Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T 2 0 1 2
ÅRSREDOVISNING
Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T 2 0 1 2
Øresundsbro Konsortiet
Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt företag, som ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk- Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. A/S Øresund ägs till 100 procent av Sund & Bælt Holding A/S som i sin tur ägs av den danska staten. SVEDAB AB ägs av den svenska staten. Ägarna svarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser.
Ägarförhållandena och verksamhetsföremålet för Øresundsbro Konsortiet finns närmare beskrivna
i det dansk-svenska regeringsavtalet från 1991 samt i det konsortialavtal som har ingåtts mellan SVEDAB AB och A/S Øresund och som har godkänts av de båda staterna.
Vårt uppdrag är att äga och driva Øresundsbron. Lånen för bron och landanläggningarna ska åter- betalas med intäkter från bron. Merparten av intäkterna ska komma från biltrafiken. Ersättningen från järnvägstrafiken är fast och påverkas inte av trafikvolymen utan räknas upp årligen med prisindex.
Vårt viktigaste uppdrag de kommande åren är därför att säkerställa en fortsatt långsiktig och affärs- mässigt sund verksamhet byggd på ökade intäkter från biltrafiken och understödd av kostnadseffektiv marknadsföring, drift, underhåll och finansiering.
Det ingår i vårt uppdrag att medverka till en positiv utveckling av den samlade trafiken över bron.
Väg och järnväg är båda medel i den integration vi och våra ägare eftersträvar. Trängsel på bron morgon och kväll, miljöaspekter och våra ägares investeringar i en bättre fungerande spårtrafik bidrar till att vi ser väg och järnväg över sundet som en helhet.
Vår vision är att Öresundsregionen blir ett kraft- centrum som gör den attraktivare att besöka och att leva och arbeta i.
Vår affärsidé är att Øresundsbron dagligen ska bygga nya broar – ekonomiskt, kulturellt och mentalt.
Bron ska vara den bästa vägen till målet på andra sidan Öresund.
Årsredovisning 2012
Styrelsen och verkställande direktören för Øresunds- bro Konsortiet avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2012.
Samtliga belopp anges i miljoner danska kronor, milj DKK, om inte annat anges. Avrundnings- differenser kan förekomma.
för all biltrafik över Öresund 3
51 procent av fraktmarknaden 6
Hög tillgänglighet och säkerhet 7
Vägintäkterna ökade med 39 milj DKK 8
Samhällsansvar och hållbar utveckling 16
Förändringar i eget kapital 24
Øresundsbron marknadsledande för all biltrafik över Öresund
Trots fortsatt finansoro i Europa och ekonomisk avmattning i Danmark och Sverige fortsätter vi
att förbättra resultatet. Samtidigt kan vi konstatera att Øresundsbron tack var en uthållig ökning av lastbilstrafiken nu är marknadsledande för all biltrafik över Öresund.
Överskottet (före värdeförändring) steg under 2012 med 96 milj DKK till 371 milj DKK. Vägintäkterna ökade och räntekostnaderna minskade. Därmed uppfyller vi det ekonomiska målet för 2012 att uppnå en fortsatt positiv resultatutveckling trots avmattningen i trafikutvecklingen.
Under 2012 minskade den totala trafiken med 3,4 procent, framför allt på grund av minskad pendling.
Lastbilstrafiken ökade för tredje året i rad och Øresundsbron har nu 51 procent av lastbilstrafiken över Öresund. Även fritidstrafiken med BroPass utvecklades positivt. Antalet BroPass-kunder
har under 2012 ökat från 242.000 till 272.000, vilket är en bra bit över uppsatt mål. Under hösten 2012 infördes snabbtursrabatt med BroPass under lågtrafik, vilket medverkade till ökningen
av fritidstrafiken.
Vi räknar med en fortsatt positiv utveckling av frakt- och fritidstrafiken. Och vi hoppas att vårt nya förmånsprogram Club Øresundsbron ska locka svenskar och danskar att oftare besöka den andra sidan sundet.
Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxx
styrelsens ordförande verkställande direktör
Milj DKK (om inte annat anges) | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
Trafik | |||||
Xxxxxxxxxxxxxx xxxxx xxxxxx per dag | 18.486 | 19.146 | 19.388 | 19.462 | 19.367 |
Antal avtalskunder 31/12 (avrundat) | 295.000 | 280.000 | 242.000 | 213.000 | 173.000 |
Genomsnittspris personbil (DKK inkl. moms) | 162 | 156 | 155 | 145 | 143 |
Trafikvolym järnväg (miljoner passagerare)1 | 11,0 | 10,4 | 9,7 | 9,5 | 10,7 |
Nettoomsättning | 1.597 | 1.545 | 1.521 | 1.445 | 1.440 |
Rörelseresultat | 1.046 | 999 | 933 | 834 | 815 |
Nettofinansieringskostnader | – 675 | – 724 | – 739 | – 761 | – 876 |
Årets resultat före värdeförändringar | 371 | 275 | 194 | 73 | – 61 |
Värdeförändringar, netto | – 292 | – 1.341 | – 257 | – 397 | – 949 |
Årets resultat | 79 | – 1.066 | – 63 | – 324 | – 1.010 |
Balansomslutning | 20.219 | 18.898 | 20.835 | 18.768 | 19.850 |
Väg- och järnvägsanläggning | 16.208 | 16.395 | 16.594 | 16.836 | 17.125 |
Övriga anläggningstillgångar | 121 | 128 | 106 | 92 | 94 |
Investering i materiella anläggningstillgångar | 69 | 81 | 77 | 53 | 49 |
Eget kapital | – 4.082 | – 4.161 | – 3.094 | – 3.032 | – 2.708 |
Obligationslån och skuld till kreditinstitut | 21.349 | 22.412 | 22.039 | 19.361 | 18.827 |
Räntebärande nettoskuld (exkl. förändring av verkligt värde)2 | 17.446 | 17.781 | 18.061 | 18.504 | 18.930 |
Realränta före förändring av verkligt värde | 1,5 | 1,2 | 1,7 | 2,8 | 1,2 |
Resultat före avskrivningar och finansiella poster (EBITDA) i procent av nettoomsättning | 82,0 | 81,4 | 81,4 | 81,5 | 80,2 |
Resultat efter avskrivningar men före finansiella poster (EBIT) i procent av nettoomsättning | 65,5 | 64,7 | 61,4 | 57,7 | 56,5 |
Räntetäckningsgrad | 1,94 | 1,74 | 1,70 | 1,60 | 1,42 |
Avkastningsgrad | 5,1 | 5,2 | 4,4 | 4,4 | 4,0 |
Avkastningsgrad väg- och järnvägsanläggning | 6,4 | 6,0 | 5,5 | 4,9 | 4,6 |
Personal | |||||
Antal anställda vid periodens slut | 180 | 181 | 178 | 178 | 177 |
Varav kvinnor | 92 | 95 | 95 | 93 | 95 |
Varav män | 88 | 86 | 83 | 85 | 82 |
Sjukfrånvaro i procent | 5,0 | 4,4 | 4,3 | 3,6 | 3,1 |
1. Trafikstyrelsen har ändrat beräkningsmetod och därför är dessa tal ändrade jämfört med tidigare publicerade tal. 2. Räntebärande nettoskuld utgörs av finansiella tillgångar och skulder upptagna till anskaffningsvärde. Räntor, som ingår i Övriga kortfristiga fordringar respektive Leverantörsskulder och övriga skulder, ingår inte. | |||||
Även under år 2012 lyckades Øresundsbro Konsor- tiet uppnå en resultatförbättring trots avmattningen i vägtrafikutvecklingen. Resultatet blev ett överskott med 371 milj DKK före värdeförändring, vilket är en förbättring med 96 milj DKK jämfört med år 2011. 4 procent högre vägtrafikintäkter och 7 procent lägre räntekostnader är den viktigaste förklaringen. Därmed uppfyller företaget det ekonomiska målet för år 2012.
Vägtrafiken har fortsatt att minska något som en följd av finanskrisen och den ekonomiska avmattningen
i Danmark och Sverige. Det beror framför allt på minskad bilpendling. Men BroPass- och frakttrafiken
har ökat. Øresundsbron är nu den viktigaste transportförbindelsen mellan Danmark och Sverige på alla marknader: 81 procent av personbilstrafiken, 51 procent av lastbilstrafiken och 67 procent av busstrafiken.
Med den senaste trafikprognosen som grund räknar Øresundsbro Konsortiet med att företagets skuld kommer att vara återbetald 33 år efter invigningen av Øresundsbron. I beräkningen ingår att ägar- bolagen får utdelning från år 2020.
Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång.
Vägtrafiken på Øresundsbron uppgick under 2012 till 18.500 fordon per dag. Det är en minskning med 3,4 procent jämfört med 2011, främst på grund
av minskad pendling.
Lastbilstrafiken ökade dock (+2,7 procent) för
tredje året i rad och mer än hälften av lastbilstrafiken över Öresund går nu över Øresundsbron. Marknads- andelen har ökat från 28 procent efter invigningen av bron till 51 procent i dag. Ökningen under 2012 beror på en tät kontakt med både små mellanstora och stora kunder. Genomsnittspriset för lastbilar
har höjts med cirka 3 procent under året.
Pendlingstrafiken minskade med 9 procent. Många danska pendlare har flyttat hem och lämnat Malmö- området på grund av utvecklingen på bostads- marknaderna i de båda länderna och färre svenskar har haft jobb i Köpenhamn på grund av att läget
på arbetsmarknaden i Danmark har försämrats.
Dessutom har den danska kronan blivit mindre värd i förhållande till den svenska, vilket gjort det mindre lönsamt att bo i Sverige och arbeta i Danmark.
Bilpendlingen påverkas också av att alternativet att pendla med tåg över bron blivit attraktivare
i och med tillkomsten av Citytunneln i Malmö.
Övrig personbilstrafik har ökat med 0,4 procent, tack vare en ökning av BroPass-trafiken med 4 procent, vilket visar att både danskar och svenskar är intresserade av att spendera fritid på andra sidan
sundet. Antalet kunder som har tecknat BroPass-avtal och därmed kan passera bron till halva priset har under 2012 ökat från 242.000 till 272.000.
På järnvägen över Øresundsbron ökade antalet tågpassagerare med 5,2 procent till 11,0 miljoner. Samtidigt reste 13,6 miljoner personer med bil över Øresundsbron.
Vägtrafiken på Øresundsbron under 2011 och 2012 | ||||
Personbilar* | Lastbilar | Bussar | Totalt | |
Trafik per dag 2011 | 18.042 | 981 | 122 | 19.146 |
Trafik per dag 2012 | 17.364 | 1.008 | 114 | 18.486 |
Förändring | – 3,8 % | 2,7 % | – 6,9 % | – 3,4 % |
Marknadsandel 2011** | 80,0 % | 49,7 % | 66,8 % | 77,5 % |
Marknadsandel 2012** | 80,6 % | 51,2 % | 66,7 % | 78,1 % |
Förändring | 0,6 % | 1,5 % | – 0,1 % | 0,6 % |
* Personbilar inkluderar även varubilar, personbilar med släp samt motorcyklar. | ||||
** Gäller perioden januari – november. | ||||
Hög tillgänglighet och säkerhet
Säkerheten på Øresundsbrons motorväg ska vara hög och jämförbar med motsvarande anläggningar på land i Sverige och Danmark. Det målet har Øresundsbron hittills uppfyllt. Under 2012 inträffade åtta trafikolyckor, men ingen med allvarlig person- skada. Antalet olyckor med allvarlig personskada per 10 milj körda kilometer (sedan bron öppnades) är 0,5, vilket är mycket lågt och oförändrat jämfört med 2011.
Förbindelsen skall vara tillgänglig på ett säkert
och bekvämt sätt på dygnets alla tider. Under 2012 var Øresundsbrons motorväg helt stängd under sammanlagt drygt 12 timmar, framför allt på
grund av trafikolyckor och hård vind. Det betyder att tillgängligheten var 99,8 procent.
Vägintäkterna ökade med 39 milj DKK
Under 2012 ökade vägintäkterna på Øresundsbron till 1.094 milj DKK. Det är en ökning med 39 milj DKK eller 4 procent jämfört med 2011. Att intäkterna ökade trots att trafiken minskade har flera orsaker:
– Den minskade pendlingen påverkar vägintäkterna relativt lite eftersom pendlarna betalar ett lågt genomsnittspris jämfört med övriga kund- kategorier.
– Øresundsbron har fått 31.000 nya BroPass-kunder som betalar en årsavgift.
– Den årliga prishöjningen som är i nivå med inflationen eller strax över.
– Den svenska kronan har stigit i kurs jämfört med den danska vilket ökar Øresundsbrons intäkter som redovisas i DKK.
Intäkterna från järnvägen är indexreglerade och ökade med 12 milj DKK till 482 milj DKK.
Driftskostnaderna uppgick till 288 miljoner DKK, vilket är oförändrat jämfört med 2011. Den starka svenska kronan har haft en negativ effekt på drifts- kostnaderna eftersom merparten av Øresundsbrons entreprenörer och samarbetspartners är svenska företag som ska ha betalt i SEK, samtidigt som Øresundsbron redovisar i DKK.
Ekonomiska nyckeltal 2008 – 2012 | |||||
2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | |
Nettoomsättning | 1.597 | 1.545 | 1.521 | 1.445 | 1.441 |
Rörelseresultat | 1.046 | 999 | 933 | 834 | 815 |
Nettofinansieringskostnader | – 675 | – 724 | – 739 | – 761 | – 876 |
Resultat före värdeförändring* | 371 | 275 | 194 | 73 | – 61 |
Värdeförändring, netto* | – 292 | – 1.341 | – 257 | – 397 | – 949 |
Årets resultat | 79 | – 1.066 | – 63 | – 324 | – 1.010 |
Räntebärande nettoskuld exkl. värdeförändring 31/12 | 17.446 | 17.781 | 18.289 | 18.504 | 18.930 |
Räntebärande nettoskuld (marknadsvärde) 31/12 | 20.237 | 20.418 | 19.482 | 19.678 | 19.662 |
* Värdeförändring är en redovisningsprincip enligt vilken finansiella tillgångar och skulder värderas till marknadsvärde med löpande redovisning av värdeförändringen i resultaträkningen under finansiella poster. Marknadsvärdeförändringen påverkar dock inte företagets återbetalningsförmåga. | |||||
Rörelseresultatet visade en förbättring med 47 milj DKK till 1.046 milj DKK.
Nettofinansieringskostnaderna minskade med 49 milj DKK till 675 milj DKK tack vare fortsatt låga räntor
i Europa och låg svensk inflation.
Sammantaget gav detta ett positivt resultat för 2012 med 371 milj DKK före värdeförändring*. Det är en ökning med 96 milj DKK jämfört med 2011.
Värdeförändringen* består av en marknadsvärde- effekt på –157 milj DKK och en valutakurseffekt på –135 milj DKK. Efter värdeförändringen (totalt
–292 milj DKK) blev årets resultat ett överskott med 79 milj DKK.
Den räntebärande nettoskulden (exkl. värdeför- ändring) har minskat med 335 milj DKK till 17.446 milj DKK.
Utvecklingen av företagets ekonomi illustreras
i nedanstående diagram, som visar utvecklingen
av rörelseresultat i förhållande till nettofinansierings- kostnaderna och vägtrafikintäkterna i förhållande
till driftskostnaderna.
Rörelseresultat minus nettofinansieringskostnader 2001 – 2012 Vägtrafikintäkter och driftskostnader 2001 – 2012
1.500
Milj DKK
250
Index 2001 = 100
1.000 200
500 150
0 100
– 500 50
– 1.000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
0
2002
2004
2006
2008
2010
2012
Resultat före avskrivningar och finansiella poster Nettofinansieringskostnader
Bidrag till minskad nettoskuld
Vägtrafikintäkter Driftskostnader
Det ekonomiska målet för 2013 är att uppnå en fortsatt positiv resultatutveckling trots avmattningen i trafikökningen. Målsättningen ska uppnås genom fokus på försäljning, särskilt för att öka fritids- trafiken, fler avtalskunder och genom att öka resandefrekvensen för befintliga kunder. Samtidigt ska effektiviteten stå i fokus.
Finansförvaltningen i Øresundsbro Konsortiet sker inom ramar som är fastställda av företagets styrelse samt riktlinjer från garanterna. Garanterna är Finansministeriet i Danmark och Riksgäldskontoret
i Sverige. Styrelsen lägger fast dels en överordnad finansieringspolicy, dels en årlig finansstrategi, som bland annat reglerar det enskilda årets upplåning och sätter gränser för företagets valuta- och ränteexponering.
Den överordnade målsättningen för finansför- valtningen är att uppnå lägsta möjliga finansierings- kostnader för Øresundsbron under dess livslängd med hänsyn tagen till en acceptabel och av styrelsen antagen risknivå. Konsortiet arbetar med samma typer av finansiella risker som andra företag, men har på grund av Øresundsbrons karaktär en mycket lång tidshorisont. Det betyder att finansierings- kostnader och finansiella risker bedöms i ett lång- siktigt perspektiv, medan kortsiktiga resultat- förändringar tillmäts mindre betydelse.
Alla lån och övriga finansiella instrument, som används av Konsortiet, är garanterade solidariskt av den danska och den svenska staten.
Øresundsbrons lånebehov varierar år från år särskilt i takt med behovet av refinansiering av tidigare tagna lån med förfall under det aktuella året. Under 2012 beräknades lånebehovet till 3,0 miljarder DKK vid årets början, men det visade sig inte vara nödvändigt att utnyttja låneramen fullt ut. Årets upplåning blev drygt 1,8 miljarder DKK och genomfördes via fyra transaktioner i SEK. Under 2013 beräknas låne- behovet åter bli cirka 3,0 miljarder DKK.
Konsortiets finansieringskostnader beskrivs närmare i nedanstående tabell. Generellt sett har de egentliga räntekostnaderna under 2012 varit lägre än de faktiska räntekostnaderna under 2011 och lite lägre än budgeten för 2012. Det beror främst på de något lägre penningmarknadsräntorna, som efterhand slår igenom i företagets räntekostnader, samt en låg svensk inflation, som påverkar kostnaderna för
lån med realränta i SEK.
Finansiella nyckeltal 2012 | ||
Milj DKK | Procent per år | |
Upplåning 2012 | 1.816 | |
Bruttoupplåning (marknadsvärde) | 21.422 | |
Nettoskuld (marknadsvärde) | 20.407 | |
Nettofinansieringskostnader | 675 | 3,89 |
Värdeförändring, marknadsvärdeeffekt, netto | 157 | 0,90 |
Värdeförändring, valutakurseffekt, netto | 135 | 0,78 |
Finansieringskostnader totalt | 968 | 5,57 |
Realränta 2012 (före värdeförändring) | 1,5 | |
Realränta 1994* – 2012 (före värdeförändring) | 1,8 |
* första upplåningen
Ränteutvecklingen under 2012
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Ränta (procent)
Jan.
Feb.
Marts
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sep.
Okt.
Nov.
Dec.
