönen av. Detsamma gäller om företaget tillämpar en annan lika lång avlöningsperiod i stället för kalendermånad.

Föräldraledighetstillägg

§ 10 Föräldraledighetstillägg

Mom 1


Anställningstid	Föräldraledighetstillägg
Minst ett år i följd	Högst 42 arbetsdagar
Minst två år i följd	Högst 84 arbetsdagar
Minst tre år i följd	Högst 126 arbetsdagar

En tjänsteman som är föräldraledig med rätt till föräldrapenning i sam- band med barns födelse eller adoption eller med rätt till graviditetspen- ning har rätt till föräldraledighetstillägg från arbetsgivaren enligt nedan:

Ledighet berättigar till Föräldraledighetstillägg för samtliga arbetsdagar då den anställde erhåller hel föräldrapenning eller hel graviditetspenning, inom 18 månader räknat från barnets födelse eller från tidpunkten för erhållande av vårdnad i samband med adoption.

Anmärkning:

1. Vid beräkning av anställningstid enligt ovan gäller första ledighetsdag som beräkningstidpunkt.

2. Utbetalning för hel arbetsdag sker löpande under ledigheten samtidigt med avdraget för frånvaron.

Föräldraledighetstillägg

Mom 2

Föräldraledighetstillägget utges löpande per arbetsdag enligt följande:

För tjänstemän med månadslön om högst 10 x prisbasbelopp 12

Månadslönen

10% x

För tjänstemän med månadslön över 10 x prisbasbelopp

10% x

Månadslönen

80% x

Månadslönen – (10 prisbasbelopp/12)

Med månadslön jämställs vid beräkning av föräldraledighetstillägg:

• fasta lönetillägg per månad

• garanterad minimiprovision eller liknande.

Anmärkning:

1. Om tjänsteman till väsentlig del är avlönad med rörliga lönedelar kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om det lönebelopp som föräldraledighetstillägget ska beräknas på

2. Om månadslönen ändras beräknas föräldralön med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

Mom 3

I fråga om löneavdrag under tjänstledighet enligt denna punkt gäller bestäm- melserna i § 9 Mom 3:2 – 3:5.

Mom 4

Föräldraledighetstillägget utges inte om tjänstemannen undantas från för- äldrapenning enligt Socialförsäkringsbalken. Om denna förmån har ned- satts ska föräldraledighetstillägget reduceras i motsvarande grad.

§ 11 Uppsägning

Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida

Mom 1:1 Uppsägningstid

Tjänstemannens uppsägningstid är följande om inte annat följer av Mom 3:1 – Mom 3:4 nedan.

Sammanlagd anställningstid vid företaget

Uppsägningstid i månader

Mindre än 2 år

Från och med 2 år till 6 år

Från och med 6 år

Anmärkning:

Hur anställningstidens längd i vissa fall ska beräknas anges i 3 § Lagen om anställningsskydd (LAS). Se anmärkning under Mom 2:1.

Mom 1:2 Skriftlig uppsägning

Tjänstemannen bör göra sin uppsägning skriftligt för att det inte ska upp- stå tvist om huruvida uppsägning har skett. Om uppsägningen ändå sker muntligt bör tjänstemannen så snart som möjligt bekräfta den skriftligt till arbetsgivaren.

Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida

Mom 2:1 Uppsägningstid

För tjänsteman gäller de uppsägningstider som framgår av LAS.

Upplysning:

Sammanlagd anställningstid vid företaget

Uppsägningstid i månader

Mindre än 2 år

Minst 2 år men kortare än 4 år

Minst 4 år men kortare än 6 år

Minst 6 år men kortare än 8 år

Minst 8 år men kortare än 10 år

Minst 10 år

Enligt LAS i dess lydelse per den 1 maj 1998 gäller följande uppsägnings- tider:

Anmärkning:

1. Av 11§ LAS i dess lydelse per den 1 juli 2006 framgår att om en arbetstagare som är föräldraledig enligt 4 eller 5§ Föräldraledighets- lagen sägs upp på grund av arbetsbrist, börjar uppsägningstiden löpa när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet eller, enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker, när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete.

2. En tjänsteman ska inte erhålla kortare uppsägningstid än vad LAS anger.

3. Hur anställningstidens längd i vissa fall ska beräknas anges i 3 § LAS.

Av 3 § LAS i dess lydelse per den 1 maj 1998 framgår följande:

1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en ar- betsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för över- gången tillhör samma koncern.

2. En arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgi- vare till en annan genom en sådan övergång som omfattas av 6 b §, får tillgodoräkna sig tiden hos den förra arbetsgivaren när anställningstid ska beräknas hos den senare. Detta gäller även vid byte av anställning i samband med konkurs.

3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2, får ar- betstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.

Mom 2:2 Förlängd uppsägningstid

Om en tjänsteman har sagts upp på grund av arbetsbrist och vid upp- sägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande anställningstid, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader.

Anmärkning:

Sådan förlängning av uppsägningstiden görs dock längst till 65-årsdagen.

Mom 2:3 Turordning vid personalinskränkning

Turordning vid personalinskränkning regleras av avtalsuppgörelsen om nytt Huvudavtal den 22 juni 2022 mellan Svenskt Näringsliv och PTK enligt följande protokollsutdrag ur kapitel 3, §§ 8 och 9.

Utdrag ur Huvudavtalet:

§ 8

I förhållandet mellan PTK och Svenskt Näringsliv, samt motsvaran- de parter som antagit Huvudavtalet på förbundsnivå, ska följande gälla.

Grundtanken i kollektivavtalet om omställning för tjänstemän är att företaget fortlöpande avsätter ekonomiska medel som ska användas

i samband med driftinskränkning. Därigenom ska i en sådan situa- tion såväl företagets behov vad gäller arbetsstyrkans sammansätt- ning som uppsagdas krav på ekonomisk kompensation och hjälp till nytt arbete kunna tillgodoses. Detta innebär i sin tur ett åläggande för berörda parter att vid aktualiserad driftsinskränkning på endera partens begäran söka träffa överenskommelse om turordning vid uppsägning. De har därvid ett gemensamt ansvar för att den arbets- styrka som sammansätts gör det möjligt för företaget att uppnå ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft.

De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning vär- dera arbetsgivarens krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska faststäl- landet av turordning ske med avsteg från bestämmelserna anställ- ningsskyddslagen.

De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att arbetsgivarens behov av kompetens särskilt beak- tas liksom arbetsgivarens möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna på endera partens begäran träf- far överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § anställningsskyddslagen och de avsteg från lagen som erfordras.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25–27 § anställningsskyddslagen överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träf- fade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att företaget inför behandlingen av frågorna som berörts i denna paragraf tillhandahåller den lokala respektive för- bundsavtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning:

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsäg- ning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.

Svenskt Näringsliv och PTK noterar att samtliga berörda PTK-för- bund enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respekti- ve av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK-området kan beträffande detta avtal och beträffande frågor om personalinskränk- ning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot ar- betsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ ska anses vara “den lokala arbetstagarparten” i de nämnda avtalen. PTK-L ska även anses vara “den lokala arbetstagarorganisationen” enligt anställningsskyddslagen.

§9

Om avtal om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist inte kan träffas får arbetsgivaren vid berörd driftsenhet och avtalsom- råde undanta tre arbetstagare. De sålunda undantagna har företräde till fortsatt anställning.

Arbetsgivare som endast har en driftsenhet kan vid tillämpning av första stycket istället välja att undanta totalt fyra arbetstagare för samtliga avtalsområden.

Vad avser situationen att flera driftsenheter sammanlagts till en ge- mensam turordning genom tillämpning av 22 § tredje stycket an- ställningsskyddslagen, ska antal vid tillämpning av första stycket vara tre arbetstagare plus en arbetstagare per driftsenhet som omfat- tas av sammanläggningen utöver den första driftsenheten, per av- talsområde.

Alternativt med regleringen i första, andra och tredje stycket får en arbetsgivare vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta 15 procent av de anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen, innan lagturlistan fastställs. Undantag enligt detta stycke får högst omfatta tio procent av de anställda vid berörd driftsenhet eller driftsenheter, per avtalsområde.

En arbetsgivare som vid uppsägning på grund av arbetsbrist undan- tagit en eller flera arbetstagare enligt första, andra, tredje eller fjärde stycket får inte vid berörd driftsenhet och avtalsområde undanta yt- terligare arbetstagare vid uppsägning som sker inom tre månader därefter.

Anmärkning:

Denna bestämmelse ersätter bestämmelsen i 22 § andra stycket an- ställningsskyddslagen, dvs, det s.k. tvåundantaget.

