Arbete på övertid exempelklausuler

Arbete på övertid. Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl för det, kan arbetsgivaren begära att arbetstagare ska arbeta på övertid högst 48 timmar under en fyraveck- orsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 timmar under ett kalenderår. Antalet timmar får överskridas när det enligt arbetsgivarens bedömning behövs för att en arbetstagare ska kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.
Arbete på övertid. Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl för det, kan arbetsgivaren begära att arbetstagare ska arbeta på övertid högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 timmar under ett kalenderår. Antalet timmar får överskridas när det enligt arbetsgivarens bedömning behövs för att en arbetstagare ska kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten. För arbete på övertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från övertids- arbete bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl och framställning om befrielse görs i samband med arbetsgivarens begäran om övertidsarbete. Arbetsgivaren får inte begära övertidsarbete av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn. Av en delpensionsledig arbetstagare får arbetsgivaren begära övertidsarbete under högst 25 timmar per kalenderår. I den totala övertiden per år enligt första eller fjärde stycket inräknas inte sådan övertid som kompenseras med ledighet. (Råd)
Arbete på övertid. När arbetsgivaren anser förhållandena påfordrar att arbete utförs även under annan tid än ordinarie arbetstid har arbetstagare om inte särskilda skäl hindrar att i den utsträckning gällande lag medger utföra sådant arbete mot härför fastställd betalning. För övertidsarbete utgår tillägg med nedan angivna procenttal och beräknas på timlön enligt moment 1. För de två första timmarna omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut måndag–fredag 50 % samt därefter 70 %. För arbetsfri dag i gällande arbetstidsschema 70 %. För lördagar samt sön- och helgdagar 100 %. Som övertidsarbete räknas arbete utöver arbetstidsmåttet per dag enligt det för arbetstagaren gällande arbetstidsschemat. Deltidsanställd får övertidsersättning för arbete på arbetstid förlagd utanför ramen för motsvarande heltidsarbete. Övertidsarbete ersätts dels med övertidstillägg enligt ovan, dels med ordinarie lön för den arbetade tiden. Ersättning för övertiden utgår antingen i pengar eller efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare i form av kompensationsledighet. Vid uttag av kompensationsledighet ska motsvarande tid återföras som tillgänglig övertid enligt lag. För varje timme som utläggs utgår timlön.
Arbete på övertid. Övertid - definition‌ Med övertidsarbete avses - för heltidsarbetande arbetstagare sådant arbete som utförs på tid utöver den ordinarie dagliga arbetstiden - för deltidsarbetande arbetstagare sådant arbete som utförs såväl på tid utöver den ordinarie arbetstiden som arbete på tid, mertid. Vilka gränser den ordinarie arbetstiden har framgår av lokalt kollektivavtal eller i undantagsfall av den arbetstid som arbetsgivaren har beslutat enligt 5 §.
Arbete på övertid. 4 kap. 20 § ALFA ska gälla, med de avvikelser som följer av nedanstå- ende stycken. Arbetsgivarens rätt i 4 kap. 20 § XXXX att begära att arbetstagare ska arbeta på övertid högst 150 timmar under ett kalenderår ska ersättas med att arbetsgivaren kan begära att arbetstagare ska arbeta på övertid högst 200 timmar under ett kalenderår. Till meningen i 4 kap. 20 § sista stycket ALFA ska läggas ”och inte hel- ler nödfallsövertid.”.
Arbete på övertid. (Första stycket ersätts av reglering i 21 § detta avtal.)

Related to Arbete på övertid

  • Anteckning av övertid och jourtid Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Xxxxxxxxxxxxx, tjänstemannaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Övertidsarbete Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie arbetstiden för tjänstemannen om - övertidsarbetet har beordrats på förhand eller - övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete. Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med. Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbets- tiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop. Arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda tjänstemän och som ersätts som mertid enligt Tjänstemannaavtalet räknas inte av från övertidsutrymmet.

  • Mertidsarbete Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande medarbetare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för medarbetarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid. Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i

  • Teckning med stöd av företrädesrätt Xxxxxxxx med stöd av företrädesrätt skall ske genom samtidig kontant betalning senast den 13 oktober 2020. Teckning genom betalning skall göras anting- en med den, med emissionsredovisningen utsända, förtryckta inbetalningsavin eller med den inbetalnings- avi som är fogad till den särskilda anmälningssedeln 1 enligt följande alternativ:

  • Arbetsuppgifter Den anställde ska under ordinarie arbetstid stå till förfogande för den verksamhet som bedrivs av arbetsgivaren eller i samproduktion med arbetsgivaren och utföra förekommande arbetsuppgifter som faller inom ramen för vederbörandes yrkeskvalifikationer. Den anställde medger att arbetsgivaren får göra inspelningar och upptagningar för teaterns egen föreställningsverksamhet och interna behov samt för de nyttjanden som ersätts enligt bilaga 7. Den anställde är skyldig att medverka vid av arbetsgivaren anordnade föreställningar (konserter) som sänds i radio eller TV. För sådan medverkan har den anställde rätt till ersättning enligt det avtal som vid varje tidpunkt träffats mellan Teaterförbundet och den aktuella utsändaren. Den anställde är även skyldig att medverka vid av arbetsgivaren anordnade föreställningar och konserter som distribueras och ersätts enligt bilaga 7. Beslut om samproduktion, direktutsändning eller upptagning av hel eller större del av föreställning för sändning/distribution i radio, TV eller via elektroniska medier, ska hanteras enligt reglerna i parternas samverkansavtal, se bilaga 4.