EUR 10 år
EUR 5 år
EUR 6 månader
Garanterna har bestämt att Øresundsbro Konsortiet bara får ha valutaexponering i DKK, SEK och EUR. Företaget hade vid ingången av 2012 en exponering i SEK på drygt 14 procent och denna har ökat till knappt 18 procent och ligger vid slutet av året över företagets riktmärke. Se nedan.
Riktmärket för exponeringen i SEK är en andel på ungefär 15 procent, vilket motsvarar Konsortiets långsiktiga ekonomiska exponering i SEK. Det ska betonas att baspriset för en passage över bron som utgångspunkt fastställs i DKK och därefter omräknas till SEK. Dessutom avräknas intäkterna från järnvägen i DKK.
Företagets ränterisker styrs aktivt genom användning av swaps och andra finansiella instrument. En närmare beskrivning av den överordnade ränte- strategin finns i not 16.
Både de korta och de långa räntorna i Europa föll till nya historiskt låga nivåer under 2012. Krisen
i Sydeuropa spred sig som befarat till Spanien och flera av de övriga länderna – med Grekland i spetsen
– hade svårt att uppnå de avtalade underskotts- målen, bland annat på grund av lägre än väntat.
I USA gav presidentvalet och ”the fiscal cliff” anled- ning till oro även om de ekonomiska nyckeltalen utvecklades lite bättre än i Europa. Centralbankerna på båda sidorna av Xxxxxxxx använde sig av i stort sett alla kända instrument, och introducerade till och med ett par nya, för att ge sitt bidrag till rädda de kärvande ekonomierna.
Företaget har i mindre omfattning utnyttjat de histo- riskt låga räntor, som följde de fortsatta problemen i Sydeuropa. Bakgrunden är den stora osäkerheten kring skuldkrisens långvarighet och den låga ekonomiska tillväxten med tillhörande osäkerhet kring ränteutvecklingen.
Portföljens duration minskade alltså under våren men har under hösten återförts till riktmärket och väntas
bli ytterligare förlängd under nästa år. Riktmärket för durationen av den nominella skulden under 2013 har förlängts något och ligger på 3,5 år.
Företagets exponering på skuldsidan mot realränta
– som fungerar som ”hedging” av den långsiktiga inflationsjusteringen av intäkterna – höjdes under 2011 till cirka 35 procent av företagets nettoskuld, vilket motsvarar riktmärket för denna typ av skuld. Detta ändrades inte under 2012 och det är inte heller några väsentliga förändringar på gång av detta förhållande under 2013. Svensk inflation har minskat markant under 2012 medan danska inflation fortsatt har svårt att komma ner på eller under de önskvärda 2 procent – bland annat på grund av energipriserna och avgiftshöjningar. Detta är dock fortfarande företagets prognos, vilket kommer att ha en positiv effekt på företagets finansieringskostnader.
Principerna för styrning av finansiella kreditrisker beskrivs närmare i not 16.
Konsortiet kan genom den solidariska garantin från den danska och svenska staten uppnå lånevillkor på de internationella kapitalmarknaderna som kan jämställas med staternas egna upplåning.
Det är fortfarande Konsortiets policy att bara accep- tera kreditrisker gentemot de mest kreditvärdiga motparterna. Som konsekvens av finanskrisen har det allmänt sett skett en betydande försämring av de finansiella institutens kreditvärdering, vilket också avspeglar sig i Konsortiets motpartsrisker. För att motverka de högre kreditrisker detta skulle medföra, allt annat lika, reducerade Konsortiet under 2009 avsevärt maxgränsen för placering av överskotts- likviditet. Konsortiet har inte heller under 2012 förlorat pengar på konkurser för finansiella motparter.
Från och med 1 januari 2005 kan företaget bara ingå swaps och liknande finansiella transaktioner med motparter, som är bundna av ett särskilt avtal
om ställd säkerhet (CSA-avtal). Därmed sjunker kreditexponeringen vid swaps etc. till ett absolut minimum, varför Konsortiet inte har bedömt det nödvändigt att ändra maxgränserna på detta område.
En rad betydelsefulla regeländringar för banksektorn kommer att genomföras från år 2013 och under
de kommande åren. Detta påverkar i sista hand även Øresundsbro Konsortiet, eftersom banksektorns
stigande kostnader kommer att övervältras på kunderna när man ingår finansiella transaktioner.
För att hantera de stigande kostnaderna är företaget igång med en process som innebär att bland annat avtal om ställda säkerheter ska göras mer marknads- mässiga. På sikt väntas alla aktörer på de finansiella marknaderna tvingas ställa säkerhet för marknads- värdet av deras derivatportföljer till de enskilda bankerna.
Øresundsbro Konsortiets skuld ska betalas tillbaka med hjälp av intäkterna från väg- och järnvägs- trafiken. Från och med 2006 görs beräkningen av återbetalningstiden i de långsiktiga räntabilitetsberäk- ningarna på grundval av en realränta på 3,5 procent.
Återbetalningstiden är beräknad till 33 år efter öpp- nandet av den fasta förbindelsen och det är ett år kortare jämfört med den senaste årsredovisningen och beror främst på lägre realiserade räntorna.
Företaget har under 2012 noterat en fortsatt tillbaka- gång för pendlingstrafiken medan det har varit upp- gång för fritids- och affärstrafiken, vilket har lett till något stigande trafikintäkter. Det egna kapitalet beräknas återställt under 2020 och därefter kan
det bli aktieutdelning till ägarbolagen.
De viktigaste osäkerhetsfaktorerna i beräkningarna är den långsiktiga trafikutvecklingen samt realräntan (se tabellen). På grund av osäkerheten om den framtida trafikutvecklingen arbetar Konsortiet med tre alternativa scenarier för den framtida trafikutveck- lingen, jämför not 17. I Konsortiets beräkningar
av återbetalningstiden används medelscenariot.
Stagnationsscenariot, då återbetalningstiden stiger till 42 år, skulle kunna bli verklighet vid en långvarig ekonomisk tillbakagång. I ett sådant scenario skulle trafikutvecklingens negativa effekt på återbetalnings- tiden sannolikt i viss mån motverkas av lägre real- räntor.
Återbetalningstider för Øresundsbro Konsortiet under alternativa förutsättningar om realränta och trafikscenarier (antal år från öppnandet år 2000): | |||||
Trafikscenario | Realränta | ||||
2,5 % | 3,0 % | 3,5 % | 4,0 % | 4,5 % | |
Tillväxt | 29 | 29 | 29 | 29 | 30 |
Medel | 33 | 33 | 33 | 33 | 34 |
Stagnation | 41 | 41 | 42 | 42 | 43 |
Øresundsbro Konsortiets främsta uppdrag är att äga och driva den fasta förbindelsen över Öresund, framför allt att upprätthålla en hög tillgänglighet och
en hög säkerhetsnivå på förbindelsen, samt att säkra att återbetalningen av de lån, som har tagits för att finansiera anläggningen, kan ske inom rimlig tid.
Det finns dock risker som kan äventyra möjligheterna att nå dessa mål. En del risker kan styras/reduceras av Konsortiet självt medan andra har karaktären
av utifrån kommande händelser som Konsortiet inte har något inflytande över.
Under 2010 genomförde Øresundsbro Konsortiet en helhetsorienterad riskanalys, som omfattade identifiering och prioritering av Konsortiets risker. Ett element i riskstrategin är att styrelsen en gång årligen föreläggs en riskrapport, som beskriver företagets väsentligaste risker samt konkreta förslag om hur de ska hanteras. En sådan risk- rapport utarbetades för första gången 2010 och uppdaterades 2011 och 2012.
De största riskerna i relation till Konsortiets över- ordnade målsättningar är kopplad till utvecklingen av intäkterna från vägtafiken. Dessa påverkas av en lång rad faktorer, till exempel konjunkturer, integration i Öresundsregionen och övriga infra-
strukturinvesteringar som Konsortiet inte, eller bara i ringa grad, kan påverka. Dessutom påverkas vägintäkterna av Konsortiets beslut om till exempel priser och produktutbud.
Riskerna kring vägintäkter följs och analyseras löpande av såväl den dagliga ledningen som styrelsen. Dessutom värderas utvecklingen av väg- intäkterna grundligt i samband med att den årliga prislistan fastställs. Styrelsen har i augusti 2011 antagit en reviderad affärsplan från år 2012 där
det bland annat framgår att fritidstrafiken och affärs- trafiken ha ska högsta prioritet under de närmaste åren.
I not 17 är beräkningarna av återbetalningstiden av skulden och känsligheten i beräkningarna beskrivna. Utöver vägintäkterna spelar finansieringskostnaderna en viktig roll för företagets ekonomi. Företagets finansiella risker styrs och övervakas successivt.
Jämför sid 12 och not 16.
Utvecklingen av de långsiktiga underhålls- och reinvesteringskostnaderna är också behäftad med viss osäkerhet. Konsortiet arbetar proaktivt och systematiskt med att reducera dessa osäkerhets- faktorer och det är inte sannolikt att dessa risker utlöser större negativa effekter på återbetalnings- tiden. Denna bedömning stöds av en extern analys som gjordes 2008.
Den allvarligaste risken för tillgängligheten är ett längre avbrott i trafiken på grund av till exempel
av påsegling av bron, terrorhandlingar eller likande. Sannolikheten för en sådan händelse är mycket liten men de potentiella konsekvenserna är i gengäld omfattande. Ett långvarigt stopp för både väg- och järnvägstrafiken betyder till exempel att 20.000 människor dagligen skulle få svårigheter att komma till och från arbetet. Øresundsbro Konsortiets direkta ekonomiska förlust vid sådana händelser är dock täckta av försäkringar, inklusive driftsförluster, i upp till 2 år.
Konsortiet har målsättningen att säkerheten på förbindelsens väg och järnväg ska vara hög och jämförbar med motsvarande anläggningar på land
i Danmark och Sverige. Denna målsättning har hittills uppfyllts och det aktiva säkerhetsarbetet fortsätter. Arbetet understöds av omfattande statistiska
analyser (s.k. operational risk analysis – ORA),
som uppdateras med jämna mellanrum, bland annat på grundval av erfarenheterna från den löpande driften av förbindelsen. En större olycka på väg- eller järnvägsförbindelsen kan dock givetvis inte uteslutas. Konsekvenserna av en sådan är svåra att värdera.
Se ovan.
I samarbete med relevanta myndigheter i Sverige och Danmark upprätthåller Øresundsbro Konsortiet en omfattande beredskap, bland annat en intern krisberedskap för att hantera olyckor etc. på förbindelsen. Beredskapen testas regelbundet med hjälp av övningar.
Arbetet med helhetsorienterad riskstyrning har kartlagt och systematiserat ett antal risker i samband med den allmänna driften av den fasta förbindelsen. Här kan nämnas risken för ett avbrott av IT- eller andra tekniska system, otillåtet intrång
i IT-systemen, förseningar och fördyringar av under- hållsarbeten etc. Dessa risker hanteras i den dagliga ledningen och linjeorganisationen. Särskilt när det gäller IT-risker kan det framhållas att Konsortiet under 2010 blev PCI-certifierat, det vill säga certifierat enligt betalkortföretagens krav för att arkivera kreditdata. Certifieringen har bekräftats under 2011.
och hållbar utveckling
Øresundsbron påtar sig ett ansvar gentemot det omgivande samhället genom att bidra till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Øresundsbron eftersträvar därför:
– Att ta socialt ansvar vad gäller de människor
som påverkas av företaget och bidra till en hållbar social utveckling i det omgivande samhället (social hållbarhet).
– Att garantera en sund ekonomisk utveckling av verksamheten i överensstämmelse med de riktlinjer som är fastställda av den danska och svenska staten (ekonomisk hållbarhet).
– Att skydda den omgivande miljön och minimera miljöpåverkan från aktiviteter i företaget och därmed skapa medinflytande på den globala balansen som är förutsättningen för vår existens (miljömässig hållbarhet).
Øresundsbro Konsortiet har upprättat en CSR- rapport, Redovisning av samhällsansvar och hållbar utveckling, som publiceras separat. Rapporten finns tillgänglig på Øresundsbrons hemsida xxx.xxxxxxxxxxxx.xxx/xxxxxxxx/xxxxxxxx
Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt konsortium och har sin hemvist i Danmark och Sverige. Konsortiet ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. A/S Øresund ägs till 100 procent av Sund & Bælt Holding A/S som i sin tur ägs av danska staten.
SVEDAB AB ägs av den svenska staten.
I enlighet med regeringsavtalet mellan Danmark och Sverige har de båda ägarbolagen A/S Øresund och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB slutit ett konsortialavtal. Konsortialavtalet reglerar principer kring bolagsstämma, val till styrelsen, styrelsens storlek och sammansättning samt ordförande.
Styrelsen har samma befogenheter och förpliktelser som normalt tillkommer styrelsen i ett aktiebolag. Styrelsen ansvarar för den övergripande förvalt- ningen av Øresundsbro Konsortiet och beslutar om frågor av större strategisk och ekonomisk betydelse, inklusive beslut om Øresundsbrons priser. Vidare godkänner styrelsen större investeringar, väsentliga förändringar av konsortiets organisation och centrala policies samt fastställer budget och årsbokslut.
Styrelsen utser VD samt fastställer anställnings- villkoren för VD och ledande befattningshavare
i övrigt. Dessa principer är beskrivna i not 19.
Styrelsens arbetsordning behandlar styrelsens ansvar och befogenheter, anvisningar för styrelsemöten samt arbetsfördelning mellan styrelseordförande, övriga styrelseledamöter och verkställande direk- tören. Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år varav ett ska ägnas åt frågor om långsiktig strategi. Vid behov hålls extra sammanträden för särskilda frågor. Konsortiets revisorer deltar årligen vid minst ett styrelsemöte. Styrelsen har under 2012 sammanträtt fyra gånger utöver det konstituerande mötet.
Styrelsen utvärderar styrelsearbetet och VD genom en systematisk och strukturerad process en gång per år, med syfte att utveckla styrelsens arbets- former och effektivitet.
Styrelsen har delegerat ansvaret för den löpande förvaltningen till den verkställande direktören enligt en särskilt upprättad arbetsordning. Verkställande direktören deltar vid styrelsemötena. 2012 utsåg styrelsen Finansdirektör Xxx X. Xxxx som vice verkställande direktör. Verkställande direktören deltar också i en formell kontaktgrupp med representanter för de anställda.
Konsortiets två ägarbolag utser vardera fyra ledamöter till konsortiets styrelse. Ägarbolagen nominerar växelvis vartannat år ordförande respek- tive vice ordförande inom styrelsen. Styrelsen utser inom sig en ordförande och en vice ordförande
för ett år åt gången. Ingen av styrelseledamöterna ingår i företagets dagliga ledning.
Hela styrelsen utgör Øresundsbro Konsortiets revisionskommitté, som håller separata möten i samband med ordinarie styrelsemöten. Vice
ordförande i styrelsen har posten som ordförande i revisionskommittén. Det finns inget ersättnings- utskott i Konsortiet.
Riskstyrning samt intern styrning och kontroll av resultatrapportering
Konsortiets riskstyrning och interna styrning
och kontroll i samband med bokslut och finansiell rapportering syftar till att minimera risken för materiella fel och bedrägeri. Det interna kontroll- systemet omfattar klart definierade roller och ansvarsområden (funktionsuppdelning), rapporte- ringskrav samt rutiner för attest och godkännande. Den interna kontrollen granskas av revisorerna och genomgås av styrelsen via revisionskommittén.
Budgetuppföljning sker kvartalsvis och godkänns
av styrelsen. Styrelsen godkänner också Konsortiets delårsrapporter. Konsortiet följer de danska kraven och publicerar inte fullständiga kvartalsrapporter varje kvartal utan publicerar resultatet i ett press- meddelande.
Konsortiets räkenskaper och interna kontroll granskas av de revisorer som är valda revisorer
i respektive ägarbolag. Revisorerna avlägger skriftlig rapport till styrelsen minst två gånger om året.
Rapporterna läggs fram på styrelsemöte och under- tecknas av samtliga styrelseledamöter. Revisorerna är närvarande på minst ett styrelsemöte per år.
Arvode till revisor utgår enligt räkning.
Ersättning till ledande befattningshavare
De överordnade principerna är att ersättningar till ledande befattningshavare skall vara konkurrens- kraftiga men inte löneledande, det finns inga särskilda pensionsplaner eller försäkringar för ledande befattningshavare och det finns inte heller någon incitamentsbaserad ersättning till ledande befattningshavare i Konsortiet.
Xxxxx Xxxxxxx
Ordförande sedan 2012 (medlem i styrelsen sedan 2007) Styrelseordförande i Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Länsförsäkringar Halland, Högskolan i Halmstad och Arlandabanan Infrastructure AB.
Styrelseledamot i Hallands Akademi. f. 1947
Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Vice ordförande sedan 2012 (medlem i styrelsen sedan 2004) Styrelseordförande i A/S Det Østasiatiske Kompagni, Sund & Bælt Holding A/S, Femern A/S, C.W. Obel A/S, Erhvervsinvest Management A/S, Den Danske Forskningsfond, Scandinavian Private Equity Partners A/S och Soclé du Monde ApS.