Med avtalsområde avses i denna bestämmelse kategoriklyvningen mellan arbetare och tjänstemän

Vad som utgör driftsenhet regleras inte denna bestämmelse. Defini- tionen av vad som är en driftsenhet finns i 22 § tredje stycket anställ- ningsskyddslagen, vilken bestämmelse är dispositiv.

Med begreppet anställda som slutligen får avsluta sin anställning på grund av arbetsbristen avses samtliga anställda vilkas anställning av- slutas på grund av arbetsbristen. Med detta avses utöver den som sägs upp av arbetsgivaren även den arbetstagare vars anställning på annat vis upphör på grund av arbetsbristen, t.ex. där anställning av- slutas genom individuell överenskommelse därom, genom tidigare pensionsavgång och dylikt.

Avseende procentregeln ska avrundning ske matematiskt.

De arbetstagare som undantas ska enligt arbetsgivaren ha särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Arbetsgivarens bedömning i denna fråga kan inte angripas rättsligt.

Möjligheten att undanta arbetstagare från turordningen gäller enligt paragrafens femte stycke inte ifall där arbetsgivaren tidigare inom en tremånadersperiod vid berörd driftsenhet och avtalsområde har sagt upp arbetstagare på grund av arbetsbrist och då använt sig av un- dantagsmöjligheten. En arbetsgivare som har sagt upp en eller flera arbetstagare på grund av arbetsbrist och då undantagit arbetstagare från turordningen får alltså först efter att tre månader har passerat,

från det att den första uppsägningen verkställts, undanta arbetsta- gare från turordningen vid uppsägning på grund av en “ny” arbets- brist vid en driftsenhet och avtalsområde som varit berörd. Annars kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig för brott mot turordnings- reglerna. Det nu sagda gäller bara ifall där arbetsgivaren vid den tidigare arbetsbristuppsägningen faktiskt använt sig av möjligheten att undanta arbetstagare från turordningen. Med begreppet berörd driftsenhet och avtalsområde avses i denna bestämmelse driftsenhet och avtalsområde där någon arbetstagare sagts upp på grund av ar- betsbrist. Vid sammanläggning innebär det att spärren paragrafens femte stycke endast träffar driftsenheter och avtalsområden där nå- gon arbetstagare faktiskt sagts upp på grund av arbetsbristen.

Mom 2:4 Varsel

Varsel som arbetsgivaren enligt LAS ska lämna till lokal arbetstagaror- ganisation ska anses lämnat antingen när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelsen till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren skickat skrivelsen i rekommenderat brev till berört tjänstemannaförbunds adress.

Om varsel sker då företaget har semesterstopp, anses det lämnat dagen efter det att semesterstoppet upphörde.

Mom 2:5 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § LAS gäller följande för tjänstemän som inte kan be- redas arbete under uppsägningstiden och

• som får provision, tantiem, produktionspremie eller dylikt som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats eller

• som normalt skulle ha fått ersättning för förskjuten arbetstid, jour- el- ler beredskapsersättning.

För varje kalenderdag som tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska ersättningen anses uppgå till 1/365 av motsvarande erhållna ersättning under närmast föregående tolvmånadersperiod.

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom 3:1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att annan upp- sägningstid ska gälla. Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida får i så fall inte understiga uppsägningstiden enligt Mom 2:1

Mom 3:2 Uppnådd pensionsålder

Arbetsgivaren eller tjänstemannen kan genom skriftlig underrättelse av- bryta en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning tidigast vid den tidpunkt som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd (LAS)*. En sådan underrättelse ska lämnas senast två månader i förväg. Lämnas skrift- lig underrättelse vid en senare tidpunkt upphör anställningen två månader efter det att underrättelsen lämnats.

*Vid utgången av den månad då tjänstemannen fyller 68 år, 69 år fr o m den 1 januari 2023

Anmärkning 1:

Varsel till facklig organisation behöver inte lämnas med anledning av av- brytandet. Någon rätt till överläggning föreligger inte. I normalfallet är det emellertid lämpligt att ta upp frågan om anställningens avslutande med berörd tjänsteman innan underrättelse sker enligt ovan.

Anmärkning 2:

Arbetsgivaren bör i god tid före ingången av den månad då den anställde fyller 65 år, vilken är den avtalade pensionsåldern enligt ITP-planen, in- hämta besked från tjänstemannen om huruvida denne vill sluta sin anställ- ning vid uppnådd pensionsålder enligt ITP-planen eller utnyttja sin rätt enligt LAS att kvarstå i anställningen

Mom 3:3 Förkortning av tjänstemannens uppsägningstid

Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin anställning före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.

Uppsägning Deltidspension

Mom 3:4 Skadestånd

Om tjänstemannen lämnar sin anställning innan uppsägningstiden går ut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom uppkommer, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som inte iakttagits.

Mom 3:5 Anställningsintyg/-betyg

Efter uppsägning från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjäns- temannen rätt att få en handling som visar tjänstemannens anställningstid och arbetsuppgifter (anställningsintyg).

Om tjänstemannen begär det ska arbetsgivaren även lämna ett omdöme om det sätt på vilket tjänstemannen har utfört sitt arbete (anställnings- betyg).

Intyget eller betyget ska lämnas inom en vecka efter begäran.

Mom 3:6 Intyg om uttagen semester

När anställningen upphört har tjänstemannen rätt att inom en vecka från begäran få ett intyg som visar hur många av de lagstadgade semester- dagarna som har tagits ut under innevarande semesterår. Om tjänsteman- nen haft rätt till fler semesterdagar än de lagstadgade ska de överskju- tande dagarna i detta sammanhang anses ha tagits ut först.

§ 12 Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte

Mom 1 Deltid i pensioneringssyfte (Deltidspension) Tjänsteman kan ansöka om rätt till deltidspension från och med den må- nad tjänstemannen fyller 62 år.

Om deltidspension beviljas är anställningen från det att deltidspensionen börjar gälla, en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av deltidspensionen.

Vid beviljande av deltidspension ska arbetsgivaren för tjänsteman som omfattas av ITP 2 även fortsättningsvis anmäla inkomst utifrån tjänste- mannens tidigare sysselsättningsgrad.

Deltidspension

Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen gäller inte för tjänstemän som har deltidsanställ- ning genom deltidspensionering enligt detta avtal.

Anmärkning:

Parterna är överens om att avtalet ska anpassas till vid var tid gällande författningsregler rörande pension, t.ex. skatteregler avseende uttag av pensionsförsäkring.

Mom 2 Ansökan och underrättelse

Tjänstemannen ska hos arbetsgivaren skriftligen ansöka om deltidspen- sion sex kalendermånader före det att deltidspensionen ska börja gälla. Av ansökan ska tydligt framgå vilken sysselsättningsgrad som avses.

Samtidigt som ansökan lämnas till arbetsgivaren ska tjänstemannen un- derrätta lokal tjänstemannapart vid företaget.

Senast två månader från det att arbetsgivaren mottagit ansökan ska ar- betsgivaren skriftligen till tjänstemannen och lokal tjänstemannapart vid företaget meddela svar om ansökan beviljas eller inte, för det fall inte upp- skov överenskommits med tjänstemannen. Att inte svara i rätt tid utgör ett brott mot en ordningsföreskrift och har därmed inte innebörden att ansökan ska anses beviljad. För det fall ansökan inte senare beviljas ska arbetsgivaren i förekommande fall betala 2.000 kr för åsidosättandet av ordningsföreskriften till den berörda tjänstemannen.

Arbetsgivaren kan avslå ansökan om deltidspension om ett beviljande vid en objektiv bedömning skulle medföra en beaktansvärd störning i verk- samheten.

Mom 3 Förhandling och tvist

Om ansökan om deltidspension har avslagits och tjänstemannen vill få ansökan prövad i förhandlingsordningen ska tjänstemannen underrätta lokal facklig organisation som har att begära lokal förhandling. Tvisten ska då anses gälla deltidspension med sysselsättningsgraden 80 procent och ska behandlas enligt gällande förhandlingsordning enligt följande.

Frågan om deltidspension ska beviljas kan behandlas i lokal förhandling och därefter, om frågan inte lösts, slutligt i central förhandling.

Deltidspension Konflikt

Om parterna varken i lokal eller central förhandling kan komma överens i frågan om deltidspension enligt avtal kan beviljas utan beaktansvärd störning i verksamheten, ska lokal facklig organisation om tjänstemannen vill driva saken vidare, begära lokal förhandling om skyldighet för arbets- givaren att betala skadestånd för felaktig avtalstillämpning.

§ 13 Tjänstemäns skyldigheter och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare

Mom 1 Arbetsskyldighet

Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) har tjänstemannen följande skyldigheter.

• Tjänstemannen ska på vanligt sätt utföra de uppdrag och skyldigheter, som är förenade med tjänsten.

