AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER. (TSEK) 2021Apr - Jun 2020 Apr – Jun Y/Y (%) 2020Jan - Dec Aktiverade utvecklingskostnader 10 324 8 675 19% 33 078 Avskrivning av aktiverade -6 705 -6 792 -1% -28 266 utvecklingskostnader
AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER. Aktiverade utvecklingskostnader uppgick till 9,0 (12,1) MSEK. Aktiveringen motiveras av utvecklingsarbete för en utökad produktportfölj. (TSEK) 2020Okt - Dec 2019 Okt – Dec 2020 Jan - Dec 2019Jan - Dec Aktiverade utvecklingsarbeten 8 953 12 062 33 077 46 613 Avskrivning av aktiverade utvecklingsarbeten -5 805 -8 497 -27 305 -32 503
AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER. Aktivering är en redovisningsprincip som innebär att kostnaderna förs upp som en tillgång i balansräkningen. Kostnadsföringen sker sedan i takt med att tillgången enligt viss angiven tidsplan skrivs av. Alternativet till aktivering är att hela kostnaden direkt bokförs mot resultaträkningen. Frågan om aktivering av utvecklingskostnader aktualiserades i bolaget vid styrelsemötet den 11 juni 2004 då redovisningen av utvecklingsprojektet Xxxxxx behandlades. Vid mötet beslutade styrelsen att bolagets utvecklingskostnader skulle börja aktiveras. Bolagets revisor tillfrågades i ärendet och angav att aktivering är förenlig med god redovisningsprincip under förutsättning att det finns en fastslagen modell för hur aktiveringen ska tillämpas. O.N. tog senare fram en modell för aktivering, vilken accepterades av styrelsen vid styrelsemötet den 22 september 2005. Bolaget fortsatte att aktivera utvecklingskostnader tills en ny styrelse tillträdde under våren 2008. Den nya styrelsen beslöt emellertid att ändra redovisnings- princip retroaktivt med den effekten att ännu inte avskrivna utvecklings- kostnader skulle kostnadsföras bakåt i tiden. Bolagets syfte med att med retroaktiv verkan ändra en tidigare tillämpad redovisningsprincip var att påverka bolagets resultat så att bonus inte skulle utgå. Styrelsens beslut saknar dock betydelse för bedömningen av bonusfrågan eftersom bolaget under bonus- avtalets hela giltighetstid tillämpat aktivering som redovisningsprincip för utvecklingskostnader. Sammanfattningsvis har bolaget alltså tillämpat aktivering av utvecklings- kostnader under ett och ett halvt år före bonusavtalets ingående och sedan fortsatt med aktivering under hela avtalstiden. Parternas avsikt har alltså varit att aktiverade utvecklingskostnader inte ska ingå i beräkningen av bolagets OEAD. I alla händelser följer det av bolagets praktiska tillämpning att OEAD inte kan ges ett annat innehåll än det nu angivna.
AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER. Aktivering är en redovisningsprincip som innebär att kostnaderna förs upp på balansräkningen i stället för att kostnadsföras direkt. Vid tidpunkten för ingå- endet av bonusavtalen år 2004 tillämpade bolaget den redovisningsprincipen att bolagets utvecklingskostnader direkt bokfördes mot resultaträkningen. Det var först vid styrelsemötet den 22 september 2005 som beslut fattades om att börja aktivera utvecklingskostnaderna. Den sammanlagda effekten av bolagets ändrade redovisningsprincip blev att bolagets resultat för den omtvistade fyraårsperioden ökade med omkring 12,5 miljoner kr. Av bonusavtalen följer att beslut som ligger utanför affärsplanen inte ska påverka OEAD-nivån vid beräk- ningen av bonus. Beslutet att införa aktivering av utvecklingskostnaderna utgör en sådan åtgärd utanför affärsplanen som gör att den ska neutraliseras till sin effekt. Det har heller inte varit parternas avsikt att bolagets OEAD skulle påverkas av en ren bokföringsteknisk åtgärd av detta slag. Sammanfattningsvis ska alltså de aktiverade utvecklingskostnaderna ingå i beräkningen av OEAD.
AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER. Det är ostridigt att bolaget i tiden mellan 2004 års och 2005 års bonusavtal övergick från direkt kostnadsföring till att i stället aktivera utvecklings- kostnader. Förändringen innebar att utvecklingskostnaderna togs upp som en tillgång i balansräkningen som sedan skrevs av enligt en bestämd tidsplan. Detta medförde att kostnaderna fördelades under en längre tidsperiod i stället för att direkt föras upp i resultaträkningen. Effekten för bonusberäkningen blev att aktiverade utvecklingskostnader som ännu inte hade skrivits av heller inte blev någon kostnad vid beräkningen av OEAD. Xxxxxxx har gjort gällande att de aktiverade utvecklingskostnaderna ska återföras som kostnadsposter för att neutralisera effekten av den ändrade redovisningsprincipen. Bolaget har som stöd för sin ståndpunkt åberopat följande. När bonusavtalen ingicks år 2005 hade inte parterna någon avsikt att ändra tillämpningen av OEAD i förhållande till vad som gällde när de första bonusavtalen träffades. Syftet med bonusprogrammet var att motivera ledningen att arbeta för en ökning av bolagets omsättning och resultat. Åtgärden att införa aktivering av utvecklingskostnader har redovisningsmässigt ökat bolagets resultat utan att motsvara en reell resultathöjning. Eftersom O.N:s enda syfte med att se till att aktivering infördes har varit att "blåsa upp" bolagets OEAD ska effekterna av den ändrade redovisningsprincipen inte påverka beräkningen av OEAD i förhållande till bonusavtalet. Förbundet har bestritt bolagets ståndpunkter och anfört att bolaget hade beslutat om aktivering av utvecklingskostnader redan ett och halvt år innan bonusavtalet träffades. Vidare har förbundet framhållit att bolaget sedan under bonusavtalets hela tidsperiod redovisat aktiverade utvecklingskostnader utanför OEAD. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Arbetsdomstolen konstaterar inledningsvis att det av utredningen i målet framgår att aktivering är en redovisningsprincip som är fullt tillåten enligt god redovisningssed. Bolagets beslut att börja aktivera utvecklingskostnader kan alltså inte anses oförenligt med verksamhetens mål. Av förhören med O.N. och C-M.L. framgår tvärtom att införandet av aktivering av utvecklingskostnader ökade bolagets kassalikviditet vilket möjliggjorde planerade investeringar. Mot den angivna bakgrunden kan införandet av aktivering heller inte anses strida mot bonusprogrammets syfte. Till detta kommer att frågan om aktivering aktualiserades vid ett flertal styrelsemöten utan att någon in...
AKTIVERADE UTVECKLINGSKOSTNADER. Övriga externa kostnader uppgick till -18.5 (-25.8) MSEK under det fjärde kvartalet, och av dessa var 17,0 (18,0) MSEK aktiverade utvecklingskostnader under det senaste kvartalet, framförallt relaterat till TwinHub- projektet. Under tredje kvartalet, ansåg styrelsen och led- ningen, baserat på uppnådda milstolpar och prognoser för projekten, att sannolikheten för att nå produktion är tillräckligt hög i MunmuBaram- projektet för att det ska vara motiverat att akti- vera utvecklingskostnader i intressebolaget i början av tredje kvartalet 2023.