Vice ordförande i Asgard Ltd. Skandinavisk Holding A/S, Skandinavisk Holding II A/S och Xxxxx Xxxxxx A/S. Styrelseledamot i Scandinavian Private Equity A/S,
Scandinavian Tobacco Group A/S, Xxxxxxx X. Xxxxxxxxxxx Legat, Tesch Allé ApS, Midgard Group, Inc och ØK’s Almennyttige Fond. f. 1947
Xxxx Xxxxxxxxxx
Medlem i styrelsen sedan 2011 Departementsråd, Näringsdepartementet Styrelseledamot i Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB). f. 1958
Xxxxxx Xxxxxxxx
Medlem i styrelsen sedan 2009 Direktör, Elikofer & Co
Styrelseledamot i Sund & Bælt Holding A/S och Femern A/S. f. 1944
Xxxxxxx Xxxxxxx
Medlem i styrelsen sedan 26 april 2012 Verkställande direktör Tredje AP-fonden
Styrelseledamot i Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Arlandabanan Infrastructure AB, Vasakronan AB,
Hemsö Fastighets AB, SPP Livförsäkring AB och Xxxxx Xxxx AB. f. 1958
Xxxxxxx Xxxx
Medlem i styrelsen sedan 2004
Styrelseordförande i Udviklingsselskabet By & Havn I/S, Vækstfonden, Københavns Havns Pensionskasse, Arealudviklingsselskabet FredericiaC P/S och Forca A/S. Vice ordförande i Sund & Bælt Holding A/S och Femern A/S. Styrelseledamot i Nordgroup A/S, Kærkommen A/S,
GES Investment Services A/S, Investeringsforeningen Maj Invest, Pluss Leadership A/S och DADES A/S.
f. 1945
Xxxxxxxx Xxxx
Medlem i styrelsen sedan 2003
Direktör och styrelseledamot, Xxxxxxxx Xxxx Ejendomsmæglerfirma ApS
Styrelseordförande i Danske Selvstændige Ejendomsmæglere. Styrelseledamot i Sund & Bælt Holding A/S och Femern A/S.
f. 1959
Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx
Medlem i styrelsen sedan 2007 Direktör
Styrelseordförande i Knightec AB och Lärande i Sverige AB. Styrelseledamot i Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, JM AB, Upplands Motor AB, Arlandabanan Infrastructure AB, LRF Konsult AB och Skandia Liv.
f. 1945
Xxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxx
Verkställande direktör sedan 2007 Styrelseledamot i Stena Fastigheter AB. f. 1954
Xxx X. Xxxx
Vice verkställande direktör Finansdirektör
f. 1955
Xxxxx Xxxxxxx
Anläggningsdirektör f. 1965
Xxxxxxx Xxxxxxxx
Chef, Marknad & Försäljning f. 1973
Xxxxx Xxxxxxxx
Chef, Leverans f. 1966
Xxxxx Xxxxxxxxx
Ekonomidirektör f. 1965
1 januari till 31 december (DKK/SEK milj)
Not | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 | |
Intäkter | |||||
4 | Driftsintäkter | 1.596,8 | 1.545,2 | 1.832,5 | 1.852,4 |
Summa intäkter | 1.596,8 | 1.545,2 | 1.832,5 | 1.852,4 | |
Kostnader | |||||
5,6 | Övriga driftskostnader | – 172,0 | – 168,6 | – 197,3 | – 202,1 |
7 | Personalkostnader | – 115,5 | – 119,5 | – 132,6 | – 143,3 |
8 | – 239,0 | – 274,3 | – 282,7 | ||
9 | – 23,9 | – 22,2 | – 27,4 | ||
Summa kostnader | – 550,4 | – 546,2 | – 631,6 | – 654,7 | |
Rörelseresultat | 1.046,4 | 999,0 | 1.200,9 | 1.197,7 | |
Finansiella poster | |||||
10 | Finansiella intäkter | 1,9 | 6,2 | 2,2 | 7,5 |
10 | Finansiella kostnader | – 677,4 | – 730,2 | – 777,4 | – 875,3 |
10 | – 292,2 | – 335,4 | – 1.608,3 | ||
Summa finansiella poster | – 967,7 | – 2.065,5 | – 1.110,6 | – 2.476,1 | |
Årets resultat | 78,7 | – 1.066,5 | 90,3 | – 1.278,4 | |
Verksamheten har ingen annat totalresultat innevarande räkenskapsår eller jämförelseåret. | |||||
Resultatdisposition | |||||
Resultatet föreslås överfört till balanserat resultat | 78,7 | – 1.066,5 | 90,3 | – 1.278,4 | |
Per 31 december (DKK/SEK milj)
Not | Tillgångar | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Anläggningstillgångar | |||||
Materiella anläggningstillgångar | |||||
8 | Väg- och järnvägsanläggning | 16.207,8 | 16.394,5 | 18.599,7 | 19.652,9 |
9 | 120,7 | 128,3 | 138,5 | 153,8 | |
Summa materiella anläggningstillgångar | 16.328,5 | 16.522,8 | 18.738,2 | 19.806,7 | |
Summa anläggningstillgångar | 16.328,5 | 16.522,8 | 18.738,2 | 19.806,7 | |
Omsättningstillgångar | |||||
Fordringar | |||||
11 | Övriga kortfristiga fordringar | 343,9 | 262,1 | 394,7 | 314,2 |
12,15 | Derivatinstrument | 2.576,2 | 1.871,7 | 2.956,3 | 2.243,7 |
Summa fordringar | 2.920,1 | 2.133,8 | 3.351,0 | 2.557,9 | |
13,15 | Likvida medel | 970,0 | 241,4 | 1.113,2 | 289,4 |
Summa omsättningstillgångar | 3.890,1 | 2.375,2 | 4.464,2 | 2.847,3 | |
Summa tillgångar | 20.218,6 | 18.898,0 | 23.202,4 | 22.654,0 |
Balansräkning
Per 31 december (DKK/SEK milj)
Not | Eget kapital och skulder | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Eget kapital | |||||
14 | Konsortiekapital | 50,0 | 50,0 | 57,4 | 59,9 |
Balanserat resultat | – 4.132,1 | – 4.210,8 | – 4.741,9 | – 5.047,7 | |
Summa eget kapital | – 4.082,1 | – 4.160,8 | – 4.684,5 | – 4.897,8 | |
Skulder | |||||
Långfristiga skulder | |||||
15 | Obligationslån och skulder till kreditinstitut | 17.875,3 | 18.731,1 | 20.513,3 | 22.454,0 |
Summa långfristiga skulder | 17.875,3 | 18.731,1 | 20.513,3 | 22.454,0 | |
Kortfristiga skulder | |||||
15 | Kortfristig del av långfristiga skulder | 3.474,1 | 1.681,1 | 3.986,8 | 2.015,2 |
18 | Kreditinstitut | 519,3 | 527,8 | 595,9 | 632,7 |
12,15 | Leverantörsskulder och övriga skulder | 2.432,0 | 2.118,8 | 2.790,9 | 2.539,9 |
Derivatinstrument | 6.425,4 | 4.327,7 | 7.373,6 | 5.187,8 | |
Summa skulder | 24.300,7 | 23.058,8 | 27.886,9 | 27.641,8 | |
Summa eget kapital och skulder | 20.218,6 | 18.898,0 | 23.202,4 | 22.654,0 | |
22 | |||||
23 | |||||
1-3,16 | |||||
17,19 | Noter utan hänvisning |
(DKK/SEK milj)
DKK | SEK | ||||||
Not | Konsortie- kapital | Balanserat resultat | Summa eget kapital | Konsortie- kapital | Balanserat resultat | Summa eget kapital | |
Saldo per 1 januari 2011 | 50,0 | – 3.144,2 | – 3.094,2 | 60,5 | – 3.802,0 | – 3.741,5 | |
Årets resultat | – | – 1.066,5 | – 1,066,5 | – | – 1,278,4 | – 1,278,4 | |
Övrigt totalresultat | – | – | – | – | – | – | |
Summa årets totalresultat | – | – 1.066,5 | – 1.066,5 | – | – 1.278,4 | – 1.278,4 | |
Transaktioner med ägare | – | – | – | – | – | – | |
Valutakursjustering av ingående saldo | – | – | – | – 0,6 | 32,7 | 32,1 | |
50,0 | – 1.066,5 | – 1.066,5 | – 0,6 | – 1.245,7 | – 1.246,3 | ||
14 | Saldo per 31 december 2011 | 50,0 | – 4.210,8 | – 4.160,8 | 59,9 | – 5.047,7 | – 4.987,8 |
Saldo per 1 januari 2012 | 50,0 | – 4.210,8 | – 4.160,8 | 59,9 | – 5.047,7 | – 4.987,8 | |
Årets resultat | – | 78,7 | 78,7 | – | 90,3 | 90,3 | |
Övrigt totalresultat | – | – | – | – | – | – | |
Summa årets totalresultat | – | 78,7 | 78,7 | – | 90,3 | 90,3 | |
Transaktioner med ägare | – | – | – | – | – | – | |
Valutakursjustering av ingående saldo | – | – | – | – 2,5 | 215,5 | 213,0 | |
0,0 | 78,7 | 78,7 | – 2,5 | 305,8 | 303,3 | ||
14 | Saldo per 31 december 2012 | 50,0 | – 4.132,1 | – 4.082,1 | 57,4 | – 4.741,9 | – 4.684,5 |
1 januari till 31 december (DKK/SEK milj)
Not | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
Resultat före finansiella poster | 1.046,4 | 999,0 | 1.200,9 | 1.197,7 | |
Justeringar | |||||
8,9 | Avskrivningar | 262,9 | 258,1 | 301,7 | 309,3 |
21 | Övriga driftsposter, netto | – 0,1 | – 0,1 | – 0,1 | – 0,1 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 1.309,2 | 1.257,0 | 1.502,5 | 1.506,9 | |
20 | Förändring av rörelsekapital | – 34,4 | 8,7 | – 39,5 | 10,4 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1.274,8 | 1.265,7 | 1.463,0 | 1.517,3 | |
8,9 | Köp av materiella anläggningstillgångar | – 69,2 | – 81,1 | – 79,4 | – 97,2 |
9 | Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0,7 | 0,2 | 0,8 | 0,2 |
Summa kassaflöde från investeringsverksamheten | – 68,5 | – 80,9 | – 78,6 | – 97,0 | |
Summa kassaflöde före kassaflöde från finansieringsaktivitet | 1.206,3 | 1.184,8 | 1.384,4 | 1.420,3 | |
Kassaflöde från finansieringsaktivitet | |||||
Upptagna lån | 1.816,0 | 2.000,0 | 2.084,0 | 2.397,5 | |
Amortering av lån | – 1.617,8 | – 4.439,1 | – 1.856,5 | – 5.321,4 | |
Ränteintäkter, erhållna | 2,1 | 5,3 | 2,4 | 6,4 | |
Premier, erhållna | 16,6 | 34,5 | 19,0 | 41,4 | |
Räntekostnader, betalda | – 691,2 | – 652,4 | – 793,2 | – 782,1 | |
Summa kassaflöde från finansieringsaktivitet | – 474,3 | – 3.051,7 | – 544,3 | – 3.658,2 | |
Årets förändring av likvida medel | 732,0 | – 1.866,9 | 840,1 | – 2.237,9 | |
Likvida medel vid årets början | 241,4 | 2.108,7 | 289,4 | 2.549,8 | |
Valutakursjustering, netto | – 3,4 | – 0,4 | – 3,9 | – 0,5 | |
Valutakursjustering | – | – | – 12,4 | – 22,0 | |
13 | Likvida medel vid årets slut* | 970,0 | 241,4 | 1.113,2 | 289,4 |
Kassaflödesanalysen kan inte härledas enbart av årsredovisningen. Kassaflödesanalysen tar, för att ge en mer rättvisande bild, utgångspunkt i Resultat före finansiella poster. * Vid utgången av 2012 hade konsortiet outnyttjade krediter på 800 milj. | |||||
(DKK/SEK milj)
Not 1
Använda redovisningsprinciper GENERELLT
Årsredovisningen för Øresundsbro Konsortiet för 2012 har upprättats i enlighet med konsortialavtalet, International Financial Reporting Standards som godkänts av EU samt ytterligare danska och svenska upplysningskrav till årsredovisningar för bolag med noterade skuldebrev.
Ytterligare danska upplysningskrav till årsredovis- ningar är fastställda i IFRS-kungörelse med avseende på årsredovisningslagen samt av NASDAQ OMX.
IASB har utgivit följande nya eller uppdaterade redovisningsstandarder och tolkningar, vilka ännu inte har trätt i kraft:
– IAS 1
– IFRS 10
– IFRS 11
– IFRS 12
– IAS 27
– IAS 28
– IFRS 13
– IAS 19
– IFRIC 20
– IFRS 7
– IFRS 1
– IAS 32
– IFRS 9
Redovisningsstandarderna och tolkningarna kommer att implementeras, när de träder i kraft. IFRS 9 ändrar bland annat på klassifikationen och värderingen av finansiella tillgångar och skulder, och implementeringen förväntas få betydelse, men den samlade effekten av de tre implemente-
ringsstegen är ännu inte uppgjord. Implementeringen av övriga standarder och tolkningar förväntas inte
få någon effekt för Konsortiets redovisning och rapporter.
Översikt över implementering av nya eller ändrade standarder och tolkningar:
– IFRS 1
– IFRS 7
– IAS 12
Implementeringen av dessa nya standarder och tolkningar har inge medfört några ändringar
i använda redovisningsprinciper.
Använda redovisningsprinciper överensstämmer med dem som användes i Årsredovisning 2011.
Årsredovisningen är baserad på historiska anskaffningsvärde med undantag för lån, kortfristiga placeringar och derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Konsortiet har valt att utnyttja den så kallade Fair Value Option i IAS 39. Detta innebär att samtliga finansiella transaktioner – lån, placeringar och derivat – värderas till verkligt värde och att värde- förändringen redovisas över resultaträkningen.
Lån och placeringar redovisas till verkligt värde vid första redovisningstillfället, medan derivat alltid bokförs till verkligt värde enligt IAS 39.
Bakgrunden till valet av Fair Value Optionen är att Konsortiet, i sin finansförvaltning, konsekvent använder en portföljsyn, vilket innebär att den
avsiktliga exponeringen mot olika finansiella risker uppnås med olika finansiella instrument, såväl enskilda instrument som derivat. Det betyder att man i styrningen av den finansiella marknadsrisken inte tittar på enskilda poster som exempelvis lån och
derivat utan fokuserar på den samlade exponeringen. Valet av finansiella instrument för att säkra de ekonomiska riskerna i finansförvaltningen kan därför ge anledning till bokföringsmässiga asymmetrier
om inte Fair Value Optionen används, och det är orsaken till valet.
Fair value option är enligt Konsortiets uppfattning den enda av IFRS-reglerna tillåtna värderings- principen, som reflekterar denna uppfattning,
då de övriga principerna alla medför olämpliga asymmetrier mellan i övrigt identiska exponeringar, beroende på om exponeringen är etablerad i form
av lån eller genom användning av derivat, eller ställer omfattande krav på dokumentation av säkringsför- hållandet, såsom ”hedge accounting”. Då derivat, placeringar och lån värderas till marknadsvärde kommer samma resultat att uppnås i bokslutet
i behandlingen av lån med tillhörande derivat,
när säkringen av den ekonomiska risken är effektiv, och företaget uppnår därmed symmetri i den redovisningsmässiga behandlingen. Lån utan till- hörande derivat värderas också till marknadsvärde i motsättning till huvudregeln i IAS 39, där lån skall
värderas till anskaffningsvärde, och det ger naturligt svängningar i årets resultat som följd av värde- förändringar.
Årsredovisningen upprättats i DKK och alla belopp anges i miljoner kronor om inget annat anges.
Alla räkenskapstal anges även i SEK, omräknat till balansdagens kurs, 87,14 per 31 december, 2012
(83,42 per 31 december, 2011). Upplysningarna
i SEK är bara supplerande upplysningar och är inte i överensstäammelse med valutaomräkning enligt IFRS.
För att tillmötesgå läsarna av årsredovisningen är en del av upplysningarna som krävs enligt IFRS, också med i förvaltningsberättelsen.
Viktiga redovisningsprinciper
Generellt om redovisning och värdering Tillgångar upptas i balansräkningen, när det som följd av en tidigare händelse är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla Konsortiet och om tillgången kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Skulder upptas i balansräkningen när det som följd av en tidigare händelse är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att frångå Konsortiet och att de kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Vid transaktionstillfället värderas tillgångar och skulder till anskaffningsvärde. Härefter värderas tillgångarna och skulder som beskrivet nedan för varje balans- post.
Tillgångar och skulder avseende finansiella instru- ment upptas i balansräkningen på handelsdagen och upphör att upptas i balansräkningen på handels- dagen, när rätten till att mottaga/betala likvider
från den finansiella tillgången eller skulden har löpt ut, eller om den har överlåtits, och företaget också
i allt väsentligt har överfört alla risker och avkastning som är knutet till rättigheten.
Vid redovisning och värdering tas hänsyn till vinster, förluster och risker, som framkommer före tid- punkten för fastställande av årsredovisningen
och som bekräftar eller avstyrker förhållanden som existerade på balansdagen.
Intäkter upptas i resultaträkningen i takt med att det är sannolikt att de tillför bolaget ekonomiska fördelar. Kostnader hänförliga till årets intäkter såsom avskrivningar, nedskrivningar och gjorda avsätt- ningar, redovisas i resultaträkningen.
Värdeförändring avseende lån, placeringar och derivat som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Transaktioner med finansiella instrument bokförs på handelsdagen.
Återföring av belopp som sker till följd av ändrade bedömningar och som tidigare har varit redovisade i resultaträkningen redovisas tillika i resultaträkningen.
Redovisning av intäkter från väg- och järnvägsför- bindelsen sker i takt med att förbindelsen utnyttjas, under förutsättning att intäkterna kan beräknas
på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillföras Konsortiet.
Intäkter redovisas exklusive moms, avgifter samt rabatter givna i samband med intäkternas intjänande.
Nedskrivningstest av anläggningstillgångar Materiella och finansiella anläggningstillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är åter- vinningsbart. Värdeminskningen redovisas med
det belopp, varmed tillgångens värde överstiger återvinningsvärdet, dvs. det högsta värdet av till- gångens nettoförsäljningspris eller nyttjandevärde. Nyttjandevärdet utgör nuvärdet av det förväntade framtida kassaflödet tillsammans med diskonterings-
faktorn före skatt som avspeglar marknadens aktuella avkastning. Vid bedömning av nedskrivnings- behov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassaflödesgenererande enheter). Se vidare not 17.
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar omfattar bankcertifikat samt noterade värdepapper, med en återstående löptid, vid anskaffningstidpunkten, understigande 3 månader, och som utan hinder kan omsättas till likvida medel och där risken för värdeförändring är obetydlig. Finansiella tillgångar värderas till verkligt värde såväl vid första redovisningstillfället som följande. Värdeförändringen redovisas löpande
i resultaträkningen under finansiella poster.
Alla kortfristiga placeringar klassificeras vid första redovisningstillfället som tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen enligt använda redovisningsprinciper.
Den löpande värderingen av marknadsvärde följer hierarkin i IAS 39, det vill säga aktuella börskurser för noterade värdepapper eller kursen för bank- cerifikat och onoterade värdepapper, baserat
på kommande och kända betalningsströmmar diskonterade med de relevanta diskonteringsräntor som bedöms vara gällande för Øresundsbro Konsortiet på balansdagen.
Innehav av egna obligationer avräknas mot mot- svarande utställda egna obligationslån.
Obligationslån och bankskulder redovisas värderas till verkligt värde såväl vid första redovisningstillfället som följande. Alla lån är klassificerade som finan- siella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen enligt använda redovisningsprinciper.
Oavsett ev. räntesäkring så värderas alla lån till marknadsvärde med löpande resultatpåverkan av värdeförändringar, vilka beräknas som skillnaden i marknadsvärde mellan balanstidpunkterna.
Xxxxxxxxxxxxxx på lån fastställs som kursvärdet vid tillbakadiskontering av framtida kända och förväntade
betalningsströmmar med relevanta diskonterings- räntor, då det inte finns noterade kurser på onoterade utställda obligationer och bilaterala lån. Diskonteringsräntan fastställs mot bakgrund av de aktuella marknadsräntorna som bedöms vara tillgängliga för Konsortiet som låntagare.
Kursvärdet på lån med tillhörande strukturella finansiella instrument fastställs i ett sammanhang, och marknadsvärdet av eventuell optionalitet i betalningarna på lånet fastställs med standardiserade och erkända värderingsmetoder (låsta formler),
vari volatilitet på referensränta och valuta ingår.
Lån med kontraktsmässigt förfall > 1 år redovisas som långfristig skuld.
Derivat redovisas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde och redovisas härefter till verkligt värde via resultaträkningen. Positiva och negativa värdeförändringar ingår i Derivatinstrument under tillgångar respektive skulder till verkligt värde.
Netting av positiva och negativa värden sker endast, när verksamheten har rätt till och intention att avräkna flera finansiella instrument netto.
Derivat används aktivt till att styra den samlade nettoskulden och ingår därför i balansräkningen under omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder.