• Tjänstemannen ska utföra sådant arbete, som i övrigt faller inom tjänstemännens arbetsområde.

• Tjänstemannen ska utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar att driften återupptas vid konfliktens slut.

• Tjänstemannen ska utföra underhållsarbeten och reparationer av ma- skiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk. Dessa arbetsuppgifter ska i första hand anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.

Om arbetsgivaren med egen arbetskraft utför lossning av gods för företa- gets eget bruk och godsleveranser inte har kunnat avbeställas vid inträffat varsel om arbetskonflikt är tjänstemannen skyldig att även delta i sådant arbete om arbetsgivaren beordrar det.

Mom 2 Skyddsarbete

Utöver vad som sägs i Mom 1 är tjänsteman skyldig att vid behov delta i skyddsarbeten.

Till skyddsarbete räknas

Konflikt

1. sådant arbete, som vid konfliktutbrott är nödvändigt för att driften ska kunna avslutas på tekniskt försvarligt sätt och

2. sådant arbete, som är nödvändigt för att avvärja

• fara för människor eller

• fara för skada på byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maski- ner eller husdjur eller

• fara för skada på sådant varulager, som inte under konflikten tas i anspråk för att uppehålla företagets drift eller avyttras för att före- komma förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet utsätts för.

Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, samt även arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.

Mom 3 Överläggning om visst arbete

Om arbetsgivaren under konflikt skulle ifrågasätta utförandet av ett visst arbete, som inte nämns i detta kapitel, ska överläggning om detta äga rum med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller också med re- presentanter som utsetts av tjänstemännen. Har respektive arbetsgivarför- bund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut om ett sådant arbete, är tjänstemännen skyldiga att följa detta beslut. Kan organisationerna inte enas, ska frågan på endera organisationens begäran hänskjutas till förtro- enderådet. Rådets beslut är bindande.

Mom 4 Olovlig konflikt

Vid konflikt, som inte är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är varje tjänste- man skyldig att i skälig omfattning utföra allt aktuellt arbete som mot bak- grund av rådande förhållanden kan ske, om arbetsgivaren begär det.

Mom 5 Uppsägning m m

En tjänsteman får inte sägas upp med anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att bereda tjänstemannen sysselsättning när driften återupptas.

Konflikt Förhandlingsordning Giltighetstid

Om en konflikt har pågått under minst tre månader och tjänstemännen inte kan beredas full sysselsättning kan arbetstiden och lönen vardera minskas med 10 %. Efter ytterligare en månad kan minskning göras med ytterligare 10 % o s v till dess lönen gått ned till 60 % av ursprungligt belopp.

Minskningen av lön får inte leda till att avgifter till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring minskar.

§ 14 Förhandlingsordning

Tidigare gällande förhandlingsordning §7 i avtalsuppgörelsen den 10 maj 1989 mellan SAF och PTK samt §§ 9 och 10 i avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK har ersatts av förhandlingsordning mellan IKEM och Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna och Ledarna.

Protokollsanteckning:

Det förutsätts att tjänstemannaklubbarna i företaget respektive särskilt utsedda representanter inom PTK-området kommer överens om ett ge- mensamt organ (PTK-L). Detta företräder tjänstemännen som den lokala tjänstemannaparten (PTK-L) enligt detta avtal och huvudavtalet samt som den lokala arbetstagarorganisationen (PTK-L) enligt Lagen om an- ställningsskydd.

§ 15 Giltighetstid

Detta avtal gäller från och med den 1 november 2020 t o m den 31 mars 2023.

Protokollsanteckning:

Part äger rätt att senast den 30 september 2021 säga upp avtalet till upp- hörande den 31 mars 2022.

Parterna skall ta upp förhandlingar om nytt avtal i enlighet med förhand- lingsavtalet av den 13 juni 2016.

Tidplan och procedur m.m. för omförhandling i samband med avtalsupp- sägning framgår av Industriavtalet, Del II Förhandlingsordning.

AVTAL OM ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN

Arbetstidsavtalet ersätter hela arbetstidslagen och reglerar arbetstidens längd, ordinarie arbetstid och övertid samt

förläggningsregler för ledighet såsom rast, pauser, veckovila och nattvila.

Ersättningsfrågor angående arbetstid regleras i avtalet om allmänna anställningsvillkor.

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 1

Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos Arbetsgivare an- slutna till IKEM. Avtalet ersätter Arbetstidslagen i sin helhet. Begreppet ”tjänsteman” respektive ”tjänstemannaklubb” i detta avtal innefattar ”ar- betsledare” respektive ”arbetsledarklubb”.

Parterna är eniga om att detta avtal ligger inom ramen för EG:s arbets- tidsdirektiv, som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbetstidens förläggning. Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i Arbetsmiljölagen.

Restid bör planeras så att den inte oskäligt belastar tjänstemannen avse- ende natt-, dygns- och veckovila.

Mom 2

Bestämmelserna i §§ 2-4 gäller inte beträffande:

• tjänstemän i företagsledande ställning;

• arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.

Mom 3

Arbetsgivare och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation ska ersättas med längre semester eller kompenseras på annat sätt enligt § 5 Mom 2:3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen ska vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-4. Sådan överenskommelse får endast träffas för

1. arbete som utförs under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat; och för

2. arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgif- ter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgif- ter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid.

Anmärkning till mom 2 och 3:

Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av bestämmel- serna i §§ 2-4. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbets- tidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregist- rering genom tidstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär ska arbetsgivaren och tjänstemannaklubben gemensamt utforma lämpligt un- derlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa tjänstemän.

Vissa tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2-4 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förlägg- ningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom detta avtal.

Undantag från arbetstidsreglering är främst tänkt att tillämpas för tjänste- män med frihet att själva påverka förläggningen av sin arbetstid samt för tjänstemän som själva har inflytande över mängden av eget arbete.

Överenskommelse som omfattar Arbetstidsavtalet §§ 2-4 bör utformas så att dess innebörd tydligt framgår.

Arbetsgivaren kan inte genom en överenskommelse enligt detta moment befrias från ansvaret för arbetsmiljöfaktorer och tillämpningen av bland annat Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbets- miljö.

Mom 4

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överenskom- melse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänste- man eller grupp av tjänstemän ska vara undantagna från bestämmelserna

i §§ 2-4 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

§ 2 Arbetstidsmått m m

Mom 1 Tillgänglig arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 måna- der. I den sammanlagda arbetstiden ska ordinarie arbetstid, övertid, mer- tid och jourtid inräknas.

Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjuk- frånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.

Mom 2 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden får inte för tjänsteman överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 månader.

Därutöver gäller vid skiftarbete att den ordinarie arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 månader inte får överstiga:

Vid tvåskiftsarbete 40 timmar*

Vid intermittent treskiftsarbete 38 timmar

Vid kontinuerligt treskiftsarbete 36 timmar Vid kontinuerligt treskiftsarbete med storhelgsdrift 35 timmar Vid arbete under jord enligt bilaga 2

*Tjänsteman i intermittent tvåskiftsarbete som följer produktionen för arbetare bör tillgodoräkna sig betald ledighet i samma omfattning som enligt kollektivavtal utges till underställda arbetare. Om sådan ledighet inte utlagts i arbetsschemat, utlägges ledigheten efter samråd som betalda lediga dagar, varvid ska beaktas såväl produktionens som tjänstemannens berättigade intressen.

Anmärkningar:

1. Treskiftsarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.

2. Parterna är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året ska kunna tillämpas.

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om olika sätt att inrätta arbetstiden utöver de i avtalet angivna, vilka dels främjar verksamheten men även tillgodoser individuella önskemål beträffande förläggningen av arbetstiden.

Mom 3 Raster, måltidsuppehåll och pauser

Om de lokala parterna inte enas om annat ska rast förläggas så att tjänste- mannen inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Med rast förstås så- dana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilken arbetstagare inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen. Sådant måltids- uppehåll ingår i arbetstiden.

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, kan i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Pauser räknas in i arbetstiden.

Mom 4 Dygnsvila

Mom 4:1 Huvudregel

Varje tjänsteman ska ha minst elva timmars sammanhängande viloperiod under varje 24-timmarsperiod, beräknad från arbetspassets början enligt tjänstemannens gällande arbetstidsschema (xxxxxxxxx).

Mom 4:2 Undantag

1. De lokala parterna kan komma överens om avvikelser från Mom 4:1, under förutsättning att tjänstemannen ges motsvarande ledighet i an- slutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan.

2. Om lokal överenskommelse inte träffas enligt första punkten får av- vikelse från Mom 4:1 göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att tjänstemannen ges motsvarande ledighet i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan.