  • Godkännande av dagordning Val av en eller två justeringsmän

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.

  • INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER Styrelsen beslutade den 31 mars 2016 med stöd av bemyn- digande från årsstämman den 23 februari att öka Bolagets aktiekapital med högst 822 685 SEK genom en emission av högst 2 000 000 aktier med syfte att sprida ägandet i Bolaget (”Erbjudandet”). Erbjudandet riktar sig till befintliga aktieä- gare, allmänheten och professionella investerare. I samband med detta har styrelsen ansökt om upptagande till handel med Bolagets aktier på AktieTorget. Teckningskursen i emissionen har fastställts till 3,60 SEK per aktie, vilket motsvarar ett bolagsvärde före emissionen om 41,2 MSEK kronor. Värderingen av Bolaget har gjorts med sedvanliga värderingsmetoder och har fastställts med hjälp av en jämförelse av liknande noterade bolag samt en diskonte- rad kassaflödesanalys. Erbjudandet omfattar 2 000 000 nyemitterade aktier till ett pris per aktie om 3,60 SEK. Vid full teckning inbringar emis- sionen 7 200 000 SEK. Anmälan om teckning av aktier ska ske under perioden från och med den 4 april till och med 15 april 2016. Vid full teckning kommer aktiekapitalet att öka från 4 711 144,31 SEK till 5 533 828,88 SEK och antalet aktier kom- mer att öka från 11 453 100 aktier till 13 453 100 aktier. Bolagets styrelse har möjlighet att utnyttja en övertilldelnings- option omfattande högst 800 000 aktier till ett pris per aktie om 3,60 SEK motsvarande 2 880 000 SEK. Övertilldelnings- optionen kan, i händelse av att Erbjudandet fulltecknas, an- vändas för att ge ut aktier till de tecknare som inte fått till- delning inom ramen för Erbjudandet. Tilldelningen fastställs av styrelsen i enlighet med fastställda tilldelningsprinciper (se sidan 12). Sammantaget kan Erbjudandet inklusive övertilldel- ningsoptionen tillföra Bolaget 10 080 000 SEK före emissions- kostnader vilka beräknas uppgå till cirka 1,0 MSEK. Aktieägare som ej tecknar aktier i emissionen kommer vid full teckning av Erbjudandet, att vidkännas en maximal utspädning om 20 procent av kapital- och röstandelen i Bolaget motsvarande to- talt 2 800 000 aktier. Avsikten är att aktierna i Vadsbo SwitchTech ska bli föremål för handel på AktieTorget. AktieTorget har godkänt Vadsbo SwitchTech för notering under förutsättning att Bolaget, efter Erbjudandet, uppfyller AktieTorgets spridningskrav om 200 aktieägare samt att minst 60 procent av emissionsbeloppet, motsvarande 4,3 MSEK tecknas och inkommer till Bolaget. Första dag för handel planeras till den 3 maj 2016. Ledningsgruppen och fyra styrelseledamöter äger tillsam- mans 80 procent av aktierna i Bolaget innan förestående Er- bjudande. Dessa personer har förbundit sig att inte utan Ak- tieTorgets skriftliga medgivande avyttra aktier i Bolaget under en period upp till 36 månader från första dagen för handel av Bolagets aktier på AktieTorget (så kallad lock-up)2. Lock-up avtalen innebär att ledningsgruppen ej har rätt att sälja någon del av sitt aktieinnehav innan den 29 december 2018 och le- damöterna har ej rätt att sälja någon del av sitt aktieinnehav innan tolv månader efter första dag för handel i Bolagets ak- tie. Efter tolv månader har de rätt att sälja upp till en tredjedel av sitt aktieinnehav. Efter 24 månader har de rätt att sälja yt- terligare en tredjedel av sitt innehav. Efter 36 månader har de rätt att sälja sina totala innehav. Härmed inbjuds befintliga aktieägare, allmänheten och pro- fessionella investerare att teckna aktier i Vadsbo SwitchTech i enlighet med villkoren i detta Memorandum. I övrigt hänvisas till detta Memorandum, vilket har upprättats av styrelsen i Vadsbo SwitchTech med anledning av Erbjudan- det. Styrelsen i Bolaget är ansvarig för innehållet i Memoran- dumet. Härmed försäkras att styrelsen vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i Me- morandumet, såvitt styrelsen vet, överensstämmer med fak- tiska förhållanden och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. Göteborg den 31 mars 2016 Vadsbo SwitchTech Group AB/Styrelsen

  • Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom. 5:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderda- gen i sjukperioden. Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten. Mom. 5:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänste- mannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän för- säkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom. 5:5 Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och er- sättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom. 5:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, skall arbetsgivaren utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. Mom. 5:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden. - om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller - om tjänstemannens oförmåga är självförvållad, eller - om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överens- kommelse om annat träffas.