Derivat omfattar finansiella instrument, där värdet beror på värdet av det underliggande värdet av
de ingående finansiella variablerna, primärt referens- räntor och valutor. Alla derivat är OTC derivat ingångna med finansiella motparter, och det finns inte noterade kurser på sådana instrument. Derivat omfattar ränte- och valutaswapar, terminsaffärer, valutaoptioner, FRA’s och räntegarantier och swaptioner. Kursvärdet fastställs därför genom tillbakadiskontering av kända och förväntade framtida betalningsströmmar med relevanta diskonterings- räntor. Diskonteringsräntan fastställs på samma
sätt som för lån och placeringar, dvs. med bakgrund i aktuella marknadsräntor, som bedöms vara till- gängliga för Øresundsbro Konsortiet som låntagare.
För derivat med optionalitet i betalningsströmmarna som t.ex. valutaoptioner, räntegarantier och swap- tioner, fastställs marknadsvärdet med erkända värderingsmetoder (låsta formler), vari volatiliteten på de underliggande referensräntorna och valutorna ingår. För derivat som är knutna till flera olika finansiella instrument fastställs värdet till ett samlat marknadsvärde, som består av summan av de enskilda finansiella instrumenten.
Enligt IFRS 7 skall finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen hänföras till en 3-delad hierarki för värderings- metoden. Nivå 1 i värderingshierarkin innehåller tillgångar och skulder värderade till noterade priser för identiska tillgångar och skulder på en aktiv marknad, därnäst nivå 2 med värdering av tillgångar och skulder med användande av observerbara marknadspriser som input till erkända värderings- metoder och prissättningsformler, och slutligen nivå 3 med tillgångar och skulder i balansen som inte värderats baserat på observerbara marknadsdata, och som därför kräver särskild kommentering.
Konsortiet har baserat verkligt värde på observer- bara marknadsdata som input till gängse och erkända värderingsmetoder och prissättningsformler för hela balansräkningen, varmed samtliga tillgångar och skulder värderade till verkligt värde ingår i nivå 2, enligt den hierarki som omnämns i IFRS 7.
Det har under året inte skett några överföringar mellan nivåerna.
Finansiella poster innehåller ränteintäkter och
-kostnader, realiserad inflationsuppskrivning på realränteinstrument, valutakursvinster och -förluster på lån, likvida medel och derivat samt valutakurs- justering för transaktioner i utländsk valuta.
De totala finansiella posterna uppdelas i resultat- räkningen på finansiella intäkter och finansiella kostnader, samt värdeförändringar, netto. Ränte- intäkter och -kostnader samt realiserad inflations- uppskrivning på realränteinstrument hänförs till finansiella intäkter och finansiella kostnader, medan valutakursvinster och -förluster inklusive valutakurs- justering ingår i värdeförändringar, netto.
Beskattning av Øresundsbro Konsortiets resultat sker hos respektive bolag; A/S Øresund och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.
Det redovisas därför ingen skatt i Konsortiets resultat- och balansräkning.
Övriga redovisningsprinciper Övriga driftskostnader
I övriga driftskostnader ingår kostnader som
relaterar till den tekniska, trafikmässiga och kommersiella driften av Öresundsbron. Detta inne- fattar bl.a. omkostnader för drift och underhåll av tekniska anläggningar, marknadsföring, försäkringar, IT, externa konsultationer samt kontors- och lokal- kostnader.
I personalkostnader ingår kostnader för med- arbetare, företagsledning samt styrelse. Kostnaderna inkluderar direkta lönekostnader, pensioner, utbild- ningskostnader och andra direkt personalrelaterade kostnader.
Personalkostnader kostnadsförs i den period som arbetet blivit utfört. Detsamma gäller utgifter för lönerelaterade skatter, intjänad semester och liknade kostnader.
Operationell leasing kostnadsförs linjärt över leasing- kontraktets löptid om det inte finns annan syste- matisk metod som bättre avspeglar leasing- förhållandet under kontraktperioden. Befintliga leasingkontrakt avser hyra av kontorslokaler och bilar.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balans- räkningen som tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla verksamheten och tillgångens värde kan värderas tillförlitligt.
Materiella anläggningstillgångar är vid första bokföringstillfället upptaget till anskaffningsvärde.
I anskaffningsvärdet ingår utöver utgiften för anskaff- ningen även kostnader som är direkt hänförbara till anskaffningen fram tills den tidpunkt, när tillgången är klar för användning. Därefter värderas materiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärdet med avdrag för av- och nedskrivningar.
Under byggnadsperioden är värdet av anläggningen upptaget enligt följande principer:
– Kostnader baserat på ingående avtal och kontrakt har aktiverats direkt.
– Andra direkta och indirekta kostnader aktiveras som värdet av eget utfört arbete.
– Nettofinansieringskostnader aktiveras som byggräntor.
Väsentliga underhållsarbeten på broförbindelsen aktiveras och skrivs av över den förväntade nyttjandetiden. Löpande underhållsarbeten kostnads- förs i takt med att kostnaderna uppstår.
Avskrivningar på väg och tågförbindelser har påbörjats i takt med att bygget avslutats och anläggningen tagits i bruk. Väg- och järnvägs- förbindelsen skrivs av linjärt över den förväntade nyttjandetiden. För vägförbindelserna har en upp- delning gjorts av anläggningstillgångarna i bestånds- delar med likartad nyttjandetid:
– Den primära delen av anläggningarna omfattar konstruktioner, som är konstruerade för en nyttjandetid på minst 100 år. Avskrivningstiden för dessa delar utgör därför 100 år.
– Mekaniska installationer, vägräcken och väg- beläggningar skrivs av över en nyttjandetid på 25 år.
– Järnvägsförbindelsens tekniska installationer avskrivs på 25 år.
– Kopplingsstationer skrivs av över 20 år.
– Programvara och elektriska installationer skrivs av över nyttjandetiden 10 år.
Avskrivningstiden för övriga tillgångar, som upptas till anskaffningskostnad reducerad med eventuella nedskrivningar, skrivs av linjärt över tillgångens förväntade nyttjandetid, som utgör:
– Byggnader för som används för rörelsen avskrivs på 25 år.
– Inredning av hyrda lokaler skrivs av över hyresavtalets löptid.
– Maskiner och inventarier avskrivs på 5 år.
– Administrativa ADB system och program avskrivs på 0 – 5 år.
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen som en särskild post.
Avskrivningsunderlaget fastställs med hänsyn tagen till tillgångens restvärde reducerat med eventuella nedskrivningar. Restvärdet fastställs vid anskaffnings- tidpunkten och omprövas årligen. Överstiger rest- värdet tillgångens redovisade värde upphör avskrivningen.
Avskrivningsmetod och nyttjandetid prövas årligen och ändras, om det har skett en väsentlig förändring i förhållanden eller förväntningar. Vid ändring i avskrivningsperiod eller restvärde medräknas för- ändringen framåtriktat som en ändring i räkenskaps- mässiga uppskattningar och bedömningar.
Vinster och förluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar upptas som skillnaden mellan försäljningspris med avdrag för försäljningskostnader och redovisat värde vid försäljningstidpunkten.
Vinsten eller förlusten redovisas i resultaträkningen under övriga intäkter eller övriga driftskostnader.
Börsnoterade värdepapper, klassificerade som omsättningstillgångar, värderas till verkligt värde. Innehav av egna utställda obligationer avräknas mot motsvarande obligationslån.
Övriga kortfristiga fordringar
Fordringar värderas till anskaffningsvärdet.
Kundfordringar omfattar fordringar på kunder och mellanhavanden med betalkortsföretag. Fordringar har redovisats till de belopp som efter individuell prövning beräknas inflyta. Det sker
erforderlig nedskrivning för befarade kundförluster. Övriga kortfristiga fordringar omfattar också periodiserade räntor hänförliga till tillgångar och betalda kostnader hänförliga till efterföljande räkenskapsår.
Likvida medel omfattar likvid behållning samt värde- papper med en återstående löptid, vid anskaffnings- tidpunkten, understigande 3 månader, och som utan hinder kan omsättas till likvida medel och där risken för värdeförändring är obetydlig.
Konsortiet har ingått pensionsavtal och liknade avtal med merparten av de anställda. För anställda enligt danska regler är pensionsplanen avgiftsbaserad.
För anställda enligt svenska regler är pensionsplanen etablerad hos Xxxxxx. Pensionsplanen hos Xxxxxx klassificeras som en förmånsbestämd plan enligt IAS
19. Xxxxxx har dock inte kunnat presentera tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning som en förmånsbestämd plan, och planen redovisas därmed som en avgiftsbestämd plan i enlighet med IAS 19 p. 30. Se vidare not 7.
Åtaganden rörande avgiftsbaserande pensionsplaner redovisas i resultaträkningen under intjänande- perioden, och skulder avseende tillhörande inbetalningar redovisas i balansräkningen under leverantörsskulder samt övriga skulder. Eventuella förutbetalda pensionskostnader redovisas i balans- räkningen under övriga kortfristiga fordringar.
För Øresundsbro Konsortiet har den funktionella valutan och rapporteringsvalutan bestämts till DKK. I samband med framläggning av årsredovisningen görs även omräkning, med utgångspunkt i rap- porteringsvalutan DKK, till SEK (med undantag av
vissa finansiella noter). Detta sker genom användning av balansdagens valutakurs för SEK, vilket inte är
i överensstämmelse med IFRS.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas först till den funktionella valutan till transaktionsdagens kurs. Valutakursdifferenser, som uppstår mellan trans- aktionsdagen och betalningsdagen, inräknas
i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader.
Fordringar, skulder och andra monetära poster i utländsk valuta omräknas till balansdagens valuta- kurs. Skillnaden mellan balansdagens kurs och kursen på tidpunkten för fordringens eller skuldens uppkomst eller redovisning i senaste årsredovisning redovisas i resultaträkningen under finansiella intäkter och kostnader.
Kassaflödesanalysen för Konsortiet är uppställd efter den indirekta metoden med utgångspunkt av posterna i årets resultaträkning. Konsortiets kassaflödesanalys visar årets kassaflöde, årets
förändring av likvida behållningar samt Konsortiets likvida behållningar vid början och slutet av räken- skapsåret.
Kassaflöde från rörelseverksamheten utgörs av resultat före finansiella poster justerat för icke likviditetspåverkande resultatposter, betalda finansiella poster samt förändring i rörelsekapitalet.
Rörelsekapitalet omfattar de rörelserelaterade balansposterna under omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Kassaflödet från investeringsverksamheten omfattar köp och försäljning av immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten omfattar upptagning av lån och amortering av lån samt finansiella poster. Likvida behållningar består av likvida medel och värdepapper, med vid anskaffnings- tidpunkten en löptid under tre månader samt med avdrag av kortfristiga bankskulder. Outnyttjade bankkrediter ingår inte i kassaflödesanalysen.
Enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) ska det ges upplysningar om intäkter, utgifter, tillgångar och skulder per segment. Det är Konsor- tiets bedömning att verksamheten består av ett segment. Den interna rapporteringen och högsta ledningens ekonomistyrning sker för ett samlat segment.
De nyckeltal som anges i femårsöversikten är beräknade enligt följande:
EBITDA-marginal:
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättningen
EBIT-marginal:
Rörelseresultat efter avskrivningar men före finansiella poster i procent av nettoomsättningen
Räntetäckningsgrad:
Rörelseresultat före avskrivningar och finansiella poster plus ränteintäkter i procent av finansiella kostnader
Avkastningsgrad:
Rörelseresultat efter avskrivningar minus övriga intäkter i procent av samlade tillgångar
Avkastningsgrad väg- och järnvägsanläggning: Rörelseresultat efter avskrivningar minus övriga intäkter i procent av samlat värde för väg- och järnvägsanläggning
Not 2
Väsentliga räkenskapsmässiga uppskattningar och bedömningar
Vid bedömningen av de redovisade värdena för vissa tillgångar och skulder krävs antaganden om hur framtida händelser påverkar värdena av dessa tillgångar och förpliktelser på balansdagen.
Antaganden som är väsentliga vid upprättande av årsredovisningen är bland annat bedömning
av av- och nedskrivningar av väg- och järnvägsför- bindelsen samt beräkning av verkligt värde för vissa finansiella tillgångar och skulder.
Avskrivningar på väg- och järnvägsförbindelsen
är baserat på en bedömning av anläggningens huvud- sakliga beståndsdelar och dess nyttjandeperiod.
Det sker löpande en bedömning av anläggningens nyttjandeperiod. En förändring skulle medföra
en väsentlig förändring på resultatet men skulle inte medföra någon effekt på kassaflödet eller återbetalningstiden. För vissa finansiella tillgångar och skulder görs vid beräkning av verkligt värde ett antagande om förväntad framtida inflation, likaledes sker uppskattningar och bedömningar
vid värderingen av finansiella instrument. Beräkning av återbetalningstid för skulden är en väsentlig bedömning, se not 16 finansiell riskstyrning.
Vid beräkning av relevanta nyckeltal och ekonomiska förutsättningar har Konsortiet estimerat följande väsentliga parametrar som ingår i beräkningarna:
Återbetalningstid:
– Realränteförutsättningar
– Ränteutveckling
– Trafiktillväxt
– Inflation
– Reinvesteringar
– Driftskostnader
Nedskrivningsbehov (impairmenttest):
– Diskonteringsränta
– Trafiktillväxt
– Inflation
– Kapitalavkastningskrav
– Terminalvärde
– Beta (tillgångens risk i förhållande till generell marknadsrisk)
– Verksamhetsrisk i förhållande till marknadsrisk
– Driftskostnader
Marknadsvärdeberäkning på finansiella instrument är förbundet med uppskattning av den relevanta diskonteringsräntan för företaget, volatilitet på referensräntor och valuta för finansiella instrument med optionalitet i betalningsströmmarna, samt uppskattning av den framtida inflationsutvecklingen för realräntelån och -swapar. De uppskattningar
och bedömningar som har gjorts är i möjligaste mån baserade på tillgängliga marknadsdata, och löpande uppskattningar av prisindikationer. Som resultat
av uppgradering av finanssystemet kan marknads- värdet från 2010 beräknas mer precist.
Not 3 Segmentupplysningar
Segmentupplysningarna baseras på bolagets interna rapportering och är således ett uttryck för det underlag som bolagets ledning använder för att följa resultatutvecklingen och tjänar som beslutsunderlag för allokering av resurser till driftssegmenten.
Øresundsbro Konsortiet rapporterar internt på ett segment med en uppdelning av omsättningen på olika typer. Øresundsbro Konsortiets driftssegment presenteras nedan.
De redovisningsprinciper som används vid upp- görelse av segmentupplysningarna är samma som bolagets redovisningsprinciper, jmf. not 1.
Intäkter från vägförbindelsen omfattar intäkter för passager, som betalas vid överfart av förbindelsen, samt försäljning av förutbetalda passager, medan intäkter från järnvägsförbindelsen omfattar ersättning från Banedanmark och Trafikverket. Banedanmark respektive Trafikverket svarar således för mer
än 10 procent av bolagets samlade nettoomsättning.
Omsättningen i Øresundsbro Konsortiet genereras huvudsakligen vid betalstationen som är belägen
i Sverige.
Øresundsbro Konsortiet är utöver ersättningen från Banedanmark/Trafikverket inte beroende av enskilda större kunder, och har inte transaktioner med någon enskild kund som uppgår till 10 procent eller mer av bolagets nettoomsättning.
På järnvägssidan steg antalet passagerare med cirka 5,2 procent til 11,0 miljoner.
Den totala vägtrafiken på Øresundsbron uppgick under 2012 till 18.486 fordon per dag. Det är en minskning med 3,2 procent, jämfört med 2011. Orsaken till detta är en minskning i pendlingstrafiken. BroPass-trafiken steg med 4 procent och lastbils- trafiken steg med 3 procent.
På järnvägssidan ökade antalet passagerare med cirka 7,5 procent til 10,4 miljoner.
Den totala vägtrafiken på Øresundsbron uppgick under 2011 till 19.146 fordon per dag. Det var en minskning med 1 procent, jämfört med 2010. Frakttrafiken ökade med hela 9 procent och
Øresundsbron har nu nästan hälften av lastbilstrafiken över Øresund. Busstrafiken var oförändrad. För personbilar var det en minskning med 1,8 procent.
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Intäkter, vägförbindelsen | 1.093,9 | 1.054,8 | 1.255,3 | 1.264,5 |
Intäkter, järnvägsförbindelsen | 482,4 | 470,5 | 553,6 | 564,0 |
Övriga intäkter | 20,5 | 19,9 | 23,6 | 23,9 |
Summa intäkter | 1.596,8 | 1.545,2 | 1.832,5 | 1.852,4 |
Kostnader | – 287,5 | – 288,1 | – 329,9 | – 345,4 |
Avskrivningar | – 262,9 | – 258,1 | – 301,7 | –309,3 |
Ränteintäkter | 1,9 | 6,3 | 2,2 | 7,5 |
Räntekostnader | – 677,4 | – 730,3 | – 777,4 | – 875,3 |
Resultat före förändring av verkligt värde | 370,9 | 275,0 | 425,7 | 329,9 |
Värdeförändring, valutakurseffekt, netto | – 135,5 | 49,0 | – 155,5 | 58,7 |
Värdeförändring, marknadsvärdeeffekt, netto | – 156,7 | – 1.390,5 | – 179,9 | – 1.667,0 |
Årets resultat | 78,7 | – 1.066,5 | 90,3 | – 1.278,4 |
Not 4 Driftsintäkter
Driftsintäkter omfattar intäkter avseende utnyttjande av väg- och järnvägsförbindelsen samt övriga drifts- intäkter. Intäkter från vägförbindelsen omfattar avgifter som betalas vid överfarten samt intäkter från försäljning av förutbetalda resor. Intäkter från järnvägsförbindelsen omfattar ersättning från Banedanmark/Trafikverket för utnyttjande av järnvägsförbindelsen.
Avgifterna för överfart av vägförbindelsen fastställs av Øresundsbro Konsortiets styrelse. Storleken på ersättningen för nyttjandet av järnvägsförbindelsen regleras i regeringsavtalet daterat den 23 mars 1991 mellan Danmark och Sverige.
Övriga driftsintäkter innehåller räkenskapsposter av sekundär karaktär i förhållande till huvudverk- samheten, härunder inkluderas utnyttjande av fiber-
optik och telefonkablar på bron. I övriga driftsintäkter ingår också koncerninterna intäkter hänförliga till fördelning av gemensamma kostnader.
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Intäkter, vägförbindelsen | 1.093,9 | 1.054,8 | 1.255,3 | 1.264,6 |
Intäkter, järnvägsförbindelsen | 482,4 | 470,5 | 553,6 | 564,0 |
Övriga intäkter | 20,5 | 19,9 | 23,6 | 23,9 |
Summa intäkter | 1.596,8 | 1.545,2 | 1.832,5 | 1.852,5 |
Not 5
Övriga driftskostnader
I övriga driftskostnader ingår kostnader som relaterar till den tekniska, trafikmässiga och kommersiella driften av Öresundsbron. Detta innefattar bl.a. kostnader för drift och underhåll av tekniska
anläggningar, marknadsföring, försäkring, IT, extern konsultation, revisionsarvode samt kontors- och lokalkostnader.