3. Om lokal överenskommelse inte träffas enligt första punkten är av- vikelse från Mom 4:1 tillåten vid arbete under beredskap, under för- utsättning att arbetstagaren ges motsvarande ledighet i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan.

Mom 4:3 Avvikelser gällande förläggning av motsvarande ledighet

Då det av objektiva skäl inte går att lägga ut den motsvarande ledigheten enligt Mom 4:2 i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan, ska den motsvarande ledigheten förläggas inom sju kalenderdagar.

Anmärkning:

Vid arbete under beredskap under flera på varandra följande dagar kan den motsvarande ledigheten för dessa dagar läggas samman och förläggas inom sju kalenderdagar från det sista beredskapspasset. Detta förutsätter att tjänstemannen trots avbrott i vilan ändå erhållit tillräcklig vila under beredskapsperioden.

Om motsvarande ledighet inte kan ges inom sju kalenderdagar kan de lokala parterna överenskomma om annat lämpligt skydd.

Anmärkning:

Med annat lämpligt skydd avses inte enbart ekonomisk kompensation.

Mom 4:4 Förläggning av motsvarande ledighet till ordinarie arbetstid

Om arbetsgivaren förlägger den motsvarande ledigheten till ordinarie ar- betstid görs inget löneavdrag.

Mom 5 Nattvila m m

Mom 5:1 Nattarbete

Med natt avses perioden mellan klockan 22.00 och klockan 06.00. Med stöd av lokal överenskommelse kan natt definieras som annan period om minst sju timmar som innefattar perioden mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.

Alla tjänstemän ska ha ledigt för nattvila. I ledigheten ska tiden mellan klockan 24.00 och klockan 05.00 ingå.

Avvikelse från andra stycket får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan klockan 24.00 och klockan 05.00.

Avvikelse från andra stycket får även göras med stöd av lokal överens- kommelse.

Mom 5:2 Nattarbetande

Med nattarbetande avses arbetstagare som normalt utför minst tre tim- mar av sin arbetstid nattetid, och arbetstagare som troligen kommer att fullgöra minst hälften av sin årsarbetstid nattetid.

Den ordinarie arbetstiden för nattarbetande ska i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 månader inte överstiga åtta timmar per 24-tim- marsperiod.

Anmärkningar:

1. Vid genomsnittsberäkningen ska för varje påbörjad period om sju dagar veckovilan räknas av från beräkningsperioden. Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.

2. Det är parternas avsikt att beräkningsperiodens längd inte ska till- lämpas på ett sådant sätt att det leder till en arbetstidsförläggning där extremt långa arbetspass utan tillräcklig mellanvarande viloperiod läggs ut under en längre tid.

Mom 5:3 Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning ska inte arbeta mer än åtta timmar inom en 24-tim- marsperiod när de utför nattarbete.

Mom 6 Veckovila

Varje tjänsteman ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande vilo- period under varje period om sju dagar (veckovila).

Till veckovilan räknas inte beredskapstid då tjänstemannen får uppehålla sig utanför arbetsstället men ska stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer.

Veckovilan ska så långt som möjligt förläggas till veckoslut.

Avvikelse från första stycket får göras vid t.ex. beredskap eller övertids- arbete. Tjänstemannen ska därvid erhålla kompensation i enlighet med Överenskommelse om ersättning för veckovila.

Mom 7 Övertid

Mom 7:1

Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om

• övertidsarbete har beordrats på förhand eller

• där beordrande på förhand inte kunnat ske - övertidsarbetet har god- känts i efterhand av arbetsgivaren.

Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt Mom 7:2 nedan.

Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetsti- den viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Anmärkning:

Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt § 5 Mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från över- tidsutrymmet i Mom 7:2 nedan.

Mom 7:2

När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 tim- mar per 12 månaders period.

Mom 7:3

Allmän övertid får tas ut med högst 150 timmar under tre på varandra följande kalendermånader. Dock får övertid räknad under en enskild ka- lendermånad tas ut med maximalt 100 timmar. Dessa 100 timmar får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, till exempel när det är nödvändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olä- genheter för verksamheten, ska kunna slutföras.

Lokala parter kan även komma överens om att övertid får tas ut med högst 144 timmar under 12 på varandra följande veckor dock maximalt 96 timmar under fyra veckor.

Mom 7:4

Allmän övertid, oavsett kompensationsform, ska avräknas från övertids- utrymmet enligt Mom 7:2 ovan.

Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal ”övertidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt Mom 7:2 ovan.

Exempel:

En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under fyra timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt Mom 7:2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen ska kompenseras med le- dig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (fyra övertidstimmar x 1,5 tim = sex kompensationsledighetstimmar). När kompensationsle-

digheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt Mom 7:2 de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.

Under 12 månadersperioden får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.

Anmärkning:

Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet skall, för att kunna återföras till övertidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläg- gas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertids- arbetets utförande eller före visst bestämt datum.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

Mom 7:5

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överenskom- melse om annan omfattning av allmän övertid ska underställas förbunds- parten för godkännande.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

Mom 7:6

Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, överenskom- melse träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben om uttag av extra övertid om högst 150 timmar per 12 månaders period.

Mom 7:7

Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständig- het, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt Mom 7:2 ovan.

§ 3 Jourtid

Mom 1

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänsteman- nen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utför arbete för arbets- givarens räkning.

Mom 2

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

Mom 3

Parterna är ense om att jourtid med tätare frekvens än var fjärde vecka bör förekomma endast i sådana fall som motiveras av produktionstek- niska eller personalresursmässiga skäl.

§ 3a Beredskap

Beredskapstjänstgöring ska fördelas så att den inte oskäligt belastar enskild tjänsteman. Parterna är ense om att beredskapstjänstgöring med tätare frek- vens än var fjärde vecka bör förekomma endast i sådana fall som motiveras av produktionstekniska eller tillfälliga personalresursmässiga skäl.

Anmärkning:

Beredskapstjänst räknas inte som arbetstid.

§ 4 Anteckning av övertid och jourtid

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 2 Mom 7 och jourtid enligt § 3. Tjänstemannen, tjänste- mannaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.

§ 5 Förhandlingsordning

Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal ska först hänskjutas till förhandling mellan de lokala parterna (lokal förhandling). Uppnår inte de lokala parterna enighet ska tvisten på begäran av endera parten hänskju- tas till central förhandling.

En tvist kan av central part hänskjutas till Arbetstidsnämnden enligt § 6 för avgörande. Detta ska ske inom en månad från avslutad förhandling. Nämndens beslut är bindande för parterna om inte tvisten hänskjutes till Arbetsdomstolen senast inom två månader från dagen för nämndens beslut.

Frågor angående avvikelse från nattarbetsförbudet samt extra övertidsut- tag kan efter central förhandling endast prövas av Arbetstidsnämnden.

I övrigt gäller mellan parterna avtalad förhandlingsordning av den 31 mars 2017.

§ 6 Arbetstidsnämnd

Arbetstidsnämnden prövar tvister om tolkning och tillämpning av detta avtal samt överenskommelser träffade med stöd av detta avtal.

Nämnden består av fyra ledamöter. IKEM utser två ledamöter och tjänste- mannaparten utser två ledamöter. En av ledamöterna är ordförande. Ord- föranden utses växelvis av parterna för ett kalenderår åt gången.

Varje ledamot har en röst. Vid lika röstetal kan nämnden, på ledamots begäran, förstärkas med ytterligare en ledamot. Sådana ledamöter utses i förväg av parterna gemensamt för en tid av tre år.

§ 7 Giltighetstid

Mom 1

Bestämmelserna i detta avtal trädde i kraft den 1 april 2007 och löper med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.

Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelse som slutits med stöd av avtalet i och med utgången av avtalets giltighetstid.

Mom 2

Lokal överenskommelse som träffas med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 7:4-7:6, § 3 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 2 mom 7:6 ska gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid.

Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK- förbund.

Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respektive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet ska bestå, ska han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutfö- ras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet ska bestå eller inte tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.

Ledarna

Förskjuten arbetstid, beredskap och nattvila

ÖVERENSKOMMELSE OM FÖRSKJUTEN ARBETSTID, BEREDSKAP MM.

Överenskommelse om förskjuten arbetstid, beredskap mm regleras i ett avtal med Ledarna samt ett avtal med Unionen, Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna. Avtalen är likalydande vad gäller bestämmelser om ersättning vid obekväm arbetstid, beredskapstid och jourtid.

I avtal med Ledarna finns även regler för inställelseersättning.

Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna Förskjuten arbetstid, beredskap och jour

Överenskommelser om förskjuten arbetstid, beredskapstjänst och jourtid

mellan IKEM och Ledarna.

Mom 1 Förskjuten arbetstid

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för arbete på förskjuten arbetstid. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbets- ställe gällande ordinarie dagarbetstidsschemat.

Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 nedan.

Protokollsanteckningar:

a Parterna är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid inte föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i av- vaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

b Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tidpunkter, dvs inom den s k bandbredden.

3. Arbetsgivaren bör, såvitt möjligt, senast 14 dagar i förväg lämna be- rörd tjänsteman meddelande om förskjutning av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning.

4. Förskjuten arbetstid ersätts enligt följande:

Kvälls- och nattetid

Ersättning/timme

Från kl. 18 till kl. 24

Månadslönen

600

Från kl. 00 till kl. 07

Månadslönen

400

Lördag – söndag

Ersättning/timme

Från kl. 07 lördag till kl. 24 söndag

Månadslönen

300

Helger

Ersättning/timme

Från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Månadslönen

300

Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 mid- sommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Från kl 07 pingstafton till kl 00 dagen efter pingstdagen

Från kl 00 nationaldagen (natten till den 6:e juni) till kl 00 dagen efter nationaldagen (natten till den 7:e juni)

Månadslönen

150

Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna Förskjuten arbetstid, beredskap och jour

5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

6. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan inte ut- ges samtidigt.

7. Någon rätt till ersättning för förskjuten tid föreligger inte om förskjut- ningen beror på den anställdes önskemål.

Mom 2 Beredskapstjänst

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst. Lo- kala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskom- melse om annan lösning.

Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna Förskjuten arbetstid, beredskap och jour

2. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman inte har arbetsskyldig- het men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.

3. Ersättning per timme

Beredskapstjänst ersätts med

Månadslön

1400

Dock gäller följande:

Fredag-söndag

Ersättning/timme

Från fredag kl 18 till lördag kl 07

Månadslönen

900

Från lördag kl 07 till söndag kl 24

Månadslönen

600

Helger

Ersättning/timme

Från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi-

Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag

Månadslönen

900

Från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och

Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Månadslönen

600

Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 midsommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Från kl 07 pingstafton till kl 00 dagen efter pingstdagen

Från kl 00 nationaldagen (natten till den 6:e juni) till kl 00 dagen efter nationaldagen (natten till den 7:e juni)

Månadslönen

350

Beredskapsersättning utges per pass för lägst åtta timmar.

4. Vid arbete under beredskap tillämpas ersättningsreglerna i § 5 Mom 3:3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor.

5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna Förskjuten arbetstid, beredskap och jour

6. Schema för beredskapstjänst upprättas i god tid.

Mom 3 Jourtid

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för jourtid. De lokala par- terna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med jourtid avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.

3. Ersättning per timme

Jourtid ersätts med

Månadslön

600

Dock gäller följande:

Fredag-söndag

Ersättning/timme

Från fredag kl 18 till lördag kl 07

Månadslönen

400

Från lördag kl 07 till söndag kl 24

Månadslönen

300

Helger

Ersättning/timme

Från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi-

Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag

Månadslönen

400

Från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive

helger

Månadslönen

300

Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 midsommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Från kl 07 pingstafton till kl 00 dagen efter pingstdagen

Från kl 00 nationaldagen (natten till den 6:e juni) till kl 00 dagen efter nationaldagen (natten till den 7:e juni)

Månadslönen

150

Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna Förskjuten arbetstid, beredskap och jour

Jourtidsersättning utges per pass för lägst åtta timmar.

4. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

5. Xxxxxxx ska fördelas så att den inte oskäligt belastar enskild tjänste- man.

6. Schema för jourtid bör upprättas i god tid.

Mom 4 Inställelseersättning

Lokal överenskommelse må träffas om följande regler:

Arbetsledare som beordras inställa sig till arbete vid flera tillfällen per dygn räknat än vad som erfordras med hänsyn till för honom vid dygnets ingång gällande ordinarie arbetstid erhåller för varje sådan extra instäl- lelse, utöver ordinarie lön och eventuellt övertidstillägg för den arbetade tiden, inställelseersättning med belopp enligt andra stycket. Som dygns- gräns gäller i förevarande sammanhang kl 06.

Inställelseersättningen utgörs av:

Månadslön

240

För inställelse å sön- eller helgdag, i avtalet fastställd fridag eller på lördag efter kl 06 utgör beloppet:

Månadslön

205

Om lokal överenskommelse inte träffas gäller bestämmelserna i avtal om allmänna anställningsvillkor, § 5 Övertid.

Veckovila

Överenskommelse om ersättning för förskjuten arbetstid, beredskapstjänst och jourtid

mellan IKEM och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna.

Mom 1 Förskjuten arbetstid

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för arbete på förskjuten arbetstid. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbets- ställe gällande ordinarie dagarbetstidsschemat.

Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 nedan.

Protokollsanteckningar:

a. Parterna är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid inte förelig- ger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begä- ras.

b. Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tidpunkter, dvs inom den s k bandbredden.

4. Förskjuten arbetstid ersätts enligt följande:

Kvälls- och nattetid

Ersättning/timme

Från kl 18 till kl 24

Månadslönen 600

Från kl 00 till kl 07

Månadslönen 400

Lördag-söndag

Ersättning/timme

Från lördag kl 07 till söndag kl 24

Månadslönen 300

Helger

Ersättning/timme

Från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Månadslönen 300

Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 midsommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Från kl 07 pingstafton till kl 00 dagen efter pingstdagen

Från kl 00 nationaldagen (natten till den 6:e juni) till kl 00 dagen efter nationaldagen (natten till den 7:e juni)

Månadslönen 150

Veckovila

5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

6. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan inte ut- ges samtidigt.

7. Någon rätt till ersättning för förskjuten tid föreligger inte om förskjut- ningen beror på den anställdes önskemål.

Mom 2 Beredskapstjänst

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst. Lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskom- melse om annan lösning.

Arbetstidsförkortning

2. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman inte har arbetsskyldig- het men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.

3. Ersättning per timme

Beredskapstjänst ersätts med

Månadslön

1400

Dock gäller följande:

Fredag-söndag

Ersättning/timme

Från fredag kl 18 till lördag kl 07

Månadslönen

900

Från lördag kl 07 till söndag kl 24

Månadslönen

600

Helger

Ersättning/timme

Från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi- Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag

Månadslönen

900

Från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och

Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Månadslönen

600

Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 midsommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Från kl 07 pingstafton till kl 00 dagen efter pingstdagen

Från kl 00 nationaldagen (natten till den 6:e juni) till kl 00 dagen efter nationaldagen (natten till den 7:e juni)

Månadslönen

350

Beredskapsersättning utges per pass för lägst åtta timmar.

4. Vid arbete under beredskap tillämpas ersättningsreglerna i § 5 Mom 3:3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor.

5. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

Arbetstidsförkortning

6. Schema för beredskapstjänst upprättas i god tid.

Mom 3 Jourtid

1. Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för jourtid. De lokala par- terna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommelse om annan lösning.

2. Med jourtid avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.

3. Ersättning per timme

Dock gäller följande:

Månadslön

600

Jourtid ersätts med

Fredag-söndag

Ersättning/timme

Från fredag kl 18 till lördag kl 07

Månadslönen

400

Från lördag kl 07 till söndag kl 24

Månadslönen

300

Helger

Ersättning/timme

Från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi- Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag

Månadslönen

400

Från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Månadslönen

300

Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 midsommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

Från kl 07 pingstafton till kl 00 dagen efter pingstdagen

Från kl 00 nationaldagen (natten till den 6:e juni) till kl 00 dagen efter nationaldagen (natten till den 7:e juni)

Månadslönen

150

Arbetstidsförkortning

Jourtidsersättning utges per pass för lägst åtta timmar.

4. Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

5. Xxxxxxx ska fördelas så att den inte oskäligt belastar enskild tjänste- man.

Schema för jourtid bör upprättas i god tid.

Arbetstidsförkortning

ÖVERENSKOMMELSE OM ERSÄTTNING FÖR VECKOVILA

Bestämmelser om kompensation när veckovila inte kan erhållas.

Veckovila

Överenskommelse om ersättning för veckovila

mellan IKEM och Unionen, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna respektive Ledarna.

§ 1

Parterna är ense om att 36 timmars veckovila ska eftersträvas.

I de fall 36 timmars veckovila inte kan uppnås kan lokalt avtal träffas om kompensation för detta. Om lokalt avtal inte träffats erhåller tjänsteman- nen för varje avbrott i veckovilan kompensation enligt följande:

1. Ett tillägg om 1,0 % av tjänstemannens fasta kontanta månadslön, och

2. En halv betald ledig dag.

Varje avbrott i veckovilan utöver 10 kompenseras med en betald ledig dag.

Avbrott i veckovilan respektive betalda lediga dagar beräknas per kalen- derår.