Revisionsarvode 2012 specificeras enligt följande: | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | Revision DKK | Övrigt DKK | Revision SEK | Övrigt SEK |
PwC | 1.047 | 192 | 1.202 | 220 |
Deloitte | 550 | 164 | 631 | 188 |
1.597 | 356 | 1.833 | 408 | |
I övrigt ingår: Arvode för andra intyg med DKK 156/SEK 179 Arvode för skatterådgivning med DKK 0/SEK 0 Arvode för övriga tjänster med DKK 200/SEK 229 | ||||
Revisionsarvode 2011 specificeras enligt följande: | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | Revision DKK | Övrigt DKK | Revision SEK | Övrigt SEK |
PwC | 933 | 100 | 1.118 | 120 |
Deloitte | 679 | 325 | 814 | 390 |
1.612 | 425 | 1.932 | 510 | |
I övrigt ingår: Arvode för andra intyg med DKK 102/SEK 123 Arvode för skatterådgivning med DKK 0/SEK 0 Arvode för övriga tjänster med DKK 323/SEK 387 | ||||
Not 6
Operationell leasing
Operationell leasing omfattar primärt lokalhyra för konsortiets kontor i Köpenhamn.I beloppen nedan ingår även operationell leasing av bilar.
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
I resultaträkningen ingår följande kostnader avseende operationell leasing | 4.860 | 4.685 | 5.577 | 5.616 |
Minimileaseavgifter, förfall inom: | ||||
0 – 1 år | 5.036 | 4.729 | 5.780 | 5.669 |
1 – 5 år | 17.810 | 17.697 | 20.439 | 21.215 |
> 5 år | 17.535 | 21.373 | 20.122 | 25.621 |
40.381 | 43.799 | 46.341 | 52.505 |
Not 7 Personalkostnader
I personalkostnader ingår kostnader för medarbe- tare, företagsledning samt styrelse. Kostnaderna inkluderar direkta lönekostnader, pensioner, utbild- ningskostnader och andra direkt personalrelaterade kostnader.
Konsortiets åtaganden för ålderspension och familje- pension för tjänstemän i Sverige tryggas genom
en försäkring i Alecta. Pensionsplanen hos Xxxxxx klassificeras som en multi-employer plan enligt IAS
19. Xxxxxx har dock inte kunnat presentera tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i över- ensstämmelse härmed, varför planen därmed redovisas som en avgiftsbestämd plan i enlighet med IAS 19 p. 30. Årets avgifter för pensions-
försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till DKK 2,8 milj/SEK 3,2 milj (DKK 3,0 milj/SEK 3,6 milj).
Det är oklart hur ett överskott eller ett underskott i planen kan komma att påverka storleken på framtida
avgifter för det individuella företaget och för planen som helhet. Alecta är ett ömsesidigt företag som
å ena sidan styrs av Försäkringsrörelselagen och
å andra sidan av vad kollektivavtalsparterna bestäm- mer. Vid utgången av september månad 2012* uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 123 procent (Vid utgången av december 2011: 113 procent). Den kollektiva konso- lideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19, och kan därför inte ligga till grund
för den redovisningsmässiga behandlingen.
Ersättningar till ledande befattningshavare ingår ovan och specificeras i not 19. Under 2012 har genomsnittligt antal anställda varit 180 (2011: 183).
Vid årets utgång var det 180 anställda (2011: 181),
fördelat på 92 kvinnor (2011: 95) och 88 män
(2011: 86).
*) Senast tillgängliga upplysning
Personalkostnader specificeras enligt följande: | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Löner och ersättningar | 83.823 | 87.808 | 96.193 | 105.260 |
Pensionskostnader, bidragsbaserade | 10.292 | 10.158 | 11.811 | 12.177 |
Sociala kostnader | 18.090 | 17.503 | 20.760 | 20.982 |
Övriga personalkostnader | 3.334 | 4.048 | 3.826 | 4.853 |
115.539 | 119.517 | 132.590 | 143.272 |
Not 8
Väg- och järnvägsanläggning
Väg- och järnvägsförbindelsen skrivs av linjärt över den förväntade nyttjandetiden. För förbindelserna har en uppdelning gjorts av anläggningstillgångarna i beståndsdelar med likartad nyttjandetid:
– Den primära delen av anläggningarna omfattar konstruktioner, som är konstruerade för en nyttjandetid på minst 100 år. Avskrivningstiden för dessa delar utgör därför 100 år.
– Mekaniska installationer, vägräcken och väg- beläggningar skrivs av över en nyttjandetid på 25 år.
– Järnvägsförbindelsens tekniska installationer skrivs av över en nyttjandetid på 25 år.
– Kopplingsstationer skrivs av över en nyttjandetid på 20 år.
– Programvara och elektriska installationer skrivs av över en nyttjandetid på 10 år.
Belopp i milj DKK/SEK | DKK | SEK | ||||
Anskaffningsvärde | Direkt aktiverade kostnader | Finan- sierings- kostnader (netto) | Direkt aktiverade kostnader | Finan- sierings- kostnader (netto) | ||
Summa | Summa | |||||
Saldo per 1 januari 2011 | 17.758,8 | 2.146,5 | 19.905,3 | 21.473,8 | 2.595,5 | 24.069,3 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – | – 185,4 | – 22,4 | – 207,8 |
Årets inköp | 36,4 | 0,0 | 36,4 | 43,6 | 0,0 | 43,6 |
Saldo per 31 december 2011 | 17.795,2 | 2.146,5 | 19.941,7 | 21.332,0 | 2.573,1 | 23.905,1 |
Saldo per 1 januari 2012 | 17.795,2 | 2.146,5 | 19.941,7 | 21.332,0 | 2.573,1 | 23.905,1 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – | – 913,3 | – 109,8 | – 1.023,1 |
Årets inköp | 52,3 | 0,0 | 52,3 | 62,7 | 0,0 | 62,7 |
Saldo per 31 december 2012 | 17.847,5 | 2.146,5 | 19.994,0 | 20.481,4 | 2.463,3 | 22.944,7 |
Avskrivningar per 1 januari 2011 | 2.981,7 | 329,6 | 3.311,3 | 3.605,5 | 398,5 | 4.004,0 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – | – 31,2 | – 3,4 | –34,6 |
Årets avskrivningar | 204,0 | 31,9 | 235,9 | 244,5 | 38,2 | 282,8 |
Avskrivningar per 31 december 2011 | 3.185,7 | 361,5 | 3.547,2 | 3.818,8 | 433,3 | 4.252,2 |
Avskrivningar per 1 januari 2012 | 3.185,7 | 361,5 | 3.547,2 | 3.818,8 | 433,3 | 4.252,2 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – | – 173,6 | – 20,0 | – 193,6 |
Årets avskrivningar | 207,1 | 31,9 | 239,0 | 237,7 | 36,6 | 274,3 |
Avskrivningar per 31 december 2012 | 3.392,8 | 393,4 | 3.786,2 | 3.882,9 | 449,9 | 4.332,8 |
Saldo per 31 december 2011 | 14.609,5 | 1.785,0 | 16.394,5 | 17.513,2 | 2.139,8 | 19.652,9 |
Saldo per 31 december 2012 | 14.454,7 | 1.753,1 | 16.207,8 | 16.598,5 | 2.013,4 | 18.611,9 |
I väg- och järnvägsförbindelsen ingår byggnader vid betalstationen i Sverige. | ||||||
Not 9
Maskiner, inventarier och utrustning
Avskrivningstiden för övriga tillgångar, som upptas till anskaffningskostnad reducerad med eventuella nedskrivningar, skrivs av linjärt över tillgångens förväntade nyttjandetid, som utgör:
– Byggnader för som används
för rörelsen 25 år
– Inredning av hyrda lokaler, hyrestidens längd
– Maskiner och inventarier 5 år
– Administrativa ADB system
och program 0 – 5 år
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK | DKK | SEK | SEK |
Anskaffningsvärde | Maskiner, inventarier och utrustning | Inredning av hyrda lokaler | Maskiner, inventarier och utrustning | Inredning av hyrda lokaler |
Saldo per 1 januari 2011 | 186.467 | 3.121 | 225.474 | 3.774 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – 1.946 | – 33 |
Årets inköp | 44.798 | 0 | 53.702 | 0 |
Försäljning/utrangering under året | – 646 | 0 | – 774 | 0 |
Saldo per 31 december 2011 | 230.619 | 3.121 | 276.456 | 3.741 |
Saldo per 1 januari 2012 | 230.619 | 3.121 | 276.456 | 3.741 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – 11.804 | – 159 |
Årets inköp | 3.313 | 13.526 | 3.802 | 15,522 |
Försäljning/utrangering under året | – 2.520 | 0 | – 2.892 | 0 |
Saldo per 31 december 2012 | 231.412 | 16.647 | 265.563 | 19.104 |
Saldo per 1 januari 2011 | 80.603 | 3.121 | 97.464 | 3.774 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – 841 | – 33 |
Årets inköp | 22.206 | 0 | 26.620 | 0 |
Försäljning/utrangering under året | – 539 | 0 | – 646 | 0 |
Saldo per 31 december 2011 | 102.270 | 3.121 | 122.597 | 3.741 |
Saldo per 1 januari 2012 | 102.270 | 3.121 | 122.597 | 3.741 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – 5.234 | – 159 |
Årets inköp | 22.995 | 905 | 26.389 | 1.039 |
Försäljning/utrangering under året | – 1.912 | 0 | – 2.194 | 0 |
Saldo per 31 december 2012 | 123.353 | 4.026 | 141.558 | 4.621 |
Bokfört värde per 31 december 2011 | 128.349 | 0 | 153.859 | 0 |
Bokfört värde per 31 december 2012 | 108.059 | 12.621 | 124.005 | 14.484 |
Not 10 Finansiella poster
Øresundsbro Konsortiet värderar finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde över resultaträkningen, se använda redovisningsprinciper. Skillnaden i verkligt värde under året utgör totala finansiella poster, vilka delas upp i värdeförändring och nettofinansieringskostnader, där nettofinansierings- kostnader omfattar ränteintäkter och -kostnader.
Nettofinansieringskostnaderna omfattar perio- diserade kupongräntor, både nominella och reala, inflationsuppskrivningar på realränteinstrument, premier från ränteoptioner, terminstillägg/-avdrag samt periodisering av över/underkurser.
Värdeförändringen innehåller realiserade och oreali- serade vinster och förluster vid förändring av verkligt värde inklusive valutakursvinster och valutakurs- förluster på finansiella instrument. Premier från valutaoptioner inkluderas i valutakursvinster och valutakursförluster.
Nettofinansieringskostnaderna för 2012 är DKK
49 milj lägre än 2011. Detta är en konsekvens dels av att inflationen har varit lägre, särskilt i Sverige, vilket har medfört lägre inflationsuppskrivningar
på realränteskulden, och dels av att effekten av den lägre räntenivån, vilket har haft en positiv effekt
på nettofinansieringskostnaderna.
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Finansiella intäkter | ||||
Ränteintäkter, värdepapper, banker m.m. | 1.950 | 6.229 | 2.237 | 7.467 |
Summa finansiella intäkter | 1.950 | 6.229 | 2.237 | 7.467 |
Räntekostnader, lån | – 703.944 | – 776.334 | – 807.831 | – 930.633 |
Ränteintäkter/-kostnader derivatinstrument | 27.924 | 46.098 | 32.045 | 55.260 |
Övriga finansiella poster, netto | – 1.417 | 20 | – 1.627 | 24 |
Summa finansiella kostnader | – 677.437 | – 730.216 | – 777.413 | – 875.349 |
Nettofinansieringskostnader | – 675.487 | – 723.987 | – 775.176 | – 867.882 |
– Värdepapper | 102 | – 97 | 118 | –116 |
– Lån | – 859.571 | – 834.825 | – 986.426 | – 1.000.762 |
– Valuta- och ränteswapar, terminer | 543.298 | – 542.316 | 623.477 | – 650.103 |
– Ränteoptioner | 0 | 0 | 0 | 0 |
– Valutaoptioner | 26.148 | 37.543 | 30.007 | 45.005 |
– Övriga | – 2.199 | – 1.861 | – 2.523 | – 2.231 |
Summa värdeförändring, netto | – 292.222 | – 1.341.566 | – 335.347 | – 1.608.207 |
Summa finansiella poster | – 967.709 | – 2.065.543 | – 1.110.523 | – 2.476.089 |
Not 11
Övriga kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar inkluderar kundfor- dringar samt mellanhavande med betalkortsföretag. Betalkortsföretag representerar 14 procent av totala kundfordringar per den 31 december 2012.
Det finns inte några väsentliga koncentrationer av kundfordringar.
Övriga kortfristiga fordringar innehåller också perio- diserade räntor och kostnader som avser följande räkenskapsår samt fordringar på närstående verksamheter och övriga fordringar.
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Kundfordringar | 114.977 | 81.817 | 131.945 | 98.078 |
Fordringar på närstående bolag | 3.525 | 2.668 | 4.045 | 3.198 |
Periodiserade räntor fin. instrument | 217.806 | 169.969 | 249.950 | 203.751 |
Förutbetalda kostnader | 7.400 | 7.460 | 8.492 | 8.943 |
Övriga fordringar | 236 | 197 | 271 | 236 |
343.944 | 262.111 | 394.703 | 314.206 |
Kreditkvaliteten på kundfordringar kan illustreras med följande tabell:
Kundfordringar | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Betalkortsföretag | 15.646 | 13.744 | 17.955 | 16.476 |
Kreditvärderade företagskunder | 77.021 | 50.287 | 88.388 | 60.282 |
Ej kreditvärderade företagskunder | 20.243 | 14.742 | 23.231 | 17.671 |
Kreditvärderade privatkunder | 1.113 | 1.624 | 1.277 | 1.947 |
Ej kreditvärderade privatkunder | 954 | 1.420 | 1.094 | 1.702 |
114.977 | 81.817 | 131.945 | 98.078 |
Följande tabell illustrerar fördelningen mellan förfallna/ej förfallna kundfordringar:
Kundfordringar | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Betalkortsföretag | 15.646 | 13.744 | 17.955 | 16.476 |
Kundfordringar, ej förfallna eller nedskrivna | 46.174 | 41.883 | 52.989 | 50.207 |
Kundfordringar, förfallna men inte nedskrivna | 53.497 | 27.257 | 61.391 | 32.674 |
Nedskrivna kundfordringar | 0 | 0 | 0 | 0 |
Reservation för osäkra fordringar | – 340 | – 1.067 | – 390 | – 1.279 |
114.977 | 81.817 | 131.945 | 98.078 |
Nedan visas en åldersanalys av förfallna, men ej nedskrivna kundfordringar:
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Mindre än 1 månad | 52.383 | 24.483 | 60.114 | 29.348 |
1 – 3 månader | 2.130 | 1.469 | 2.444 | 1.761 |
3 – 6 månader | – 1.016 | 1.305 | – 1.167 | 1.565 |
6 – 12 månader | 0 | 0 | 0 | 0 |
Mer än 12 månader | 0 | 0 | 0 | 0 |
53.497 | 27.257 | 61.391 | 32.674 |
Reservation för osäkra fordringar sker efter
en schablon baserat på kreditkvalitet och ålder. Nedan specificeras avsättning till reservation för osäkra kundfordringar.
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Reservation per 1 januari | 1.067 | 1.713 | 1.279 | 2.071 |
Konstaterade förluster under året | – 749 | – 1.596 | – 860 | – 1.913 |
Konstaterade förluster utöver reservation/återfört outnyttjat belopp | – 318 | – 117 | – 365 | – 140 |
Reservation för osäkra fordringar | 340 | 1.067 | 390 | 1.279 |
Valutakursdifferenser | 0 | 0 | – 54 | – 18 |
Reservation per 31 december | 340 | 1.067 | 390 | 1.279 |
Not 12 Derivatinstrument
Belopp i 1.000 DKK | DKK 2012 | DKK 2012 | DKK 2011 | DKK 2011 |
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder |
Ränteswapar | 196.134 | – 2.405.013 | 193.752 | – 2.044.506 |
Valutaswapar | 2.364.049 | – 26.824 | 1.677.973 | – 62.369 |
Valutaterminer | 15.969 | 0 | 0 | – 2.218 |
Ränteoptioner | 0 | 0 | 0 | 0 |
Valutaoptioner | 0 | – 187 | 0 | – 9.698 |
Summa derivatinstrument | 2.576.152 | – 2.432.024 | 1.871.725 | – 2.118.791 |
Belopp i 1.000 SEK | SEK 2012 | SEK 2012 | SEK 2011 | SEK 2011 |
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder |
Ränteswapar | 225.079 | – 2.759.941 | 232.261 | – 2.450.858 |
Valutaswapar | 2.712.932 | – 30.783 | 2.011.476 | – 74.765 |
Valutaterminer | 18.326 | 0 | 0 | – 2.659 |
Ränteoptioner | 0 | 0 | 0 | 0 |
Valutaoptioner | 0 | – 215 | 0 | – 11.626 |
Summa derivatinstrument | 2.956.337 | – 2.790.939 | 2.243.737 | – 2.539.908 |
Not 13 Likvida medel
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Likvida medel | 471.987 | 36.953 | 541.642 | 44.297 |
Deposits | 498.031 | 204.404 | 571.530 | 245.030 |
Likvida medel enligt kassaflödesanalys | 970.018 | 241.357 | 1.113.172 | 289.327 |
Not 14 Eget kapital
Konsortiekapitalet ägs med 50 procent av A/S Øresund, reg. nr. 203167, säte i Köpenhamn, Danmark, och 50 procent av Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, org. nr. 556432-9083, säte i Malmö, Sverige.
Not 15 Nettoskuld
Den nominella nettoskulden är DKK 17.199, vilket således ger en ackumulerad skillnad på DKK 3.255 milj i förhållande till nettoskulden uppgjord till verkligt värde, vilket avspeglar skillnaden mellan verkligt värde och den kontraktuella förpliktelsen vid förfall.
Ägarbolagen upprättar koncernredovisning. Konsortiet ingår dock inte fullt konsoliderat i någon av ägarnas koncernredovisningar.
Se vidare not 16, Finansiell riskstyrning, för informa- tion om Konsortiets mål, policies och metoder
för kapitalförvaltning och till not 17, Räntabilitet, för ytterligare information om reetablering av det egna kapitalet.
Värdering av den finansiella skulden till verkligt värde har inte under året (eller uppgjort ackumulerat) varit påverkat av ändringar i Øresundsbro Konsortiets kreditvärdighet, vilket som en konsekvens av den soli- dariska garantin från den danska och svenska staten, har upprätthållit den högsta möjliga ratingen/AAA) från kreditvärdreringsinstitutet Standard & Poor’s.
Konsortiet har uppfyllt samtliga förpliktelser i för- hållande till utestående låneavtal.
Marknadsvärdehierarki för finansiella instrument, som värderas till marknadsvärde | Nivå 1 DKK milj | Nivå 2 DKK milj | Nivå 3 DKK milj |
Obligationer | 0 | 0 | 0 |
Likvida medel | 0 | 498 | 0 |
Derivatinstrument, tillgångar | 0 | 2.576 | 0 |
Finansiella tillgångar | 0 | 3.074 | 0 |
Obligationslån och skuld | – 21.349 | 0 | |
Derivatinstrument, skulder | 0 | – 2.432 | 0 |
Finansiella skulder | 0 | – 23.781 | 0 |
Det har under räkenskapsåret inte varit några överföringar mellan nivåerna.