Beträffande förläggningen av all ledighet träffas överenskommelse mellan arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen. Normalt bör ledigheten förläggas inom fem dagar efter senaste avbrott i veckovilan och såvitt möjligt i anslutning till veckoslut.

§ 2

För att övertidsarbete (vid sidan av jour- och beredskapstjänst) ska kom- penseras enligt § 1 förutsätts att arbetet uttryckligen är beordrat före tjänstgöringen.

ARBETSTIDSFÖRKORTNING ENLIGT LIVSARBETS- TIDSMODELLEN OCH NATIONALDAGEN

Överenskommelsen innehåller regler om förkortad livsarbetstid i form av avsättning till pensionspremie eller förkortad årsarbetstid.

Avsättning kan även tas ut som kontant ersättning.

Arbetstidsförkortning

Överenskommelse om arbetstidsförkortning

1 Livsarbetstid - Arbetstidskonto enligt 2020-2023 års avtal

Följande regler tillämpas om de lokala parterna inte kommer överens om annat:

1. Individuella arbetstidskonton utvecklas för alla tjänstemän.

2. Till varje arbetstidskonto avsätts den 31 mars varje år under avtals- perioden ett belopp beräknat på lön och ersättningar för ordinarie arbetstid under föregående avtalsår.

Avsättningen utgör följande:

Procent	Datum	Motsv ledighet
2,0	31 mars resp år	4 dagar*

* Se även under punkt 2a respektive 2b nedan.

3. Avsättning till arbetstidskonto kan uttas som betald ledig tid, som pensionspremie eller som kontant ersättning.

4. Tjänsteman bestämmer hur uttag ska ske från arbetstidskonto enligt punkt 3. Xxxxxx tjänstemannen att uttaget ska ske genom betald ledig tid ska ledigheten utläggas efter överenskommelse med arbetsgivaren.

5. Tjänsteman som väljer betald ledig tid har inte rätt att spara dagar från ett avtalsår till ett annat. Ledighet som inte uttagits under avtals- året ersätts med kontant utbetalning. Detta gäller även för tjänsteman som av något skäl inte gör något av de tre valen.

2a Arbetstid enligt 1998 års avtal (SIF/CF) numera Unionen och Sveriges Ingenjörer

Överläggningar mellan de lokala parterna upptas om arbetstidsfrågorna vid företaget. De lokala parterna kan därvid bl a träffa överenskommelse om arbetstidsförkortning för heltidsanställd tjänsteman om en dag fr o m den 1 maj 1999, ytterligare en dag fr o m den 1 maj 2000 respektive den 31 mars 2001 och för deltidsanställd tjänsteman i proportion härtill. Eventuell förkortning utläggs i hela eller delar av dagar. I dessa överlägg-

Arbetstidsförkortning

ningar kan behandlas bl a flexibel arbetstidsförläggning utifrån verksam- hetens krav och individernas önskemål.

Om överenskommelse inte träffas om arbetstidsförkortning höjs månads- lönen för berörd tjänsteman med 0,5 % per lönerevisionstidpunkt respek- tive år.

2b Arbetstid enligt 1998 års avtal (Ledarna)

Eventuell förkortning utläggs i hela eller delar av dagar. I dessa överlägg- ningar kan behandlas bl a flexibel arbetstidsförläggning utifrån verksam- hetens krav och individernas önskemål.

Om överenskommelse inte träffas om arbetstidsförkortning höjs månads- lönen för berörd tjänsteman med 0,5 % per lönerevisionstidpunkt respek- tive år.

Vid företag där överenskommelse om ”livsarbetstid” gäller för andra ar- betstagargrupper kan motsvarande överenskommelse träffas för medlem i Ledarna.

Nationaldagen

Överenskommelse om nationaldagen

Riksdagen beslutade i december 2004 att fr o m år 2005 göra national- dagen den 6 juni till allmän helgdag och därmed samtidigt ta bort annan- dag pingst som allmän helgdag. Mot bakgrund av att nationaldagen, till skillnad från annandag pingst, med jämna mellanrum kommer att infalla på, inom vissa arbetstidsarter, redan arbetsfri dag har Industri- och Kemi- Gruppen (numera IKEM) och Sif (numera Unionen), Sveriges Ingenjörer respektive Ledarna träffat följande överenskommelse.

1. I företag där arbetstiden beräknas som timmar per helgfri vecka berättigar heltidsarbete på dagtid, i intermittent tvåskift respektive intermittent treskift till två timmars kompensation per år. Vid deltids- arbete eller arbete under delar av året ges kompensation i proportion.

2. I företag som tillämpar kontinuerligt skiftarbete med storhelgsstopp kan arbete bedrivas under nationaldagen under förutsättning att även anställda i denna arbetstidsart ges kompensation enligt p 1 ovan.

3. De lokala parterna överenskommer om hur kompensationen enligt p 1 ovan ska hanteras.

Om de lokala parterna inte träffar överenskommelse om annat, tillförs kompensationen respektive livsarbetstidskonto enligt parternas överens- kommelse om arbetstidsförkortning.

I företag där pensionspremiealternativet är huvudregel tillämpas detta, varvid värdet av ovanstående timmar beräknas till 0,125 %.

Postdoktoranställning

Bilaga 1

Postdoktoranställning

För anställning som Postdoktor enligt nedan kan arbetsgivaren och tjäns- teman, utöver vad som gäller enligt § 2, mom 2, avtala om en tidsbegrän- sad anställning om 12 månader.

Om det finns särskilda skäl kan den tidsbegränsade anställningen som postdoktor förlängas med ytterligare upp till 12 månader. Sådana sär- skilda skäl är t ex längre tids sjukfrånvaro, eller föräldraledighet. Det kan även vara att det forskningsprojekt som anställningen som postdoktor avser fördröjs eller blir mer omfattande av skäl som inte kunnat förutses när projektet påbörjades.

Den fackliga organisationen skall underrättas i varje sådan anställning som avses i första och andra stycket.

Med postdoktor avses en arbetstagare som anställs i huvudsak för forsk- ning eller arbetsuppgifter relaterade till en forskarkarriär och som har av- lagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen, och som har avlagt examen högst tre år före ansöknings- tidens utgång.

Om det finns särskilda skäl kan doktorsexamen ha avlagts tidigare. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet, kli- nisk tjänstgöring, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer eller andra liknande omständigheter.

En tjänst som postdoktor avser att ytterligare stärka forskarkompetens genom fördjupning eller breddning av kunskaper för att möjliggöra en fortsatt akademisk karriär. Detta förutsätter att det för tjänsten finns en forskningsplan med syfte att uppnå resultat som leder till vetenskapliga publikationer.

Ett postdoktorprojekt skall vara ett avgränsat forskningsprojekt i tid och resurser som ger postdoktorn möjlighet att under handledning bedriva forskning.

Postdoktoranställning

Anmärkning:

Där tjänstemannaklubb saknas avses med facklig organisation i tredje stycket central facklig organisation avseende Sveriges Ingenjörer, Naturve- tarna och Ledarna samt regional facklig organisation avseende Unionen.

Doktorandanställning

För anställning som doktorand kan arbetsgivaren och tjänsteman, utöver vad som gäller enligt §2, mom 2, avtala om tidsbegränsad anställning enligt nedan.

Med doktorand avses tjänsteman som är antagen till en utbildning på forskarnivå vid en högskola och utför arbetsuppgifter inom ramen för sin forskarutbildning (doktorand) på tidsbegränsad anställning från och med, dock längst till en viss tidpunkt enligt nedan, och aldrig för en längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen.

Den första anställningen får gälla högst ett år. Därefter får anställningen förnyas med högst två år i taget med följande begränsningar:

• En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år.

• Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildningen på forskarnivå på heltid under fyra år.

• Vid studier som ska avslutas med licentiatexamen får den sammanlag- da anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år.

• Från dessa tider skall avräkning göras för den studietid då doktoran- den inte har varit anställd som doktorand.

Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges ovan, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret, föräld- raledighet, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer eller student- organisationer.

Arbete under jord

Bilaga 2

Arbetstidsbestämmelser vid arbete under jord

Vid arbetet under jord får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 tim- mar per helgfri vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 må- nader.

Därutöver gäller vid skiftarbete att den ordinarie arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod om 12 månader inte över- stiga:

Vid Intermittent tvåskiftsarbete 35 timmar

Vid kontinuerligt två- eller treskiftsarbete 35 timmar, varjämte samt intermittent treskiftarbetet årsarbetstiden minskas

med 40 timmar.

Arbete under jord

AVTAL OM LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN

Det finns tre löneavtal på avtalsområdet, Ledarna, Unionen samt med Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna.

Löneavtalen är proceslönesavtal vilket innebär att lönebildningen sker företags- och medarbetarnära.

Innehåll

Innehåll Lönebildningsavtal och Kompetensutvecklingsavtal

Avtal om lokal lönebildning i företagen: Unionen 89

§ 1 Lönebildningens betydelse 89

§ 2 Principer för lönesättningen i företagen 89

§ 3 Löneprocessen och de lokala förhandlingarna 91

§ 4 Förhandlingsordning och fredsplikt 93

§ 5 Giltighetstid 94

Avtal om lokal lönebildning: Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna 95

§ 1 Gemensamma utgångspunkter 95

§ 2 Grundläggande principer för lönebildning i företagen 96

§ 3 Löneprocessen och de lokala löneförhandlingarna 96

§ 4 Förhandlingsordning 100

§ 5 Avtalets giltighetstid 100

Avtal om lokal lönebildning: Ledarna 101

Gemensamma utgångspunkter 101

§ 1 Principer för lönebildning 101

Huvudavtal om lönebildning m m: Ledarna 103

§ 1 Förhandlingsordning – Lön 103

§ 2 Förhandlingsordning – Tvistelösning 105

§ 3 Giltighetstid 107

Kompetensutveckling i företagen: Ledarna, Unionen,

Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna 110

Vägledning löneavtal – Ledarna 114

Förhandlingssystemet 120

1 november 2020 – 31 mars 2023

Avtal om lokal lönebildning i företagen

Unionen

IKEM och Unionen är ense om följande avtal för medlemmar i Unionen i företag som är med i IKEM.

§ 1 Lönebildningens betydelse

Lönebildningen är en positiv kraft i företagets verksamhet och skapar förutsättningar för att individer utvecklas och stimuleras till goda arbets- insatser, vilket bidrar till ökad produktivitet, effektivitet och lönsamhet. Alla anställda medverkar i ständigt förbättringsarbete och bidrar därmed med sina insatser vilket leder till en intäktsskapande lönebildning. Detta möjliggör positiv löneutveckling och trygghet i anställningen.

Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledning, fackliga företrädare och de anställda tjänstemännen är av stor betydelse för lönebildningen. Information om företagets utveckling till fackliga företrädare är härvid betydelsefull.

Lönebildningen bygger på företagets affärs- och verksamhetsidé samt ekonomi, produktivitetsutveckling och utvecklingskraft med uppsatta övergripande mål, nedbrutna på delmål och individmål.

§ 2 Principer för lönesättning i företagen

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till verksamhetens krav, arbetsuppgifternas art och innehåll samt individuella insatser, kompetens och arbetsresultat. I varje företag tydliggörs vad det är som påverkar lönen. Av betydelse är personliga färdigheter och egenska- per t ex i ansvar för personal, teknik, ekonomi, information och materiella

tillgångar, kompetens, lednings- och samarbetsförmåga, problemlösning, omdöme, initiativ, idérikedom.

Vid den individuella lönesättningen ska särskilt beaktas hur tjänsteman- nen uppfyllt satta mål och de resultat som vederbörande uppnått.

Teknisk utveckling och ändrade förutsättningar i det egna företaget kräver ökad kompetens. Genom kompetensutveckling för aktuella och framtida arbetsuppgifter blir tjänstemännen bättre skickade att bidra till verksam- hetsmålen. Utveckling av företagets arbetsorganisation förutsätter flexibi- litet, decentralisering, delegering av ansvar och ökad kompetens. En sådan utveckling ger alla anställda möjlighet att efter verksamhetens behov för- kovra sig i sitt arbete. Genom att dialog förs mellan chef och anställd ges utrymme för utveckling av tjänstemannens arbetsinnehåll, arbetsformer och kompetens.

Vid teknisk förändring ska ett gott arbetsinnehåll eftersträvas liksom de anställdas möjligheter till ökad kompetens och till att ta ansvar i arbetet.

Genom ökad kompetens bidrar de anställda sålunda till företagets pro- duktivitetsutveckling och får en beredskap för framtida arbetsuppgifter. I dialog mellan chef och medarbetare är det viktigt att chefen redogör för de framtida kompetensbehov som företaget identifierat. Dialogen re- sulterar i årliga individuella utvecklingsplaner. Detta ger möjligheter till personlig utveckling med därtill kopplad löneutveckling.

Samma värdering och tillämpning beträffande ovanstående principer ska gälla samtliga anställda vilket medför att osakliga och diskriminerade lö- neskillnader inte ska förekomma. Föräldralediga ska normalt omfattas av lönerevisionen med utgångspunkt i tjänstemannens troliga utveckling i aktuell befattning utifrån bedömningskriterier som om tjänstemannen inte hade varit tjänstledig. Inför förhandlingar om löner enligt nedan ana- lyserar de lokala parterna om det förekommer osakliga och diskrimine- rade löneskillnader. Framgår det av denna analys att osakliga och diskri- minerande skillnader finns i företaget ska dessa justeras.

§ 3 Löneprocessen och de lokala förhandlingarna

Mom 1

Det är i det enskilda företaget – hos företagsledning, fackliga företrädare och anställda – som kunskaper finns om förutsättningarna för lönebild- ningen. Det är i enlighet med avtalets intentioner att genomförandet av löneprocessen ska ske i samverkan mellan företagsledning och de fackliga företrädarna.

Parterna ska eftersträva att finna samarbets- och förhandlingsformer som stödjer ett aktivt lokalt lönearbete, där parterna kan bidra med sina kun- skaper från verksamheten. Parterna ska även eftersträva samarbets- och förhandlingsformer som passar in i företagets övriga verksamhet.

Häri ingår att varje tjänsteman ges kunskap om på vilka grunder lönen sätts och hur tjänstemannen kan påverka sin löneutveckling. De löne- sättande cheferna ska ha erforderliga kunskaper om den lokala lönepro- cessen och den lokala lönesättningen. Härigenom uppnås en lönesättning som kan accepteras av både arbetsgivaren och den enskilde tjänsteman- nen.

Mom 2

I löneprocessen ingår att parterna inledningsvis går igenom avtalets in- tentioner och tillämpningen på företaget samt att överenskommelse träf- fas om lönerevisionsdatum, kriterierna för lönesättning och tidsplan för löneprocessen.

Häri ingår att överlägga om förutsättningarna för den lokala lönebild- ningen genom att diskutera de ekonomiska förutsättningarna, den över- gripande lönestrukturen och framtida kompetensbehov företaget identi- fierat.

Mom 3

Det är av avgörande betydelse för lönesättningen och utvecklingen i arbe- tet att en dialog förs mellan chef och medarbetare. Dialogen bör behandla

aktuella arbetsuppgifter, arbetssituationen, utvecklingsmöjligheter, kom- petenskrav och uppnådda resultat i relation till satta mål med koppling till individuell löneutveckling.

Mom 4

Arbetsgivaren överlämnar förslag till individuella löner till den lokala tjänstemannaparten efter att lönesamtal genomförts mellan chef och med- arbetare. Förhandling sker utifrån överlämnat förslag och lokala parter fastställer löner och löneutrymmet.

Mom 5

Med utgångspunkten att varje anställd genom sina arbetsuppgifter och sina uppnådda resultat bidrar till företagets produktivitetsutveckling, ökad lönsamhet och tillväxt bör detta medföra att alla anställda i princip bör få löneökning.

Om en medlem i Unionen ändå inte skulle erhålla lönehöjning, eller en minsta lönehöjning motsvarande den som anges i Mom 7, ska motivet till detta redovisas och överläggning ske om den enskildes förutsättningar till framtida löneutveckling. En åtgärdsplan ska gemensamt upprättas med kompetenshöjande insatser eller andra ändamålsenliga åtgärder. Åtgärds- planen ska dokumenteras och följas upp inför nästkommande lönerevi- sion. Om samma individ två år i rad inte ska erhålla någon lönehöjning, eller enbart erhålla en minsta lönehöjning motsvarande den som anges i Mom 7, förutsätts en överenskommelse.

Mom 6

Det ligger i avtalets anda att de lokala parterna vinnlägger sig om att komma överens i de lokala förhandlingarna. Om svårighet föreligger att uppnå enighet kan de lokala parterna ta kontakt med sina respektive or- ganisationer i syfte att klarlägga avtalets intentioner och principer för lö- nebildningen. Utvärdering av processen bör ske efter att förhandlingen är avslutad.

Mom 7

Om de lokala parterna trots intentionerna i detta avtal inte kan enas om lönerna för avtalsperioden, ökas lönesumman för de Unionenmedlemmar vid företaget som omfattas av lönerevisionen efter den årliga lönerevisio- nen med 2,8 % 2020 och 2,2 % 2022, varvid varje heltidsanställd tjänste- man som omfattas av lönerevisionen ska erhålla minst 239 kr år 2020 och 188 kr år 2022. Om överenskommelse om lönerevisionsdatum enligt § 3 Mom 2 inte träffas gäller som lönerevisionsdatum den 1 november 2020 och den 1 april 2022.