Nettoskuld per 31 december 2012 fördelat på valuta | EUR | DKK | SEK | Övriga valutor | Nettoskuld | Nettoskuld omräknad till SEK |
Likvida medel | 0,2 | 1.003,4 | – 33,1 | – 0,5 | 970,0 | 1.113,2 |
Obligationslån och skuld till kreditinstitut | – 1.723,9 | – 39,0 | – 12.216,6 | – 7.369,9 | – 21.349,4 | – 24.500,1 |
Valuta- och ränteswapar | – 13.971,6 | – 2.475,0 | 9.147,1 | 7.427,8 | 128,3 | 147,3 |
Valutaterminer | 2.024,0 | – 1.644,6 | – 363,5 | 0,0 | 16,0 | 18,3 |
Valutaoptioner | 66,2 | – 66,4 | 0,0 | 0,0 | – 0,2 | – 0,2 |
Periodiserade räntor | – 187,2 | 23,6 | – 7,7 | – 0,7 | – 171,9 | – 197,3 |
– 13.792,1 | – 3.197,9 | – 3.473,7 | 56,7 | – 20.407,2 | – 23.418,8 |
Övriga valutor utgörs av: | NOK | GBP | USD | JPY | Summa |
Likvida medel | – 0,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – 0,5 |
Obligationslån och skuld till kreditinstitut | – 6.194,3 | – 539,4 | – 80,9 | – 555,2 | – 7.369,9 |
Valuta- och ränteswapar | 6.220,0 | 547,3 | 81,1 | 579,4 | 7.427,8 |
Periodiserade räntor | – 0,5 | 0,0 | 0,0 | – 0,2 | – 0,7 |
24,6 | 7,9 | 0,1 | 23,9 | 56,7 |
Ovanstående ingår i följande balansposter: | Derivat, tillgångar | Derivat, skulder | Summa |
Valuta- och ränteswaps | 2.560,2 | – 2.431,8 | 128,3 |
Ränteoptioner | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Valutaterminer | 16,0 | 0,0 | 16,0 |
Valutaoptioner | 0,0 | – 0,2 | – 0,2 |
2.576,2 | – 2.432,0 | 144,1 |
Periodiserade räntor | Övr. kortfr. fordringar | Lev.skulder och övr. skulder | Summa |
Lån | – 247,8 | – 247,8 | |
Valuta- och ränteswapar | 217,8 | – 141,9 | 75,9 |
Övriga derivat | 0,0 | ||
Deposits och värdepapper | 0,0 | ||
217,8 | – 389,7 | – 171,9 |
Nettoskuld per 31 december 2011 fördelat på valuta | EUR | DKK | SEK | Övriga valutor | Nettoskuld | Nettoskuld omräknad till SEK |
Likvida medel | 101,1 | 124,0 | 15,7 | 0,5 | 241,4 | 289,4 |
Obligationslån och skuld till kreditinstitut | – 1.707,9 | 0,0 | – 10.773,7 | – 7.930,7 | – 20.412,2 | – 24.469,2 |
Valuta- och ränteswapar | – 13.598,6 | – 2.491,5 | 7.792,8 | 8.062,2 | – 235,1 | – 281,8 |
Valutaterminer | 961,5 | – 963,7 | 0,0 | 0,0 | – 2,2 | – 2,7 |
Valutaoptioner | 946,0 | – 955,7 | 0,0 | 0,0 | – 9,7 | – 11,6 |
Periodiserade räntor | – 214,0 | – 6,3 | – 7,1 | – 0,6 | – 228,0 | – 273,3 |
– 13.511,7 | – 4.293,2 | – 2.972,3 | 131,4 | – 20.645,8 | – 24.749,2 |
Övriga valutor utgörs av: | NOK | GBP | USD | AUD | JPY | CHF | Summa |
Likvida medel | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,4 | 0,5 |
Obligationslån och skuld till kreditinstitut | –5.832,9 | – 525,1 | – 945,7 | 0,0 | – 627,0 | 0,0 | – 7.930,7 |
Valuta- och ränteswapar | 5.912,3 | 532,4 | 945,9 | 0,0 | 671,6 | 0,0 | 8.062,2 |
Periodiserade räntor | – 0,4 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – 0,2 | 0,0 | – 0,6 |
79,0 | 7,4 | 0,1 | 0,0 | 44,4 | 0,4 | 131,4 |
Ovanstående ingår i följande balansposter: | Derivat, tillgångar | Derivat, skulder | Summa |
Valuta- och ränteoptioner | 1.871,7 | – 2.106,8 | – 235,1 |
Ränteoptioner | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Valutaterminer | 0,0 | – 2,2 | – 2,2 |
Valutaoptioner | 0,0 | – 9,7 | – 9,7 |
1.871,7 | – 2.118,7 | – 247,1 |
Periodiserade räntor | Övr. kortfr. fordringar | Lev.skulder och övr. skulder | Summa |
Lån | 0,0 | – 238,0 | – 238,0 |
Valuta- och ränteswapar | 170,0 | – 160,0 | 10,0 |
Övriga derivat | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Deposits och värdepapper | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
170,0 | – 398,0 | – 228,0 |
Not 16
Finansiell riskstyrning
Finansförvaltningen i Øresundsbro Konsortiet sker inom ramar som är fastställda av Konsortiets styrelse samt enligt riktlinjer från garanterna (Finansministeriet i Danmark och Riksgäldskontoret i Sverige).
Styrelsen lägger fast dels en överordnad finansie- ringspolicy och dels en årlig finansstrategi, som bland annat reglerar det enskilda årets upplåning och sätter gränser för företagets valuta- och ränte- exponering. Finansförvaltningen hanteras enligt fastlagda operativa processer.
Den överordnade målsättningen för finansförvalt- ningen är att uppnå lägsta möjliga finansierings- kostnader för projektet under dess livslängd med hänsyn tagen till en acceptabel och av styrelsen antagen risknivå. Konsortiet arbetar med samma typer av finansiella risker som andra företag, men har på grund av projektets karaktär en mycket lång tidshorisont. Det betyder att finansieringskostnader och finansiella risker bedöms i ett långsiktigt perspektiv, medan kortsiktiga resultatförändringar tillmäts mindre betydelse.
Nedan redovisas företagets upplåning under 2012 och de mest väsentliga finansiella riskerna.
Alla lån och övriga finansiella instrument, som används av Konsortiet är garanterade av den danska och den svenska staten. Det innebär att företaget
i allmänhet kan uppnå villkor på kapitalmarknaden som liknar staternas villkor, vilket också avspeglas i bolagets rating från det internationella kreditvärde- ringsinstitutet Standard & Poors, där den högsta ratingen uppnåtts (AAA).
En viktig del av Konsortiets finansiella strategi är
att vara så flexibel som möjligt för att kunna utnyttja utvecklingen på kapitalmarknaderna. För alla typer av lån gäller emellertid att de ska uppfylla en rad villkor för att kunna accepteras. Dessa villkor är dels
ett resultat av krav från garanterna och dels ett resul- tat av interna krav fastställda i bolagets finanspolicy. Den samlade exponeringen för lån och derivat skall bestå av gängse och standardiserade lånetyper samt i möjligaste grad begränsa kreditrisken. Det ingår inte sådana särskilda villkor i lånedokumentationen som kräver särskild redogörelse enligt IFRS 7.
Själva upplåningen kan i vissa fall med fördel genom- föras i valutor där Konsortiet inte får ha någon valuta- risk, jmf nedan. I sådana fall läggs lånen om med hjälp av swapar till accepterade valutor. Det finns alltså inget direkt samband mellan de ursprungliga lånevalutorna och Konsortiets valutarisk.
Konsortiet har etablerat standardiserade MTN (Medium Term Note) låneprogram på två av de för Konsortiet väsentligaste obligationsmarknaderna, ett Euro Medium Term Notes (EMTN) lån med en maximal låneram om 3,0 miljarder USD, varav 1,9
miljarder USD har utnyttjats, och ett Swedish Medium Term Notes om 10,0 miljarder SEK, varav 7,0 miljarder SEK har utnyttjats.
Lånebehovet 2012 täcktes av utställda obligationer på totalt 2,1 miljarder i svenska kronor fördelat
på fyra transaktioner, varav SEK 1,5 miljarder med en 5-årig löptid och SEK 600 milj med en 3-årig löp- tid. De utställda obligationerna blev omlagda till EUR, varav SEK 1,0 miljarder till rörlig ränta och SEK 1,1 miljarder till fast ränta. Spannet i förhållande till EUR 6 månaders LIBOR utgjorde i genomsnitt omkring minus 0,45 procent. Det samlade lånebeloppet motsvarar DKK 1,8 miljarder.
Omfattningen av företagets upplåning under ett enskilt år bestäms i hög grad av hur stora amorte- ringar som förfallit för tidigare ingångna lån (refinan- siering). Under 2013 förväntas denna refinansiering att uppgå till ca. DKK 3,0 miljarder, utöver eventuella extraordinära återköp av existerande lån.
Ett viktigt element i den finansiella styrningen är Konsortiets målsättning om att hålla en likviditetsre- serv om minst sex månaders likviditetsförbrukning. Därmed minskas risken för att tvingas ta lån vid tidpunkter då de generella lånevillkoren på kapital- marknaden tillfälligt är ofördelaktiga. Likviditets- reserven utgjorde DKK 1,0 miljarder vid årets utgång.
Øresundsbro Konsortiet är exponerat för finansiella risker relaterade till finansiella instrument som härstammar från finansiering av bron exempelvis
placering av likvida medel för att upprätthålla likviditetsreserven, kundfordringar, obligationslån och skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder och derivatinstrument.
Risker relaterade till dessa instrument är främst:
– Valutarisk
– Ränterisk
– Inflationsrisk
– Kreditrisk
– Likviditetsrisk
Dessa risker bevakas och kontrolleras innanför de av styrelsens fastställda ramarna och efter riktlin- jerna från de statliga garanterna (Finansministeriet/ Danmarks Nationalbank och Riksgäldskontoret).
Konsortiets valutarisker beror på att en del av låneportföljen är denominerad i andra valutor än den funktionella valutan. Vid beräkningen av valutarisken tas hänsyn till swapar och andra finansiella instru- ment som används för finansiell styrning, samt
till likviditetsplaceringar.
Garanterna har fastställt att Konsortiet endast får ha valutaexponering i DKK, SEK och EUR.
Konsortiets valutarisker styrs med ramar för valutafördelningens sammansättning.
Konsortiet kan pga. den danska fastkurspolitiken till EUR och det låga spannet på +/– 2,25 procent i ERM2 avtalet fritt disponera mellan DKK och EUR, och den aktuella fördelningen bestäms av kurs- och ränterelationen mellan EUR och DKK.
SEK kan maximalt utgöra 25 procent av netto- skulden, medan övriga valutor maximalt får utgöra 0,1 procent av nettoskulden uppgjort med bakgrund i kassaflödet.
Riktmärket för exponeringen i SEK är en andel
på ungefär 15 procent, vilket motsvarar Konsortiets långsiktiga ekonomiska exponering i SEK. Det skall betonas att baspriset för en passage över bron som utgångspunkt fastställes i DKK och därefter omräknas till SEK. Fakturering av intäkter från järnvägsförbindelsen sker dessutom också i DKK.
Den aktuella valutafördelningen är EUR 67,6 procent, SEK 17,0 procent och DKK 15,7 procent av net- toskulden, medan 0,3 procent hänförs till nettotillgån- gar i övriga valutor. Fördelningen av övriga valutor är DKK 25 milj i NOK, DKK 24 milj i JPY och DKK 8 milj
i GBP, vilket hänförs till valutasäkring av obligations- lån i dessa valutor, där tillägg/avdrag i valutaswapen ger en exponering uppgjort till verkligt värde, medan kassaflödet är säkrat i sin helhet.
Exponeringen i SEK har under året varit över rikt- märket, orsakat av att valutakursen för den svenska kronan stärktes med omkring 4,5 procent under året. Den stärkta valutakursen för SEK förklarar huvud- delen av valutakursförlusten och motsvarar en förlust på omkring DKK 114 milj.
Valutaexponering uppgjort till verkligt värde i DKK milj 2012 och 2011 | ||||
2012 | 2011 | |||
Valuta | Verkligt värde | Valuta | Verkligt värde | |
DKK | – 3.198 | DKK | – 4.292 | |
EUR | – 13.792 | EUR | – 13.512 | |
SEK | – 3.474 | SEK | – 2.973 | |
Övriga | 57 | Övriga | 131 | |
Summa | – 20.407 | Summa | – 20.646 | |
Valutafördelning 31.12.2012 Valutafördelning 31.12.2011
SEK, 17,0%
Övriga, – 0,3%
DKK, 15,7%
SEK, 14,4%
Övriga, – 0,6%
DKK, 20,8%
EUR, 67,6% EUR, 65,4%
Exponeringen i EUR ökades med omkring 2,2 pro- cent under 2012 och den marginella försvagningen av DKK mot EUR har orsakat valutakursförluster i storleksordningen DKK 22 milj.
Med tanke på den stabila danska fastkurspolitiken, bedöms exponeringen i EUR inte utgöra någon större risk.
Valutakurskänsligheten utgör DKK 861 milj för 2012 (DKK 818 milj för 2011) vid en kursändring på +/– 5,0 procent i andra valutor än den funktionella valu- tan. Kursändringen är bara ett mått på känsligheten, och uttrycker inte den förväntade volatiliteten i de valutor, i vilka Konsortiet har exponeringar.
Konsortiets finansieringskostnader innebär expo- nering mot ränterisk, då den löpande upptagningen av lån vid omläggning av lån som förfaller, likviditet från drift och investeringar samt räntan på rörligt förräntade skulder företas till marknadsräntor som inte är kända på förhand och därmed förbundna med risk.
Konsortiets ränterisker styrs aktivt i förhållande till flera ramar och gränsvärden, och sammansättningen av dessa begränsar ränteosäkerheten i skuldportföl- jen. Följande ramar ingår i styrningen av ränterisker:
– Skulder exponerade för ränteomläggningsrisk får inte överstiga 40 procent av nettoskulden.
– Riktmärket för nettoskuldens duration på 3,5 år (spann 3,0 – 4,25 år).
– Ramar för räntefördelningen och tillhörande spann.
Rörligt förräntade lån eller lån med kort löptid inne- bär att marknadsräntan för skulden ska omför- handlas inom en kortare tidshorisont. Då volatiliteten i de löpande räntekostnaderna användes som riskmått bedöms detta typiskt medföra en högre risk än för lån med fast ränta och lång löptid,
med variation i de löpande räntekostnaderna som följd, även kallat räntebindningsrisk, vilket är grunden för riskberäkningen.
Omvänt ökar ofta räntekostnaderna i takt med en längre löptid på nettoskulden, då räntekurvan normalt innebär stigande marknadsräntor för längre löptid.
Valet av skuldfördelning är därför en avvägning mellan räntekostnader och riskprofil.
Fördelningen mellan fast och rörligt förräntad nominell skuld och realränteskuld fastlägger i sam- manhang med räntebindningen (löptiden på den fastförräntade skulden) och valutafördelningen osäkerheten i finansieringskostnaderna.
Øresundsbro Konsortiets riskprofil påverkas, utöver en isolerad avvägning av finansieringskostnader och ränteosäkerhet på skulden, också av sambandet mellan intäkter och finansieringskostnader. Det innebär, att en skuldfördelning med en positiv sam- variation mellan intäkter och finansieringskostnader kan ha en lägre riskprofil, när intäkter och finansie- ringskostnader bedöms i ett sammanhang.
Rörligt förräntade lån och realräntelån har typiskt en positiv samvariation med den generella ekono- miska tillväxten, när denna drivs av efterfrågan,
då penningpolitiken ofta reagerar med räntehöjningar för att balansera konjunkturcykeln när den ekono- miska tillväxten är hög, och omvänt.
Den ekonomiska samvariationen mellan intäkter och finansieringskostnader motiverar en förhållandevis stor andel rörligt förräntad skuld. Intäktsutvecklingen från vägtrafiken, som svarar för den största delen av de samlade intäkterna, är mycket konjunkturkänslig, och låg samhällsekonomisk tillväxt medför typiskt lägre trafiktillväxt och en mindre gynnsam utveckling av intäkterna. Intäktsrisken kan i viss grad motverkas genom en hög andel rörligt förräntad skuld, då en långkonjunktur normalt leder till lägre räntor i det kortare löptidsintervallet.
Omvänt kan fastförräntad nominell skuld motverka effekt av stagflation med låg tillväxt och hög inflation, vilken inte kan överföras till prissättningen för pas- sager på bron, förutom en isolerad avvägning av finanskostnader och ränteomläggningsrisk på den nominella skulden.
Konsortiet har dessutom ett strategiskt intresse av indexbaserade lån (realräntelån) där ränte- kostnaderna består av en fast realränta plus ett tillägg som beror på den allmänna inflationen. Orsaken till detta är att Konsortiets intäkter i det stora hela kan väntas följa inflationsutvecklingen, eftersom både vägavgifter och järnvägsintäkter
normalt indexeras. Indexlån innebär därför en mycket låg nivå för den långsiktiga risken i Konsortiet.
Mot bakgrund i den överordnade målsättningen för finansförvaltningen – att säkra lägsta möjliga finansie- ringskostnader inom en av styrelsen accepterad risknivå – har Konsortiet etablerat en benchmark
för skuldportföljens räntefördelning och durationen på den nominella skulden.
Denna benchmark fungerar som ett överordnat riktmärke och finansiell ram i skuldstyrningen, och innebär, att Konsortiet siktar mot att ha en
realränteandel på 25 – 45 procent och en duration på den nominella skulden på 3,5 år.
I förbindelse med etableringen av benchmark har det fastlagts maximala svängningsband på ränte- fördelningen och durationen.
Några ramar för durationen på realränteskulden är inte fastlagda, men skulden har en lång löptid, vilket tar hänsyn till inflationsrisken från drifts- intäkterna och för övrigt också sammanfaller med investerarnas preferenser för längre löptider.
Ekonomiska modellberäkningar, som estimerar utfallsrummet och den förväntade resultatutveck- lingen av Konsortiets tillgångar och skulder uppgjort som kassaflöde från driftsintäkter och ränte- kostnader, ingår i underlaget för fastställandet av benchmark och avvägningen av förväntade ränte- kostnader och risk.
Utöver de ovan nämnda strategiska elementen styrs ränterisken naturligtvis också av de konkreta förvänt- ningarna på den mer kortsiktiga ränteutvecklingen.
Riktmärket för durationen under 2012 var 3,0 år på den nominella skulden, och den faktiska durationen har legat i intervallet 2,9 till 3,5 år. I början av andra halvåret förlängdes durationen gradvist, dels genom förlängning av den fasta räntebindningen och dels genom omläggning av rörlig till fast räntebindning.
Skuldandel med real ränta förblev oändrad och uppfyller riktmärket för benchmark.
För 2013 har riktmärket för durationen på den nominella skulden ökats till 3,5 år.