Mom 8

Efter lönerevisionen ska månadslönen för heltidsanställd tjänsteman som fyllt 18 år uppgå till lägst 18 935 kr. Beloppet ändras den 1 april 2022 till 19 351 kr. För tjänsteman med ett års sammanhängande anställningstid i företaget ska månadslönen den 1 november 2020 uppgå till 20 136 kr. Detta belopp ändras den 1 april 2022 till 20 579 kr. För tjänsteman som saknar arbetslivserfarenhet kan lägre lön tillämpas under tolv månader. Om andra skäl än avsaknad av arbetslivserfarenhet föreligger, erfordras lokal överenskommelse.

§ 4 Förhandlingsordning och fredsplikt

Mom 1

Kan enighet om tillämpningen av detta avtal inte nås vid lokal förhand- ling enligt § 3 Mom 4 kan endera parten påkalla central förhandling.

Mom 2

Kan enighet om löneavtalets tillämpning inte nås i central förhandling kan endera av förbundsparterna, inom tre månader efter det att central förhandling förklarats avslutad, hänskjuta tvisten till Nämnden för löne- frågor.

Nämnden består av fyra ledamöter varvid IKEM respektive Unionen utser två ledamöter var.

§ 5 Giltighetstid

Detta avtal gäller till och med den 31 mars 2023.

Protokollsanteckning:

Part äger rätt att senast den 30 september 2021 säga upp avtalet till upp- hörande den 31 mars 2022

IKEM och Unionen ska uppta förhandlingar om nytt avtal i enlighet med Industriavtalet av den 13 juni 2016.

1 november 2020 – 31 mars 2023

Avtal om lokal lönebildning Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna

IKEM och Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna är överens om följande avtal för medlemmar i Sveriges Ingenjörer m.fl. i företag som är med i IKEM.

§ 1 Gemensamma utgångspunkter

Lönebildningen är en viktig del i företagets belöningssystem för att sti- mulera de anställda till goda arbetsinsatser, individuell utveckling och bra resultat. Därigenom bidrar lönebildningen till ökad konkurrenskraft, produktivitet, effektivitet och lönsamhet vilket skapar förutsättningar för akademikernas löneutveckling i företaget.

Lönebildningen bygger på företagets affärs- och verksamhetsidé, ekonomi, produktivitetsutveckling, uppfyllelse av uppsatta individuella och övergri- pande mål samt relevanta omvärldsförhållanden. Företagets chefer har ett särskilt ansvar för att, i dialog med medarbetaren, sätta mål och följa upp resultat. Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledning, anställda och deras fackliga företrädare är en förutsättning för en bra lönebildning.

Avtalets inriktning är att skapa en process där insatser, kompetens och resultat knyts samman med den individuella löneutvecklingen. Därigenom ges medarbetaren möjlighet att påverka den egna löneutvecklingen. Målet är att uppnå en lönesättning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera.

§ 2 Grundläggande principer för lönebildning i företagen

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad med hänsyn till företagets ekonomiska förutsättningar, verksamhetens krav, arbetsuppgif- ternas art och innehåll samt individuella insatser, kompetens och arbets- resultat. I varje företag tydliggörs vad det är som påverkar lönen, t.ex. personliga färdigheter och egenskaper, utbildning, ansvar för personal, teknik, ekonomi, information och materiella tillgångar, individernas kom- petens, lednings- och samarbetsförmåga, problemlösning, omdöme, initia- tivförmåga, idérikedom m.m. Den individuella lönen ska även sättas med hänsyn till tjänstemannens resultat och måluppfyllelse.

Lönesättningen bygger på en dialog mellan chef och medarbetare om utveckling av tjänstemannens arbetsinnehåll, kompetens och prestation. Teknisk utveckling och ändrade förutsättningar kräver ständigt ökad kompetens. Genom kompetensutveckling för aktuella och framtida ar- betsuppgifter blir tjänstemännen därmed bättre skickade att bidra till verksamhetsmålen. Utveckling av företagets arbetsorganisation medför krav på flexibilitet, delegering av ansvar och befogenheter samt ökad kompetens. Detta ger möjligheter till personlig utveckling med därtill kopplad löneutveckling.

§ 3 Löneprocessen och de lokala löneförhandlingarna

Mom 1

Det är i det enskilda företaget - hos företagsledning, fackliga företrädare och anställda - som kunskaper om förutsättningarna för lönebildningen finns. Målet med detta avtal är helt lokal lönebildning varför lokala parter utifrån avtalet bör träffa överenskommelse om löneprocessen avseende hela avtalsperioden. Detta förutsätter att de lokala parterna planerar hur löneprocessen ska genomföras vad gäller t.ex. tidplan för måldialog, lö- nesamtal och datum för lönerevision. Häri ingår att årligen analysera den övergripande lönestrukturen vid företaget. Lokala parter behöver även

vara överens om hur tillämpningen av löneprocessen ska utvärderas, vilka kriterier som ska gälla för lönesättning och hur löneökningar bestäms.

Löneökningar till följd av befordringar eller höjningar som gjorts för att lösa av annan förmån, exempelvis övertidsersättning, hanteras vid sidan om lönerevisionen.

Mom 2

Förutsättningar för lönerevision

Lokala parter bör inledningsvis, utifrån företagets ekonomiska situation, utveckling, tillväxtmöjligheter, relevanta omvärldsförhållanden och andra faktorer som påverkar företagets löner, diskutera förutsättningarna för årets lönerevision. En samsyn kring förutsättningarna underlättar för par- terna att senare kunna enas i förhandling om lönerevision.

Analys av lönestrukturen

I samband med den årliga lönerevisionen genomför de lokala parterna en analys av lönestrukturen i syfte att uppnå önskad lönestruktur. Xxxxx- xxx av befintlig lönestruktur bör utmynna i en diskussion om önskvärda förändringar och den kan visa att det utöver lönerevisionen finns skäl att göra individuella justeringar, till exempel som följd av nyanställningar eller för att åtgärda eventuella osakliga löneskillnader utifrån diskrimine- ringslagstiftningen.

Analysen av lönestrukturen ska göras med hänsyn till de grundläggande principerna för lönebildningen i företaget. Det är också viktigt att de lo- kala parterna utgår från hur lönestrukturen ska stödja verksamhetsmålen.

Mom 3

Utvecklings- och målsamtal

Vid det årliga utvecklings- och målsamtalet sätts det upp individuella mål för medarbetaren. Chef och medarbetare diskuterar individuell kompe- tensutveckling utifrån företagets kompetensbehov. Samtalet bör även be- handla medarbetarens arbetsuppgifter avseende krav, svårighet och an- svar. Resultatet av utvecklings- och målsamtalet dokumenteras skriftligt.

Det individuella lönesamtalet

Det individuella lönesamtalet är ett viktigt led i företagets lönebildnings- process. Samtal om lönen ska ske årligen på arbetsgivarens initiativ direkt mellan lönesättande chef och medarbetaren.

Lönesamtalet ska bland annat omfatta:

– en beskrivning av företagets lönesättningsprinciper och lönekriterier samt faktorer av betydelse för den individuella lönesättningen

– en uppföljning av satta mål för medarbetaren samt lönesättande chefens bedömning i övrigt av uppnådda resultat

– individuell lön och löneutveckling

– lönesättande chefs motivering till föreslagen löneökning

– vad medarbetaren ska göra för att påverka sin löneutveckling.

Lönesamtalet är en dialog där både chef och medarbetare förväntas ge sina synpunkter på lönenivå. Resultatet av lönesamtalet dokumenteras skriftligt.

Mom 4

Arbetsgivaren överlämnar förslag till akademikerföreningen med nya individuella löner för föreningens medlemmar. Samtidigt redovisas hur förslaget påverkar lönestrukturen på företaget samt vid behov hur löne- sättande chefer beaktat lönepåverkande faktorer som:

– höjda krav i arbetet

– kompetensutveckling

– ökad erfarenhet

– personlig måluppfyllelse

– individuella prestationer

– engagemang

Akademikerföreningen och arbetsgivaren diskuterar förslaget. Om begä- ran om förhandling inte framställs inom två veckor efter att samtliga med- lemmar i Sveriges Ingenjörer m.fl. har fått besked om ny lön, fastställer arbetsgivaren lönerna.

Utgångspunkten är att alla anställda genom sina arbetsuppgifter och upp-

Document Metadata

Table of Contents

1 november 2020 – 31 mars 2023

Document Metadata