Statsskuldkrisen i Europa, osäkerheten kring ’fiscal cliff’ i USA och nya lättnader för penningpolitiken
i Euroland och USA har lett till ytterligare räntefall under 2012. Räntorna har samlat sett fallit med omkring en procentenhet, dock något lägre i Danmark och avtagande för längre löptider. Inflations- förväntningarna har samtidigt minskat, och fallet
i realräntorna har därför relativt sett varit mindre. Utvecklingen i räntor och inflation har lett till oreali- serade negativa värdeförändringar på DKK 157 milj. Värdeförändringen påverkar dock inte företagets återbetalningsförmåga.
Styrningen av ränterisker syftar till att uppnå lägsta möjliga räntekostnader på längre sikt utan specifik hänsyn till marknadsvärdejustering.
I uppgörelsen av räntebindningen på nettoskulden enligt nedan ingår det nominella värdet fördelat på förfallotidpunkt eller tidpunkten för nästkommande ränteomläggning, i det fall denna inträder först. Den variabelt förräntade skulden hänförs således till det påföljande räkenskapsåret i räntebindningen, och visar kassaflödets exponering mot ränteomläggnings- risken.
Konsortiet använder finansiella instrument med avsikt att anpassa fördelningen mellan rörligt och fast förräntade nominella lån och realräntelån, primärt ränte- och valutaswapar samt räntegarantier.
Räntebindningstid uppgjort i nominell skuld i DKK milj 2012 | ||||||||
Räntebindingstid | 0 – 1 år | 1 – 2 år | 2 – 3 år | 3 – 4 år | 4 – 5 år | > 5 år | Nom. värde | Verkligt- värde |
Kortfristiga placeringar | 498 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 498 | 498 |
Obligationslån och skuld | – 7.124 | – 2.101 | – 1.162 | – 812 | – 429 | – 7.604 | – 19.232 | – 21.597 |
Valuta- och ränteswapar | 2.685 | 1.627 | – 530 | – 605 | – 435 | – 1.696 | 1.046 | 204 |
Valutaterminer | 17 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 17 | 16 |
Övriga derivat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Kreditinstitut | 472 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 472 | 472 |
Nettoskuld | – 3.452 | – 474 | – 1.692 | – 1.417 | – 864 | – 9.300 | – 17.199 | – 20.407 |
Varav realränteinstrument: | ||||||||
Realränteskuld | 0 | – 1.159 | – 428 | 0 | 0 | – 1.867 | – 3.454 | – 4.374 |
Realränteswapar | 0 | 1.126 | 0 | 0 | 0 | – 4.075 | – 2.949 | – 3.727 |
Summa realränteintstrument | 0 | – 33 | – 428 | 0 | 0 | – 5.942 | – 6.403 | – 8.101 |
Räntebindningstid > 5år | 5 – 10 år | 10 – 15 år | 15 – 20 år | > 20 år | ||||
Nettoskuld | – 4.025 | – 2.780 | – 1.162 | – 1.333 | ||||
Varav realränteinstrument | – 1.227 | – 2.220 | – 1.162 | – 1.333 | ||||
Den fastförräntade skulden har primärt räntebindning i intervallet 1 – 10 år, medan realräntelånen över- vägande har löptider på mer än 10 år.
Räntefördelning 2012 | Procent | Räntefördelning 2011 | Procent | |
Rörlig ränta | 20,1 | Rörlig ränta | 24,9 | |
Fast ränta | 42,7 | Fast ränta | 39,4 | |
Real ränta | 37,2 | Real ränta | 35,7 | |
Summa | 100,0 | Summa | 100,0 |
Räntefördelning inkl. räntegarantier 2012 Räntefördelning inkl. räntegarantier 2011
Procent Procent
0 10 20 30 40 50 0 10 20 30 40 50
Räntebindningen fördelas med en exponering på 53,0 procent mot räntor i EUR, 31,4 procent i DKK och 15,6 procent i SEK. Beträffande realränte- skulden är 64,2 procent exponerat mot det danska konsumentprisindex (CPI) och 35,8 procent följer det svenska konsumentprisindex (KPI).
Effekten av en ränteändring på en procentenhet skulle, med räntebindning enligt ovan och säkringen med räntegarantier, påverka finansieringskostna- derna med DKK 13 milj respektive DKK 64 milj.
Effekten av en ränteändring är symmetrisk, då ränte- garantierna inte får något genomslag. Med den aktuella nivån för inflationen är känsligheten begränsad nedåt på EUR 60 milj.
När marknadsräntorna ändras påverkas det verkliga värdet på nettoskulden, och här är genomslaget
och risken störst på den fastförräntade skulden med lång löptid. Detta hänförs till diskonteringseffekten, och motsvarar den alternativkostnad eller –vinst, som är förknippad med fastförräntade skulder jämfört med finansiering till aktuella marknadsräntor.
Durationen anger den genomsnittliga räntebindnings- tiden på nettoskulden. En hög duration innebär
en låg risk med hänsyn till refinansieringsrisken, då räntan ska förnyas för en relativt mindre del av nettoskulden.
Durationen uttrycker också kurskänsligheten på nettoskulden uppgjord till verkligt värde (inklusive upplupna räntor).
Konsortiets duration utgjorde 6,9 år vid utgången av 2012, varav 3,5 år på den nominella skulden och 12,1 år på realränteskulden. Kurskänsligheten beräknas till DKK 14,0 milj på den totala netto- skulden, när räntekurvan parallellförskjuts med 1bp, vilket medför en positiv verkligt värdeförändring
i resultat- och balansräkning, när räntan stiger med 1bp, och omvänt.
Känslighetsberäkningarna på kassaflödet och verkligt värdet är baserade på nettoskulden vid årets utgång.
Räntebindning fördelat på räntevaluta 2012 | Räntebindning fördelat på räntevaluta 2011 | |||
Räntevaluta | Procentandel | Räntevaluta | Procentandel | |
DKK | 31,4 | DKK | 31,6 | |
EUR | 53,0 | EUR | 56,0 | |
SEK | 15,6 | SEK | 12,4 | |
Summa | 100,0 | Summa | 100,0 | |
2012 | 2011 | |||||
Duration | BPV1 | Marknadsvärde | Duration | BPV1 | Marknadsvärde | |
Nominell skuld | 3,5 | 4,2 | 12.261 | 3,1 | 3,9 | 12.865 |
Realränte skuld | 12,1 | 9,8 | 8.146 | 12,5 | 9,7 | 7.781 |
Nettoskuld | 6,9 | 14,0 | 20.407 | 6,6 | 13,6 | 20.646 |
1. Basis point value (BPV) anger kurskänsligheten, när räntekurvan parallellförskjuts med 1bp. | ||||||
Kreditrisk definieras som risken för att det upp- kommer förluster som resultat av att en motpart inte uppfyller sina betalningsåtaganden. Exponering för kreditrisk uppkommer i samband med placering av överskottslikviditet och ingående av finansiella instrument, som har ett positivt marknadsvärde, samt fordringar på kunder m.fl.
Kreditramarna för placering av överskottslikviditet har löpande stramats upp med skärpta krav på rating, kreditramar och maximal löptid för att säker- ställa spridning och begränsa kreditexponering
på individuella motparter.
Överskottslikviditeten har placerats som bank deposits hos finansiella motparter med hög kredit- värdighet, och det har inte förekommit några händelser med förfallna betalningar eller värde- minskning som följd av kredithändelser.
Konsortiets derivat transaktioner regleras genom ett ISDA ramavtal för varje motpart, och häri ingår explicit avtal om kvittning av positiva och negativa mellanhavanden med den enskilda finansiella motparten (netting).
Kreditrisken på finansiella motparter styrs och över- vakas löpande i ett särskilt line- och limitsystem, som fastlägger principerna för beräkning av dessa risker samt ett maximum för hur stora risker som
accepteras för varje enskild motpart. Det sistnämnda sker i förhållande till motpartens rating hos de internationella kreditvärderingsinstituten, endera Standard and Poor’s (S&P), Moody’s Investor Service (Moody’s) eller Fitch Ratings.
Konsortiet strävar efter att reducera riskexpone- ringen genom att sprida motpartsexponeringen
på individuella motparter. De finansiella motparterna skall uppfylla krav på hög kreditkvalitet, och som utgångspunkt ingås avtal bara med motparter som har en långfristig rating högre än A3/A-. om inte skärpta krav till ställda säkerheter kan uppfyllas och motpartens hemland har en rating på minst Aa2/AA, varefter en rating på Baa2/BBB kan accepteras.
Konsortiet har tecknat särskilda avtal om säkerhet (så kallade CSA-avtal) med merparten av de finansiella motparterna. Från och med 1 januari,
2005 kan företaget bara ingå swapar och liknande finansiella transaktioner med motparter om ett sådant CSA-avtal finns. Avtal om säkerhet är ömsesidigt och innebär att både bolaget och mot- parten är skyldig att ställa säkerheter i form av statsobligationer eller realkreditobligationer med
hög kreditkvalitet, när det uppstår ett tillgodohavande i den ena partens favör. Kreditexponeringen begränsas effektivt av ett rating tröskelvärde
för osäkrade tillgodohavanden, och ställer större krav om ställda säkerheter för motparter med sämre kreditkvalitet.
Tröskelvärdet är EUR 10 milj för motparter med AA-rating och noll för A-rating, medan Konsortiet i kraft av hög kreditvärdighet har ett tröskelvärde
på EUR 65 milj.Obligationer som ställs som säkerhet ska ha en rating på minst Aa3/AA-.
Kreditexponeringen på derivatkontrakt är koncen- trerad på rating med kategori A, medan överskotts- likviditeten är placerad i likviditetsplaceringar med motparter med AA rating. Betalningsförmågan bland bolagets finansiella motparter bedöms vara intakt och för den övervägande delen har säkerheter ställts.
Enligt IFRS redogörs för motpartsrisken till verkligt värde utan hänsyn till etablerade nettingavtal med motparterna, (kvittning av positiva och negativa mellanhavanden med den enskilda motparten), och således uppgörs kreditrisken som brutto-
exponeringen. För jämförelse är nettoexponeringen till verkligt värde redogjord för, och kreditexpone- ringen begränsas vidare av att marknadsvärdet
på derivat kontrakten övervägande är i motpartens favör.
och globala banker, vilket medförde nedgraderingar på upp till 2 – 3 kreditbetyg för en rad motparter. Kreditexponeringen koncentreras primärt till A-rating kategorin, med ställda säkerheter.
Företaget hade vid årets utgång 16 aktiva finansiella motparter där transaktionerna primärt omfattar derivat varav 13 motparter omfattas av CSA-avtal.
Motpartsexponering på motparter med CSA-avtal utgör DKK 587 milj varav det utväxlats säkerheter till Konsortiet för DKK 463 milj. Motpartsexponering på motparter utan CSA-avtal utgör DKK 189 milj, fördelat med DKK 133 milj på AA-rating och DKK 56 milj på A-rating.
Merparten av Konsortiets finansiella motparter befinner sig i den lägre delen av ratingskalan och
Fördelning av motpartsexponering på rating 2012 och 2011
AAA
AA
A
Exponering i DKK milj
som konsekvens av den långvariga finansiella och ekonomiska krisen. I mitten av 2012 genomförde Moody’s en omfattande revision av en rad europeiska
0 000 000 000
Netto per motpart 2012 Netto per motpart 2011 Säkerhet
400
500
600
Kreditrisk på finansiella tillgångar, verkligt värde, fördelat på ratingkategori 2012 | |||||
Rating | Total motpartsexponering (verkligt värde, DKK milj) | Säkerhet i DKK milj | Antal modparter | ||
Placeringar | Derivat utan netting | Derivat med netting | |||
AAA | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
AA | 498 | 563 | 225 | 465 | 5 |
A | 0 | 2.189 | 551 | 0 | 9 |
BBB | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
Summa | 498 | 2.752 | 776 | 465 | 16 |
Kreditrisk på finansiella tillgångar, verkligt värde, fördelat på ratingkategori 2011 | |||||
Rating | Total motpartsexponering (verkligt värde, DKK milj) | Säkerhet i DKK milj | Antal modparter | ||
Placeringar | Derivat utan netting | Derivat med netting | |||
AAA | 0 | 143 | 107 | 0 | 2 |
AA | 204 | 250 | 9 | 0 | 4 |
A | 0 | 1.692 | 409 | 394 | 9 |
BBB | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Summa | 204 | 2.085 | 525 | 394 | 15 |
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk uttrycker risken för att en förlust uppkommer i det fall företaget får svårigheter med att infria finansiella förpliktelser, både avseende lån och derivat.
Konsortiet kan genom den solidariska garantin
från den danska och svenska staten uppnå lånevillkor på de internationella kapitalmarknaderna som kan jämställas med staternas egna gemensamma upp- låning. Utöver detta har Konsortiet en policy om att hålla en likviditetsreserv som svarar till minimum sex månaders likviditetsförbrukning. Låneupptagningen är relativt jämnt fördelad över förfallotidpunkterna, och likviditetsrisken är därför begränsad.
I sammanställningen av likviditetsutvecklingen
är skulden samt skulder och fordringar avseende finansiella derivat uppgjorda till nominellt värde, och motsvarar således den kontraktsenliga förpliktelsen vid förfall. Räntebetalningar ingår på de avtalade villkoren för fastförräntade fordringar och med implicita forwardräntor på den rörligt förräntade
nettoskulden. Räntebetalningarna fördelas på den aktuella nettoskulden och det ingår varken refinansie- ring av nettoskulden eller likviditetspåverkan från driften, i enlighet med IFRS 7.
Förfallotidpunkt för skulder samt skulder och fordringar avseende finansiella derivat | |||||||
Förfallotidpunkt | 0 – 1 år | 1 – 2 år | 2 – 3 år | 3 – 4 år | 4 – 5 år | > 5 år | Total |
Nominellt värde | |||||||
Skuld | – 3.410 | – 2.100 | – 2.468 | – 1.575 | – 1.300 | – 8.370 | – 19.223 |
Derivat skulder | – 5.243 | – 1.979 | – 2.365 | – 1.560 | – 1.354 | – 8.009 | –20.510 |
Derivat fordringar | 5.426 | 2.165 | 2.556 | 1.634 | 1.353 | 8.430 | 21.564 |
Tillgångar | 498 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 498 |
Summa nominellt värde | – 2.729 | – 1.914 | – 2.277 | – 1.501 | – 1.301 | – 7.949 | – 17.671 |
Skuld | – 709 | – 598 | – 465 | – 414 | – 374 | – 1.173 | – 3.733 |
Derivat skulder | – 547 | – 376 | – 386 | – 365 | – 310 | – 2.421 | – 4.405 |
Derivat fordringar | 690 | 508 | 429 | 391 | 355 | 1.787 | 4.160 |
Tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Summa räntebetalningar | – 566 | – 466 | – 422 | – 388 | – 329 | – 1.807 | – 3.978 |
Not 17 Räntabilitet
Øresundsbro Konsortiets skuld ska betalas tillbaka med hjälp av intäkterna från väg- och järnvägs- trafiken.
I räntabilitetsberäkningarna används en förutsätt- ningsbestämd långsiktig realränta på 3,5 procent i beräkningarna av återbetalningstiden, vilket har varit underlaget sedan räkenskapsåret 2006,
då den sänktes från tidigare 4,0 procent.
Vid uppdateringen av beräkningsförutsättningarna under hösten 2008 har de använda trafikscenarierna korrigerats, påverkat av den globala recessionen och följande finanskris, samt förväntningarna inför de närmaste åren.
Den uppdaterade trafikprognosen har justerats
med hänsyn tagen till den faktiska trafikutvecklingen, vilken har visat större tröghet än tidigare förvänt- ningar. Det råder en viss osäkerhet kring trafik- prognosen då trafiken har haft ett eftersläp i förhållande till trafikprognosen de senaste åren, vilket också var fallet under 2012. Pendlingstrafiken har minskat under 2012 medan tillväxten i frakt-
och fritidstrafik har gjort att de samlade intäkterna från vägtrafiken har ökat i förhållande till tidigare år.
På grund av osäkerheten om den framtida trafik- utvecklingen arbetar Konsortiet med tre alternativa scenarier för den framtida trafikutvecklingen:
– Tillväxtscenariot förutsätter att integrationen i regionen stödjer en stark trafiktillväxt, så som var tillfället före den globala recessionen. Förnyad framgång i dansk och svensk ekonomi lyfter
den årliga trafikökningen upp till 6 procent, vilken sedan avtar mot en långtidstrend på 2,5 procent.
– I medelscenariot förväntas en avmattad tillväxt på 4 procent under de kommande åren, vilken
gradvis avtar mot en långtidstrend på 1,8 procent.
– I stagnationsscenariot kommer tillväxten att vara negativ under de kommande åren, följt av en tillväxt på drygt 2 procent på medellång sikt. Härefter avtar växten gradvis fram mot en lång- tidstrend på drygt 1 procent.
I alla tre scenarierna är det särskilt utvecklingen under de närmaste 10 – 20 åren som blir avgörande för utvecklingen av Øresundsbrons räntabilitet, eftersom räntebördan är störst under dessa år.
Mot denna bakgrund är det Konsortiets bedömning att företagets skuld ska vara återbetald ca 33 år efter öppningen av den fasta förbindelsen (medel- scenariot). Detta är ett år tidigare än i den före- gående prognosen, vilket dels är ett resultat av lägre räntor och dels som följd av att utdelning till moderbolagen förskjuts ett år. Det sistnämnda är en konsekvens av att Konsortiets egna kapital är något lägre än tidigare förutsättningar, påverkat
av förändringen av verkligt värde. Effekten av den negativa resultatutvecklingen påverkar moderbolagen som får invänta ytterligare konsolidering i Konsortiet.
De viktigaste osäkerhetsfaktorerna i beräkningarna rör den långsiktiga trafikutvecklingen samt realräntan (se tabellen). Konsortiets ekonomi, bland annat möj- ligheten att betala tillbaka skulden, är emellertid förhållandevis robust mot ändringar i beräkningsförut- sättningarna, och även i stagnationsscenariet kom- mer skulden att kunna vara återbetald inom 43 år.
Øresundsbrons landanslutningar har byggts och finansierats av A/S Øresund (Danmark) och SVEDAB AB (Sverige), som samtidigt är moderbolag till Øre- sundsbro Konsortiet, vardera med en ägarandel på 50 procent. Intäkterna skapas nästan uteslutande
i Øresundsbro Konsortiet, varför det är nödvändigt med en utdelning från Konsortiet till moderbolagen för att säkra återbetalningen av landanslutningarna.
I beräkningen av återbetalningstiden för Konsortiets skuld ingår en utdelning enligt de principiella riktlin- jerna i konsortialavtalet mellan de två moderbolagen. Den första utdelningen beräknas kunna ske ca 20 år efter öppningen av den fasta förbindelsen, vilket är ett år senare jämfört med den tidigare prognosen.
Som förväntat kommer Øresundsbro Konsortiet fort- satt att redovisa underskott under några år framöver.
Ändringar i beräkningsförutsättningarna kommer att påverka räntabiliteten i såväl Øresundsbro Konsortiet som ägarbolagen. För information om återbetalnings- tiderna för landanslutningarna hänvisas till ägar- bolagens årsredovisningar.
Återbetalningstider för Øresundsbro Konsortiet under alternativa förutsättningar om realränta och trafikscenarier (år från öppnandet år 2000) | |||||
Trafikscenario | Realränta | ||||
2,5 % | 3,0 % | 3,5 % | 4,0 % | 4,5 % | |
Tillväxt | 29 | 29 | 29 | 29 | 30 |
Medel | 33 | 33 | 33 | 34 | 34 |
Stagnation | 41 | 42 | 42 | 42 | 43 |
Not 18
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Leverantörsskulder | 45.519 | 49.693 | 52.237 | 59.570 |
Skuld till moderbolag | 1.465 | 1.383 | 1.681 | 1.658 |
Övriga kortfristiga skulder | 64.097 | 61.875 | 73.556 | 74.173 |
Periodiserade räntor fin. instrument | 389.783 | 397.913 | 447.307 | 476.999 |
Depositioner | 16.151 | 14.564 | 18.535 | 17.459 |
Förutbetalda flerturskort | 1.504 | 1.541 | 1.726 | 1.847 |
Övriga periodiseringsposter | 733 | 815 | 841 | 977 |
519.252 | 527.784 | 595.883 | 632.683 |
Not 19
Styrelsens och ledningens ersättningar
Till styrelsens ordförande och övriga ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmands beslut. Intill nästa ordinarie bolagsstämma utgår styrelsearvode med totalt DKK milj 1,2 varav DKK milj/SEK milj 0,264
till styrelsens ordförande respektive vice ordförande och resterande fördelas lika mellan styrelsens övriga ledamöter. Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av en fast lön. Lednings- gruppen består av fem personer, som tillsammans med den verkställande direktören utgör Konsortiets högsta ledning.
Principerna för ersättning till den verkställande direktören och ledningsgruppen föreslås oförändrade under 2013.
Det finns ingen bonusordning eller incitaments- program för styrelse, verkställande direktör eller
ledningsgruppen. Den verkställande direktören och ledningsgruppen omfattas av samma pensionsplan som övriga anställda. Det finns inga pensions- förmåner för styrelsens ledamöter.
För den verkställande direktören och högsta lednin- gen finns vid tillfälle av uppsägning från Konsortiets sida ett avtal avseende avgångsvederlag mot- svarande 12 månadslöner exkl. pension, härav avräknas eventuell lön eller andra inkomster som uppkommer under denna period.
Berednings- och beslutsprocess
Det finns ingen särskild ersättningskommitté för ersättningar till den verkställande direktören och högsta ledningen. Ersättningar till den verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Ersättningar till ledningsgruppen har beslutats av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande
och vice ordförande.
Belopp i 1.000 DKK/SEK | |||||
2012 | Fast lön | Pensionspremier | Övrigt | Summa | |
Xxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxx | DKK 1.591/SEK 1.826 | DKK 709/SEK 813 | 0 | DKK 2.300/SEK 2.639 | |
Ledningsgrupp (5 pers.) | DKK 5.487/SEK 6.297 | DKK 1.065/SEK 1.222 | 0 | DKK 6.552/SEK 7.519 | |
2011 | Fast lön | Pensionspremier | Övrigt | Summa | |
Xxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxx | DKK 1.468/SEK 1.760 | DKK 627/SEK 751 | 0 | DKK 2.095/SEK 2.511 | |
Øvrig direktion (6 pers.) | DKK 8.955/SEK 10.735 | DKK 1.222/SEK 1.465 | 0 | DKK 10.177/SEK 12.200 | |
I ersättningar till ledningsgruppen ingår 2011 avgångsvederlag med DKK 3.419/SEK4.099 | |||||
Arvode til styrelsen | 2012 | Arvode til styrelsen | 2011 | |
Xxxxx Xxxxxxx (ordförande från 26/4) | 261 | Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx (ordförande) | 257 | |
Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx (vice ordförande från 26/4) | 261 | Xxxxx Xxxxxxx (vice ordförande) | 257 | |
Xxxxxx Xxxxx (till 26/4) | 43 | Xxxxxx Xxxxx | 128 | |
Xxxxxx Xxxxxxxx | 130 | Xxxxxx Xxxxxxxx | 128 | |
Xxxxxxx Xxxxxxx (från 26/4) | 87 | Xxxxxx Xxxx (till 29/4) | 43 | |
Xxxxxxx Xxxx | 130 | Xxxxxxx Xxxx | 128 | |
Xxxxxxxx Xxxx | 130 | Xxxxxxxx Xxxx | 128 | |
Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx | 130 | Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx | 128 | |
Xxxx Xxxxxxxxxx | 0 | Xxxx Xxxxxxxxxx (från 29/4) | 86 | |
Summa | DKK 1.172 | Summa | DKK 1.283 |
Sammansättning män och kvinnor i styrelsen och högsta ledningen | |||
Män | Xxxxxxx | Xxxxx | |
Styrelse | 4 | 4 | 8 |
VD och ledningsgrupp | 4 | 2 | 6 |
Not 20
Ändring i rörelsekapital
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Övriga kortfristiga fordringar | – 33.995 | 3.434 | – 39.012 | 4.117 |
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | – 402 | 5.270 | – 461 | 6.317 |
– 34.397 | 8.704 | –39.473 | 10.434 |
Not 21
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2012 | DKK 2011 | SEK 2012 | SEK 2011 |
Bokfört värde | 608 | 108 | 698 | 130 |
Vinst/förlust vid försäljning | 62 | 117 | 71 | 140 |
Kassaflöde från försäljning av materiella anläggningstillgångar | 670 | 225 | 769 | 270 |
Not 22 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter
Konsortiets ansvarsförpliktelser består av ingångna drifts- och underhållskontrakt som löper fram till 2022 på totalt DKK 180,3 milj/SEK 206,9 milj.
Resterande förpliktelser vid årets utgång uppgår till DKK 85,5 milj/SEK 98,1 milj.
Konsortiet har härutöver ett flertal mindre opera- tionella leasingkontrakt av mindre betydelse, liksom att Konsortiet skall betala 70 KSEK årligen till Fiskeriverket.
Øresundsbro Konsortiet har ingått tvåvägs CSA-avtal med en rad finansiella motparter och kan som följd härav tvingas ställa säkerhet vid deponering av obligationer för mellanhavanden på derivatkontrakt
i motpartens favör. Det har vid årets utgång inte ställts några säkerheter för mellanhavanden med finansiella motparter.
Not 23 Närstående parter
Närstående parter | Säte | Anknytning | Transaktioner | Prissättningsgrund |
Den danska staten | Äger Sund & Bælt Holding till 100 % | Garanterar Konsortiets skulder | Enligt lag. Garanti- provision utgår inte | |
Bolag och institutioner ägda därav: | ||||
Sund & Bælt Holding A/S* | Köpenhamn | 100 % ägda av A/S Øresund Delvis samma styrelsemedlemmar Gemensam finansdirektör | Inköp/försäljning av rådgivning | Anskaffningsvärde |
A/S Storebælt | Köpenhamn | Närstående verksamhet Delvis samma styrelsemedlemmar | Inköp/försäljning av rådgivning | Anskaffningsvärde |
A/S Øresund** | Köpenhamn | 50 % ägarskap av Øresundsbro Konsortiet Delvis samma styrelsemedlemmar | Inköp/försäljning av rådgivning | Anskaffningsvärde |
Banedanmark | Köpenhamn | Ägs av den danska staten | Ersättning för utnyttjande av järnvägsförbindelsen | Regeringsavtal |
Sund & Bælt Partner A/S | Köpenhamn | Närstående verksamhet Delvis samma styrelsemedlemmar | Inköp/försäljning av rådgivning | Anskaffningsvärde |
Femern A/S | Köpenhamn | Närstående verksamhet Delvis samma styrelsemedlemmar | Inköp/försäljning av rådgivning | Anskaffningsvärde |
Den svenska staten | Äger Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB till 100 % | Garanterar Konsortiets skulder | Enligt lag. Garanti- provision utgår inte | |
Bolag och institutioner ägda därav: | ||||
Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB*/** | Malmö | 50 % ägarskap av Øresundsbro Konsortiet Delvis samma styrelsemedlemmar | Drift och underhåll av järnvägsbanan på Lernacken | Anskaffningsvärde |
Trafikverket | Borlänge | Ingår i den svenska staten | Ersättning för utnyttjande av järnvägsförbindelsen Hyra av fiber-optikkapacitet | Regeringsavtal |
* Den största koncern Øresundsbro Konsortiet ingår i ** Den minsta koncern Øresundsbro Konsortiet ingår i | ||||
Belopp i 1.000 DKK | |||||
Intäkter | Transaktioner | Belopp 2012 | Belopp 2011 | Saldo per 31 december 2012 | Saldo per 31 december 2011 |
A/S Øresund | Rådgivning | 1.235 | 1.277 | 0 | 0 |
Svedab | Rådgivning | 118 | 321 | 0 | 0 |
Svedab | Underhåll | 280 | 437 | 89 | 82 |
Summa delägare | 1.633 | 2.035 | 89 | 82 | |
Närstående verksamheter | |||||
Sund & Bælt Holding A/S | Rådgivning | 3.773 | 3.700 | 1.969 | 901 |
A/S Storebælt | Rådgivning | 5.117 | 6.196 | 0 | 0 |
Xxxx & Bælt Partner A/S | Rådgivning | 2.521 | 2.193 | 790 | 674 |
A/S Femern Landanlæg | Rådgivning | 100 | 102 | 0 | 33 |
Femern A/S | Rådgivning | 6.541 | 4.701 | 2.522 | 1.593 |
Banedanmark | Utnyttjande av järnvägsförbindelse | 241.200 | 232.250 | 0 | 0 |
Trafikverket | Utnyttjande av järnvägsförbindelse | 241.200 | 232.250 | 19.040 | 0 |
Trafikverket | Hyra av fiberoptik | 248 | 564 | 0 | 0 |
Summa närstående verksamheter | 500.700 | 476.014 | 24.321 | 3.201 | |
Kostnader | Transaktioner | Belopp 2012 | Belopp 2011 | Saldo per 31 december 2012 | Saldo per 31 december 2011 |
A/S Øresund | Underhåll | 0 | 0 | 0 | 0 |
Svedab | Löneskatt i Sverige | 1.554 | 1.465 | –1.554 | –1.465 |
Summa delägare | 1.554 | 1.465 | –1.554 | –1.465 | |
Närstående verksamheter | |||||
Sund & Bælt Holding A/S | Rådgivning | 1.186 | 948 | –178 | –117 |
A/S Storebælt | Rådgivning | 2.338 | 4.107 | –191 | –409 |
Sund & Bælt Partner A/S | Rådgivning | 0 | 0 | 0 | 0 |
A/S Femern Landanlæg | 0 | 0 | 0 | ||
Femern A/S | 363 | 1.327 | –25 | –25 | |
Banedanmark | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Infranord | Underhåll | 14.345 | 9.430 | –2.247 | –1.209 |
Summa närstående verksamheter | 18.232 | 17.321 | –2.641 | –1.760 | |
Not 24
Händelser efter räkenskapsårets utgång
Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång.
Not 25
Godkännande av årsredovisning till publicering
Styrelsen har på styrelsemötet den 31 januari 2013 godkänt denna årsredovisning till publicering. Årsredovisningen föreläggs ägarbolagen till god- kännande på ordinarie stämma den 26 april 2013.
Styrelsen och direktionen har idag behandlat och godkänt årsredovisningen för 2012 för Øresundsbro Konsortiet.
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med konsor- tialavtalet, International Financial Reporting Standards godkända av EU samt ytterligare danska och svenska upplysningskrav för bolag med noterade skuldebrev. Vi anser att de valda redovisningsprinciperna är ändamålsenliga och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av Konsortiets tillgångar, skulder
och finansiella ställning per 31 december 2012 samt resultatet och kassaflödet av Konsortiets verksamhet för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2012.
Vi anser att förvaltningsberättelsen ger en rätt- visande redogörelse för utvecklingen av Konsortiets verksamhet och ekonomiska ställning, samt en rättvisande beskrivning av de mest väsentliga risker och osäkerheter, som Konsortiet står inför.
Årsredovisningen föreslås till stämmans fastställelse.
Köpenhamn, den 31 januari 2013
Ledningen
Xxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxx
Styrelse
Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Ordförande Vice ordförande
Xxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx
Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxx
Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx
Till ägarna av Øresundsbro Konsortiet
Vi har reviderat årsredovisningen för Øresundsbro Konsortiet för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2012, som omfattar resultaträkning, balansräkning, förändring av eget kapital, kassa- flödesanalys samt noter inklusive använda redo- visningsprinciper. Årsredovisningen avges i enlighet med konsortialavtalet, International Financial Reporting Standards som godkänts av EU och ytterligare danska och svenska upplysningskrav
på årsredovisningar för bolag med noterade skuldebrev.
Vi har därutöver granskat förvaltningsberättelsen, som utarbetas efter danska och svenska upplys- ningskrav för bolag med noterade skuldebrev.
Styrelsen och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att ta fram och avlägga en årsredo- visning som ger en rättvisande bild i enlighet med konsortialavtalet, International Financial Reporting Standards som godkänts av EU och ytterligare danska och svenska upplysningskrav på årsredo- visningar för bolag med noterade skuldebrev.
Detta ansvar omfattar utformning, implementering och upprätthållande av interna kontroller, som är relevanta för att utarbeta och avlägga en årsredo- visning, som ger en rättvisande bild utan väsentliga felaktigheter, oavsett om felaktigheterna beror
på oegentligheter eller oavsiktligt fel samt val och tillämpning av ändamålsenliga redovisningsprinciper och tillämpning av väsentliga redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar, vilka efter omständigheterna kan anses rimliga.
Revisors ansvar och den utförda revisionen Vårt ansvar är att uttrycka en slutsats om årsredo- visningen och förvaltningsberättelsen baserad på vår revision. Vi har utfört vår revision i överens- stämmelse med internationell revisionsstandard. Dessa standarder kräver, att vi lever upp till etiska krav samt planerar och utför revisionen med avsikt på att uppnå hög grad av säkerhet avseende att årsredovisningen och förvaltningsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar granskningsmoment för erhållande av revisionsbevis för de belopp och upplysningar som anges i årsredovisningen och för- valtningsberättelsen. De valda granskningsmomenten är beroende av revisorns bedömning av risken för felaktigheter oavsett om felaktigheterna är hänförliga till oegentligheter eller oavsiktliga fel. Vid risk- bedömningen överväger revisorn, med avseende
på att utforma en revisionsberättelse efter rådande omständigheter, de interna kontroller som är rele- vanta för Konsortiets utarbetande och framläggande av en årsredovisning som ger en rättvisande bild.
Riskbedömningen syftar inte till att uttala sig kring en slutsats om den interna kontrollen i Konsortiet.
I en revision ingår också att pröva redovisningsprin- ciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelse- fulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen
i årsredovisningen.
Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för vår slutsats.
Revisionen har inte resulterat i några anmärkningar.
Det är vår uppfattning att årsredovisningen ger en rättvisande bild av konsortiets tillgångar, skulder och finansiella ställning per 31 december, 2012 samt resultatet och kassaflödet av konsortiets verksamhet för räkenskapsåret 1 januari – 31 december, 2012, och att den är avgiven i överensstämmelse med konsortialavtalet, International Financial Reporting Standards som godkänts av EU och ytterligare danska och svenska upplysningskrav på årsredo- visningar för bolag med noterade skuldebrev.
Det är vår uppfattning, att förvaltningsberättelsen innehåller en rättvis redogörelse i enlighet med danska och svenska upplysningskrav för bolag med noterade skuldebrev.
Tilläggsupplysningar angående årsredo- visningen (motsvarande upplysningar enligt den svenska Aktiebolagslagen 9 kap. §35). Som anförs i not 17 på sidan 56 förväntar sig Øresundsbro Konsortiet räkenskapsmässiga underskott under ett antal år.
Øresundsbro Konsortiets fortsatta drift garanteras av den danska och svenska statens garanti för Øresundsbro Konsortiets skulder, jfr Förvaltnings- berättelsen sidan 10.
Köpenhamn, den 31 januari 2013
Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxx X. Xxxxxxxxx
Auktoriserad revisor Statsautoriseret revisor PricewaterhouseCoopers AB Deloitte
Statsautoriseret Revisionspartnerselskab
Byte av betalningsflöde mellan två motparter – oftast ett företag och en bank. Exempelvis kan företaget ta upp ett lån med fast ränta och därefter ingå en swap med banken, varpå företaget mottager motsvarande fast ränta och betalar en rörlig ränta +/– ett tillägg. Netto kommer företaget således ha en skuld att betala till rörlig ränta +/– tillägget. Detta kallas en ränteswap. I en valutaswap byts betalningar i två olika valutor. Man kan också kombinera en ränteswap och en valutaswap.
...utställd i... En obligation kan vara utställd (denomi- nerad) i EUR, men ha en ränta som är relaterad till ett belopp i DKK.
En cap är ett tak för den ränta man ska betala.
På motsvarande sätt är floor ett golv för den ränta man skall betala. Har man ingått en cap/floor struk- tur, har man alltså lagt ett tak och ett golv för den ränta som skall betalas (Räntan kan röra sig inom detta intervall).
Collar- struktur
Ett annat ord för en cap/floor struktur. En zero-cost collar är till exempel ett köp av en cap finansierat med försäljning av ett fl oor. Då marknadsräntan stiger finns en gräns för hur mycket man kan få betala i ränta. I gengäld får man inte glädje av en eventuell räntesänkning under floor-nivån.
Köp av en försäkring mot kraftiga ränteökningar på den rörligt förräntade skulden, mot erläggande av en premie. Kan ses som alternativ till att låsa räntan för hela perioden.
En redovisningsprincip varmed man vid upprättande av årsredovisningen värderar tillgångar och skulder till deras verkliga värde, det vill säga det värde som tillgången skulden har på marknaden vid den givna tidpunkten om tillgången eller skulden skulle säljas.
I perioden mellan upptagning och förfall av ett lån kommer marknadsvärdet att svänga till följd av ränte- nivåerna.
AAA- eller AA-rating
Internationella kreditvärderingsinstitut ger företag en så kallad rating, som uttrycker deras kreditvärdighet. Normalt kan man få en kort och en lång rating, som uttrycker företagets möjligheter att betala sina skul- der på kort och lång tid. Rating – eller betyg – är indelat i en skala, där AAA är det bästa, AA det näst bästa osv. Den danska och den svenska staten, vilka är garanter för konsortiets skulder, har den bästa kreditvärdigheten AAA. De största kreditvärderings- byråerna är Moody’s och Standard & Poor’s.
Den nominella räntan minus inflation.
Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Februari 2013
Foto Xxxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxx, Woco, Istock, Scanpix, Colourbox.
Øresundsbro Konsortiet · Vester Søgade 10 · 1601 København V · Danmark · Tel. x00 00 00 00 00
Øresundsbro Konsortiet · Xxxxxxxxxxxxxxx 000 · Box 4278 · 203 14 Malmö · Sverige · Tel. x00 (0) 00 000 00 00 xxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx · xxx.xxxxxxxxxxxx.xxx